Importbarometern. Konjunktur, handelsmönster och regelbörda för svenska importörer. Tema: Strafftullar 2013:1. svenskhandel.se

Importbarometern Konjunktur, handelsmönster och regelbörda för svenska importörer Tema: Strafftullar 2013:1 svenskhandel.se

Innehåll 1. Om undersökningen... 3 2. Sammanfattning... 4 3. Konjunktur... 6 4. Handelsmönster... 10 5. Regler och byråkrati... 16 6. Tema: Strafftullar... 18 Bilaga 1: Bakgrundsinformation... 20 2

1. Om undersökningen Bland Svensk Handels medlemmar finns omkring 1500 registrerade importörer. Frågor som rör import är därför av största intresse för Svensk Handel och dessa medlemsföretag. Syftet med Importbarometern är att kartlägga vad Svensk Handels medlemmar tycker i viktiga importrelaterade frågor, hur de ser på konjunkturen, men även att följa vad som händer inom den breda importsektorn. Utöver de konjunkturella, återkommande frågorna kommer varje rapport även att belysa ett särskilt tema i korthet. Temafrågorna varieras vid varje enkättillfälle och berör aktuella regelområden eller andra viktiga frågor av intresse för importörerna. Importbarometern planeras utkomma tre gånger per år, med början våren 2012. Bakom Importbarometern står Sveriges Importörer, ett Svensk Handel-initiativ som syftar till att lyfta fram importens betydelse för Sverige och tillvarata företagens intresse i frågor som är viktiga för alla svenska importörer. Importbarometern tas fram i samarbete med HUI Research, som står för insamling och bearbetning av data. Resultaten i denna första undersökning bygger på svar från sammanlagt 399 respondenter. Sammanlagt 82 procent av de som besvarat enkäten är antingen vd:ar, ägare eller både och. Företagen är medlemmar i Svensk Handel och är registrerade hos Tullverket som importörer. Dataunderlaget har samlats in via en webbenkät mellan den 29 januari och 18 februari 2013. Kontaktpersoner: Maria Sandow, Svensk Handel utrikesenhet/sveriges Importörer, tel 010-47 18 639, maria.sandow@svenskhandel.se Nils Bohlin, HUI Research, tel 08-762 72 81, nils.bohlin@hui.se 3

2. Sammanfattning Sveriges importörer tecknar en positiv framtidsbild. Drygt 52 procent tror att företagets import kommer att öka under de närmaste 12 månaderna. Nettotalet den så kallade importindikatorn visar att optimisterna är i övervikt med hela 44 procent över pessimisterna. 5 45% 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% 43,9% 38, 7,8% 8,8% 1, Minska betydligt Minska något Oförändrad Öka något Öka betydligt Importörer av dagligvaror ser ljusast på framtiden. Optimisterna är i övervikt med hela 75 procent över pessimisterna när det gäller utvecklingen det närmaste året. Dagligvarubranschen är därmed den mest optimistiska delbranschen. Detta beror sannolikt dels på den växande mattrenden samt det faktum att branschen är mer behovsstyrd och mindre konjunkturkänslig. Kina hamnar i topp bland de länder utanför EU från vilket flest företag tror på en ökad import. Kina följs av USA, Indien och Turkiet. Vartannat företag anger att högt pris är den bakomliggande orsaken till minskad import oavsett land utanför EU. Mot bakgrund av att den svenska kronan har förstärkts sedan mitten av sommaren 2012, är det aningen förvånande att pris anges som en betydande orsak till minskad import. Andra bakomliggande faktorer för minskad import är bristande kvalitet, minskad efterfrågan, tullavgifter samt ökad konkurrens från andra importörer i Sverige. Tyskland och Italien är de hetaste kandidaterna för ökade inköp inom EU. Andelen som tror att inköpen kommer att öka mest från dessa länder är 15 respektive 6 procent högre än de som tror på en minskning. Oavsett från vilket land inom EU respondenterna angett att importen kommer att minska är priset den vanligaste förklaringen. Bristande kvalitet är ett mindre problem för inköpen från EU jämfört med importen från länder utanför EU. 4

