Statistik om bussbranschen

Transkript

1 Statistik om bussbranschen November 216

2 Foto framsida: Volvo Bus Corporation.

3 Statistik om bussbranschen INNEHÅLL 1 Förord Busstrafiken Persontransportarbete Prognos för busstrafiken till år Antal kollektivtrafikresor per invånare Utbud av regional och interregional kommersiell linjetrafik på väg Antal resor i den lokala och regionala kollektivtrafiken Busstrafikens andel av det totala resandet Nyckeltal för trafikuppgifter efter trafikslag år Bussens persontransportarbete, personkilometer Antal utbudskilometer per trafikslag och år Samhällets kostnader/bidrag till kollektivtrafiken ökar RKM effektiviseringsarbete och avtalsrekommendationer Storlek på bussavtalen De tio största operatörerna på bussavtalen Bussar Antal bussar i trafik och avställda bussar under Ny- och avregistrering av bussar åren Antalet nyregistreringar efter län år Antalet bussar i trafik efter län Antal bussar i trafik efter tillåtet antal passagerare Tillverkarnas andel av sålda tunga bussar De tio största fabrikaten Antalet bussmodeller Antalet fordonstyper i upphandlad trafik Antalet fordonsklasser i upphandlad trafik Antal bussar och vikt Antal bussar och längder Antal bussar och höjder Antalet färger på bussar Antalet leasade bussar Ålder på bussar Antalet bussar av årsmodell Andel bussar i glesbygd Totala och genomsnittliga körsträckor Körsträckor och antal bussar efter årsmodell/tillverkningsår Körsträckor i antalet mil och län Körsträckor och antal bussar efter antal passagerare Andelen bussar med klimatanläggning AC Miljö Bussar i yrkesmässig trafik efter drivmedel, årsvis Energianvändning i transportsektorn per bränsle (TWh) Användningen av biodrivmedel inom transportsektorn Antalet bussar drivmedel och bussklass Antal bussar med olika drivmedel inom den upphandlande kollektivtrafiken Andel förnybara drivmedel i bussar i kollektivtrafiken Förnybara drivmedel i kollektivtrafiken Miljöklassade dieselbussar inom den upphandlande kollektivtrafiken Antalet bussar med eftermonterad reningsutrustning Utsläpp av växthusgaser från vägtransportsektorn Busstrafikens utsläpp av växthusgaser

4 Statistik om bussbranschen Tillgänglighet Antal/andel bussar med låggolv Antal/andel bussar med ramp/lift Antal/andel bussar med rullstolsplats Trafiksäkerhet Antal dödade och svårt skadade i vägtrafiken Antal dödade och svårt skadade i buss Antal dödade och svårt skadade med buss inblandad Antal dödade och svårt skadade per miljarder personkilometer Godkända bussar vid Bilprovningens kontrollbesiktning Antal bränder i buss Antal/andel bussar med brandsläckning i motorrum Antal/andel bussar med bälten Antal/andel bussar med alkolås Antal/andel bussar med kameraövervakning Bussföretagen Inledning Bussbranschens utveckling 21, 25 och Bussbranschens utveckling Busstrafikföretagens omsättning Antal bussföretag Busstrafikföretagens resultat efter finansnetto Busstrafikföretagens vinstmarginal Busstrafikföretagens soliditet Linjebuss- och turist-/beställningstrafikföretagen Bussbranschens omsättning och förädlingsvärde Bussbranschens förädlingsvärde och personalkostnader Bussbranschens förädlingsvärde per anställd Antal anställda och företag inom bussbranschen Bussbranschen utifrån företagsstorlek Antal anställda i olika storleksklasser inom bussbranschen Tillväxt i företag och anställda Tillväxt i förädlingsvärde och anställda Förädlingsvärde Produktivitetsutvecklingen inom bussbranschen De 3 största bussbolagen (nettoomsättning) Samverkansbolag (antal anställda, bussar och företag) Offentligt ägda bussföretag och antal bussar i trafik Översikt operatörer och övriga bussbolag Bussbranschen per län Effektiviteten inom kollektivtrafikbranschen Jämförelser mellan olika transportslag inom kollektivtrafiken Skolskjutsar Åldersfördelning av styrelseledamöter Antal konkurser, likvidationer och fusioner Antal trafiktillstånd m.m Busstrafikens kostnader Dieselkostnaderna Skatter på drivmedel för bussar Fordonsskatter inom kollektivtrafikens transportslag Trafikförsäkringsskatten Trängselskatter och broavgifter för bussar under 14 ton Transportstyrelsens avgiftsfinansiering Företagen betalar minst 28 kr per buss i skatt per år... 81

5 Statistik om bussbranschen Personal Antal anställda i bussföretagen Anställda förare inom olika sektorer Anställda förare per län Antalet bussförare, mekaniker och tjänstemän Bussförares medelålder Andel bussförare över 55 år respektive 6 år Andelen bussförare 3 år eller yngre Andelen bussförare mellan 3 och 4 år Löneutvecklingen för bussförare Utan invandrare stannar bussen Körkortsinnehav för buss Antal körkortsinnehav för kvinnor och män samt ålder Jämställdhet Andelen bussförare efter kön Andel kvinnliga chefer i bussbolagen Andelen kvinnor i bolagsstyrelser... 96

