Omslagsbild: More taste less Producerad av: P-I Mattsson Andreas Håkan Therse Camilla Anki Digital publicering Borås 2002 Till denna skrift har följande (utmärkta) typsnitt och grader använts: Rubriker Times New Roman 30p Underrubriker Times New Roman 12p Brödtext Times New Roman 10p Bildtext Times New Roman 8p
Källförteckning Innehåll Typografisk handbok Typografisk historia & faktaa Lärare Persson Roland, Digital Publicering Ljud&Bildskolan Borås 2002 Litteratur Hallberg, Åke Typografin och läsprocessen Spektra 1992 Bergström Bo, Flessa Georg, Lundgren Pär Grafisk kommunikation 2:a uppl Liber 1999 Koblank Henriette Typografi & Grafisk design Bonniers 1999 Internet www.underkonstrution.nu www.just.nu http://xerxes.cs.abno.fi/kurser/webbdesign/estet/ Typsnitt.html www.abogra.fi/ordlista/html/teckenfamiljer.htm Flik nr 1 Förord... Typografins historia... Boktrtyckarkonstens utveckling... Teckenanatomi... Stilvarianter... Flik nr 2 Teckenklassifiering... Geralder... Realer... Didoner... Sanseriffer... Linjärer... Mekaner... Skripter... Extremer... Översikt teckenfamiljerna... Övriga familjer... Flik nr 3... Tips och regler... 04 06 09 10 11 12 14 16 18 20 21 22 23 24 25 26 28 30 34 Flik nr 4... Källförteckning... 31 34 0 3
De sju grupperingar som ingår i den svenska standarden för teckenfamiljer Förord.. Liksom all övrig männsklig kultur har även bokstavsformerna påverkats av de olika tidsepokernas uttrycksätt. Dessutom har de olika material och verktyg som funnits tillgängliga givetvis haft sitt i vad det gäller teckensnittets framställning och i hög grad dess formspråk. Därför är det inte konstigt att de tidigare teckensnitten som tillverkats genom att hugga med mejsel i sten, har en något strängare karaktär än senare, med olika skrivverktyg framställda skriftformer. Mängder av termer florerar inom typografin. För att förstå de mest grundläggande följer några av de allra vanligaste. 04 Polonaise 27 R Radlängd 30 Rak 11 Ravie 24 Realer 16 Renässansantikva 14 Reprodukter 27 Romersk kapitalskrift 7 Rubrik 29 S Sanseriffer 5, 20 Script 23 Seriff 10 Seriffer 5 Serifferna 8 Skripter 23 Skärmteckensnitt 27 Smalning 11 Snabbguide 25 Spärrning 11 Stapel 10 Stentavla 7 Stilskäraren F. Didot 18 Stilvarianter 11 Stop 24 Svensk standard (SIS) 12 T Teckenavstånd 30 Teckenfamiljer 5 Teckenklassifiering 12 Teckensnitt 5 Textyper 26 Transantikva 16 Trängre tillriktning 11 Tvärstreck 10 Typografi 5 U Uncialskrift 7 Underhäng 10 Underhängsögla 10 V Walbaum 19 Wallau 27 Venetiansk antikva 8 Verdana 27 Versal 11 Vertikalantikva 18 Vertikalbetoning 19 Ö Ögla 10 Öra 10 Övergångsform 16 Överhäng 10 Översikt 25 33
G Galliard 15 Garalder 14 Garmond 15 Gazette 26 Gemen 11 Geralder 14 Giambattista Bodoni 18 Gill 21 Gjutna typer 5 Glesare tillriktning 11 Gotiker 27 Gotisk skrift 8 Graph 22 Grotesker 21 Grundstreck 10 H Halvuncialskrift 7 Helvetica 21 Historia 6 Humanistskrift 8 Hårstreck 10 I Imperal 26 Impressum 17 J Johann Gensfleich zum Gutenberg 9 John Baskerville 16 Kapitäl 11 Karolinsk minuskel 7 Klack 10 Klackar 7 Klassicistisk antikva 18 Knipning 11 Kondensering 11 Kursiv 11 L Less is more 28 Linjärer 21 M Madison 19 Maximilien Vox-systemet 12 Medievalantikva 14 Mekaner 22 Memphis 22 Mistral 23 Modern Nr 20 19 N Normal tillriktning 11 Nyantikva 18 Nybokstäver 24 O Old English 27 Old Style 14 Optima 21, 27 Ornata 27 Ornater 27 Typografi Är läran om bokstavsformerna och deras framställning. Teckensnitt Är en komplett uppsättning av bokstäver, siffror och specialtecken med gemensamma form egenskaper och upphovsman/tillverkare t.ex Garamond Teckenfamiljer Är en grupp teckensnitt som har gemensamma allmänna formegenskaper och stilhistoriska kännetecken t.ex Geralder. Antikvor/Seriffer