7 6 5 4 3 2 1 1, Minskat betydligt 6, 61,6% 24,4% 7, 12,5% Minskat något Oförändrad Ökat något Ökat betydligt Vet ej/ingen uppfattning Drygt 31 procent av importörerna upplever att regelbördan har ökat det senaste året. Nettotalet visar att andelen som upplever en ökad regelbörda är i övervikt med 21 procent över de som upplever att regelbördan minskat. Endast 7 procent av importörerna upplever att regelbördan har minskat, trots regeringens uttalade mål att minska regelbördan för företagen. Importörer inom järn- och byggbranschen upplever störst ökning i regelbördan. Inom järn och bygg är andelen som upplever att regelbördan ökat i övervikt med 24 procent över de som upplever en minskning. Troligtvis beror detta på EUs ökade krav på CE-märkning och dokumentation. Ryssland och Norge toppar listan över de krångligaste länderna att importera varor från. Hela 46,2 respektive 32,5 procent av de företag som importerar från Ryssland respektive Norge upplever att regelkrånglet är störst i handeln med just dessa länder. 1. Ryssland 46,2 % 2. Norge 32,5 % 3. Indien 22,2 % 4. Kina 13,2 % Importbarometern kommer i varje ny rapport att undersöka ett utvalt tema av särskilt intresse och aktualitet för svenska importörer. Ämnesområden som kan komma att bli aktuella kan vara ursprungs- 5. USA 10,8 % märkning, försäkringar, valutasäkringar, med mera. Temat denna gång är strafftullar. Nästan vart sjätte företag har drabbats av strafftullar/skyddstullar. Majoriteten av de som drabbats fortsätter ändå att importera från landet ifråga. Bara ett fåtal av de som drabbats väljer i stället att köpa in varor från ett land inom EU. Drygt 84 procent av företagen uppskattar att det tar mer än fyra veckor att sjövägen få en vara levererad från Ostasien till en hamn i EU. Den av EU-Kommissionen föreslagna tidsfristen om tre veckor, under vilken man inte belägger varor som är på väg med strafftullar, är därför alldeles för kort för att syftet att öka förutsägbarheten för importörerna ska uppnås. Importbarometern bygger på svar från vd: ar, ägare och ekonomichefer från totalt 399 importerande medlemsföretags hos Svensk Handel. Importbarometern ges ut tre gånger per år och följer konjunkturläget inom importsektorn och förutsättningarna för branschens aktörer. 5

3. Konjunktur Sveriges importörer tecknar en positiv framtidsbild. Drygt 52 procent tror att företagets import kommer att öka under de närmaste 12 månaderna. Nettotalet den så kallade importindikatorn visar att optimisterna är i övervikt med hela 44 procent över pessimisterna. För att fånga den rådande stämningen bland importföretagen får respondenterna vid varje tertial svara på hur de tror att företagets import kommer att utvecklas de närmaste 12 månaderna. Resultaten presenteras i den så kallade Importindikatorn, en barometer som löpande följer konjunkturläget bland importföretagen. Importindikatorn visar nettotalet av andelen som tror på en positiv utveckling minus andelen som tror på en negativ utveckling. 3.1 Mer än hälften av importörerna ser ljust på det kommande året Sveriges importörer ser ljust på framtiden. Hela 52,7 procent av importföretagen tror att företagets import kommer att öka under de närmaste 12 månaderna. Nettotalet visar en klar övervikt om hela 44 procent för optimisterna över pessimisterna. Diagram 3.1 Importindikatorn 5 45% 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% 43,9% 38, 7,8% 8,8% 1, Minska betydligt Minska något Oförändrad Öka något Öka betydligt Efter en svag utveckling under 2012 där den totala importen krympte med 0,1 procent i volym jämfört med föregående år visar resultatet att majoriteten av de tillfrågade företagen nu tror på en ljusning det närmaste året. De positivare tongångarna präglas dock fortfarande av viss försiktighet: 43,9 procent tror att importen kommer att öka något, medan endast 8,8 procent tror på en betydlig ökning. En stor andel hela 38,2 procent svarar att de tror på en oförändrad importvolym under det kommande året. Med tanke på att importen varit svag under det senaste året får tron på en oförändrad import ses som att dessa respondenter tror att en vändning av konjunkturläget dröjer ytterligare. Totalt svarade 374 företag på frågan. 6

