Statistik om bussbranschen. Augusti 2015. Sveriges Bussföretag, 2015-08-03



Relevanta dokument
Statistik om bussbranschen

Statistik om bussbranschen

Statistik om bussbranschen

Statistik om bussbranschen

Statistik om bussbranschen

Statistik om bussbranschen

Diesel 14% RME/FAME 18,5% Etanol 2,9% HVO 44,3% Biogas 20,1% El 0,2% Statistik om bussbranschen

Statistik om bussbranschen

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015

Regional linjetrafik 2018

Huvudet - Index för måluppfyllelse

Körsträckor 2015 Vehicle kilometers 2015

Körsträckor 2015 Vehicle kilometers 2015

Långväga buss :8

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet.

Så räcker skattepengarna längre på vägen Använd branschens gemensamma rekommendationer för att få fler resenärer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

Långväga buss :11

Vägtrafikskador 2018

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Mer och bättre kollektivtrafik för pengarna. Använd branschens gemensamma rekommendationer för att få fler resenärer

Volvo Bussar AB. Alla rättigheter förbehålls. Fler funktionsupphandlingar i kollektivtrafiken. Sveriges Bussföretag,

Långväga buss :19

Fordon % 28 procent av personbilarna i trafik ägs av kvinnor Antalet personbilar i trafik ökade till

På väg mot fler resenärer i bussen eller inte?

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år en översiktlig presentation

Resor och transporter. Dialogmöte den 11 oktober 2011

På väg mot en mer kostnadseffektiv kollektivtrafik?! 2012, året då RKM började följa rekommendationerna, eller?

Att spara tid eller spara liv

Grön offentlig upphandling i bussektorn: utmaningar och möjligheter

Innehåll. 1. Ord på vägen Sammanfattning...5

Diagram för exempelkommun Växjö. Indikatorer för kommunen som helhet (kommer att kompletteras med indikatorer för den kommunala verksamheten)

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

INNEHÅLL. Transporter i Sverige

2005:2. Kollektivtrafik och samhällsbetalda resor SIKA Statistik. Kollektivtrafik

Kammarkollegiet Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr :010

Kommersiell linjetrafik på väg Statistik 2015:27

40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge.

Bussar och brandsäkerhet

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Bilen dominerar vårt resande

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV

Lokal och regional kollektivtrafik 2010 Local and regional public transport Statistik 2011:19

Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik

Kommersiell linjetrafik på väg Statistik 2013:24

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

LOKAL OCH REGIONAL KOLLEKTIVTRAFIK

Utfall av kontrollbesiktningar 2011

Dyr kollektivtrafik riskerar att bli dyrare

Lokal och regional kollektivtrafik 2011 Local and regional public transport Statistik 2012:16

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Energianvändning i gasbussar Nuläge och prognos. Sara Anderson, 2050 AB

Olycksutveckling Moped

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik

Energieffektivisering av transporter

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013

Modellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Vägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017.

Rapport: Svenskarnas kunskap och attityd till fossilfria drivmedel. På uppdrag av Etanolpartiet. Rapport TNS P

Miljökravsbilagor. Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan

Kollektivtrafikens kostnadsutveckling hot eller möjlighet för utveckling?

FASTIGHETSFAKTA. Kvartalsrapport

Läge för fler funktionsupphandlingar i kollektivtrafiken. 2015: Allt fler följer branschens rekommendationer, men dags att ta steget fullt ut

Kunskapssammanställning - EURO VI stadsbussar

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Användning av bilbälte 2017

Fakta om transporter 2012

Omkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren

Goda exempel kan bana väg för bättre offentliga upphandlingar av busstrafik

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen

STYRELSEKARTLÄGGNINGEN MARS Andelen kvinnor på styrelse poster fortsätter att öka

Företagsamheten Örebro län

Företagarpanelen Q Hallands län

Lokal och regional kollektivtrafik 2009 Local and regional public transport Statistik 2010:12

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Bilaga 3. Skillnader mellan Trafikverkets och Energimyndighetens beräkningsunderlag

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)

Företagsamheten 2014 Hallands län

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010

AKTUELLT FRÅN KOLLEKTIVTRAFIKEN OCH BIOGASENS FORTSATTA ROLL. Leif Magnusson Avdelningen Kollektivtrafik och Infrastruktur Miljönämnden

Transportolycksfall med fordon företrädesvis avsedda för vägtrafik

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Patienters tillgång till psykologer

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

Mäklarinsikt 2014:1 Gotlands län

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Bilprovningens mc-rapport 2012

Företagsamhetsmätning - Gotlands län. Johan Kreicbergs

Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland 2016

Transkript:

Statistik om bussbranschen Augusti 215 Sveriges Bussföretag, 215-8-3

Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 2 INNEHÅLL 1 Förord... 4 2 Busstrafiken... 6 2.1 Persontransportarbete 195-214... 6 2.2 Antal kollektivtrafikresor per invånare... 9 2.3 Interregional kollektivtrafik med buss... 9 2.4 Kommersiell linjetrafik... 1 2.5 Antal resor i den lokala och regionala kollektivtrafiken... 11 2.6 Busstrafikens andel av det totala resandet... 11 2.7 Nyckeltal för trafikuppgifter efter trafikslag år 214... 12 2.8 Bussens persontransportarbete... 12 2.9 Samhällets kostnader/bidrag till kollektivtrafiken ökar... 15 2.1 RKM effektiviseringsarbete och avtalsrekommendationer... 17 3 Bussar... 18 3.1 Nyregistrering av bussar åren 2 214... 18 3.2 Antalet bussar i trafik efter län 29-214... 2 3.3 Antal bussar i trafik efter tillåtet antal passagerare 214... 21 3.4 Tillverkarnas andel av sålda tunga bussar... 21 3.5 De tio största fabrikaten... 22 3.6 Antalet bussmodeller... 23 3.7 Antalet fordonstyper i upphandlad trafik... 24 3.8 Antalet fordonsklasser i upphandlad trafik... 24 3.9 Antal bussar och vikt... 25 3.1 Antal bussar och längder... 25 3.11 Antal bussar och höjder... 26 3.12 Antalet färger på bussar... 26 3.13 Antalet leasade bussar... 27 3.14 Ålder på bussar... 27 3.15 Antalet bussar av årsmodell... 28 3.16 Andel bussar i glesbygd... 28 3.17 Körsträckor... 29 3.18 Trafikarbete... 3 3.19 Körsträckor och antal bussar efter årsmodell/tillverkningsår... 3 3.2 Körsträckor och antal bussar efter antal passagerare... 31 3.21 Den nya hastighetsgränsen för bussar 1 km/h... 31 3.22 Andelen bussar med klimatanläggning AC... 31 4 Miljö... 32 4.1 Bussar i yrkesmässig trafik efter drivmedel, årsvis 2-214... 32 4.2 Antal bussar med olika drivmedel inom den upphandlande kollektivtrafiken... 34 4.3 Miljöklassade dieselbussar inom den upphandlande kollektivtrafiken... 35 4.4 Antalet bussar med eftermonterad reningsutrustning... 36 4.5 Bussens andel av koldioxidutsläppen... 36 5 Tillgänglighet... 37 5.1 Antal/andel bussar med låggolv... 37 5.2 Antal/andel bussar med ramp/lift... 37 5.3 Antal/andel bussar med rullstolsplats... 38

Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 3 6 Trafiksäkerhet... 39 6.1 Antal dödade och svårt skadade i vägtrafiken... 39 6.2 Antal dödade och svårt skadade i buss... 4 6.3 Antal dödade och svårt skadade med buss inblandad... 41 6.4 Antal dödade och svårt skadade per miljarder personkilometer... 41 6.5 Godkända bussar vid Bilprovningens kontrollbesiktning... 42 6.6 Antal bränder i buss... 43 6.7 Antal/andel bussar med brandsläckning i motorrum... 44 6.8 Antal/andel bussar med bälten... 44 6.9 Antal/andel bussar med alkolås... 45 6.1 Antal/andel bussar med kameraövervakning... 45 7 Bussföretagen... 46 7.1 Antal bussföretag... 46 7.2 Busstrafikföretagens omsättning... 47 7.3 Linjebussföretagens nettoomsättning... 48 7.4 Charterbussföretagens nettoomsättning... 48 7.5 De 5 största bussbolagen (nettoomsättning)... 49 7.6 Översikt operatörer och övriga bussbolag... 51 7.7 De tio största bussföretagens rörelseintäkter 214... 52 7.8 De största bussföretagen (antalet bussar)... 53 7.9 Offentligt ägda bussföretag och antal bussar i trafik... 54 7.1 Skolskjutsar... 54 7.11 Åldersfördelning av styrelseledamöter... 55 8 Busstrafikens kostnader... 56 8.1 Dieselkostnaderna... 56 8.2 Skatter på drivmedel för bussar... 57 8.3 Fordonsskatter inom kollektivtrafikens transportslag... 59 8.4 Trafikförsäkringsskatten... 59 8.5 Trängselskatter och broavgifter för bussar under 14 ton... 59 8.6 Transportstyrelsens avgiftsfinansiering... 59 8.7 Företagen betalar minst 28 kr per buss i skatt per år... 6 9 Personal... 61 9.1 Antal anställda i bussföretagen... 61 9.2 Anställda förare inom olika sektorer... 62 9.3 Anställda förare per län... 62 9.4 Antalet bussförare, mekaniker och tjänstemän... 63 9.5 Bussförares medelålder... 63 9.6 Andel bussförare över 55 år respektive 6 år... 64 9.7 Andelen bussförare 3 år eller yngre... 65 9.8 Andelen bussförare mellan 3 och 4 år... 65 9.9 Löneutvecklingen för bussförare... 66 9.1 Utan invandrare stannar bussen... 67 9.11 Körkortsinnehav för buss... 69 9.12 Antal körkortsinnehav för kvinnor och män samt ålder 214... 7 9.13 Yrkeskompetensbevis (YKB)... 71 1 Jämställdhet... 72 1.1 Andelen bussförare efter kön... 72 1.2 Andel kvinnliga chefer i bussbolagen... 72 1.3 Andelen kvinnor i bolagsstyrelser... 73

Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 4 1 Förord Sveriges Bussföretag sammanställer årligen en statistikrapport om läget i svensk bussbransch. Rapporten uppdateras också kontinuerligt. Syftet är att sprida kunskap om branschen och ge fakta i debatten. Fakta för politiker, företagare, leverantörer, resenärer, forskare, studerande och journalister när kollektivtrafiken ska analyseras och beskrivas. Sveriges Bussföretag är den största bransch- och arbetsgivarorganisationen för bussföretag och bussresearrangörer i landet och har huvuddelen av bussbolagen som medlemmar. Såsom branschpartner finns ett antal av de kommunalt ägda bussbolagen, vilka är medlemmar i annat arbetsgivarförbund men som är med och påverkar branschens utveckling genom branscharbetet i Sveriges Bussföretag. Medlemsföretagen är indelade i elva regionala bussbranschföreningar över landet. Sveriges Bussföretag har också lokal närvaro genom Transportföretagens nio regionala kontor. Medlemmar i Sveriges Bussföretag är också automatiskt medlemmar i Svenskt Näringsliv. Totalt har Sveriges Bussföretag 368 medlemsföretag med 26 anställda samt 7 intressentföretag. Av totalt 14 194 bussar i yrkesmässig trafik i Sverige (januari 215) har Sveriges Bussföretags medlemsföretag cirka 8 procent av det totala antalet bussar. Vi ser gärna att uppgifterna i denna rapport används och sprids, men ange Sveriges Bussföretag som källa. Besök webbplatsen www.sverigesbussforetag.se för ytterligare fakta och aktuella rapporter om svensk bussbransch. Fakta som talar till bussens fördel: Det är väsentligen säkrare att åka buss än att åka bil. Sverige ligger i framkant internationellt då det gäller säkerheten i bussar. Bussen minskar trängseln på vägarna och på gatorna i storstäderna en buss som rymmer 5 passagerare tar avsevärt mycket mindre plats än cirka 35 personbilar (med 1,4 personer i genomsnitt per bil). En buss drar cirka tre liter bränsle per mil och tar 5 passagerare. Buss är ett flexibelt transportmedel. När människors vardagsrutiner ändras så förändras också busstrafiken. Bussen kan gå överallt där det finns en väg.

Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 5 Källor: Huvuddelen av denna statistik är hämtad ifrån Trafikanalys statistikrapporter: Lokal och regional kollektivtrafik 214 (Statistik 215:2) Kommersiell linjetrafik på väg (Statistik 214:14) Fordon 214 (Statistik 215:5) Fordon i län och kommuner (Statistik 215:2) Trafikarbets utveckling för svenskregistrerade vägfordon (215-3-25) Transportarbete 195-214 (215-6-5) Trafikanalys rapport Vägtrafikskador 214 (Statistik 215:8) Andra viktiga statistikkällor är SCB, UC, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Skolverket, Transportstyrelsens vägtrafikregister, Svensk Kollektivtrafiks Statistikportal 1 och databasen Frida 2 samt Sveriges Bussföretags databaser. Definitioner Buss Fordon som är inrättad för befordran av fler än åtta personer utöver föraren, även om fordonet dessutom är inrättad för annat ändamål. Resor Antal resor är ett mått på antal påstigningar i lokal och regional kollektivtrafik. Reser man tur och retur räknas det som två resor och reser man med övergång räknas varje övergång som en resa. Samtliga resor (avgiftsbelagda och kostnadsfria) per år redovisas. Utbudskilometer Utbudet ska avse den faktiskt utförda persontrafiken. Utbudskilometer är detsamma som tidtabellskilometer och exkluderar den trafik som ställs in och inkluderar den trafik som sätts in vid behov. Trafik såsom utoch inkörning samt tomkörning bör om möjligt exkluderas. Utbudet för bantrafik mäts i vagnkilometer. Vagnkilometer är den sträcka i kilometer som vagnar upplåtna för resande framförts i järnvägs-, tunnelbaneoch spårvägståg. Det vill säga, en vagn som kör en kilometer, är det samma som en vagnkilometer. Är det två vagnar som kör en kilometer, blir det två vagnkilometer och så vidare. Persontransportarbete Antal personkilometer är ett mått av den sammanlagda reslängden. Personkilometer är den sammanlagda reslängden och räknas fram genom att multiplicera antalet resor med medelreslängden. Medelreslängden anger resornas genomsnittliga längd. (Trafikanalys definition i Lokal och regional kollektivtrafik 213.) Kollektivtrafik Kollektivtrafik är i förväg organiserade, regelbundet tillgängliga transporter som erbjuds allmänheten eller en särskild personkrets enligt givna regler. Begreppet kollektivtrafik innebär att det är en gemensam, allmän nyttighet och att utbudet är känt i förväg. De resande erbjuds resa genom köp av biljett, en föreskriven rättighet eller erbjuden förmån. Även resor som företas med turist- och charterbuss bör räknas in anser Sveriges Bussföretag då man reser tillsammans, men så lyder alltså inte den officiella definitionen än. 1 http://www.svenskkollektivtrafik.se/fordubbling/statistikportal/oversikt/ 2 http://frida.port.se

Miljarder personkilometer Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 6 2 Busstrafiken 2.1 Persontransportarbete 195-214 Persontransportarbetet i Sverige, vilket inkluderar alla persontransporter, har under perioden 195-214 ökat från 18 miljarder personkilometer år 195 till 148,6 miljarder 214. Av det totala persontransportarbetet utgör vägtransporterna ungefär 84 procent. Personbilstrafiken växte kraftigt fram efter andra världskriget till slutet på 198-talet och nådde en marknadsandel på cirka 8 procent vid slutet av 196-talet. Toppnoteringen nåddes 1978 med 82 procent. Personbilstrafiken står för det dominerande resandet med 114,9 miljarder (77 procent) och kollektivtrafiken med 27,4 miljarder (18,5 procent), varav busstrafiken stod för 8,7 miljarder personkilometer (6 procent) år 214. 3 Persontransportarbete 195 214 16 14 12 1 116 125 149 8 6 65 4 2 18 195 196 197 198 199 2 21 Under 195-talet bestod cirka hälften av persontransportarbetet, mätt i personkilometer, av kollektivtrafik. Kollektivtrafikens andel har därefter minskat från 49 procent 195 till 18,5 procent 214. Sedan början av 197-talet har andelen legat på omkring 2 procent med mindre årliga variationer. Nedgången är en följd av ökad privatbilism. 3 Trafikanalys rapport: Transportarbete 195-214 (215-6-5).