6 Statistik om bussbranschen Förord Sveriges Bussföretag sammanställer årligen en statistikrapport om läget i svensk bussbransch. Rapporten uppdateras också kontinuerligt. Syftet är att sprida kunskap om branschen och ge fakta i debatten. Fakta för politiker, företagare, leverantörer, resenärer, forskare, studerande och journalister när kollektivtrafiken ska analyseras och beskrivas. Rapporten ger också förbundets egna medlemmar stöd i företagets egna omvärldsanalyser och strategiska planering. Sveriges Bussföretag är den största bransch- och arbetsgivarorganisationen för bussföretag och bussresearrangörer i landet och har huvuddelen av bussbolagen som medlemmar. Såsom branschpartner finns ett antal av de kommunalt ägda bussbolagen, vilka är medlemmar i annat arbetsgivarförbund men som är med och påverkar branschens utveckling genom branscharbetet i Sveriges Bussföretag. Medlemsföretagen är indelade i elva regionala bussbranschföreningar över landet. Medlemskap i Sveriges Bussföretag förutsätter medlemskap i den eller de regionala bussbranschföreningar där företaget har verksamhet och vice versa. Till Sveriges Bussföretag finns också ett 7-tal branschintressenter, huvudsakligen leverantörer och samarbetspartners till förbundet och dess medlemsföretag. Sveriges Bussföretag har också lokal närvaro genom Transportföretagens nio regionala kontor. Medlemmar i Sveriges Bussföretag är också automatiskt medlemmar i Svenskt Näringsliv. Totalt har Sveriges Bussföretag 358 medlemsföretag med cirka 26 anställda. Av totalt bussar i yrkesmässig trafik i Sverige (januari 216) har Sveriges Bussföretags medlemsföretag cirka 8 procent av det totala antalet bussar. Vi ser gärna att uppgifterna i denna rapport används och sprids, men ange Sveriges Bussföretag som källa. Besök webbplatsen för ytterligare fakta och aktuella rapporter om svensk bussbransch. Fakta som talar till bussens fördel: Det är väsentligen säkrare att åka buss än att åka bil. Sverige ligger i framkant internationellt då det gäller säkerheten i bussar. Bussen minskar trängseln på vägarna och på gatorna i storstäderna en buss som rymmer 5 passagerare tar avsevärt mycket mindre plats än cirka 35 personbilar (med 1,4 personer i genomsnitt per bil). En buss drar cirka tre liter bränsle per mil och tar 5 passagerare. Buss är ett flexibelt transportmedel. När människors vardagsrutiner ändras så förändras också busstrafiken. Bussen kan gå överallt där det finns en väg. Läs mer på Fördel bussen.

7 Statistik om bussbranschen Källor: Statistiken är inhämtad ifrån följande statistikrapporter från Trafikanalys: Lokal och regional kollektivtrafik 215 (Statistik 216:26) Kommersiell linjetrafik på väg 215 (Statistik 216:32). Fordon 215 (Statistik 216:4) Fordon i län och kommuner (Statistik 216:3) Trafikarbets utveckling för svenskregistrerade vägfordon ( ) Trafikarbete på svenska vägar ( ) Transportarbete ( ) Körsträckor 215 (Statistik 216:32) Vägtrafikskador 215 (Statistik 216:12) Avtalen för den upphandlade kollektivtrafiken 213 (Rapport 215:13) Andra viktiga statistikkällor är Bisnode, SCB, UC, Svenskt Näringsliv, Energimyndigheten, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada), Skolverket, BilSweden, Transportstyrelsens vägtrafikregister och rapporter, databasen Frida 1 samt Sveriges Bussföretags databaser och utredningar. Definitioner: Buss Fordon som är inrättad för befordran av fler än åtta personer utöver föraren, även om fordonet dessutom är inrättad för annat ändamål. Resor Antal resor är ett mått på antal påstigningar i lokal och regional kollektivtrafik. Reser man tur och retur räknas det som två resor och reser man med övergång räknas varje övergång som en resa. Samtliga resor (avgiftsbelagda och kostnadsfria) per år redovisas. Utbudskilometer Utbudet ska avse den faktiskt utförda persontrafiken. Utbudskilometer är detsamma som tidtabellskilometer och exkluderar den trafik som ställs in och inkluderar den trafik som sätts in vid behov. Trafik såsom ut- och inkörning samt tomkörning bör om möjligt exkluderas. Utbudet för bantrafik mäts i vagnkilometer. Vagnkilometer är den sträcka i kilometer som vagnar upplåtna för resande framförts i järnvägs-, tunnelbane- och spårvägståg. Det vill säga, en vagn som kör en kilometer, är det samma som en vagnkilometer. Är det två vagnar som kör en kilometer, blir det två vagnkilometer och så vidare. Persontransportarbete Antal personkilometer är ett mått av den sammanlagda reslängden. Personkilometer är den sammanlagda reslängden och räknas fram genom att multiplicera antalet resor med medelreslängden. Medelreslängden anger resornas genomsnittliga längd. (Trafikanalys definition i Lokal och regional kollektivtrafik.) Kollektivtrafik Kollektivtrafik är i förväg organiserade, regelbundet tillgängliga transporter som erbjuds allmänheten eller en särskild personkrets enligt givna regler. Begreppet kollektivtrafik innebär att det är en gemensam, allmän nyttighet och att utbudet är känt i förväg. De resande erbjuds resa genom köp av biljett, en föreskriven rättighet eller erbjuden förmån. Även resor som företas med turist- och beställningstrafik (charterbuss) bör räknas in anser Sveriges Bussföretag då man reser tillsammans fler än åtta personer, men så lyder alltså inte den officiella definitionen än. 1

8 Statistik om bussbranschen Busstrafiken 2.1 Persontransportarbete Persontransportarbetet i Sverige, vilket inkluderar alla persontransporter, har under perioden ökat från 18 miljarder personkilometer år 195 till 148,6 miljarder 214. Av det totala persontransportarbetet utgör vägtransporterna ungefär 84 procent. Personbilstrafiken växte kraftigt fram efter andra världskriget till slutet på 198- talet och nådde en marknadsandel på cirka 8 procent vid slutet av 196-talet. Toppnoteringen nåddes 1978 med 82 procent. Personbilstrafiken står för det dominerande resandet med 114,9 miljarder (77 procent) och kollektivtrafiken med 27,4 miljarder (18,5 procent), varav busstrafiken stod för 8,7 miljarder personkilometer (6 procent) år Persontransportarbete Miljarder personkilometer Under 195-talet bestod cirka hälften av persontransportarbetet, mätt i personkilometer, av kollektivtrafik. Kollektivtrafikens andel har därefter minskat från 49 procent 195 till 18,5 procent 214. Sedan början av 197-talet har andelen legat på omkring 2 procent med mindre årliga variationer. Nedgången är en följd av ökad privatbilism. 2 Trafikanalys rapport: Transportarbete ( ).