3.2 Positiva tongångar hos importörer av dagligvaror Bland importörerna av dagligvaror är optimisterna i övervikt med hela 75 procent över pessimisterna gällande utvecklingen det närmaste året, vilket är långt högre än såväl det totala nettotalet som de enskilda nettotalen inom övriga branscher. Dagligvarubranschen står därmed tydligt ut som den enskilt mest optimistiska branschen i dagsläget. Överlag har dagligvarubranschen trots press från ökade råvarupriser och en något lägre försäljning ändå haft en under omständigheterna god utveckling det senaste året, jämfört med många andra branscher. Dagligvarubranschen är mer behovsstyrd och generellt sett mindre konjunkturkänslig än sällanköpsbranschen. Den växande mattrenden med flertalet matlagningsprogram på TV och influenser från utlandsresor innebär också att det ser ljusare ut för företagen inom dagligvarubranschen. Diagram 3.2 Importindikatorn på branschnivå 8 75 % 6 56 % 4 44 % 43 % 39 % 2 Dagligvaror Industriprodukter, m.m. Järn & bygg Beklädnad, väskor & hemtextil Möbler Företag som handlar med beklädnad, väskor och hemtextil har också goda förhoppningar för det kommande året, med ett nettotal på 56 procents övervikt för optimisterna. Minst optimistiska bland de fem delbranscherna är möbelimportörerna, men även deras nettotal tyder på en klar övervikt för optimisterna, med 39 procent. Det bör understrykas att ovanstående diagram endast visar de branscher där minst 30 respondenter svarat. 3.3 Oförändrad sysselsättning trots ökad optimism Drygt 7 av 10 företag förutser en oförändrad personalstyrka de närmaste 12 månaderna, trots att majoriteten tror på en ökad import framöver. Efter ett svagt 2012 är det sannolikt för tidigt att dra några större växlar angående en eventuell konjunkturuppgång och det är endast 17,2 procent av företagen som tror att de kan komma att anställa fler under de närmaste 12 månaderna. Av dessa är det knappt 6 procent som tror att de med hög sannolikhet kommer att anställa fler. De som tror på en utökad personalstyrka är ändå i övervikt med 8 procent över de som tror att de kommer att behöva minska personalstyrkan, vilket tyder på en viss om än måttlig optimism. Sammanlagt svarade 372 företag på frågan. 7

Diagram 3.3 Hur tror du att företagets interna resurser (antal anställda) kommer att förändras de närmaste 12 månaderna? Med hög sannolikhet behöva minska antalet anställda Eventuellt behöva minska antalet anställda 2,4% 7, Oförändrat 73, Eventuellt anställa fler 11, Med hög sannolikhet anställa fler 5,9% 2 4 6 8 3.4 Dagligvarubranschen mest positiva kring jobben Dagligvarubranschen är mer positiva över sysselsättningsutvecklingen än övriga branscher, med 19 procents övervikt för optimisterna över pessimisterna. Diagram 3.4 Vad tror företagen inom de olika delbranscherna om utvecklingen av antalet anställda? 2 18% 16% 14% 1 1 8% 6% 4% 19% 1 Dagligvaror Industriprodukter, m.m. Järn & bygg Kläder, väskor, hemtextil 7% 7% Möbler Under 2012 kände många livsmedelsföretag av en ökad konkurrens, prispress och stigande råvarupriser och tvingades därför minska personalstyrkan något. Enligt Livsmedelsföretagen minskade sysselsättningen bland deras medlemmar med 2,5 procent under 2012 jämfört med 2011. De positiva resultaten tyder på att dagligvarubranschen nu ser ljusare på utvecklingen det närmaste åren. Importen gynnas sannolikt av den fortsatt starka svenska kronan. Minst optimistiska är möbelhandlarna, där varken optimisterna eller pessimisterna är i övervikt vad gäller sysselsättningsutvecklingen det närmaste året. Möbelhandeln är också den delbransch som är mest försiktig i sina prognoser för importtillväxten under året, varför det sannolikt är för tidigt att förutspå om det blir några nyanställningar den närmaste tiden. 8