195 1953 1956 1959 1962 1965 1968 1971 1974 1977 198 1983 1986 1989 1992 1995 1998 21 24 27 21 213 Miljarder personkilometer Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 7 14, Antal personkilometer (miljarder km) på väg 195-214 12, 1, 8, 6, 4, Buss Personbil Järnväg Tunnelbana Spårväg Gång, cykel, moped 2,, % Kollektivtrafikens andel av persontransportarbete 1997-214 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 18,% 18,5% % År 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214

195 1952 1954 1956 1958 196 1962 1964 1966 1968 197 1972 1974 1976 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 Miljarder personkilometer Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 8 12, Antal personkilometer (miljarder km) med buss 195-214 1, 8, 6, 4, Buss 2,, Spårväg,4% Tunnelbana 1,2% Järnväg 8,1% Persontransportarbete 214 (procentuell andel) Inrikes luftfart 2,4% Färjor,5% Gång, cykel, moped 3,6% MC,6% Buss 5,8% Personbil 77,4%

Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 9 2.2 Antal kollektivtrafikresor per invånare Kollektivresorna per invånare, antalet påstigningar, ökade från 122 till 148 resor per invånare mellan 2 214, en ökning med motsvarande 21 procent. 4 Mellan år 213 och 214 var antalet påstigningar oförändrat. Antal kollektivtrafikresor per invånare 2-214 15 145 14 135 13 125 12 115 11 15 1 + 21 % 148 122 2 214 2.3 Interregional kollektivtrafik med buss Med långväga busstrafik, även kallad expressbuss 5, avses linjelagd busstrafik som passerar minst en länsgräns. Under år 211 var det 32 företag (mot 28 under 27) som bedrev långväga linjelagd busstrafik i Sverige. Sammanlagt körde företagen under år 21 8 (158) långväga busslinjer i egen regi, 1 (17) långväga busslinjer på uppdrag och 13 linjer där delar av bussarna uppläts åt annat företag. Det avgick nästan 157 (122 5) avgångar med långväga linjelagd busstrafik under året, vilket motsvarar närmare 3 (2 4) avgångar i veckan. Totalt genomfördes närmare 5,1 (3,6) miljoner resor och det kördes långväga buss drygt 39 (32) miljoner kilometer runt om i Sverige under år 211. De tre företagen med längst körsträcka stod tillsammans för 68 (79) procent av den totala körsträckan. 6 Totalt genomfördes 5,1 miljoner resor med långväga buss under år 211. Antalet resor har ökat varje år de senaste åren trots att utbudet i form av platskilometer totalt sett minskat även om det blev en ökning 211 jämfört med 21. Det erbjöds 8,2 miljoner sittplatser och 2, miljarder platskilometer under 211. Det transportarbete som utfördes under 211 var 1,3 miljarder personkilometer varav,2 miljarder, eller 13 procent, var i internationell trafik. Totalt användes 48 bussar för långväga linjelagd trafik under det aktuella året, varav 388 var dieselbussar. De övriga 2 kördes på alternativa bränsletyper. 7 4 Trafikanalys rapport Lokal och regional kollektivtrafik 214 (Statistik 215:2). 5 Värt att notera är att begreppet expressbusstrafik försvann från och med den 1 januari 212 då den nya kollektivtrafiklagen trädde i kraft. 6 Statistiken är hämtad från Trafikanalys rapporter Långväga buss 211 (212:8) Långväga buss 21 (211:11) Långväga buss 29 (21:19), SIKAs statistikrapporter Långväga buss 28 (29:26) och Långväga buss 27 (28:21). Siffrorna i parantes avser år 27. Trafikanalys har ersatt dessa rapporter med Kommersiell linjetrafik på väg 213 (213-6-25), vars uppgifter skiljer sig markant från tidigare rapporter om långväga buss. Detta avsnitt är således oförändrat sedan tidigare rapport. 7 Trafikanalys rapport Långväga buss 211 (212:8) s.7.

Antal miljoner resor med Expressbuss Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 1 6 5 Antal miljoner resor med långväga buss åren 27-211 + 41 % 4 3 2 1 27 28 29 21 211 2.4 Kommersiell linjetrafik Trafikanalys har sedan kollektivtrafiklagen trätt i kraft den 1 januari 212 kartlagt hur stor den kommersiella linjetrafiken uppgått till under åren 212 och 213. 8 (Den upphandlade kommersiella linjetrafiken ingår inte i begreppet kommersiell linjetrafik.) Kommersiell linjetrafik 213 Inrikes Inom län Mellan län Utrikes Totalt Summa 212 Antal linjer 69 29 4 7 76 116 Antal resor i 1-tal 8 176 4 196 3 98 512 8 688 8 993 Antal avgångar i 1-tal 392 224 167 44 436 382 Totalt antal sittplatser i 1-tal 18 142 11 23 6 911 763 18 94 22 53 Utbud, i miljoner sittplatskilometer 1 828 396 1 433 67 2 435 3 461 Körda kilometer i 1-tal km 35 54 7 988 27 516 9 61 44 565 46 855 Transportarbete, i miljoner personkilometer 1 698 871 827 16 1 84 1 868 Antal fordon 256 292 varav biodiesel 74 5 varav el/elhybrid 1 varav fordonsålder 2-5 år 15 135 varav antal sittplatser 41-5 87 45 varav antal sittplatser 51-6 121 18 8 Trafikanalys rapport Kommersiell linjetrafik på väg 213 (214-6-25). Med kommersiell trafik avses trafik som inte regleras genom avtal med det offentliga. Kommersiell trafik bedrivs av ett trafikföretag eller på uppdrag av kommersiellt företag utifrån rent marknadsmässiga bedömningar och utan det offentligas inblandning. (.s35)

Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 11 2.5 Antal resor i den lokala och regionala kollektivtrafiken Utav antalet resor/påstigningar inom den lokala och regionala kollektivtrafiken, som totalt uppgick till 1 434 miljoner resor (214), en ökning med 33 procent för alla trafikslag sedan år 2, var antalet resor med buss 747 miljoner (52 procent av samtliga trafikslagen). Antalet bussresor har ökat med 26 procent från 2. 9 År Buss Spårväg T-bana Järnväg Sjöfart Totalt 2 592 91 284 13 7 1 77 21 61 95 283 111 8 1 98 22 61 96 283 115 8 1 13 23 61 11 279 12 8 1 118 24 69 18 278 118 7 1 12 25 68 11 276 124 7 1 125 26 635 114 297 131 8 1 185 27 639 122 33 142 7 1 213 28 657 123 36 151 8 1 245 29 66 124 37 151 9 1 251 21 681 131 31 156 9 1 287 211 719 15 39 167 9 1 354 212 736 14 32 172 9 1 377 213 738 154 328 189 11 1 42 214 747 149 33 198 11 1 434 2.6 Busstrafikens andel av det totala resandet Buss är det vanligaste kollektiva färdmedlet i Sverige. Under 214 var 52 procent av samtliga lokala och regionala kollektivtrafikresor bussresor. 1 Busstrafikens andel av resorna inom den lokala och regionala kollektivtrafiken 214 Järnväg 13,8% Sjöfart,8% T-bana 23,% Buss 52,1% Spårväg 1,4% 9 Trafikanalys rapport Lokal och regional kollektivtrafik 214 (Statistik 215:2). 1 Trafikanalys rapport Lokal och regional kollektivtrafik 214 (Statistik 215:2).