En av två huvgrupperingar i teckenfamiljerna. Antikvorna kännetecknas framför allt genom sina klackar eller sk. seriffer. Sanseriffer Den andra huvudgruppen i teckenfamiljerna. Teckensnitt under den här kategorin karaktäriseras främst genom sin avsaknad av klackar och har oftast en jämntjock linjegrovlek. Då gjutna typer (tecken) förr var en förutsättning för att åstadkomma en tryckt bokstav, kallades grupperingarna förr för typgrupp, typsnitt o.s.v Idag har man allt mer försökt att från gå ordet typ och ersatt det med tecken. Typografisk historia & faktaa K P Kalligrafiska typsnitt 23 Permanent 27 32 0 5
Lite kort om typografins Historia Tillkomsten av alfabetet räknas till en av människans största framsteg och för att hitta ursprunget till våra bokstäver måste man gå tiotusentals år tillbaka. Vid utgrävningar runt om i världen har man påträffat bilder av djur, solar och månar målade direkt på väggar i grottor och hällar. Dessa symboliserade till en början själva föremålen, men kom med tiden att även att representera stavelser som kunde uttalas. Egyptiernas hieroglyfer och babylonernas kilskrift var milstolpar i denna utveckling. Det första skriftspråk som helt och hållet var alfabetiskt och byggde på ett ljud uppstod i Fenicien i Syrien ca. 1500 fkr. Omkring år 800 fkr tog de gamla grekerna vid och utformade det vidare bl. a. genom att lägga till vokaler, samt att skriva och läsa ifrån vänster till höger. Det feniciska alfabetet som innehöll 22 bokstäver. A Albertus 27 Aldus Manutius 14 Anatomi 10 Ansvälling 10 Antikvor 5 Antiquus 7 Ariel 27 AvantGarde 21 B Babylonernas kilskrift 6 Basilica 23 Baskerville 17 Bauhaus 21 Bembo 15 Bergling 15 Berling 15 Berolina 23 Beton 22 Blytypsmodul 9 Bodoni 19 Boktryckar konstens fader 9 Bookman 15 Breddning 11 Brophy Script 23 Båge 10 C Caddy 24 Caledonia 19 Candia 22 Caslon 17 Centurer 26 Century 17 Che lives 24 Claude Garmond 14 Clearface Gothic. 27 Cochin 17 Concorde 26 Cristel 27 D Det första skriftspråk 6 Diagonalantikva 14 Didoner 18 Didones 18 Didot 19 E Egyptiernas hieroglyfer 6 Egytienne 22 Engelsk skrivstil 27 Excelsior 26 Expandering 11 Extremer 24 F Fantasistilar 24 Fet 11 Fontanessi 27 Fot 10 Fraktur 27 Futura 21 06 31
Några enkla tips & Regler Var konsekvent. Att använda flera olika teckensnitt och storlekar förvillar oftast mer än vad de gör nytta. Avstånd mellan stycken. Till skillnd från böcker där man vill utnyttja så mycket av sidan som möjligt bör man dela upp styckena med blankrader då de skall stå på en affisch. Fördelarna med detta är dels att texten blir mer lättläst och dels att löptexten upplevs som mindre än vad den egentligen är. Radlängd för långa rader är lika svårlästa som för korta. Eftersträva en harmonisk helhet. Teckenavstånd. Spärra versaler för att öka läsbarheten, men var försiktig med att använda justeringinen full bredd. För långt avstånd mellan gemener ger motsatt effekt. Var försiktig med förkortningar och uttryck. Vad som är självklart för dig som designer behöver inte vara det för en kund. Detta har varit en ytterst snabb genomgång av de typografiska reglerna och är mer tänkt att fungera som en checklista än som en handbok. Noviser inom grafisk design bör därför även läsa några av de källor vi hänvisar till i slutet av manualen. Den typografiska historian forsätter att utvecklas, romarna tar i sin tur över det efter grekerna. De skapade bl. a. sju nya bokstäver (C, G, L, S, P, R och D) och nyinförde bokstäverna V, F och Q från nästan glömda grekiska tecken. Man strävade efter att få varje bokstav att fylla en kvadrat. Först målades bokstäverna på sten med en bred pensel som hölls något snett, sedan höggs bokstäverna ut med mejsel. Man avslutade varje streck