3.5 Drygt 6 av 10 upplever ingen förändring av leveranstiderna Totalt svarar merparten hela 63,7 procent av företagen att de upplever att leveranstiderna för närvarande är oförändrade jämfört med hur de varit det senaste året. Skillnaden mellan de som upplever att leveranstiderna har ökat minus de som uppger att de minskat är 0, vilket innebär att ingen av sidorna är i övervikt. Leveranstiderna blir generellt längre under högkonjunktur, när efterfrågan är hög och trycket på leverantörerna stort, medan det omvända gäller under lågkonjunktur. Att majoriteten av de tillfrågade företagen inte upplever någon förändring i leverantörernas leveranstider under den senaste tiden indikerar att läget ändå är någorlunda stabilt bland de svenska importföretagen. Diagram 3.7 Leverantörernas leveranstider för närvarande jämfört med hur de varit det senaste året 7 6 63,7% 5 4 3 2 15, 15,6% 1 3, Betydligt kortare än tidigare Något kortare än tidigare Oförändrade Något längre än tidigare 2,4% Betydligt längre än tidigare 9

4. Handelsmönster Kina hamnar i topp bland de länder utanför EU från vilket flest företag tror på en ökad import. Resultaten visar en övervikt om 20 procent för de som tror att importen kommer att öka mest från Kina, över de som tror på en minskning. Tyskland och Italien är de hetaste kandidaterna för ökade inköp inom EU. Andelen som tror att inköpen kommer att öka mest från dessa länder är 15 respektive 6 procent högre än de som tror på en minskning. Nedanstående karta visar respondenternas handelsmönster i dagsläget. Det är en bred geografisk spridning på de absolut vanligaste importländerna, som återfinns både i Asien (Kina, Indien), Nordamerika (USA) och Europa (Norge, Turkiet). Figur 1. De vanligast förekommande importländerna utanför EU = Fler än 150 = 100-150 = 50-99 = 10-49 4.1 Kina väntas öka mest Kina är det land från vilket den största andelen av de importerande handelsföretagen tror att importen kommer att öka mest det närmaste året. Resultaten visar en övervikt om 20 procent för de som tror att importen kommer att öka mest från Kina jämfört med de som istället tror att importen kommer att minska mest härifrån. Importörerna visar således en fortsatt stark tro på Kina som leverantörsland. För USA, Indien och Turkiet visar samma nettotal en övervikt om 4 procent för de som tror att importen kommer att öka mest från dessa länder, jämfört med de som tror att importen istället kommer att minska. 10

Nedanstående diagram visar till vänster (gröna staplar) svarsfördelningen mellan de länder från vilka importen uppges komma att minska mest, respektive öka mest, till höger (rosa staplar). Staplarna inom respektive färg, på vardera sida om y-axeln, summerar således till hundra procent. Eftersom svarsfrekvensen är densamma på de båda frågorna går det att jämföra procentandelarna för en ökning respektive en minskning för varje enskilt land. Diagram 4.1 Förändringar i handelsmönstret utanför EU 55% Vietnam USA Turkiet Thailand Taiwan Sydkorea Schweiz Ryssland Norge Malaysia Kina Japan Indien Brasilien Australien Vet ej Annat, nämligen: 6% 5% 1 7% 1 6% 5% 7% 6% 15% Öka mest Minska mest 3-6 -4-2 2 4 4.2 Stigande priser och bristande kvalitet påverkar handelsmönstret Drygt hälften av importföretagen anger pris som orsak till en minskad import, oavsett vilket land minskningen gäller. Efter pris kommer (42,2 procent) bland annat minskad efterfrågan, strafftullar, omstruktureringar inom företaget, samt samarbetssvårigheter. Leveranstider (26,7 procent) och bristande kvalitet (20,0 procent) är också viktiga faktorer bakom en minskad import. Observera att nedanstående diagram gäller en flervalsfråga, varför procentandelarna inte summerar till 100. Diagram 4.2 Orsaker till minskad import från angivet land Pris 55,6% Annat 42, Leveranstider 26,7% Bristande kvalitet 20, Transportkostnad 14, Arbetskostnad 9,6% Politisk osäkerhet 0,7% 1 2 3 4 5 6 11