9 Statistik om bussbranschen , Antal personkilometer (miljarder km) på väg , Miljarder personkilometer 1, 8, 6, 4, Buss Personbil Järnväg Tunnelbana Spårväg Gång, cykel, moped 2,, % 1% Kollektivtrafikens andel av persontransportarbete % 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 18,% 18,5% % År

10 Statistik om bussbranschen Kollektivtrafikens marknadsandel i regionerna, landstingen år Marknadsandel för kollektivtrafik, andel (%) Region Gotland Landstinget Västernorrland Landstinget Dalarna Landstinget i Kalmar län Region Kronoberg Norrbottens läns landsting Region Halland Västerbottens läns landsting Region Örebro län Landstinget Sörmland Landstinget Blekinge Region Jönköpings län Landstinget i Värmland Region Gävleborg Landstinget Västmanland Region Skåne Landstinget i Uppsala län Västra Götalandsregionen Stockholms läns landsting Antal personkilometer (miljarder km) med buss , 1, Miljarder personkilometer 8, 6, 4, Buss 2,, Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada).

11 Statistik om bussbranschen Spårväg,4% Tunnelbana 1,2% Järnväg 8,1% Persontransportarbete 214 (procentuell andel) Inrikes luftfart 2,4% Färjor,5% Gång, cykel, moped 3,6% MC,6% Buss 5,8% Personbil 77,4% 2.2 Prognos för busstrafiken till år 23 Enligt Trafikverkets prognoser för busstrafiken kan de senaste årens ökning fortgå och att personkilometer med buss 23 kan ligga på samma nivåer som på 199-talet. Statistiken fram till 213 och det glidande medelvärdet för statistiken visar dock inte någon tydlig ökande trend för busstrafiken. 4 4 Trafikanalys rapport En jämförelse mellan trafikprognoser och faktisk trafikutveckling (PM 215:15), Trafikverkets prognosrapport 215:59, SIKA Rapport 25:8 och SIKA Rapport 22:1.

12 Statistik om bussbranschen Antal kollektivtrafikresor per invånare Kollektivresorna per invånare, antalet påstigningar, ökade från 122 till 151 resor per invånare mellan 2 215, en ökning med motsvarande 24 procent. 5 Mellan år 214 och 215 ökade antalet påstigningar med två procent. Antal kollektivtrafikresor per invånare % Utbud av regional och interregional kommersiell linjetrafik på väg Med kommersiell linjetrafik avses linjelagd kollektivtrafik som bedrivs av kollektivtrafikföretag i egen regi eller på uppdrag av annan kommersiell aktör, utan subventioner från det allmänna eller med andra villkor knutna till trafiken. Trafikanalys rapport baseras på uppgifter från 27 av de 31 företag som bedöms bedriva kommersiell linjetrafik på väg i Sverige Utbud av kommersiell linjetrafik på väg Antal linjer Antal avgångar, 1-tal Antal sittplatser, 1-tal Sittplatskilometer, miljoner Körda kilometer, 1-tal Utbud av regional och interregional kommersiell linjetrafik på väg 215 Regional trafik Interregional trafik Antal linjer Antal avgångar, 1-tal Antal sittplatser, 1-tal Sittplatskilometer, miljoner Körda kilometer, 1-tal Trafikanalys rapport Lokal och regional kollektivtrafik 215 (Statistik 216:26). 6 Trafikanalys rapport Kommersiell linjetrafik på väg 215 (Statistik 216:32).

13 Statistik om bussbranschen Antal resor i den lokala och regionala kollektivtrafiken Utav antalet resor/påstigningar inom den lokala och regionala kollektivtrafiken, som totalt uppgick till miljoner resor (215), en ökning med 37 procent för alla trafikslag sedan år 2, var antalet resor med buss 775 miljoner (52 procent av samtliga trafikslagen). Antalet bussresor har ökat med 3 procent från 2. 7 År Buss Spårväg T-bana Järnväg Sjöfart Totalt Busstrafikens andel av det totala resandet Buss är det vanligaste kollektiva färdmedlet i Sverige. Under 215 var 52 procent av samtliga lokala och regionala kollektivtrafikresor bussresor. 8 Busstrafikens andel av resorna inom den lokala och regionala kollektivtrafiken 215 Järnväg 14,% Sjöfart,8% T-bana 22,8% Buss 52,3% Spårväg 1,1% 7 Trafikanalys rapport Lokal och regional kollektivtrafik 215 (Statistik 216:26). 8 Trafikanalys rapport Lokal och regional kollektivtrafik 215 (Statistik 216:26).

14 Statistik om bussbranschen Antal resor fördelade i procent mellan trafikslagen Procent 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % År Sjöfart Järnväg T-bana Spårväg Buss 2.7 Nyckeltal för trafikuppgifter efter trafikslag år 215 Trafikuppgifter och nyckeltal för trafikuppgifter efter trafikslag på land år Buss T-bana Spårväg Tåg Totalt Buss % Påstigningar (1-tal) % Utbudskilometer (1-tal) % Sittplatskilometer/invånare (1-tal) % Personkilometer (1-tal) % Medelreslängd 8,74 5,6 4,15 3,77 Genomsnittligt antal sittplatser 44,46 46,75 68,3 199,51 Resor/Påstigningar/utbudskilometer 1,29 3,52 7,9 1,96 Personkilometer/utbudskilometer 11,26 19,71 29,43 6,34 9 Trafikanalys rapport Lokal och regional kollektivtrafik 215 (Statistik 216:26).

15 Statistik om bussbranschen Bussens persontransportarbete, personkilometer Persontransportarbetet räknas i personkilometer och det är den sammanlagda längden en person färdas i ett fordon som beräknas genom att summera alla resors längd eller genom att multiplicera summan av alla resor med medelreslängden. Antalet personkilometer uppgick för alla trafikslag på land med kollektivtrafik till miljoner under 215, vilket är en ökning med 78 procent sedan 2 (8 788 miljoner). Det är med buss flest antal personkilometer inom kollektivtrafiken görs. Under 215 uppgick antalet personkilometer med buss till miljoner, vilket innebär att busstrafiken ökade antalet resta personkilometer med 47 procent mellan 2 (4 599 miljoner km) och År Buss Järnväg Spårväg T-bana Totalt Trafikanalys rapport Lokal och regional kollektivtrafik 215 (Statistik 216:26).