genom att tvärställa mejseln och knacka till. På detta sätt fick bokstäverna sina klackar eller seriffer som de kallas. Ordet Antikva kommer från lat. antiquus som betyder gammal på svenska. Typografins tidiga utvecklingsstadier.. Romersk kapitalskrift Utmejslade versala bokstäver som bildar ett tvålinjesystem används vid tiden för Kristi födelse. Uncialskrift Utvecklades på 500-talet. Första gemena bokstäver används. Övergång till skrift på pergament. Halvuncialskrift Alfabet som byggde på fyrlinjesystem. Stentavla med utmejslade versaler Typografisk historia & faktaa 30 0 7
Karolinsk minuskel Dominerande skriften på 800-talet. Både gemener och versaler användes, dock inte ihop. Humanistskrift På 1400-talet, återgång till Karolinsk minuskel med versaler och gemener i samma skrift. Hur vet man då vilket typsnitt som skall användas? Ofta får man som formgivare en känsla då man ser reklambilden framför sig, men man kan också gå på magkänslan om vad som ser rätt ut. Gotisk skrift Karolinsk minuskel blandas med olika nationella skrifter. Venetiansk antikva 1400-talets slut och 1500-talets början, versaler används igen från romerska kapitalskriften och gemener från humanistskriften. Seriffernas betydelse Serifferna sammanbinder ordets bokstäver och gör det läsvänligare än ett serifflöst. Bokstäverna e,o och ö saknar dock klackar. Serifferna skärper också upp bokstäverna och linjerar upp baslinjen. Dvs. den linje som bokstäverna optiskt placeras på. Observera dock att detta gäller främst för tryckt material, för webben och annat bildskärmsarbete passar ett serifflöst teckensnitt bättre. Tecknens identifiering Mycket av den gamla antikvans form och utseende lever kvar än idag, men att se en inbördes skillnad i antikvans respektive underfamiljer kan vara mycket svårt för en lekman och kräver en noggrann detaljgranskning för den intresserade. För att reda ut några grundläggande skillnader i teckenfamiljerna presenteras de närmare längre fram i skriften tillsammans med typografins andra stora huvudgrupp som fått namnet Sanseriffer. 08 Ett slagkraftigt typsnitt som väl passar in i sammanhanget. Inga regler utan undantag I vissa fall kan man dock medvetet strunta i de angivna typografiska regelerna för att väcka uppmärksamhet. Det gäller dock att kunna motivera detta beslut. En avvikelse skall ha ett syfte och får inte bli ett självändamål. En fungerande skylt, men vart finns den asiatiska känslan? Den här texten passar bättre in i sammanhanget. Då löptext behövs I vissa fall kräver reklamarbetet större mängder löptext t ex vid beskrivningar, teknisk information etc.. På nästa sida följer några enkla tips på hur löptext skall utformas. 29
Tips & råd Låt oss se vad vi kan se, om vi ser vad vi vill se, annars har vi inget sett. I dagens reklamsamhälle kan inget stämma bättre. Varje dag överöses vi människor med olika grafiska budskap i så många olika medier att ingen kan ta till sig allt ens om man skulle vilja. Sådeles gäller det för artdirectors och designers att använda alla tänkbara hjälpmedel för att få ut sitt budskap till den stora massan. I det här kapitlet kommer ett antal exempel tas upp där man använt olika typsnitt för att förstärka sitt budskap samt några råd som hjälper designern att undvika de största fallgroparna. Less is more Detta är en av de gyllene reglerna för formgivaren. I de allra flesta fall får budskapet bara några sekunder på sig att insupas och då gäller det att texten kan tolkas direkt. Rätt teckensnitt på rätt plats Vilket typsnitt skall användas vid vilket tillfälle? Vissa fall är självklara. Till exempel finns det nog ingen som skulle komma på tanken att sätta ordet konst i sanseriffer t. ex. impact lika litet som en script skulle passa som rubrik i en dagstidning. Boktryckarkonstens Utveckling En annan viktig mistolpe för typografins utveckling är Johann Gensfleich zum Gutenberg (1394-1468). Han räknas som boktryckar konstens fader, då han i mitten på 1400-talet i Tyskland uppfann en teknik till att trycka böcker med sk lösa bokstavstyper i metall. Man kunde då trycka böcker i stället för att skriva dem för hand. Gutenbergs första tryck är den 42-radiga Bibeln (1455). Han lyckades också att komponera en lyckad tryckfärg till typerna men något eget typsnitt skapade han aldrig. 