Nedanstående diagram visar de vanligaste orsakerna till minskad import från Kina respektive USA. Pris är den enskilt vanligaste förekommande orsaken för både USA och Kina, men något vanligare när det gäller Kina, där hela 54 procent angett detta som anledning. Diagram 4.3 Orsaker till minskad import från Kina och USA 6 5 Kina USA 54% 5 4 35% 3 4 3 2 19% 2 2 15% 19% 1 5% Politisk osäkerhet Bristande kvalitet Arbetskostnad Transportkostnad Leveranstider Annat Pris Mot bakgrund av att den svenska kronan har förstärkts både mot kinesiska renminbi (CNY) och den amerikanska dollarn (USD) sedan mitten av sommaren 2012, är det aningen förvånande att pris anges som en betydande orsak till minskad import från dessa länder. Bristande kvalitet är en betydligt vanligare orsak till minskad import i handeln med Kina än med USA. Drygt var tredje importör som tror på en minskad import från Kina anger bristande kvalitet som bakomliggande orsak, att jämföra med endast 5 procent för de som tror på en minskad import från USA. Leveranstider är också ett större problem i handeln med Kina, där 32 procent anger detta som orsak, att jämföra med 15 procent när det gäller USA. För de företag som svarat annat när det gäller minskad import från USA är omorganiseringar och minskad efterfrågan de enskilt vanligaste orsakerna. För Kinas del anges ökad konkurrens från andra importörer i Sverige, minskad efterfrågan samt tullavgifter, som bakomliggande orsaker bland de som svarat annat. 12

4.3 Handelsmönstret inom EU Nedanstående karta visar de vanligaste leverantörsländerna inom EU bland de medverkande företagen. Tyskland och Italien hamnar i topp bland de tillfrågade företagen, följt av Storbritannien och Frankrike, Finland och Spanien. Det är således i störst utsträckning från de centrala och västra delarna av EU som de tillfrågade företagen köper in varor. Figur 2. De vanligast förekommande inköpsländerna inom EU bland de medverkande importörerna = Fler än 150 = 100-150 = 50-99 = 10-49 Officiell statistik från Kommerskollegium visar att Tyskland, Danmark och Holland är de vanligaste inköpsländerna inom EU bland svenska företag överlag. Italien kommer endast på åttonde plats. Bland de tillfrågade importörerna i denna studie är Italien således ett betydligt vanligare inköpsland Det är framförallt importörer inom järn och bygg, dagligvaror, industriprodukter samt kläder, väskor och skor som köper in från Italien. 4.4 Importföretagen tror på ökade inköp från Tyskland och Italien Tyskland är inte bara det vanligaste leverantörslandet inom EU utan även det land från vilket flest av de tillfrågade företagen tror på ökade inköp även framöver. Nettotalet visar en övervikt på 15 procent för de som tror på en ökning. Tyskland följs av Italien, där nettoandelen som angett en ökning är 6 procent. För ett flertal viktiga inköpsländer, såsom exempelvis Danmark, Frankrike och Belgien råder istället jämvikt mellan andelen som tror på en ökning respektive minskning, och nettotalet är således 0 för dessa länder. Nedanstående diagram visar svarsfördelningen mellan de EU-länder från vilka inköpen uppges komma att minska mest (gröna stolpar) respektive öka mest (rosa stolpar). Staplarna inom respektive färg, på vardera sidan om y-axeln, summerar till hundra procent. Då svarsfrekvensen är densamma på de båda frågorna går det att jämföra procentandelarna för en ökning respektive en minskning för varje enskilt land. 13