16 Statistik om bussbranschen Andelen personkilometer per trafikslag och per år (2-215) 1% 9% Procent 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % År T-bana Spårväg Järnväg Buss Bussens marknadsandel inom den lokala och regionala kollektivtrafiken personkilometer år 215 Spårväg 4% T-bana 12% Buss 43% Järnväg 41%

17 Statistik om bussbranschen Antal utbudskilometer per trafikslag och år År Buss Järnväg Spårväg T-bana Totalt Andelen fordonskilometer per trafikslag (2-215) Procent 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % År T-bana Spårväg Järnväg Buss

18 Statistik om bussbranschen Bussens marknadsandel inom den lokala och regionala kollektivtrafiken, fordonskilometer år 215 Spårväg 2% T-bana 12% Järnväg 13% Buss 73% 2.1 Samhällets kostnader/bidrag till kollektivtrafiken ökar De totala kostnaderna för den lokala och regionala kollektivtrafiken uppgick 215 till drygt 42,9 miljarder kronor. Under 215 ökade kostnaderna med 5 procent, samtidigt som verksamhetsintäkterna ökade med endast 3 procent. Sedan 27 har såväl kostnaderna för produktionen som verksamhetsintäkterna av den svenska kollektivtrafiken ökat med drygt 5 procent, medan utbudet mätt som fordonskilometer bara ökat med 22 procent, se sidan 23. Kostnaderna per fordonskilometer ökat med 25 procent sedan 27. Under år 215 finansierades 48 procent, av rikets lokala och regionala kollektivtrafik av den egna verksamheten. Resterande del av intäkterna finansierades med hjälp av bidrag och tillskott från kommuner, landsting och stat. Landstingen finansierade 46 procent, kommunerna knappt fem procent och staten en procent. 11 Sedan år 2 har kostnaden för kollektivtrafiken per invånare har ökat från kronor till 4 38 kronor per invånare och år (215 års priser), samtidigt har bidragen till kollektivtrafiken ökat från 1 13 kronor till 2 28 kronor. Samhällets trafikeringskostnader för kollektivtrafiken per utbudskilometer har ökat med 67 procent sedan 2. Samtidigt som kostnaden är 52 kronor per utbudskilometer är trafikintäkterna per utbudskilometer endast 25 kronor Trafikanalys rapport Lokal och regional kollektivtrafik 215 (Statistik 216:26) sid 26f. 12 Trafikanalys rapport Lokal och regional kollektivtrafik 215 (Statistik 216:26).

19 Statistik om bussbranschen Trafikkostnad per utbudskilometer (kr/km) Skattesubventioneringen av kollektivtrafiken uppgår till 2 28 kronor per år och invånare för hela riket. 3 Skattesubventionering av kollektivtrafiken per invånare Skattekronor

20 Statistik om bussbranschen RKM effektiviseringsarbete och avtalsrekommendationer Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik har enats om ett effektiviseringsmål som syftar till att skapa ekonomiska förutsättningar att utveckla kollektivtrafikverksamheten. 13 En effektivisering i storleksordningen 2 procent är fullt möjlig. Kollektivtrafiken kan effektiviseras och sänka sina kostnader på en lång rad olika sätt. Ett sätt är genom att standardisera utformningen av de fordon som används inom kollektivtrafiken. Ett annat är ökad följsamhet till de indexrekommendationer som branschen enats kring. Ett tredje är att använda funktionskrav istället för detaljkrav vid upphandlingar. Sveriges Bussföretag har under lång tid även drivit att kollektivtrafiken ska effektiviseras genom att trafikföretaget får ta över ansvaret för tidtabellsplaneringen och omloppsplaneringen. Sveriges Bussföretag har i rapporten Dyr kollektivtrafik riskerar att bli ännu dyrare (216) sammanställt i vilken utsträckning regionala kollektivtrafikmyndigheterna (RKM) har efterföljt de gemensamma framtagna avtalsrekommendationerna inom branschen. 14 Andel upphandlad trafik som följer branschens gemensamma avtalsrekommendationer 215 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 29,% 71,% 4,% 6,% 79,% 21,% 54,% 46,% 31,% 69,% 61,% 39,% 37,% 63,% 71 procent av upphandlingarna som genomfördes 215 innehöll en resandeincitamentsandel på minst 25 procent. 6 procent följer indexrekommendationerna. 23 procent följer avtalsrekommendationen om affärsneutrala betalningsvillkor. 46 procent följer branschens standardiseringsrekommendationer för fordon, Buss 21, utan egna tillägg. 69 procent låter trafikföretaget sköta lokal marknadsföring. 39 procent har ett uttalat mål om resandeökning. 63 procent har enbart funktionella miljökrav Se 14 Se och 15 Sveriges Bussföretags rapport Dyr kollektivtrafik riskerar att bli ännu dyrare (216),

21 Statistik om bussbranschen Storlek på bussavtalen Bussavtalen i tre klasser avser busstrafik under år Storlek på avtal Antal avtal Antal bussar Utbetalningar, mkr 1-1 bussar bussar >1 bussar S:a De tio största operatörerna på bussavtalen De tio största operatörerna avseende upphandlad bussavtal och direkt tilldelad busstrafik Operatör Antal avtal Utbudskm, % Utbetalningar, % Nobina i Sverige AB 43 27,3% 23,6% Keolis i Sverige AB 22 15,8% 21,2% Transdev 25 9,7% 1,1% Arriva i Sverige AB 9 9,1% 1,2% Buss i Väst AB 2 6,2% 7,5% Nettbuss AB 2 5,2% 4,1% KR Trafik AB 22 4,4% 2,8% Bergkvara Buss AB 1 2,5% 2,1% Gamla Uppsala Buss 1 1,7% 1,9% Centrala Buss i Norrbotten 37 1,6% 1,1% Övriga operatörer ,5% 15,4% S:a 35 1,% 1,% 16 Trafikanalys rapport Avtalen för den upphandlade kollektivtrafiken 213 (215:13). 17 Trafikanalys rapport Avtalen för den upphandlade kollektivtrafiken 213 (215:13).