1483 tog den lübeckske botryckaren Johan Snell med sig boktryckarkonsten till Sverige. Blytyp. Skiss av den blytypsmodul Gutenberg uppfann. Typerna (med olika bokstäver) sattes samman och bildade på så sätt ord. Typografisk historia & faktaa 28 0 9
Tecknens uppbyggnad & Anatomi För att få ett bra grepp om bokstäver och dess olika familjetillhörigheter, kan det vara bra att känna till något om bokstävernas antomi. Typografi Konsoll Hårstreck Nedstapel Grundstreck Anslutning Ansvällning Uppbyggnaden består bl a av fyra grundelement: Raka vertikala grundstreck Raka horisontella grundstreck Raka diagonala streck Ansvällningar (böjda övergångar) Uppstapel Ögla Serif Semilinjärer Familj utan seriffer, men till skillnad från de övriga linjärerna har de något växande linjegrovlek. Optima, Permanent, Albertus, Clearface Gothic. Reprodukter Teckenfamilj vars karaktär antyder graverad form, exempelvis träsnitt eller kopparstick. Engelsk skrivstil, Polonaise. Ornater Sirade och ornerade teckensnitt ingår i denna teckenfamilj. Cristel, Fontanesi, Ornata. Gotiker Hit räknas teckensnitt vars karaktär antyder gotiskt ursprung. Den gotiska bokstavsform som Johan Gutenberg använde, kom att bli den vanligaste tryckarstil långt in på 1800-talet även i Sverige. Old English, Wallau, Fraktur Skärmteckensnitt (Fristående) En relativt ny familj som inte är vedertagen men ändå bör nämnas. Teckensnitt som gör sig bäst på skärmen, är framför allt bokstäver som saknar klackar, som har en förmåga att flyta ihop och kan vara svårlästa i liten grad (storlek). Ariel, Verdana 10 27
Övriga 26 EngrvrsOldEng Teckenfamiljer Fler teckenfamiljer i det ursprungliga franska Maximilien Vox-systemet. Eftersom de inte ingår i det svenska gällande teckenfamilj-systemet, följer endast en kort sammanfattning. Centurer En teckenfamilj som huvudsakligen är avsedd för tidningstryck. De kännetecknas av en robust och öppen form, som gör teckensnitten väl lämpade för högtrycksrotation. Imperal, Concorde, Gazette, Textypre, Excelsior Teckensnittens olika Stilvarianter Förutom olika familjegrupperingar, kan dessutom varje enskilt teckensnitt oftast manipuleras i en mängd olika stilvarianter för att betona eller understyka en viss innebörd av ord eller meningar. gemen Små bokstäver KAPITÄL Versaler i gemenernas x-höjd normal Normal tillriktning breddning Expandering SPÄRRNING Glesare tillriktning knipning Trängre tillriktning VERSAL Stora bokstäver kursiv Snedställd rak Antikva smalning Kondensering Fet Fetmarkerad Försiktighet utfärdas dock för expandering (breddning) liksom kondensering (smalning) av snittet, då bokstavskonstnären tagit hänsyn till bok-stävernas inre utrymme och designat dem därefter. 11 Typografisk historia & faktaa