Diagram 4.5 Förändringar i handelsmönstret inom EU 58% Vet ej 18% Österrike Ungern Tyskland 8% 2 Tjeckien Storbritannien 4% 6% Spanien Slovenien Slovakien Rumänien Portugal Polen 5% Nederländerna Malta Luxemburg Litauen Lettland Italien 9% Irland Öka mest Grekland Frankrike 4% 4% Minska mest Finland Estland Danmark5% 5% Cypern Bulgarien Belgien Vi köper inte in varor från något EU-land4% 4% -7-6 -5-4 -3-2 -1 1 2 3 4.4 Pris bakom minskade inköp från EU-länder för mer än varannan importör Pris hamnar i topp med hela 53,7 procent som bakomliggande orsak till minskade inköp från angivet land inom EU. Prisförändringar ligger således bakom förändringar i handelsmönstret för handeln med andra EU-länder i ungefär samma grad som för handeln med länder utanför EU vilket är aningen förvånande med tanke på den starka kronan. 14

Diagram 4.6 Orsaker till minskade inköp från angivet EU-land Pris 53,7% Annat 33, Bristande kvalitet Leveranstider 13, 11,8% Arbetskostnad Transportkostnad Ekonomisk instabilitet 3,7% 3,7% 6,6% 1 2 3 4 5 6 Bland de 33,1 procent som uppgett annat som bakomliggande orsak anges framförallt vikande konjunktur och efterfrågan från svenska konsumenter som anledning. Andelen respondenter som anger bristande kvalitet bakom minskade inköp är lägre när det gäller handeln inom EU endast 13,2 procent att jämföra med 20,0 procent för handeln utanför EU. Att leveranstider är ett mindre problem när det gäller handeln inom EU jämfört med handeln med länder utanför EU följer naturligt av den geografiska distansen. 15

5. Regler och byråkrati Drygt 31 procent av importörerna upplever att regelbördan har ökat det senaste året. Nettotalet visar att andelen som upplever en ökad regelbörda är i övervikt med 21 procent över de som upplever att regelbördan minskat. Drygt 6 av 10 importörer upplever att regelbördan är oförändrad, trots regeringens uttalade mål att minska regelbördan för företagen. Import av varor och tjänster berörs av en mängd regler kopplade till områden såsom tull, skatt, produktsäkerhet, ursprungsmärkning, tillstånd, med mera. Reglernas omfattning och utformning påverkar i allra högsta grad importörernas vardag. Rätt utformade regler kan bidra till trygghet och förutsebarhet medan allt för omfattande och krångliga regler istället kan vara väldigt resurskrävande och begränsande för importörernas verksamhet. Då regelverket har så pass stor inverkan på företagens vardagliga arbete kommer Importbarometern löpande att följa hur importföretagen upplever regelbördan samt för vilka länder som regelbördan i samband med import är störst. 5.1 Nästan var tredje importör upplever att regelbördan ökat Totalt svarar 31,4 procent av de importerande företagen att regelbördan för import av varor har ökat under det senaste året. Nettotalet visar på 21 procents övervikt för andelen som upplever en ökad regelbörda minus andelen som upplever att regelbördan minskat. En övervägande majoritet 61, 6 procent anser att regelbördan varit oförändrad under det senaste året. Diagram 5.1 Hur upplever du att regelbördan överlag för import av varor har utvecklats det senaste året? 7 6 5 4 3 2 1 1, 6, 61,6% 24,4% 7, 12,5% Minskat betydligt Minskat något Oförändrad Ökat något Ökat betydligt Vet ej/ingen uppfattning På branschnivå skiljer det sig något mellan hur de tillfrågade företagen upplever att regelbördan utvecklats under det senaste året. Järn och bygg är den bransch där övervikten för de som upplever en ökad regelbörda i förhållande till de som upplever att regelbördan minskat är störst, med 24 procent. 16