22 Statistik om bussbranschen Bussar 3.1 Antal bussar i trafik och avställda bussar under Antalet bussar i trafik har varit stort sett oförändrat under 2-talet, (215). 18 Antal bussar i trafik och avställda bussar Antal bussar 15 1 I trafik Avställda Under de senaste fem åren har antalet bussar i trafik återigen ökat till Utav dessa bussar var i yrkesmässig trafik och 944 i firmabilstrafik Antal bussar i trafik I trafik Sveriges bussföretags databaser, januari 216, och Trafikanalys rapport Fordon 215 (Statistik 216:4). 19 Sveriges bussföretags databaser, januari Trafikanalys rapport Fordon 215 (Statistik 216:4).

23 Statistik om bussbranschen Antalet bussar i trafik fördubblades under åren Under det senaste decenniet är det antalet större bussar, exempelvis ledbussar, som ökat i antal. Det är bussar med fler än 81 passagerare och i storleksklassen 51-7 passagerare som ökat mest i den yrkesmässiga trafiken. Vidare har utnyttjandet av bussar blivit effektivare så att fler passagerare har kunnat transporteras med färre antal bussar i trafik. En och en halv buss per tusen invånare I Sverige fanns det bussar i yrkesmässig trafik vid årsskiftet 212/13. Vid samma tid-punkt hade vårt land knappt 9,6 miljoner invånare, vilket innebär att det fanns knappt en och en halv buss per 1 invånare. År 212 var nästan hälften av bussarna i yrkestrafiken avsedda för fler än 7 passagerare. 21 Antal bussar Antal bussar och per 1 invånare Åren ,5 2, 1,5 1,,5, Antal bussar per 1 invånare Antal bussar Bussar per 1 invånare Under 215 nyregistrerades sammanlagt bussar, vilket kan jämföras med 214 då bussar registrerades. 22 Under 216 (januari-oktober månad) har följande förändringar av bussbeståndet ägt rum: 23 Bussar - status 216 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober i trafik avställda nyregistreringar avregistreringar Statistisk årsbok för Sverige 214 s Trafikanalys rapport Fordon 215 (Statistik 216:4). 23 Trafikanalys rapport Fordonsstatistik månadsfil ( ).

24 Statistik om bussbranschen Trafikanalys har sammanställt trafikarbetes utveckling för bussar Antal bussar som varit i trafik någon gång under åren Ny- och avregistrering av bussar åren Antalet nyregistreringar av bussar har ökat något under de senaste 1 åren. 25 Antalet nyregistreringar Trafikanalys rapport: Körsträckor 215 (Statistik 216:32). 25 Trafikanalys rapport Fordon 215 (216:4).

25 Statistik om bussbranschen Antalet avregisteringar Avregistreringar därav utförda ur landet 3.3 Antalet nyregistreringar efter län år 215 Län Bussar Stockholms län 272 Västra Götalands län 269 Värmlands län 249 Kalmar län 96 Skåne län 96 Uppsala län 6 Dalarnas län 58 Östergötlands län 45 Jönköpings län 41 Västmanlands län 39 Norrbottens län 34 Örebro län 27 Kronobergs län 24 Västerbottens län 24 Södermanlands län 22 Jämtlands län 21 Hallands län 17 Gävleborgs län 14 Västernorrlands län 1 Blekinge län 5 Gotlands län Okänt län Totalt 1 423

26 Statistik om bussbranschen Antalet bussar i trafik efter län Bussar i trafik och län vid slutet av år Län Antal bussar Stockholms län Västra Götalands län Kalmar län Skåne Jönköpings län Uppsala län Östergötlands län Värmlands län Dalarnas län Jämtlands län Västmanlands län Norrbottens län Västerbottens län Västernorrlands län Gävleborgs län Hallands län Örebro län Södermanlands län Kronobergs län Gotlands län Blekinge län S:a Antal bussar i trafik efter tillåtet antal passagerare 215 Bussar i trafik i yrkesmässig trafik efter tillåtet antal passagerare (både sittande och stående). 27 Sedan 24 har antalet bussar med fler än 121 passagerare ökat från 242 till Antal bussar i trafik efter tillåtet antal passagerare Trafikanalys rapport Fordon i län och kommun (Statistik 216:3). Statistiken är missvisande då en buss kan vara registrerad på ett företags kontor i ett län men sedan vara i trafik i ett annat län. 27 Trafikanalys rapport Fordon 215 (Statistik 216:4).