Snabbguide Översikt Kortfattad guide över de sju teckenfamiljerna enligt svensk standard. Tecken klassifiering s indelning I Sverige framlades i mitten av 1970-talet ett förslag till svensk standard (SIS 03 00 05) för teckenklassificering, men denna antogs aldrig och något officiellt system finns för närvarande inte i Sverige. Det framlagda förslaget anknyter till det ursprungliga franska Maximilien Vox-systemets 12 familjer och har inom den grafiska branschen accepterats som det gällande. 12 Geralder Liten skillnad mellan grund och hårstreck. Avrundade seriffer. Bygger konstruktionsmässigt på cirkeln. Realer Relativt stor skillnad mellan grund- och hårstreck. Avrundade seriffer. Övergångsform mellan Geralder och Didoner. Didoner Stor skillnad mellan grund- och hårstreck. Raka seriffer. Bygger konstruktionsmässigt på ovalen. Linjärer Ingen skillnad mellan grund- och hårstreck. Saknar helt seriffer. Tidigare benämning Grotesker. Mekaner Ingen skillnad mellan grund- och hårstreck. Grova seriffer. Skripter Bokstavsformer av handkaraktär, baserade på gravyrstickel, pensel, stålpenna ect. Extremer Fantasistilar - ofta med extrem karaktär. Ofta svårlästa, 25
Sanseriff familjen Extremer Andra beteckningar: Nybokstäver, Fantasistilar Ursprung & upphov: I samband med industrins genombrott under mitten av 1800 talet uppkom nya behov som påverkade typografin, man lade ned mer kraft på att sälja och började experimetera med olika stilar som blandades huller om buller. Karaktär och form: Extremer kan se ut hur som helst. Extremer är en familj som starkt avviker från övriga familjer. Användningsområden: Extremer används inom reklambranchen som t ex som vid tillverkning av reklamskyltar och webb-produktion. Dessa bokstavsformer skall användas med sparsamhet och förstånd. Ravie, Stop, Caddy, Che lives 24 Inom svensk grafisk utbildning och undervisning har man dock begränsat sig till sju familjer, och för att sortera upp dem ytterligare, delas de in i två huvudgrupper: Antikvor: Teckenfamiljer med seriffer (klackar) Geralder Realer Didoner Sanseriffer: Teckenfamiljer utan seriffer (klackar) Linjärer Mekaner Skripter Extremer Dessa sju kommer att redovisas närmare på följande sidor medans övriga fem (sex) endast sammanfattas mycket kort: Centurer Semilinjärer Reproduktioner Ornater Gotiker Utöver ovanstående teckenfamiljer finns ytterligare en relativt ny familj som för närvarande inte har någon officiell tillhörighet men ändå kräver ett omnämnande med anledning av datorernas utveckling & allt större användningsområden: Skärmteckensnitt 13
Antikva familjen Geralder Andra beteckningar: Garalder, Diagonalantikva, Medievalantikva, Renässansantikva, Old Style Ursprung & upphov: Utvecklades i Venedig under 1400-talet av Aldus Manutius (1450-1515) som lät skära och använde de typer som anses vara urformen för denna bokstavsformen. Claude Garmond (1481-1561) utvecklade senare denna bokstavsform till dess yttersta form. Det franska orginalnamnet Garaldes är en kombination av Garmond och Aldus. 14 Garmond Sanseriff familjen Skripter Andra beteckningar: Kalligrafiska typsnitt Ursprung och upphov: Ordet skript kommer från engelskans script som betyder handstil. Bokstavsformen uppstod i Frankrike under 1600talets slut. Karaktär och form: Vackra sirliga teckensnitt med handskriftskaraktär. Skripterna förknippas vanligen med skönhet och gör sig därför bra i kosmetiska, romantiska och erotiska sammanhang. Användningsområden: I rubriker och texter som skall förmedla en viss tidsanda eller ge ett elegant intryck. Den engelska skrivstilen är en klassiker och används än idag. Kom ihåg att aldrig använda skripter i vanlig text. Aldrig hela ord med versaler! Basilica, Berolina, Brophy Script, Mistral, 23