Procent Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 12 Antal resor fördelade i procent mellan trafikslagen 2 214 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 År Sjöfart Järnväg T-bana Spårväg Buss 2.7 Nyckeltal för trafikuppgifter efter trafikslag år 214 Trafikuppgifter och nyckeltal för trafikuppgifter efter trafikslag på land år 214. 11 Buss T-bana Spårväg Tåg Totalt Buss % Påstigningar (1-tal) 746 641 33 149 442 198 135 1 424 218 52% Utbudskilometer (1-tal) 59 352 96 761 2 864 116 424 824 41 72% Sittplatskilometer/invånare (1-tal) 2 712 452 15 2 15 5 419 5% Personkilometer (1-tal) 6 64 174 1 848 61 827 6 115 4 15 178 41 44% Medelreslängd 8,85 5,6 4,9 3,86 Genomsnittligt antal sittplatser 44,54 46,76 69,8 175,29 Påstigningar/utbudskilometer 1,26 3,52 7,16 1,7 Personkilometer/utbudskilometer 11,19 19,71 29,28 52,53 2.8 Bussens persontransportarbete Persontransportarbetet räknas i personkilometer och det är den sammanlagda längden en person färdas i ett fordon som beräknas genom att summera alla resors längd eller genom att multiplicera summan av alla resor med medelreslängden. Antalet personkilometer uppgick för alla trafikslag på land till 15 178 miljoner under 214, vilket är en ökning med 72 procent sedan 2 (8 788 miljoner). Det är med buss flest antal personkilometer inom kollektivtrafiken görs. Under 214 uppgick antalet personkilometer med buss till 6 64 miljoner, vilket innebär att busstrafiken ökade antalet resta personkilometer med 43 procent mellan 2 och 214. 12 11 Trafikanalys rapport Lokal och regional kollektivtrafik 214 (Statistik 215:2). 12 Trafikanalys rapport Lokal och regional kollektivtrafik 214 (Statistik 215:2).

Procent Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 13 År Buss Järnväg Spårväg T-bana Totalt 2 4 599 2 54 547 1 588 8 788 21 4 892 2 245 567 1 581 9 285 22 4 945 2 419 584 1 581 9 529 23 5 128 2 757 429 1 558 9 872 24 5 456 2 636 462 1 556 1 11 25 5 764 2 8 498 1 541 1 63 26 5 985 3 12 513 1 657 11 167 27 6 97 3 433 548 1 69 11 768 28 6 22 3 723 558 1 715 12 18 29 6 187 4 169 558 1 715 12 629 21 6 38 4 291 59 1 731 12 92 211 6 538 4 728 657 1 725 13 648 212 6 618 5 6 15 1 796 14 524 213 6 573 5 28 648 1 841 14 27 214 6 64 6 115 611 1 848 15 178 Andelen personkilometer per trafikslag och per år (2-214) 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 År T-bana Spårväg Järnväg Buss

Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 14 Bussens marknadsandel inom den lokala och regionala kollektivtrafiken personkilometer år 214 Spårväg 4% T-bana 12% Buss 44% Järnväg 4% Totalt ökade antalet fordonskilometer med 21 procent 2-214. 13 Busstrafiken har också ökat med 21 procent under samma period. År Buss Järnväg Spårväg T-bana Totalt 2 487 76 26 87 676 21 489 77 25 88 679 22 493 83 27 89 692 23 52 83 27 89 71 24 495 74 17 9 676 25 499 72 17 91 679 26 53 68 18 94 683 27 56 77 18 91 692 28 53 72 19 89 71 29 534 79 17 92 722 21 551 83 17 88 739 211 575 95 18 89 777 212 585 96 21 91 793 213 591 15 19 92 87 214 59 116 21 94 821 13 Trafikanalys rapport Lokal och regional kollektivtrafik 214 (Statistik 215:2).

Procent Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 15 Andelen fordonskilometer per trafikslag (2-214) 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 År T-bana Spårväg Järnväg Buss Bussens marknadsandel inom den lokala och regionala kollektivtrafiken, fordonskilometer år 214 Spårväg 3% T-bana 11% Järnväg 14% Buss 72% 2.9 Samhällets kostnader/bidrag till kollektivtrafiken ökar De totala kostnaderna för den lokala och regionala kollektivtrafiken uppgick 214 till drygt 4,8 miljarder kronor. Under 213 ökade kostnaderna med 6 procent, samtidigt som verksamhetsintäkterna ökade med 3 procent. År 214 var intäkterna från verksamheten 2 miljarder kronor och resten finansierades genom bidrag och offentliga tillskott. 86 procent av bidragen kom från landstingen, 1 procent från kommunerna och två procent från staten. Sedan år 2 har kostnaden för kollektivtrafiken per invånare har ökat från 2 386 kronor till 4 21 kronor per invånare och år (214 års priser), samtidigt har bidragen till kollektivtrafiken ökat från 1 12 kronor till 2 171 kronor. Samhällets trafikeringskostnader för kollektivtrafiken per utbudskilometer har ökat med 55 procent sedan 2. Samtidigt som kostnaden är 5 kronor per utbudskilometer är trafikintäkterna per utbudskilometer endast 25 kronor. 14 14 Trafikanalys rapport Lokal och regional kollektivtrafik 214 (Statistik 215:2).

Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 16 6 Trafikkostnad per utbudskilometer (kr/km) 2-214 5 4 3 31 31 35 35 37 39 44 41 42 43 44 44 46 48 5 2 1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Skattesubventioneringen av kollektivtrafiken uppgår till 2 46 kronor per år och invånare för hela riket. 3 Skattesubventionering av kollektivtrafiken per invånare 2-214 2 5 2 2 41 2 171 1 5 1 5 1 13 1 15 1 131 1 229 1 27 1 296 1 39 1 477 1 566 1 84 1 749 1 629 1 654 Skattekronor 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214

Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 17 2.1 RKM effektiviseringsarbete och avtalsrekommendationer Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik har enats om ett effektiviseringsmål som syftar till att skapa ekonomiska förutsättningar att utveckla kollektivtrafikverksamheten. 15 En effektivisering i storleksordningen 2 procent är fullt möjlig. Kollektivtrafiken kan effektiviseras och sänka sina kostnader på en lång rad olika sätt. Ett sätt är genom att standardisera utformningen av de fordon som används inom kollektivtrafiken. Ett annat är ökad följsamhet till de indexrekommendationer som branschen enats kring. Ett tredje är att använda funktionskrav istället för detaljkrav vid upphandlingar. Sveriges Bussföretag har under lång tid även drivit att kollektivtrafiken ska effektiviseras genom att trafikföretaget får ta över ansvaret för tidtabellsplaneringen och omloppsplaneringen. Sveriges Bussföretag har i rapporten Läge för fler funktionsupphandlingar i kollektivtrafiken (maj 215) sammanställt i vilken utsträckning regionala kollektivtrafikmyndigheterna (RKM) har efterföljt de gemensamma framtagna avtalsrekommendationerna inom branschen. 16 Andel upphandlad trafik som följer branschens gemensamma avtalsrekommendationer 214 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 5,7% 94,3% 35,5% 64,5% 98,3% 1,7% 36,2% 63,8% 7,7% 92,3% 82,9% 17,1% 1,% 9,% 22,1% 77,9% 1,% 94,3 procent av upphandlingarna som genomfördes 214 innehöll en resandeincitamentsandel på minst 25 procent. 64,5 procent följer indexrekommendationerna. Endast 1,7 procent följer avtalsrekommendationen om affärsneutrala betalningsvillkor. 63,8 procent följer branschens standardiseringsrekommendationer för fordon, Buss 21, utan egna tillägg. 92,3 procent låter trafikföretaget sköta lokal marknadsföring. 17,1 procent har ett uttalat mål om resandeökning.9 procent har enbart funktionella miljökrav. I 77,9 procent av upphandlingarna ansvarar trafikföretagen för planeringen av tidtabellen. Vid 1 procent av upphandlingarna ansvarar trafikföretaget för omloppsplanering av fordonen. 17 15 Se www.partnersamverkan.se. 16 Se http://www.svenskkollektivtrafik.se/fordubbling/avtalsprocessen/ och www.sverigesbussforetag.se. 17 Sveriges Bussföretags rapport Läge för fler funktionsupphandlingar i kollektivtrafiken (maj 215), www.sverigesbussforetag.se.

2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Antal bussar Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 18 3 Bussar 3.1 Nyregistrering av bussar åren 2 214 Antalet bussar i trafik har minskat från 14 417 (2) till 14 194 (214). 18 Antal bussar i trafik och avställda bussar 2-214 25 2 15 1 I trafik Avställda 5 14 6 14 4 14 2 14 13 8 13 6 13 4 13 2 13 12 8 12 6 Antal bussar i trafik 2-214 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Antal bussar 14 417 14 246 14 13 13 742 13 363 13 477 13 643 13 315 13 474 13 548 13 867 13 947 13 968 14 3 14 194 Under de senaste fem åren har antalet bussar i trafik återigen ökat till 14 194. 19 Utav dessa bussar var 12 96 i yrkesmässig trafik och 968 i firmabilstrafik. 2 18 Sveriges bussföretags databaser, mars 215, och Trafikanalys rapport Fordon 214 (Statistik 215:5). 19 Sveriges bussföretags databaser, mars 215. 2 Trafikanalys rapport Fordon 214 (Statistik 215:5).