27 Statistik om bussbranschen Tillverkarnas andel av sålda tunga bussar Registrering av tunga bussar (över 1 ton) var 1 14 under år Totalt finns bussar över 1 ton i yrkesmässig trafik. Registreringar av ny tunga bussar över 1 ton Volvo ,9% 28,% 16,2% 31,4% 25,% 27,6% 28,9% 32,5% 44,9% Mercedes-Benz ,% 16,3% 12,8% 9,% 8,9% 7,1% 7,6% 12,5% 6,1% Scania ,3% 5,9% 6,3% 26,5% 35,8% 22,3% 23,4% 22,4% 17,8% MAN ,1% 2,9% 38,4% 1,2% 14,3% 14,7% 2,3% 23,8% 12,7% Kässbohrer-Setra ,7% 6,3% 9,8% 3,9% 4,8% 6,8% 7,7% 7,4% 12,9% Solaris ,4% 4,6% 7,5% 6,6% 4,1% 15,8% 3,1%,%,% VDL ,7% 12,% 2,5% 7,9% 3,5%,8%,5%,%,% Temsa ,8%,3% 1,5% 1,4%,6%,%,1%,%,% Neoplan ,4%,1% 1,% 1,% 1,3% 1,2%,9% 1,4% 5,6% Iveco (och Irisbus) ,% 3,7% 3,9% 1,2% 1,% 3,%,9%,%,% Irizar 9 3,9%,3%,%,%,%,%,%,%,% Optare Solo ,4%,3%,2%,4%,1%,%,%,%,% BYD 2,2%,%,%,%,%,%,%,%,% VanHool ,1% 1,4%,%,1%,%,1%,%,%,% AMZ Kutno 1 1,1%,%,1%,%,%,%,%,%,% Autosan ,%,%,%,4%,3%,% 3,9%,%,% Automet 1 4,%,%,%,1%,3%,%,%,%,% Aytas 3 7,%,%,%,%,%,2%,8%,%,% Scala 3,%,%,%,%,%,2%,%,%,% Beulas 2 1,%,%,%,%,%,1%,1%,%,% Kutsenits 9,%,%,%,%,%,% 1,%,%,% King Long 5,%,%,%,%,%,%,5%,%,% Solbus 4,%,%,%,%,%,%,4%,%,% Totalt: Marknadsandel % Volvokoncernens och Scanias sammanlagda globala tillverkning av tunga bussar uppgick under 215 till enheter, varav 582 eller 4 procent såldes på den svenska marknaden. 29 Scanias och Volvos totala produktion av bussar ( ) Scania Volvo 14 Antal bussar År 28 Bil Swedens statistik. 29 Uppgifter från BIL Sweden februari 216. Siffrorna avser tillverkning t.o.m. 26 och leveranser fr.o.m. 27.

28 Statistik om bussbranschen De tio största fabrikaten bussar eller 91 procent av totala antalet bussar i Sverige utgörs av följande tio märken/fabrikat år Fabrikat Antal Volvo 4 29 Mercedes-Benz Scania MAN 2 6 Setra,K-Setra 72 Solaris 554 VDL 413 IVECO 315 Neoplan 164 Irisbus 138 S:a Antalet bussmodeller Utav bussar finns det sammanlagt 2 24 olika fordonsbenämningar. 31 Detta är resultatet av de små serier som bussarna tillverkas i, vilket delvis är en följd av de vitt skilda krav på fordon som ställs av i de enskilda upphandlingarna. Ju mindre serier en buss tillverkas desto högre blir produktionskostnaden, som ytterst resenären och skattebetalarna får betala. Modellerna med över hundra exemplar utgörs av: Modell Antal MAN B VOLVO B VOLVO B9S 372 SCANIA OMNILINK 3 AXLIG 258 MAN A MAN A26 29 MAN A VOLVO 89 B8RLE 6X2 175 SOLARIS URBINO 15LE CNG 172 VOLVO B6SC 15 MERCEDES-BENZ 96 KA MERCEDES-BENZ 416 CDI 132 MAN A VOLVO B4SC 115 SCANIA CL94UB4X Sveriges Bussföretags databaser januari Statistiken är hämtad från Sveriges Bussföretags databaser.

29 Statistik om bussbranschen Antalet fordonstyper i upphandlad trafik Antalet bussar i den upphandlade trafiken var 1 31 den 1 november Antalet dubbeldäckare har sedan 26 ökat från 4 till 22 stycken, antalet boggibussar från till 3 795, antalet ledbussar från 42 till och antalet dubbelledsbussar har från till 35 stycken. Antalet bussar efter fordonsstorlek Normalbuss; 3 637; 36% Boggibuss; 3 795; 38% Boggibuss Dubbeldäckare Dubbelledbuss Ledbuss Minibuss Normalbuss Minibuss; 55; 6% Ledbuss; 1 752; 18% Dubbeldäckare; 22; 2% Dubbelledbuss; Antalet fordonsklasser i upphandlad trafik Antalet bussar enligt fordonsklass 33 i den upphandlade trafiken år Antalet bussar efter fordonsklass Klass A; 234 Klass III; 5 Klass II Klass B; 322 Klass I Klass A Klass B Klass I Klass II Klass III 32 Frida fordonsdatabas Normalbuss avser ca 12 meter långa bussar. Boggibussar kan vara mellan meter långa. 33 Klass A och B är bussar som är inrättade för befordran av högst 22 passagerare utöver förare. Klass I-III avser bussar som är inrättade för fler än 22 passagerare. Klass B och III är inte utformade för befordran av ståplatspassagerare, det är bussar som huvudsakligen används i turisttrafik, regiontrafik, skolskjuts etc. 34 Frida fordonsdatabas

30 Statistik om bussbranschen Antal bussar och vikt Antal bussar som är tyngre än 14 ton är sammanlagt Antal bussar och vikt (ton) ,5-13, ,9 2-24,9 > Antal bussar och längder Antal bussar efter längdstorlek Antal bussar och längder (meter) < 7,9 8-11, ,1-13, , , Statistiken är hämtad från Sveriges Bussföretags databaser 216. Det finns bussar som är under 14 ton och därmed berörs av trängsel-, bro och infrastrukturskatter. 36 Statistiken är hämtad från Sveriges Bussföretags databaser 216.

31 Statistik om bussbranschen Antal bussar och höjder Antal bussar efter höjdstorlek Antal bussar och höjd (meter) < 3 m 3-3,5 m 3,5-4 m > 4 m 3.14 Antalet färger på bussar Antalet färger för bussar var sammanlagt Grå; 236 Silver; 718 Grön; 816 Bussarnas olika färger 216 Gul; 1 625; 12% Röd; 1 872; 14% Mörkblå; 113 Flerfärgade; 2 283; 17% Lila; 96 Vit; 2 84; 21% Blå; 2 584; 2% Vit Blå Flerfärgade Röd Gul Grön Silver Grå Mörkblå Lila 37 Statistiken är hämtad från Sveriges Bussföretags databaser Statistiken är hämtad från Sveriges Bussföretags databaser 216. Text och symboler på bussar sätts som regel med specialfilm på en enfärgad buss.

