1 (14) li04s 2009-06-09 Sweco Hans Michelsensgatan 2 Box 286, 201 22 Malmö Telefon 040-16 70 00 Telefax 040-15 43 47 www.sweco.se



Relevanta dokument
ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Sveriges miljömål.

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Sveriges miljömål.

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Miljömålen i Västerbottens län

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna


UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

Temagruppernas ansvarsområde

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN

Granskningshandling Dnr: 2016:313. Behovsbedömning

ENABYGDENS MILJÖMÅL

Göteborgs Stads miljöprogram Aktualiserat 2018

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Bilaga 5 Miljöbedömning

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Miljömålen i prövning & tillsyn

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål

Lokala miljömål 2014 Åtgärdsprogram

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Bedömning av miljömål för Hallands län 2007

Miljöstrategi för Arvika kommun

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige

Herrljunga Kommuns lokala miljömål

DNR Sida 1 av 7

ANTAGANDEHANDLING (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Miljökonsekvensbeskrivning

Grundläggande Miljökunskap

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Kronobergs Miljö. - Din framtid!


Bilaga 1 Miljökvalitetsmål

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN

Frågor för framtiden och samverkan

Trollhättan & miljön

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet Thomas Hammarlund

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll

Behovsbedömning. Detaljplan för verksamhet på kvarteret Jönköpings Tändsticksfabrik 1. m.fl. Område Väster, Jönköpings kommun

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Miljöprogram för Högsby kommun

Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Projekt Slussen - Miljökonsekvensbeskrivning ombyggnad av Slussen och ny reglering av Mälaren

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag

Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014

Lokala miljömål i Tranås kommun

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

Åtgärder Region Skåne. inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

God bebyggd miljö - miljömål.se

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Mer djupgående fakta angående de olika miljökvalitetsmålen och mer information om Essunga kommun finns att läsa i grunddelen.

CODIFICATION - Något om Soil Security i svensk juridik

Miljöbokslut Höörs kommuns gröna nyckeltal

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011

Luften i Sundsvall 2011

Behovsbedömning SAMRÅD. För detaljplan Mimer 6, del av Hultsfred 3:1, samt del av Mimer 7, Hultsfred kommun, Kalmar län

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

9. Grundvatten av god kvalitet

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Förslag till lokala miljömål för Nacka /

Transkript:

2012-02-24 Malmö Airport BILAGA 2.12 MILJÖMÅL, MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MALMÖ AIRPORT Nedan redovisas relevanta nationella, regionala och lokala miljömål. Bedömningen av måluppfyllelse är utförd av Ramböll, Calluna, Swedavia och Sweco. Svedala kommuns lokala miljömål antogs under år 2006 och kommer att uppdateras under år 2012 och de regionala miljömålen reviderades år 2011. Flertalet av de kommunala miljömålen har haft år 2010 som slutdatum för måluppfyllelse. Nationella mål Regionala mål Lokala miljömål Berör verksamheten på Malmö Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Kvävedioxid. Halterna 60 mikrogram/m 3 som timmedelvärde och 20 mikrogram/m 3 som årsmedelvärde för kvävedioxid ska i huvudsak underskridas år 2012. Timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar per år. Marknära ozon. Halten marknära ozon ska inte överskrida 120 mikrogram/m 3 som åttatimmarsmedelvärde år 2012. Partiklar. Halterna 35 mikrogram/m 3 som dygnsmedelvärde och 20 mikrogram/m 3 som årsmedelvärde för partiklar (PM10) ska underskridas år 2012. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Halterna 20 mikrogram/m 3 som dygnsmedelvärde och 12 mikrogram/m 3 som årsmedelvärde för partiklar (PM2,5) ska underskridas år 2012. Dygns- Marknära ozon. Samma mål som det regionala. Partiklar. Saknar lokalt miljömål. Halterna av kvävedioxid i omgivningen underskrider med god marginal angivna värden och miljökvalitetsnormen enligt SMHI:s beräkningar för Malmö Airport avseende år 2004-2006. Marknära ozon bildas i förorenad luft under inverkan av solljus och uppkommer på flygplatsen. Flygmotorerna ger upphov till utsläpp av partiklar såväl som den markbundna trafiken. Avseende flygtrafiken så finns det idag inga utsläppsvärden enligt ICAO, International Civil Aviation Organisation. Partikelutsläppen 1 (14) li04s 2009-06-09 Sweco Hans Michelsensgatan 2 Box 286, 201 22 Malmö Telefon 040-16 70 00 Telefax 040-15 43 47 www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Matilda Björkheden Miljökonsult Telefon direkt 040-16 72 74 Mobil 0730-28 19 48 matilda.bjorkheden@sweco.se

medelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. från flygtrafiken har mindre betydelse för den marknära luften eftersom flygplanen mycket snabbt tar sig till hög höjd. Beräkningarna avseende de olika alternativen visar att inget överskridande kommer att göras av miljökvalitetsnormer. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Skydd av grundvattenförande geologiska formationer. Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning i Skåne ska senast år 2015 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet. Rent vatten för dricksvattenförsörjning. Senast år 2012 ska alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m 3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet. Rent vatten för dricksvattenförsörjning. Samma mål som det regionala. Föroreningar har konstaterats i ytligt grundvatten som inte används för vattenförsörjning. Djupare liggande grundvattenmagasin som är av betydelse för vattenförsörjning skyddas av täta jordlager. Föroreningar som inte bryts ner kan dock tränga ner efter mycket lång tid, i storleksordningen några hundra år. 2 (14)

Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig reproduktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Regionala mål berör inte Malmö Airport Lokala mål berör ej Malmö Airport. Dagvattenutsläpp från Malmö Airport bidrar till dålig ekologisk status i Fjällfotasjön och i Sege å. Både Börringesjön och Fjällfotasjön visar kraftigt förhöjda värden av PFOS. PFOS/PFOA kan kopplas till olika effekter på djur. De är levertoxiska samt misstänks vara reproduktions- och hormonstörande, ackumuleras i biomassa samt hindra immunsystemet. PFOS/PFOA används inte längre i släckmedel på flygplatsen. Utförda och planerade åtgärder vid brandövningsplatsen medför att utsläpp av PFOS/PFOA reduceras. PFOS som redan spridits i till omgivande miljöer ligger fortsatt kvar. li04s 2009-06-09 MALMÖ AIRPORT Belastningen av kväve och BOD 7 får konsekvenser för det akvatiska ekosystemet i Fjällfotasjön, främst i 3 (14)

form av hög produktion av plankton som medför dåligt siktdjup. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Regionala mål berör ej Malmö Airport Det lokala målet berör ej Malmö Airport I det nya tillståndet planeras för naturvårdsanpassad skötsel av alla småvatten som finns på Swedavias mark, detta kommer att gynna faunan i dessa, bl.a. gynnar det fridlysta groddjursarter och sällsynta mollusker. Vid utveckling av området kan ett område med småvatten komma att tas i anspråk vilket kan missgynna faunan i dessa och eventuellt försvåra spridning av dem mellan olika småvatten. 4 (14)

Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Utsläpp av fosfor. Fram till år 2012 ska de skånska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten i Skåne ha minskat med minst 20% från 1995 års nivå. Utsläpp av kväve. Kväveutsläppen till Skånes kustvatten ska senast år 2012 ha minskat med minst 25 procent. Övriga närsalter. Saknar lokala miljömål. SMHI:s beräkningar för Malmö Airport avseende år 2004-2006 visar att den högsta depositionen av kväve från Malmö Airports verksamhet utgör ca 1 % av den totala kvävedepositionen i omgivningarna. Dagvattenutsläpp från Malmö Airport bidrar i liten omfattning till övergödning i Sege å. Halter av kväve och fosfor i utgående dagvatten ligger i nivå med de halter som uppmätts i Sege å. Däremot påverkar utsläppen av kväve och BOD 7 vattenkvalitén i Fjällfotasjön, främst i form av hög planktonproduktion. 5 (14) li04s 2009-06-09 MALMÖ AIRPORT

Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniskt material eller kulturföremål och byggnader. Försurning av skogsmark. Före år 2012 ska trenden mot ökad försurning av skogsmarken vara bruten i områden som försurats av människan och en återhämtning ska ha påbörjats. Försurning av skogsmark. Samma mål som det regionala. SMHI:s beräkningar för Malmö Airport avseende år 2004-2006 visar att för såväl kväve som för svavel utgör depositionen från flygplatsverksamheten ca 1 % av den totala depositionen av respektive ämne i närområdet. Nollalternativet innebär viktmässigt ca 50% större utsläpp av kvävedioxid jämfört med nuvarande verksamhet. För svaveldioxid saknas uppgifter om nollalternativet. Den sökta verksamheten innebär vikt-mässigt en ökning med ca 40% av kväveoxidutsläppen jämfört med nuvarande verksamhet medan utsläppen av svaveldioxid är oförändrad. Förekomst av skogsskador har tidigare undersökts i omgivningen. Fler skador har ej noterats jämfört med andra liknande platser. 6 (14)

li04s 2009-06-09 Nationella mål Regionala mål Lokala miljömål Berör verksamheten på Malmö Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och MALMÖ AIRPORT Regionala mål berör inte Malmö Airport. Regionala mål berör ej Malmö Airport. Lokalt miljömål berör ej Malmö Airport. Lokala miljömål berör ej Malmö Airport. Inga skogsskador p.g.a. luftföroreningar från Swedavias verksamhet har påvisats i tidigare utredningar och den sökta verksamheten medför inget nytt som tyder på att skador kommer att uppstå. En mindre triviallövskog finns på mark som hör till Malmö Airport. Skogen föreslås till fri utveckling i Swedavias skötselplan för att gynna naturvärden, vilket gynnar biologisk mångfald knutet till skogsmiljöer. Med införande av naturvårdsanpassad skötsel enligt skötselplanen kommer verksamheten bidra positivt till miljömålets uppfyllelse. Hela Swedavias mark består av äldre odlingslandskap, som gynnas av naturvårdsanpassad skötsel. 7 (14)

kulturmiljövärdena bevaras och stärks. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Buller. Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen beslutat om för buller i bostäder ska ha minskat med 5 procent till år 2012 jämfört med år 1998. Energianvändningen i byggnader m.m. Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskar. Minskningen bör vara 20% till år 2020 och 50% till år 2050 i förhållande till användningen 1995. Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt. Avfall. Den totala mängden deponerat avfall ska inte öka och den resurs som avfall utgör ska tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Särskilt gäller att: Senast år 2012 ska minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom Buller. Samma mål som det regionala. Övriga. Saknar lokala miljömål. Buller är en indirekt miljöeffekt från flygplatsens verksamhet som flygplatsen endast har begränsad rådighet över att påverka. En viss ökning av störningsfrekvensen kan förväntas vid ansökt omfattning av trafiken jämfört med dagens situation. Sömnproblem kan också öka något i omfattning. Flygbuller är ett problem i nuläget och störningsgraden kan förväntas stiga. Den sökta verksamheten bör med nuvarande kunskap inte medföra hälsokonsekvenser av mer allvarlig natur med avseende på hjärt-kärlproblematik. Swedavia arbetar aktivt med att minska flygplatsens energianvändning och har minskat sitt användande av fossila bränslen genom att en biobränsleeldad 8 (14)

materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. Senast år 2012 ska minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Senast år 2012 ska matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier m.m. återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling. Senast år 2015 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. panncentral och solvärmepark uppförts. Som första svenska större organisation är Swedavia (tidigare LFV) klimatneutralt sedan 2006. Avfallet som produceras i terminalbyggnaden källsorteras och förs sedan till flygplatsens miljöstation. Swedavia arbetar kontinuerligt med att förbättra hanteringen av avfall med införande av fler sorteringsfraktioner etc. Avloppsvatten och spillvatten från verksamheten leds till Svedala avloppsreningsverk. Glykol från flygplatsen planeras att tas om hand lokalt i stället för att skickas till Svedala reningsverk vilket görs idag. Detta, förutsatt att det genomförs, medför en minskad belastning av syreförbrukande ämnen och metaller. En minskning av metaller kan bidra till förbättrad 9 (14) li04s 2009-06-09 MALMÖ AIRPORT

Giftfri miljö Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Mer kunskap och information om särskilt farliga ämnen. År 2012 ska kunskapen om halter av särskilt farliga ämnen (definierade i SOU 2000:53: Varor utan faror samt i delmål 3) i Skånes naturmiljö och dess negativa effekter på ekosystem eller arter ha ökat. Utfasning av farliga ämnen. I fråga om utfasning av farliga ämnen ska följande gälla. Nyproducerade varor ska så långt det är möjligt vara fria från: nya organiska ämnen som är långlivade (persistenta) och bioackumulerande, nya ämnen som är cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande samt kvicksilver så snart som möjligt, dock senast 2012 övriga cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen, samt sådana ämnen som är hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande, senast år 2012 om varorna är avsedda att användas på ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet, Övriga. Saknar lokala miljömål. kvalitet på avloppsslammet. Malmö Airport har genom sitt miljöledningssystem en omfattande kunskap om och kontroll över vilka kemikalier som används och hur dessa hanteras. Genom företagets kontrollprogram sker en kontinuerlig uppföljning av dagvattnets sammansättning där det lämnar utjämningsmagasinet. Åtgärder har genomförts för att minska utsläpp av giftiga ämnen. Ytterligare åtgärder planeras. Produkten Avgas 100LL innehåller små mängder av tetraetylbly (0,05-1% bly). Bly är en giftig tungmetall som har reproduktionstoxiska effekter. Med nuvarande förbrukning på Malmö Airport av 100LL så innebär det att 55-110 kg rent bly används årligen. Markföroreningar har konstaterats inom flygplatsens område. Med 10 (14)

övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande, samt kadmium och bly, senast år 2012. Dessa ämnen ska inte heller användas i produktionsprocesser om inte företaget kan visa att hälsa och miljö inte kan komma till skada. Redan befintliga varor, som innehåller ämnen med ovanstående egenskaper eller kvicksilver, kadmium samt bly, ska hanteras på ett sådant sätt ämnena inte läcker ut i miljön. Spridning via luft och vatten till Skåne av ämnen som omfattas av delmålet ska minska fortlöpande. Delmålet omfattar ämnen som människan framställt eller utvunnit från naturen. Delmålet omfattar även ämnen som ger upphov till ämnen med ovanstående egenskaper, inklusive dem som bildats oavsiktligt. Bekämpningsmedel i Skånes vatten. Senast år 2015 ska förekomsten av kemiska bekämpningsmedel och deras nedbrytningsprodukter vara nära noll i Skånes sjöar och vattendrag och vara så låga att växter, djur eller undantag för PFOS/PFOA så har dessa föroreningar inte bedömts utgöra någon risk för miljö och hälsa med nuvarande markanvändning. PFOS/PFOA används inte längre i släckmedel på flygplatsen. Åtgärder för att förhindra spridning av PFOS/PFOA som tidigare har använts vid brandövningsplatsen har vidtagits och kommer att vidtas. 11 (14) li04s 2009-06-09 MALMÖ AIRPORT