Att järn- och byggbranschen upplever en ökad regelbörda är inte förvånande med tanke på att EUs byggproduktförordning, som introducerar krav på CE-märkning för byggprodukter, börjar gälla den 1 juli 2013. Även nya krav på importen av trävaror inom ramen för EUs timmerförordning antas bidra till den ökade regelbördan för järn- och byggbranschen. Nettotalen inom övriga branscher ligger på omkring 20 procent, medan beklädnad, väskor och hemtextil ligger något lägre med 14 procents övervikt för de som upplever en ökad regelbörda. Nedan redovisas nettotalet inom de fem delbranscher som har ett underlag om minst 30 respondenter. Diagram 5.2 Regelbördans förändring under det senaste året, på branschnivå 3 25% 2 2 18% 24% 19% 15% 14% 1 5% Dagligvaruhandel Industriprodukter Järn & bygg Kläder, väskor, hemtextil Möbler 5.1 Ryssland och Norge toppar listan över de krångligaste länderna Ryssland är det land som flest importörer anger som det krångligaste landet att importera varor från, hela 46,2 procent av de som importerar från Ryssland upplever det som det land där regelkrånglet är störst. Tvåa i listan är Norge: nästan var tredje företag som importerar från Norge anger Norge som det land där regelkrånglet är absolut störst. Nedanstående lista visar de fem länder som hamnar i topp. Figur 3. Topp 5 krångligaste länder att importera varor från 1. Ryssland 46,2 % 2. Norge 32,5 % 3. Indien 22,2 % 4. Kina 13,2 % 5. USA 10,8 % 17

6. Tema: Strafftullar Nästan vart sjätte företag har drabbats av strafftullar/skyddstullar. Majoriteten av de som drabbats fortsätter ändå att importera från landet ifråga. Endast 1 av 10 av de som drabbats väljer att istället köpa in varor från ett land inom EU. Genom EUs antidumpningsförordning (Rådets förordning 1225/2009) har EU rätt att införa så kallade antidumpningsåtgärder om en exportör i ett land säljer sina varor till dumpade priser på EUs marknad. Antidumpningsåtgärderna syftar till att motverka den skadliga effekten av dumpningen. Åtgärderna tar vanligtvis formen av en tillfällig strafftull (skyddstull) som syftar till att jämna ut konkurrensen genom att priset på den importerade varan höjs. Under de senaste åren har EU infört ett ökande antal strafftullar mot import av konsumentprodukter såsom exempelvis kakelplattor, porslin och skor från Kina, kylskåp, frysboxar och glödlampor. Även om dessa åtgärder är relativt få till antalet är strafftullarna ofta förhållandevis höga. Exempelvis belades tidigare lågenergilampor från Kina med en strafftull på nästan 70 procent i syfte att skydda europeiska producenter. 6.1 Vart sjätte företag har drabbats av strafftullar För att undersöka hur många som påverkas av ovanstående åtgärder frågade vi importföretagen om deras företag drabbats av strafftullar/skyddstullar. 17,4 procent, vilket motsvarar omkring vart sjätte företag, svarar att de drabbats av strafftullar. Totalt svarade 356 företag på frågan. Diagram 6.1 Har ditt företag drabbats av skyddstullar? 17,4% Ja 82,6% Nej 6.2 Trubbigt verktyg eftersträvad effekt nås endast i 1 av 10 fall De importföretag som uppger att de drabbats av strafftullar/skyddstullar har valt att hantera detta på olika sätt. Drygt hälften av de tillfrågade 56,5 procent har fortsatt att importera från samma land trots tullavgiften. Nästan vart tredje företag har dock valt att istället importera från ett annat land utanför EU som en reaktion på den införda strafftullen. Det visar att 18