32 Statistik om bussbranschen Antalet leasade bussar Utav de bussar i trafik var 39 procent eller bussar leasade, varav är större bussar med fler än 81 passagerare Antalet leasade bussar i trafik (24-215) Andelen leasade bussar i trafik % Leasade bussar 39% Antal passagerare leasade bussar i trafik Okänd 3.16 Ålder på bussar Bussarna är den fordonspark i Sverige som är yngst och dessutom föryngrats mest de senaste tio åren. Medianåldern på en buss i trafik är idag fyra år, jämfört med 8,2 år Detta kan jämföras med personbilarna som var 9 år, lätta lastbilar 6 år och tunga lastbilar 7 år. 4 De nyare bussarna körs i genomsnitt flest mil per år. Av alla kilometer som körs är mer än hälften av bussar som är högst 4 år. Bussar som är 15 år och äldre kör endast två procent av bussarnas totala körsträcka. Medelåldern på bussar i den upphandlade trafiken är cirka 5,5 år. 41 Den låga genomsnittsåldern på bussar är en följd av stort slitage med långa körsträckor per år, upphandlingskrav och regelverken om miljözoner. Ökande miljökrav och ålderskrav vid upphandlingar har även medfört att antalet avställda bussar ökat sedan Den tekniska livslängden på bussar är avsevärt högre. 39 Statistiken är hämtad från Sveriges Bussföretags databaser 216 och Trafikanalys rapport Fordon 215 (216:4). 4 Trafikanalys rapport Lokal och regional kollektivtrafik 214 (Statistik 215:2). 41 Frida miljö- och fordonsdatabas,

33 Statistik om bussbranschen Antalet bussar av årsmodell Antal bussar fördelat på årsmodeller. 42 Antalet bussar av årsmodell Andel bussar i glesbygd Utav bussar är 6 procent verksamma i glesbygd Sveriges Bussföretags databaser Sveriges Bussföretags databaser 216. Glesbygder har mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort större än 3 invånare samt öar utan fast landförbindelse. Definitionen kan inkludera både landsbygd och tätorter med upp till 3 invånare. Enligt det nedlagda Glesbygdsverkets definition sedan 1996 bor cirka 24 procent av Sveriges befolkning i gles- eller landsbygdsområden.

34 Statistik om bussbranschen Totala och genomsnittliga körsträckor En buss körde under 215 i genomsnitt mil, vilket är cirka fem procent längre än år Detta kan jämföras med mil för en personbil och mil för en tung lastbil. Sedan 24 har den genomsnittliga körsträckan för bussar ökat med drygt en procent. Total körsträcka (antal mil) Genomsnittlig körsträcka (antal mil) Trafikanalys rapporter Körsträckor 215 (Statistik 216:32) och Fordon 215 (Statistik 216:4).

35 Statistik om bussbranschen Körsträckor och antal bussar efter årsmodell/tillverkningsår Körsträckor och antal bussar efter årsmodell/tillverkningsår år År Totalt antal körda mil Antal bussar Medelkörsträcka i mil Totalt Körsträckor i antalet mil och län Genomsnittlig körsträcka i mil efter län år 215 Län Antal mil Uppsala Jämtland Södermanland Halland Västra Götaland Kalmar Skåne Västernorrland Jönköping 5 59 Västmanland Stockholm 5 52 Västerbotten Gotland 5 36 Gävleborg Östergötland Dalarna Norrbotten Kronoberg Örebro Värmland 3 82 Blekinge Totalt Trafikanalys rapport Körsträckor 215 (Statistik 216:32).

36 Statistik om bussbranschen Körsträckor och antal bussar efter antal passagerare Körsträckor och antal bussar efter antal passagerare år Körsträckor och antal bussar efter antal passagerare år 215 Antal passagerare Totalt antal körda mil Antal bussar Medelkörsträcka i mil Okänd Totalt Andelen bussar med klimatanläggning AC Andelen bussar med klimatanläggning, luftkonditionering (AC) inom den upphandlade trafiken var 87 procent : Andelen bussar med klimatanläggning - AC 13% 87% 46 Trafikanalys rapport Körsträckor 215 (Statistik 216:32). 47 Frida fordonsdatabas

37 Statistik om bussbranschen Miljö 4.1 Bussar i yrkesmässig trafik efter drivmedel, årsvis Under perioden har bussar med förnybart drivmedel mer än fördubblats. De senaste åren är det framförallt biodiesel (RME), elhybrider och naturgas- och biogasbussar som ökat kraftigt. 48 År Bensin Diesel RME HVO MDE El Elhybrider Etanol Natur-/biogas Elhybrider 1,5% El Etanol,2% 4,% Bussar i trafik efter drivmedel 215 Natur-/biogas 16,% Bensin,3% MDE,1% HVO 2,6% Diesel 59,4% RME 16,% Bensin Diesel RME HVO MDE El Elhybrider Etanol Natur-/biogas 48 Sveriges Bussföretags databaser 216 och Trafikanalys rapport Fordon 215 (Statistik 216:4).

38 Statistik om bussbranschen Antalet biogasbussar har ökat starkt från ett trettiotal bussar i början på 2-talet till dagens cirka 1 9 bussar i trafik. Under de senaste fem åren har användningen av RME ökat markant och idag använder fler bussar RME än biogas och etanol. HVO har ökat kraftigt från ett tiotal bussar 213 till idag mer än El, elhybrider och förnybara drivmedel för bussar Etanol Antal bussar Biogas Elbuss RME Elhybrider MDE HVO Körsträckor och antal bussar efter drivmedel år Körsträckor och antal bussar efter drivmedel år 215 Drivmedel Totalt antal körda mil Antal bussar Medelkörsträcka i mil Bensin Diesel El Elhybrider etanolflexifuel Gas/gas flexifuel Biodiesel (RME/HVO) Övriga Totalt Sveriges Bussföretags databaser 216. Statistiken om antalet bussar som använder biogas, RME och HVO är behäftad med stora osäkerheter då buss klassade som dieselbussar också kan (och ofta) körs på exempelvis HVO, som är ett syntetiskt, helt förnybart drivmedel. Däremot ger diagrammet en bild av utvecklingstrenden. 5 Trafikanalys rapport Körsträckor 215 (Statistik 216:32). Den officiella statistiken om antal körda mil, bussar och medelkörsträckor avseende diesel och biodiesel (RME och HVO) är behäftad med stora osäkerheter.