människors hälsa inte skadas. Kemiska bekämpningsmedel eller deras nedbrytningsprodukter som används från år 2003 och framåt bör inte kunna påvisas i grundvatten i Skåne. Efterbehandling av förorenade områden. Samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana förorenade områden som idag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden ska vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av år 2012. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimat- Utsläpp av växthusgaser. Utsläppen av växthusgaser i Skåne ska år 2020 vara minst 30 procent lägre än 1990. Målet gäller verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de växthusgaser som ingår i EU:s klimatbeslut. Upptag och utsläpp Utsläpp av växthusgaser. För måluppfyllelse av det regionala delmålet, ska Svedala kommuns utsläpp av koldioxid inklusive övriga Utsläpp till luft av växthusgaser sker i samband med flygtrafik, transporter till och från flygplatsen, inom flygplatsen samt från de brandövningar som genomförs. Den sökta verksamheten innebär 12 (14)

förändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. till och från skogsbruk eller annan markanvändning ingår inte i målet. Effektivare energianvändning. Energianvändningen i Skåne ska år 2020 vara 10 procent lägre än genomsnittet för åren 2001-2005. Målet avser slutlig energianvändning. Förnybar el. Produktionen av förnybar el i Skåne ska år 2020 vara 6 terawattimmar högre än år 2002. Transporter. Utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne ska år 2015 vara 10 procent lägre än år 2007. växthusgaser, räknat som medelvärde för perioden 2008-2012, minska med 13 288 ton eller med 18 % räknat från 2001. Övriga. Saknar lokala miljömål. en ökad flyg- och fordonstrafik jämfört med nuläget. Utsläppen under LTO-cykeln bedöms minska i förhållande till nollalternativet, främst till följd av utvecklingen av bättre motorer med mindre utsläpp. Utsläppen från LTO-cykeln ökar vid ansökt omfattning jämfört med nuvarande verksamhet och medför därmed ökade utsläpp av koldioxid. Vad gäller markbunden verksamhet kan sägas att den sökta verksamheten medför mindre utsläpp till luft med undantag av koldioxid jämfört med nuvarande verksamhet. Genom att jobba med att minska flygplatsens energiförbrukning och övergå till förnyelsebara energislag har Swedavia minskat sin klimatpåverkan. Som första svenska större organisation är Swedavia, klimatneutralt sedan år 2005. 13 (14) li04s 2009-06-09 MALMÖ AIRPORT

Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden skall bevaras på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Hejdad förlust av biologisk mångfald. Senast år 2012 ska förlusten av biologisk mångfald inom Skåne vara hejdad. Minskad andel hotade arter. År 2015 ska bevarandestatusen för hotade arter i Skåne ha förbättrats så att andelen bedömda arter som klassificeras som hotade har minskat med minst 30 procent jämfört med år 2000, och utan att andelen försvunna arter har ökat. Hållbart nyttjande. Senast år 2012 ska biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten nyttjas på ett hållbart sätt så att biologisk mångfald upprätthålls på landskapsnivå. Kommunen anknyter inte till de regionala miljömålen då dessa kom till senare. Miljömålet avses uppfyllas genom åtgärder i form av t.ex. en uppdatering av naturvårdsprogrammet och olika typer av informationsinsatser. Dessa åtgärder bedöms inte beröra Malmö Airport. Swedavias naturvårdsanpassade skötselplan bidrar till miljömålet och gynnar det rika växt- och djurlivet som finns runt flygplatsen. Idag är t.ex. flera småvatten igenväxande och med förbättrad skötsel gynnas t.ex. grodor, mollusker och salamandrar. En stor ökning av bullerexponerad areal bidrar till risk för störning av rödlistade arter och försämring av habitatkvalitet i fågelrika områden i närheten t.ex. Häckeberga naturvårdsområde och Björkesåkrasjön. Dagvattenutsläpp från Malmö Airport bidrar till övergödning i Fjällfotasjön och i Sege å. 14 (14)