Sanseriff familjen Mekaner Andra beteckningar: Egytienne, Slab Seriff Ursprung & Upphov: Den tjocka teckenfamiljen med sina karaktäristiska seriffer kom till under 1800-talet i samband med Napoleon I:s fälttåg i Egypten varifrån det fått sitt namn. Karaktär & form: Även om mekanernas form kan variera kraftigt (en del påminner om kraftiga linjärer), så kännetecknas de av sin kraftiga stil i kombination med seriffer. Men till skillnad från antikvan är den jämntjock. Användingsområde: Mekaner används inte i löpande text utan kommer till sin rätt i reklamtext, rubriker och logotyper. Volvo och Aftonbladet är företag som uppskattat teckenfamiljens egenskaper. Beton, Candia, City, Egytienne, Graph, Lubalin, Memphis Karaktär och form: Öppna och vänliga med mjuka seriffer och en sned avsvällning. Liten kontrast mellan grundstreck och hårstreck. Bygger typtekniskt på cirklen och har tydliga drag av den skrivna bokstaven. Vinklad eller vertikal betoning Ofta sned fotseriff Sned skärning på gemener (dock inte alltid) Användningsområden: Med sin öppna form har geralderna hög läsbarhet och är mycket vanlig i böcker. Garmond, Bergling, Bembo, Bookman och Galliard. 22 15
Antikva familjen Realer Andra beteckningar: Transantikva, Övergångsform Ursprung & upphov: Konstruerades under mitten av 1700-talet och introducerade en övergång från Geralder till Didoner. Det var framför allt John Baskerville (1706-1775) som med sitt teckensnitt med samma namn som gjorde denna bokstavsform känd. 16 Baskerville Sanseriff familjen Linjärer Andra beteckningar: Grotesker, sanseriffer, Futura Ursprung & upphov: De tidigaste exemplen hittar man redan på 1800-talets första hälft. Populäriteten var då dock inget faktum. Då ansågs de opersonliga, neutrala och endast ha ett rent sakligt syfte. Blomstringstiden kom först med funktionalismens era på 1930-talet, då den enkla, rena formen hyllades, Bauhaus var skolan framför andra och uttryck som Less is more flitigt låg på var formgivares läppar. Karaktär & form: Bokstävernas grund- och hårstreck har en uniform bredd och saknar seriffer. Användningsområde: Rubriker, bildtexter och tabeller. På grund av avsaknaden av seriffer anses linjärerna vara sämre lämpade för brödtext, där hög läsbarhet bör prioteras. Helvetica, Optima, Avant garde, Gill 21
Karaktär & form: Relativt stor skillnad mellan tunna hårstreck och tjocka grundstreck, avrundade och något tunna och spetsiga seriffer. Ansvällningen i rundningarna är vertikala och har fortfarande drag av den skrivna bokstaven. Sanseriffer Rak eller nästan rak betoning Rak eller svagt böjd fotseriff Svagt lutande gemena seriffer Huvudgrupperingen Sanseriffer Den andra huvudgruppen under beteckningen teckenfamiljer. Inom denna kategori ingår alla de familjer som har en avsaknad av seriffer (klackar, slutstreck) t.ex: Linjärer Mekaner Skripter Mekaner klassas som Sanseriff, trots sina kraftiga och ofta klumpiga seriffer men platsar väl under kategorin med sin oftast uniforma linjegrovlek. 20 Användningsområde: Mycket populär och väl använd i all grafisk kommunikation. Baskerville, Century, Caslon, Cochin, Impressum Century 17
Käraktär & form: Hög och rak, ger ett sobert och förnämt intryck. Stark kontrast mellan hårstreck och grundstreck. Tunna horisontella seriffer och en rak ansvällning. Seriffernas anslutning till stilarna är ofta vinkelräta. Didoner bygger typtekniskt på ovalen och släktskapet med den skrivna bokstaven är nästan helt borta. Antikva familjen Didoner Andra beteckningar: Nyantikva, Klassicistisk antikva, Vertikal-antikva. Ursprung & upphov: Teckensnitt av denna familj är utvecklade ur Didot och Bodonis 1700-talssnitt. Det franska orginalnamnet är Didones är en kombination av den franska stilskäraren F. Didot (1730-1804) och den italienska boktryckaren Giambattista Bodoni (1740-1830). 18 Bodoni Vertikal betoning Rak vänsterriktad seriff Raka & tunna tvärställda seriffer Användningsområde: Högtidliga eller eleganta sammanhang eller tillsammans med symetrisk typografi, men sällan till ren brödtext. Didoner kan också förekomma inom visa reklamkretsar. Bodoni, Didot, Madison, Walbaum, Caledonia 19