39 Statistik om bussbranschen Energianvändning i transportsektorn per bränsle (TWh) Under de senaste åren har energianvändningen av biodiesel ökat starkt. Användningen av bioetanol har stagnerat, precis som dieselbränslet. Biogasen har endast en marginell roll (en procent) i transportsektorn. 51 Energianvändning i transportsektorn, per bränsle, inrikes, fr.om. 2, TWh År Diesel Bioetanol Biodiesel Biogas Naturgas El 2 25,,2,,,1 3, ,5,2,,1,1 2, ,1,5,,1,1 2,9 23 3,5,9,1,1,2 2, ,8 1,5,1,1,2 3, 25 35,3 1,7,1,2,2 2, ,4 1,9,6,2,3 2, ,6 2,2 1,2,3,3 2, ,8 2,5 1,5,3,3 2, ,9 2,3 1,9,4,3 2,4 21 4,4 2,3 2,1,6,3 2, ,3 2,4 2,7,7,5 2, ,1 2,3 3,7,8,6 2, ,5 2,1 5,4,9,6 2, ,5 1,9 8,1 1,6 2,6 4.3 Användningen av biodrivmedel inom transportsektorn Under år 215 ökade leveranserna av biodiesel med 37 procent. Låginblandat HVO var det biodrivmedel som ökade mest i absoluta tal och uppgick under förra året till drygt 65 m3. Ren FAME 52 ökade med ungefär 6 procent och uppgick till drygt 17 m3. 53 Flytande biodrivmedel 215 Ren HVO 3% HVO låginblandning 48% Etanol höginblandning 7% Etanol låginblandning Ren FAME 11% 13% FAME låginblandning 18% % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 51 Energimyndighetens rapport Energiläget i siffror 216 ( ). 52 FAME är förkortningen för fettsyrametylestrar som kan baseras på olika oljeväxter. Den vanligaste råvaran är rapsolja som förestras till rapsmetylester, RME. Det går att köra vanliga dieselmotorer på 1 % ren FAME, men krävs att fordonet godkänts för FAME-drift av tillverkaren. 53 Energimyndighetens statistik

40 Statistik om bussbranschen Antalet bussar drivmedel och bussklass Antalet bussar i respektive bussklass och användning av drivmedel. 54 Bussklass Drivmedel A B I II III Övr S:a Diesel Fordonsgas Biodiesel Etanol El S:a Antal bussar med olika drivmedel inom den upphandlande kollektivtrafiken År 216 var andelen bussar som drevs med förnybara drivmedel inom den av upphandlade kollektivtrafiken cirka 75 procent av totalt 1 31 bussar. 55 Andel fordonskilometer per drivmedel i upphandlad busstrafik år 216 Naturgas; 6,2% RME/FAME/Biodiesel 31,7% Diesel; 18,4% HVO; 16,9% Biogas; 21,3% Etanol; 5,4% El;,1% 54 Källa: Sveriges Bussföretags databaser. 55 Frida miljö- och fordonsdatabas, och Sveriges Bussföretags databaser.

41 Statistik om bussbranschen Andel förnybara drivmedel i bussar i kollektivtrafiken Andel bussar som körs på förnybara drivmedel i kollektivtrafiken ökar snabbt. 56 Andel förnybara drivmedel i bussar i upphandlad kollektivtrafik, procent 216 Landstinget Blekinge Stockholms läns landsting Landstinget Sörmland Landstinget Västmanland Västra Götalandsregionen Region Örebro län Region Kronoberg Region Östergötland Region Jönköpings län Region Halland Region Gävleborg Region Skåne Landstinget i Kalmar län Region Jämtland Härjedalen Landstinget Dalarna Landstinget i Värmland Landstinget Västernorrland Västerbottens läns landsting Landstinget i Uppsala län Norrbottens läns landsting Region Gotland 2,9 3,3 13,4 3,7 8,3 7,8 9,2 16,2 15,4 29,2 19,3 17,1 19,6 19,8 6,2 22,4 14, 23,1 3,9 31,4 35,7 37,7 45,8 45,8 52,6 7,1 74,1 96,7 85,5 48,1 13,7 14,3 88,6 93,8 56,9 62,6 51,5 6, 25,1 31,3 29,3 29,2 34 9,7 11,3 3,7 2,4 3,6 4,3 6,5 1,4 4,1 1,3, 2, 4, 6, 8, 1, Fossila Etanol Biogas RME/FAME HVO El Fossila Etanol Biogas RME/FAME HVO El Region Gotland 93,8 1,3 4,9 Norrbottens läns landsting 88,6 3, 4,1 4,3 Landstinget i Uppsala län 74,1 9,7 5,8 1,4 Västerbottens läns landsting 7,1 6, 17,4 6,5 Landstinget Västernorrland 52,6 13,1 34,3 Landstinget i Värmland 45,8 14,3 39,9 Landstinget Dalarna 45,8 2,5 51,5,2 Region Jämtland Härjedalen 37,7 15,6 46,7 Landstinget i Kalmar län 35,7 13,7 46,3 4,3 Region Skåne 31,4 56,9 7,4 3,6,7 Region Gävleborg 23,1 3,9 1,4 62,6 Region Halland 22,4 14, 63,6 Region Jönköpings län 19,8 6,2 44,8 29,2 Region Östergötland 19,6 48,1 3, 29,3 Region Kronoberg 19,3 17,1 61,2 2,4 Region Örebro län 15,4 29,2 24,1 31,3 Västra Götalandsregionen 9,2 16,2 49,5 25,1 Landstinget Västmanland 7,8 85,5 3, 3,7 Landstinget Sörmland 3,7 8,3 87,6,4 Stockholms läns landsting 3,3 22, 13,4 5, 11,3 Landstinget Blekinge 2,9,4 96,7 56 Frida miljö- och fordonsdatabas,