Antal nyregisteringar Antal bussar Antal bussar per 1 invånare Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 19 18 16 14 Antal bussar och per 1 invånare Åren 195-1974 - 214 2,5 2 12 1 8 6 1,5 1 Antal bussar Bussar per 1 invånare 4 2 195 1974 214,5 Antalet bussar i trafik fördubblades under åren 195-1974. Under det senaste decenniet är det antalet större bussar, exempelvis ledbussar, som ökat i antal. Det är bussar med fler än 81 passagerare och i storleksklassen 51-7 passagerare som ökat mest i den yrkesmässiga trafiken. Vidare har utnyttjandet av bussar blivit effektivare så att fler passagerare har kunnat transporteras med färre antal bussar i trafik. En och en halv buss per tusen invånare I Sverige fanns det 12 89 bussar i yrkesmässig trafik vid årsskiftet 212/13. Vid samma tid-punkt hade vårt land knappt 9,6 miljoner invånare, vilket innebär att det fanns knappt en och en halv buss per 1 invånare. År 212 var nästan hälften av bussarna i yrkes- trafiken avsedda för fler än 7 passagerare. 21 2 5 Nyregistrering av bussar 2-214 2 1 5 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Under 214 registrerades sammanlagt 1 414 bussar, vilket kan jämföras med 213 då 1 323 bussar registrerades. 22 21 Statistisk årsbok för Sverige 214 s. 25. 22 Trafikanalys rapport Fordon 214 (Statistik 215:5).

Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 2 Under 215 (januari-juni månad) har följande förändringar av bussbeståndet ägt rum: 23 Bussar - status 215 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli i trafik 14 563 14 599 14 578 14 712 14 861 13 527 13 383 avställda 5 275 5 22 5 26 5 12 4 96 6 22 6 396 nyregistreringar 76 72 84 77 161 113 115 avregistreringar 94 16 98 133 117 122 71 3.2 Antalet bussar i trafik efter län 29-214 Bussar i trafik och län vid slutet av år 214. 24 Län Antal bussar 29 21 211 212 213 214 Stockholms län 2 572 2 61 2 91 3 239 3 66 2 975 Västra Götalands län 2 267 2 52 2 449 2 519 2 56 2 565 Kalmar län 86 93 897 934 192 1 17 Skåne 1 44 1 43 1 49 1 25 1 162 1 14 Jönköpings län 511 539 569 625 635 68 Östergötlands län 63 68 581 568 558 552 Uppsala län 486 48 465 495 485 521 Jämtlands län 495 68 645 541 532 49 Värmlands län 495 5 472 52 482 478 Dalarnas län 445 439 42 45 465 414 Västerbottens län 477 472 433 413 414 394 Norrbottens län 419 48 375 419 386 388 Västernorrlands län 357 359 328 35 348 37 Gävleborgs län 252 218 224 292 337 367 Västmanlands län 321 331 328 351 345 355 Örebro län 375 368 361 341 344 33 Södermanlands län 328 323 322 275 276 276 Kronobergs län 29 291 312 35 198 191 Hallands län 354 282 244 228 237 3 Gotlands län 14 19 73 58 63 59 Blekinge län 7 68 58 48 55 49 S:a 13 548 13 866 13 947 14 23 13 986 13 992 23 Trafikanalys rapport Fordonsstatistik månadsfil. 24 Trafikanalys rapport Fordon i län och kommun (Statistik 215:2). Statistiken är missvisande då en buss kan vara registrerad på ett företags kontor i ett län men sedan vara i trafik i ett annat län.

Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 21 3.3 Antal bussar i trafik efter tillåtet antal passagerare 214 Bussar i trafik i yrkesmässig trafik efter tillåtet antal passagerare (både sittande och stående). 25 2 Antal bussar i trafik efter tillåtet antal passagerare 214 1 8 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2-2 21-4 41-5 51-6 61-7 71-8 81-9 91-1 11-12 121-3.4 Tillverkarnas andel av sålda tunga bussar Registrering av tunga bussar (över 1 ton) var 1 96 under år 214. 26 Totalt finns 11 818 bussar över 1 ton i yrkesmässig trafik. Registreringar av ny tunga bussar över 1 ton Marknadsandel % 214 213 212 211 21 29 28 27 214 213 212 211 21 29 28 27 Volvo 37 167 48 357 392 267 28 344 28,% 16,2% 31,4% 25,% 27,6% 28,9% 32,5% 44,9% MAN 229 397 132 25 29 188 25 97 2,9% 38,4% 1,2% 14,3% 14,7% 2,3% 23,8% 12,7% Mercedes-Benz 179 132 117 127 11 7 18 47 16,3% 12,8% 9,% 8,9% 7,1% 7,6% 12,5% 6,1% VDL 131 26 12 5 12 5 12,% 2,5% 7,9% 3,5%,8%,5%,%,% Kässbohrer-Setra 69 11 51 68 97 71 64 99 6,3% 9,8% 3,9% 4,8% 6,8% 7,7% 7,4% 12,9% Scania 65 65 344 512 316 216 193 136 5,9% 6,3% 26,5% 35,8% 22,3% 23,4% 22,4% 17,8% Solaris 5 78 86 58 224 29 4,6% 7,5% 6,6% 4,1% 15,8% 3,1%,%,% Iveco (och Irisbus) 41 4 16 15 42 8 3,7% 3,9% 1,2% 1,% 3,%,9%,%,% VanHool 15 1 1 1,4%,%,1%,%,1%,%,%,% Temsa 3 15 18 9 1,3% 1,5% 1,4%,6%,%,1%,%,% Optare Solo 3 2 5 2,3%,2%,4%,1%,%,%,%,% Irizar 3,3%,%,%,%,%,%,%,% Neoplan 1 1 13 19 17 8 12 43,1% 1,% 1,% 1,3% 1,2%,9% 1,4% 5,6% AMZ Kutno 1,%,1%,%,%,%,%,%,% Autosan 5 4 36,%,%,4%,3%,% 3,9%,%,% Automet 1 4,%,%,1%,3%,%,%,%,% Aytas 3 7,%,%,%,%,2%,8%,%,% Scala 3,%,%,%,%,2%,%,%,% Beulas 2 1,%,%,%,%,1%,1%,%,% Kutsenits 9,%,%,%,%,% 1,%,%,% King Long 5,%,%,%,%,%,5%,%,% Solbus 4,%,%,%,%,%,4%,%,% Totalt: 1 96 1 34 1 299 1 43 1 419 925 862 766 1,% 1,% 1,% 1,% 1,% 1,% 1,% 1,% 25 Trafikanalys rapport Fordon 214 (Statistik 215:5). 26 Bil Swedens statistik.

198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 Antal bussar Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 22 Volvokoncernens och Scanias sammanlagda globala tillverkning av tunga bussar uppgick under 214 till 15 68 enheter, varav 372 eller 2 procent såldes på den svenska marknaden. 27 Scanias och Volvos totala produktion av bussar (198-214) Scania Volvo 14 12 1 8 6 4 2 År 3.5 De tio största fabrikaten 12 998 bussar eller 91 procent av totala antalet bussar i Sverige utgörs av följande tio märken/fabrikat år 214 28. Fabrikat Antal Volvo 3 92 Scania 2 496 Mercedes-Benz 2 391 MAN 1 919 Setra 735 Solaris 498 VDL 396 IVECO 269 Neoplan 247 Irisbus 127 S:a 12 998 27 Uppgifter från BIL Sweden mars 215. Siffrorna avser tillverkning t.o.m. 26 och leveranser fr.o.m. 27. 28 Sveriges Bussföretags databaser mars 215.

Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 23 3.6 Antalet bussmodeller Utav 14 194 bussar finns det sammanlagt 2 247 olika fordonsbenämningar. 29 Detta är resultatet av de små serier som bussarna tillverkas i, vilket delvis är en följd av de vitt skilda krav på fordon som ställs av i de enskilda upphandlingarna. Ju mindre serier en buss tillverkas desto högre blir produktionskostnaden, som ytterst resenären och skattebetalarna får betala. De största 2 modellerna utgörs av: Modell Antal MAN B.27.46.12 35 VOLVO B12BLE 347 VOLVO B9S 318 MAN A21 237 MAN B.27.46.1 213 MAN A26 26 MAN B.27.46.11 197 MERCEDES-BENZ 416 CDI 166 SCANIA OMNILINK 3 AXLIG 272 MAN A23 147 VOLVO B6SC 14 MERCEDES-BENZ 96 KA 5 131 MAN A78 127 SCANIA CL94UB4X2 124 VOLVO B12B 123 VOLVO B4SC 17 VOLVO B12BLE 6X2 13 VOLVO 89 B8RLE 6X2 12 SCANIA OMNILINK LEDBUSS 11 SOLARIS URBINO 15LE CNG 11 S:a 3 612 29 Statistiken är hämtad från Sveriges Bussföretags databaser.

Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 24 3.7 Antalet fordonstyper i upphandlad trafik Antalet fordonstyper i den upphandlade trafiken år 215 3. Antalet dubbeldäckare har sedan 211 ökat med 37 procent, från 137 till 188 stycken och antalet dubbelledsbussar har tredubblats från 11 till 36 stycken. Antalet bussar efter fordonsstorlek Normalbuss; 3 684 Boggibuss; 3 531 Boggibuss Dubbeldäckare Dubbelledbuss Ledbuss Minibuss Normalbuss Minibuss; 613 Ledbuss; 1 722 Dubbeldäckare; 188 Dubbelledbuss; 36 3.8 Antalet fordonsklasser i upphandlad trafik Antalet bussar enligt fordonsklass 31 i den upphandlade trafiken år 215. 32 Antalet bussar efter fordonsklass Klass III; 575 Klass II 4 135 Klass A; 246 Klass B; 35 Klass I 4 461 Klass A Klass B Klass I Klass II Klass III 3 Frida fordonsdatabas 215-7-23. Normalbuss avser ca 12 meter långa bussar. Boggibussar kan vara mellan 12-14 meter långa. 31 Klass A och B är bussar som är inrättade för befordran av högst 22 passagerare utöver förare. Klass I-III avser bussar som är inrättade för fler än 22 passagerare. Klass B och III är inte utformade för befordran av ståplatspassagerare, det är bussar som huvudsakligen används i turisttrafik, regiontrafik, skolskjuts etc. 32 Frida fordonsdatabas 215-7-23.

Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 25 3.9 Antal bussar och vikt Antal bussar som är tyngre än 14 ton är sammanlagt 11 615. 33 6 Antal bussar och vikt (ton) 5 4 3 2 4567 4922 1 2551 2126 3,5-13,9 14-19,9 2-24,9 >25 3.1 Antal bussar och längder Antal bussar efter längdstorlek. 34 5 Antal bussar och längder (meter) 45 4 35 3 25 2 15 3825 433 1 5 258 1619 11 1227 36 < 7,9 8-11,9 12 12,1-13,9 14-17,9 18-19,9 2-24 33 Statistiken är hämtad från Sveriges Bussföretags databaser 215. Det finns 2 579 bussar som är under 14 ton och därmed berörs av trängsel-, bro och infrastrukturskatter. 34 Statistiken är hämtad från Sveriges Bussföretags databaser 215.

Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 26 3.11 Antal bussar och höjder Antal bussar efter höjdstorlek. 35 Antal bussar och höjd (meter) 1 9 8 7 6 5 4 926 3 2 1 2557 2122 < 3 m 3-3,5 m 3,5-4 m > 4 m 39 3.12 Antalet färger på bussar Antalet färger för 14 194 bussar var sammanlagt 25. 36 Bussarnas olika färger 215 Grå 2% Mörkblå 1% Lila 1% Gul 12% Grön 6% Silver 5% Vit 2% Vit Blå Flerfärgade Röd Gul Färger Antal Vit 2 549 Blå 2 533 Flerfärgade 2 387 Röd 1 829 Grön Gul 1 49 Röd 14% Blå 2% Silver Grå Mörkblå Grön 783 Silver 696 Grå 244 Mörkblå 114 Flerfärgade 19% Lila Lila 85 35 Statistiken är hämtad från Sveriges Bussföretags databaser 215. 36 Statistiken är hämtad från Sveriges Bussföretags databaser 215.

Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 27 3.13 Antalet leasade bussar Utav de 14 194 bussar i trafik var 39 procent eller 5 351 bussar leasade, varav 1 42 är större bussar med fler än 81 passagerare. 37 7 Antalet leasade bussar i trafik (24-214) 6 Andelen leasade bussar i trafik 214 5 4 3 2 1 61% Leasade bussar 39% 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 3.14 Ålder på bussar Bussarna är den fordonspark i Sverige som är yngst och dessutom föryngrats de senaste tio åren. Medianåldern på en buss i trafik är idag fyra år, jämfört med 8,2 år 1998. Detta kan jämföras med personbilarna som var 9 år, lätta lastbilar 6 år och tunga lastbilar 7 år. 38 De nyare bussarna körs i genomsnitt flest mil per år. Av alla kilometer som körs är mer än hälften av bussar som är högst 4 år. Bussar som är 15 år och äldre kör endast två procent av bussarnas totala körsträcka. Medelåldern på bussar i den upphandlade trafiken är cirka 5,5 år. 39 Den låga genomsnittsåldern på bussar är en följd av stort slitage med långa körsträckor per år, upphandlingskrav och regelverken om miljözoner. Ökande miljökrav och ålderskrav vid upphandlingar har även medfört att antalet avställda bussar ökat sedan 1998. Den tekniska livslängden på bussar är avsevärt högre. 37 Statistiken är hämtad från Sveriges Bussföretags databaser 215. 38 Trafikanalys rapport Lokal och regional kollektivtrafik 214 (Statistik 215:2). 39 Frida miljö- och fordonsdatabas, 215-7-23.

199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 28 3.15 Antalet bussar av årsmodell Antal bussar fördelat på årsmodeller. 4 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Antalet bussar av årsmodell 199-215 3.16 Andel bussar i glesbygd Utav 14 194 bussar är 6 procent verksamma i glesbygd. 41 4 Sveriges Bussföretags databaser 215. 41 Sveriges Bussföretags databaser. Glesbygder har mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort större än 3 invånare samt öar utan fast landförbindelse. Definitionen kan inkludera både landsbygd och tätorter med upp till 3 invånare. Enligt det nedlagda Glesbygdsverkets definition sedan 1996 bor cirka 24 procent av Sveriges befolkning i gles- eller landsbygdsområden.

Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 29 3.17 Körsträckor En buss körde under 214 i genomsnitt 5 64 mil, vilket är cirka fem procent längre än år 2. 42 Detta kan jämföras med 1 222 mil för en personbil och 4 125 mil för en tung lastbil. Sedan 24 har den genomsnittliga körsträckan för bussar ökat med drygt en procent. Total körsträcka 2-214 (antal miljoner mil) 1 98 96 94 92 9 88 86 84 82 8 96 22 59 93 942 193 95 853 494 91 75 466 92 55 71 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Genomsnittlig körsträcka 2-214 (antal mil) 6 5 6 5 5 5 543 5 664 5 658 5 64 5 5 296 5 377 4 5 4 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 42 Trafikanalys rapporter Fordon 214 (Statistik 215:5) och Körsträckor för svenskregistrerade vägfordon (215-3-25).

Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 3 3.18 Trafikarbete Trafikanalys har sammanställt trafikarbetes utveckling för bussar. 43 3 Antal bussar som varit i trafik någon gång under åren 2-214 25 24 7 2 17 315 15 17 15 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 3.19 Körsträckor och antal bussar efter årsmodell/tillverkningsår Körsträckor och antal bussar efter årsmodell/tillverkningsår år 214. 44 År Totalt antal körda mil Antal bussar Medelkörsträcka i mil -1996 496 128 542 915 1997 32 158 138 2 32 1998 243 754 114 2 138 1999 712 42 253 2 816 2 1 13 696 325 3 119 21 1 264 26 388 3 258 22 1 982 38 488 4 62 23 3 227 74 767 4 28 24 3 265 2 768 4 251 25 5 96 92 1 182 5 43 26 5 918 197 1 138 5 21 27 5 825 3 1 28 5 666 28 6 531 178 1 129 5 785 29 7 996 987 1 234 6 481 21 12 543 421 1 79 7 34 211 12 878 792 1 647 7 82 212 13 138 242 1 659 7 919 213 9 218 484 1 339 6 885 214 3 163 4 1 161 2 724 215 153 694 96 1 61 Totalt 95 853 494 17 15 5 64 43 Trafikanalys rapport: Trafikarbetets utveckling för svenskregistrerade vägfordon (215-3-25). 44 Trafikanalys rapport Fordon 214 (Statistik 215:5).

Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 31 3.2 Körsträckor och antal bussar efter antal passagerare Körsträckor och antal bussar efter antal passagerare år 214. 45 Antal passagerare Totalt antal körda mil Antal bussar Medelkörsträcka i mil 2 5 742 77 2 36 2 821 21 4 4 557 563 1 372 3 322 41 5 7 888 112 1 489 5 298 51 6 11 229 488 1 775 6 326 61 7 6 71 868 1 57 6 349 71 8 1 89 859 1 9 5 732 81 9 13 67 348 1 865 7 296 91 1 8 96 554 1 368 6 511 11 12 7 27 615 1 129 6 225 121-3 92 51 487 6 35 Okänd 16 199 879 2 627 6 167 Totalt 95 853 494 17 15 5 64 3.21 Den nya hastighetsgränsen för bussar 1 km/h Från den 1 mars 214 får godkända bussar köra i högst 1 kilometer i timmen. En förutsättning för att den ska få framföras i 1 km/h är att alla passagerare som är äldre än tre år har tillgång till en plats försedd med bilbälte och att det självklart är tillåten hastighet på vägen. Flertalet av de vägar som tillåter hastigheter över 1 km/h är mötesseparerade och ingår i det säkraste vägnätet. Idag är det 1 967 bussar som är berättigade att köra 1 km/h. 46 3.22 Andelen bussar med klimatanläggning AC Andelen bussar med klimatanläggning, luftkonditionering (AC) inom den upphandlade trafiken var 84 procent 215 47 : Andelen bussar med klimatanläggning - AC 16% 84% 45 Trafikanalys rapport Fordon 214 (Statistik 215:5). 46 Sveriges Bussföretags databaser mars 215. 47 Frida fordonsdatabas 215-7-23.

Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 32 4 Miljö 4.1 Bussar i yrkesmässig trafik efter drivmedel, årsvis 2-214 Under perioden 2-214 har bussar med förnybart drivmedel mer än fördubblats. De senaste åren är det framförallt biodiesel (RME), elhybrider och naturgas- och biogasbussar som ökat kraftigt. 48 År Bensin Diesel RME HVO MDE El Elhybrider Etanol Natur-/biogas 1999 639 13 481 12 394-2 511 13 114 17 44-21 413 12 975 17 41 35 22 315 12 82 14 41 36 23 24 12 61 16 41 36 24 186 12 223 16 379 82 25 14 12 31 13 366 589 26 113 12 228 9 49 727 27 96 11 913 9 1 491 79 28 79 11 99 8 1 514 786 29 69 11 717 1 4 1 552 967 21 57 11 84 15 4 1 611 1 38 211 52 11 385 6 4 1 85 1 569 212 48 11 456 9 6 36 788 1 795 213 53 1 861 1 53 15 26 8 73 795 2 163 214 48 8 488 2 358 98 16 11 221 654 2 3 Elhybrider 1,6% MDE,1% El,1% HVO,7% Etanol 4,6% Bussar i trafik efter drivmedel 214 Natur-/biogas 16,2% Bensin,3% Diesel 59,8% RME 16,6% Bensin Diesel RME HVO MDE El Elhybrider Etanol Natur-/biogas 48 Sveriges Bussföretags databaser och Trafikanalys rapport Fordon 214 (Statistik 215:5).

Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 33 Antalet biogasbussar har ökat starkt från ett trettiotal bussar i början på 2-talet till dagens cirka 1 8 bussar i trafik. Under de senaste fem åren har användningen av RME ökat markant och idag använder fler bussar RME än biogas och etanol. 49 3 El, elhybrider och förnybara drivmedel för bussar 2-214 Antal bussar 2 5 2 1 5 1 Etanol Biogas Elbuss RME Elhybrider MDE HVO 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Körsträckor och antal bussar efter drivmedel år 214. 5 Drivmedel Totalt antal körda mil Antal bussar Medelkörsträcka i mil Bensin 5 381 71 71 Diesel? 8 45? El 35 143 12 2 929 Elhybrider Etanol/ 25 595 221 1 134 etanolflexifuel 4 963 492 654 7 589 Gas/gas flexifuel 16 246 482 2 37 6 855 RME? 2 396? HVO? 98? Övriga 246 578 59 4 179 Totalt 95 853 494 14 194 5 64 49 Sveriges Bussföretags databaser 215. Statistiken om antalet bussar som använder biogas, RME och HVO är behäftad med stora osäkerheter. Däremot ger diagrammet en bild av utvecklingstrenden. 5 Sveriges Bussföretags databaser 215 och Trafikanalys rapport Fordon 214 (Statistik 215:5). Den officiella statistiken om antal körda mil, bussar och medelkörsträckor avseende diesel och biodiesel (RME och HVO) är behäftad med stora osäkerheter.

Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 34 4.2 Antal bussar med olika drivmedel inom den upphandlande kollektivtrafiken År 215 var andelen bussar som drevs med förnybara drivmedel inom den av upphandlade kollektivtrafiken cirka 87 procent av totalt 9 983 bussar. 51 I kategorin fordonsgas inkluderas bussar som drivs med biogas och naturgas. Andel bussar per drivmedel i upphandlad busstrafik år 215 Etanol 6,2% El,1% MDE,2% El-hybrid 2,2% Fordonsgas 22,9% Diesel, biodiesel, RME/HVO: 68,4% Fordonskilometer per drivmedel i upphandlad trafik år 215 Biodiesel ; 38,5% Fossila drivmedel; 34,8% Fordonsgas; 18,4% Etanol; 8,3% Fossila drivmedel Etanol Fordonsgas Biodiesel 51 Frida miljö- och fordonsdatabas, 215-7-23 och Sveriges Bussföretags databaser.

Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 35 4.3 Miljöklassade dieselbussar inom den upphandlande kollektivtrafiken Utav 6 866 dieselbussar i den upphandlade trafiken 215 är 7 procent av bussarna euro 5 och euro 6. 52 Miljöklassade dieselbussar inom den upphandlade kollektivtrafiken 215 Euro VI 12,6% Euro,1% Euro I,% Euro V 57,3% Euro II,9% Euro III 17,% Euro IV 12,% Euro Euro I Euro II Euro III Euro IV Euro V Euro VI Inom EU finns det lagstiftade utsläppskrav för de reglerade emissionerna och är benämningen på motorer med avseende på avgasutsläpp, vilka kallas för Euro-klass eller utsläppsklass, de s.k. Euronormerna. 53 Klassindelningen startar vid Euro O och högsta möjliga miljöklass är idag Euro 6. Det är möjligt att med hjälp av särskilt godkänd avgasrening uppgradera miljöklasser. Än så länge finns dock ingen godkänd utrustning för att uppgradera äldre motorer till Euro 6-klass, men frågan utreds. 52 Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas, 215-7-23. 53 Europaparlamentets och rådets direktiv 25/55/EG, senast ändrad genom kommissionens direktiv 26/51/EG och Avgaslag SFS 211:318.

Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 36 För bussar som drivs med etanol och fordonsgas i upphandlad trafik. 54 Miljöklass, etanol-, fordonsgasbuss 215 Euro 6 8% sämre än Euro 5 6% Uppfyller Euro 5 eller EEV 86% Euro 6 sämre än Euro 5 Uppfyller Euro 5 eller EEV 4.4 Antalet bussar med eftermonterad reningsutrustning År 215 finns det i upphandlad busstrafik 964 bussar med eftermonterad reningsutrustning (KPF, EGR och SCR). 55 Med eftermonterad avgasutrustning kan bussarnas livslängd förlängas och därmed ge ett förbättrat ekonomiskt resursutnyttjande och bättre miljöprestanda. 4.5 Bussens andel av koldioxidutsläppen Bussens utsläpp av koldioxid inom transportsektorn är marginellt, endast en procent. 56 54 Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas, 215-7-23. 55 Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas 215-7-23. 56 U.S. Environmental Protection Agency 22.

Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 37 5 Tillgänglighet 5.1 Antal/andel bussar med låggolv År 215 var andelen bussar med låggolv inom den upphandlade kollektivtrafiken 78 procent eller 7 671 av totalt 9 8 bussar. 57 Bussar med låggolv 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 72% 74% 78% 61% 66% 66% 21 211 212 213 214 215 Nej 22% Ja 78% 5.2 Antal/andel bussar med ramp/lift År 215 var andelen bussar med ramp eller lift inom den upphandlade kollektivtrafiken 91 procent eller 8 875 bussar. 58 Bussar med ramp eller lift 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 86% 89% 91% 73% 73% 58% 21 211 212 213 214 215 Nej 9% Ja 91% 57 Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas, 215-7-23. 58 Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas, 215-7-23.

Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 38 5.3 Antal/andel bussar med rullstolsplats År 215 var andelen bussar med rullstolsplats inom den upphandlade kollektivtrafiken cirka 93 procent eller 9 12 bussar. 59 Bussar med rullstolsplats 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 91% 93% 87% 84% 74% 78% 21 211 212 213 214 215 Nej 7% Ja 93% Vidare är 73 procent av alla bussar inom den upphandlade trafiken utrustade med audiovisuellt utrop och 91 procent har barnvagnsplats. Sammanlagt är 75 procent av bussarna tillgänglighetsanpassade, dvs. uppfyller kraven på ramp/lift, audiovisuellt utrop och rullstolsplats. 6 59 Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas, 215-7-23. 6 Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas, 215-7-23.

Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 39 6 Trafiksäkerhet 6.1 Antal dödade och svårt skadade i vägtrafiken Antal dödade personer vid vägtrafikolyckor år 214 Fotgängare 19,3% Övriga trafikelement 3,3% Cykel 12,2% Moped 3,% Personbil 45,2% MC 11,5% Buss,7% Lastbil 4,8% Antal dödade personer och svårt skadade personer samt antal trafikelement vid polisrapporterade vägtrafikolyckor med dödlig eller svår personskada efter trafikmiljö under år 214. 61 Trafikelement Antal dödade personer Antal dödade och svårt skadade personer Personbil 121 1493 Personbil med släp el. husvagn 1 9 Tung lastbil 1 19 Tung lastbil med släp 4 17 Lätt lastbil eller husbil 8 93 Lätt lastbil med släp - 3 Lastbil (okänd viktklass) - 1 Buss, ev. med släp 2 2 Tung MC, ev. med sidovagn 3 24 Lätt MC 1 14 MC (okänd viktklass) - 27 Okänt motorfordon - - Moped klass 1 4 73 Moped klass 2 3 27 Moped (okänd klass) 1 19 Cykel 33 27 Fotgängare 52 282 Övriga trafikelement 9 52 Totalt: 27 2 659 61 Trafikanalys rapport Vägtrafikskador 214 (Statistik 215:8).

Antal Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 4 Trafikelement Antal dödade personer Antal svårt skadade personer Buss singel 1 3 Personbil buss 4 13 Lastbil buss - - Buss buss - 1 Buss motorcykel - - Buss moped - 2 Buss cykel 2 3 Buss gående 4 17 Buss övrigt 1 Totalt: 11 4 6.2 Antal dödade och svårt skadade i buss Under år 214 omkom två personer i buss vid trafikolycka. 62 Trenden med antalet svårt skadade och dödade i buss är nedåtgående samtidigt som busstrafiken har ökat. Dödsfallen och huvuddelen av olyckor med svårt skadade ägde rum utanför tätbebyggt område. Antal dödade och svårt skadade i buss vid olyckor 23-214 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 55 52 35 35 29 29 25 27 21 17 18 1 11 14 4 6 1 1 2 2 2 1 2 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Dödade Svårt skadade 62 Trafikanalys rapport Vägtrafikskador 214 (Statistik 215:8).

Antal per miljard personkm Antal Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 41 6.3 Antal dödade och svårt skadade med buss inblandad Under år 214 omkom 11 personer i olyckor samband med buss inblandad. 63 4 personer skadades svårt i olyckor med buss inblandad. Antal dödade och svårt skadade i olyckor med buss inblandad 25-213 2 18 16 14 12 1 8 118 128 89 77 78 17 83 66 67 Dödade Svårt skadade 6 4 2 13 36 15 13 17 16 19 18 4 11 11 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 6.4 Antal dödade och svårt skadade per miljarder personkilometer Antal döda och svårt skadade per miljarder personkilometer i buss under åren 23-214 12, 1, 9,5 8, 6, 6, 5,7 5,8 5, 4, 3,9 4, 4,3 3,2 2,8 2, 2,8 2, 1,1 1, 2,3,4,2,2,,3,3,3,2,3, 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Antal döda 1,1,4,2 2, 1,,2,,3,3,3,2,3 Svårt skadade 6, 3,9 5,7 9,5 5, 2,8 2,3 5,8 4, 4,3 3,2 2,8 63 Trafikanalys rapport Vägtrafikskador 214 (Statistik 215:8).

Procent Antal per miljard personkm Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 42 Antal döda och svårt skadade per miljarder personkilometer med buss inblandad under åren 25-214 25, 2, 15, 1, 5, 23, 23,5 17,8 15,4 12,9 12,8 13,4 1,5 1,2 6,6 6,1 2,5 2,6 2,2 2,8 2,7 3,1 2,9 1,7 1,7, 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Antal döda 2,5 6,6 2,6 2,2 2,8 2,7 3,1 2,9 1,7 1,7 Svårt skadade 23, 23,5 15,4 12,9 12,8 17,8 13,4 1,5 1,2 6,1 6.5 Godkända bussar vid Bilprovningens kontrollbesiktning Utav 13 588 besiktigade bussar över 3,5 ton år 212 godkändes 59 procent. Antalet underkända bussar med krav på efterkontroll var 4 76 eller 3 procent. 64 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 51% Andel godkända bussar (> 3,5 ton) vid kontrollbesiktning 21-212 44% 49% 49% 48% 46% 47% 51% 55% 56% 56% 59% 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 64 Bilprovningens statistik 212-2-2. Efter avyttringar av verksamheten redovisar AB Svensk Bilprovning sedan 213 inte längre någon statistik beträffande tunga bussar. Det finns idag fler kontrollorgan på marknaden, men ingen samlad statistik.

Antal bussbränder Statistik om bussbranschen 215 215-8-3 43 6.6 Antal bränder i buss En sannolik orsak till bränder i bussar är ökande krav på bussarnas minskade miljörelaterade utsläpp och bullernivåer, vilka resulterat i högre motortemperaturer då bussarnas motorrum isolerats mer i syfte att dämpa bullernivåerna. 65 Bussbranschen drev därför tillsammans med försäkringsbranschen krav på obligatorisk brandskyddskontroll vid besiktningen, vilket infördes 22. Från 24 infördes även krav på sprinklersystem i motorrummet som villkor för att kunna brandförsäkra bussar över 1 ton. Under de senaste åren har antalet bussbränder minskat. Antalet bussbränder ska ses i relation till det ökande bussresandet. Sedan 1998 har antalet utbudskilometer inom busstrafiken ökat med 24 procent, antalet personkilometer med 7 procent och antalet resor med buss med 18 procent. Den genomsnittliga körsträckan (5 64 mil) med en buss ökade under samma period med sex procent. Bussarna utnyttjas mer, rullar längre och det är fler som reser med buss jämfört med slutet av 199-talet. Risken att skadas av bussbrand är mycket liten. År 1976 var det senast någon dog till följd av brand i buss i Sverige. 66 Antal inrapporterade bussbränder 1996-214 18 16 14 12 1 8 68 65 64 83 15 121 123 139 162 153 125 131 137 139 141 147 139 123 122 116 119 114 111 15 99 11 6 4 2 Vid en närmare granskning av MSB:s statistik från 25-211 visar det sig att närmare en tredjedel av insatserna felaktigt klassats som bussbränder och inte rörde yrkesmässig busstrafik. De blåa staplarna visar det egentliga antalet bussbränder. 65 Sveriges Provnings- och Forskningsinstituts rapport Fire Safety in Buses WP1 report: Bus and Coach fires in Sweden och Norway, SP Report 26:59. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps IDA-portal, http://ida.msb.se. 66 Se Sveriges Bussföretags (tidigare BR) rapport Bussar och brandsäkerhet (212), www.sverigesbussforetag.se.