strafftullar/skyddstullar som införs för vissa länder kan vara ett trubbigt redskap för att uppnå målet att skydda leverantörerna inom EU. Endast 11, 3 procent av de som påverkats av strafftullar har övergått till att istället importera från ett land inom EU. Diagram 6.2 Vidtagna åtgärder för de företag som drabbats av skyddstullar Nej, vi fortsatte att importera varor från det land vars import belagts med skyddstull 56,5% Ja, vi importerade istället varor från ett land inom EU 11, Ja, vi importerade istället varor från ett annat land utanför EU 32, 1 2 3 4 5 6 6.3 Orimligt kort tidsfrist i EU:s förslag enligt 8 av 10 importörer Enligt dagens regelverk för strafftullar, börjar tullarna gälla redan dagen efter att EU- Kommissionen tagit beslut om att införa dem, oavsett var varan befinner sig. I syfte att öka förutsägbarheten för importörerna överväger EU nu ett förslag om att införa en tidsfrist under vilken man inte belägger varor som redan är på väg med strafftullar. För att undersöka om den av EU-Kommissionen föreslagna tidsfristen om tre veckor är rimlig fick de medverkande företagen svara på hur lång tid det i allmänhet tar att sjövägen få en vara levererad från Ostasien till en hamn i EU. Totalt svarar 84,7 procent att det tar minst fyra veckor. Av dessa uppskattar 58,4 procent att det tar mellan 4-6 veckor medan 26,3 procent svarar att det tar mer än sex veckor. Endast 6,5 procent uppskattar att det tar mindre än fyra veckor. Den av EU-Kommissionen föreslagna tidsfristen om tre veckor, under vilken man inte belägger varor som är på väg med strafftullar, är därför för kort för att syftet att öka förutsägbarheten för importörerna ska uppnås. Diagram 6.3 Genomsnittlig leveranstid sjövägen från Ostasien till en hamn i EU 8,8% 6,5% < 4 veckor 4-6 veckor > 6 veckor Vet ej 26, 58,4% 19

Bilaga 1: Bakgrundsinformation Nedan presenteras bakgrundsinformation om de medverkande importföretagen. De medverkande företagen återfinns inom ett flertal olika branscher inom såväl parti- som detaljhandeln. Diagram 2.1 Huvudsaklig branschtillhörighet för de medverkande företagen Järn & bygg Kläder, väskor, hemtextil Industriprodukter, m.m. Möbler Dagligvaror Sport, fritid Hemelektronik, vitvaror Övrigt Glas, porslin, present Reservdelar,tillbehör motorfordon & Medicinsk utrustning & apoteksvaror Ur, optik, guld Böcker, tidningar, tryckeri Leksaker 3,8% 3, 3, 2, 1,5% 0,8% 9, 8, 6,8% 6,5% 6, 14,4% 14,4% 20, 5% 1 15% 2 25% Sammanlagt 82 procent av de personer som besvarat enkäten är antingen vd:ar, ägare eller både och. Nedanstående diagram visar respondenternas position i företaget. Diagram 2.2 Respondentens position i företaget Annat 3,8% Informationschef 0, Platschef 1,5% HR - chef 0, Butikschef 0, Ekonomichef 7, Inköpschef 3,8% VD och ägare 26, Ägare 10,8% VD 46, 5% 1 15% 2 25% 3 35% 4 45% 5 Storleken på de företag som besvarat enkäten varierar från 0-9 anställda till över 250 anställda. Den enskilt vanligaste storleksgruppen i termer av personal bland respondenterna är 10-49 anställda. Diagrammet nedan visar fördelningen av antal anställda bland de medverkande. 20

Diagram 2.3 Företagsstorlek (antal anställda) 45% 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% 40,8% 35,4% 14,5% 9, 0-9 anställda 10 49 anställda 50 249 anställda 250 + anställda Vad gäller storleken i termer av omsättning har mer än 82 procent av de medverkande en omsättning om mer än 5 miljoner kronor om året. Hela 90,7 procent av de medverkande har varit verksamma inom importbranschen i minst 10 år. För nästan hälften av de medverkande utgörs mer än 75 procent av deras omsättning av import. Nedanstående diagram visar hur stor andel av företagens omsättning som utgörs av import bland de svarande. Diagram 2.4 Andel av företagets totala omsättning som utgörs av import 6 5 48,8% 4 3 2 1 10,6% 8,8% 14, 17,7% 0 10 % 11 25 % 26 50 % 51 75 % > 75 % 21