Funktionshinderområdet

Funktionshinderområdet Rätt stöd i boendet till rätt kostnad för personer som omfattas av LSS SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 2015-09-09

Handläggare/referens Annica Åström 08-5230 3701 annica.astrom@sodertalje.se 2

Innehåll Sammanfattning... 4 Deltagande kommuner i Södertörn... 4 Huvudsyfte med nyckeltalsarbetet... 4 Gruppens upplägg... 4 Inledning... 5 Frågeställningar vi vill ha svar på:... 6 Mål som vi vill uppnå:... 6 Volymutveckling LSS... 7 Utveckling av andel personer med insats enligt LSS i Riket... 7 Utveckling av andel personer med insats enligt LSS i deltagande kommuner... 8 Utveckling av andel personer med bostad med särskild service enligt LSS i deltagande kommuner... 9 Utjämningssystemet för LSS... 10 Bidrag och avgifter i utjämningssystem för LSS... 10 Personalkostnadsindex (PK-IX)... 11 Resultat... 12 Kostnader boende enligt LSS... 12 Brukarnas stödbehov... 13 Finns samband mellan kostnader och stödbehov?... 15 Varför varierar kostnaderna trots att brukarna har samma behov (given genomsnittsnivå)?.. 16 Möjliga förtätningar... 16 Variationer i heltidsmått och effektiv schemaläggning... 16 Lönenivåer... 16 Dyra externa köp på grund av brist på egna platser/boenden... 16 Antalet funktionsnedsatta (LSS) som har boendestöd enligt SoL ökar... 17 Fördelning mellan insatserna boendestöd SoL och bostad LSS... 18 Fördelning av bedömda nivåer i bostad med särskild service LSS... 19 Slutsats och diskussion... 21 Bilaga Ordlista... 23 Bilaga nyckeltal rådata och källor... 24 3

Sammanfattning Årets arbete har varit inriktat på bostad med särskild service enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och boendestöd enligt Socialtjänstlagen (SoL). Båda insatserna handlar om stöd i det egna hemmet och kan ges till samma målgrupp. Resultaten visar skillnader i vilken omfattning kommunerna använder sig av de båda lagstiftningarna. Detta påverkar också kommunernas kostnadsbild på olika sätt. Uppgifterna i rapporten har i huvudsak hämtats från SCB, Socialstyrelsen och Kolada och avser uppgifter om verkställda insatser den 1 oktober och kostnader mellan åren 2008-2014. Deltagande kommuner i Södertörn, Haninge, Huddinge,,,,, Tyresö och Värmdö har samarbetat i årets arbete. Huvudsyfte med nyckeltalsarbetet I enlighet med uppdraget i den övergripande projektplanen är huvudsyftet med att ta fram och redovisa nyckeltalen att ge kommunernas politiska ledningar en översiktlig bild av dels service- och kostnadsförhållanden jämfört med övriga Södertörnskommuner, dels visa på utvecklingen över tiden inom den egna kommunen inom väsentliga verksamhetsområden till vägledning för prioriteringar, översyner mm. Gruppens upplägg I uppdraget redogörs för att arbetsgrupperna i största möjliga utsträckning använder officiell statistik och i arbetet lägger tonvikt på att analysera och dra slutsatser av nyckeltalen. Vi har valt att studera bostad med särskild service enligt LSS den LSSinsats som är förenad med störst kostnader och därmed viktig att få mest kunskap om. För att göra en meningsfull analys har uppgifter som hjälper till att nyansera och förklara den offentliga statistiken samlats in manuellt. 4

Inledning Bostad med särskild service enligt LSS (Bostad LSS) är den dyraste av LSS- insatserna och utgjorde mer än hälften, ca 22 miljarder kronor (58 procent), av rikets totala kostnader för LSS 2014. Samtidigt ökar både antalet och andelen personer med insatsen Bostad LSS kontinuerligt i riket. Varje gynnande beslut om bostad ska verkställas skyndsamt annars riskerar kommunerna sanktionsavgifter. Detta leder till en komplex planering och det blir ofta kö till bostad LSS. Bostad LSS har två huvudformer, grupp- och servicebostad. Formen gruppbostad är ett alternativ för personer med omfattande stödbehov och lägenheterna är oftast samlade i samma byggnad och är begränsade i antal. Formen servicebostad kan innehålla betydligt fler lägenheter vilka vanligen är utspridda i ett område som består av flerbostadshus. Ökningen av andelen personer som omfattas av LSS beror till stor del på att diagnosticeringen inom det neuropsykiatriska området har ökat. Fler och fler får diagnoser inom autismspektrumområdet. Ofta kan boendestöd SoL vara en funktionell insats för målgruppen med neuropsykiatrisk problematik. Boendestöd enligt SoL (Boendestöd SoL) ingår inte i utjämningen för LSS. Är en person diagnosticerad inom autismspektrumområdet tillhör denne LSS personkrets. Om en kommun beviljar boendestöd SoL för en individ som tillhör personkretsen kommer det att finnas insatser till målgruppen som inte ryms inom utjämningssystemet för LSS. Denna brist i utjämningssystemet kan medföra att det finns en risk att kommunerna medvetet eller omedvetet emellanåt erbjuder bostad LSS istället för boendestöd SoL då personen har rätt till insatser enligt LSS. Även om detta bara sker vid något enstaka tillfälle är en plats i bostad LSS upptagen på livstid. Ett annat problem är bristen på mindre lägenheter på bostadsmarknaden. Det händer att de ansökningar biståndshandläggarna får kommer från yngre personer i den nya målgruppen som inte har en egen lägenhet. Ibland är det kanske i första hand en bostad man vill ha och stödbehovet motiverar heller inte alltid att man beviljas bostad LSS. Problemet är att det ibland kan vara svårt att dra gränsen för när man utifrån sitt stödbehov kan beviljas en servicebostad enligt LSS, eller om behovet kan tillgodoses med boendestöd SoL. I sådant läge finns det en möjlighet att man som enskild handläggare så att säga väger över åt att fatta ett gynnande LSS-beslut. SKL begärde 2011 att regeringen skulle göra en översyn av utjämningssystemet för LSS. Skälet var främst att SKL ansåg att kostnader för insatser enligt SoL borde ingå i utjämningssystemet. Ett av argumenten som framfördes var att det har kommit anmärkningar på kommuner som har verkställt boendeinsatser på fel sätt. Ett annat argument var att SoL-insatser ofta är mer flexibla och bättre anpassade för den nya målgruppen med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som tillhör LSS personkrets. Detta ledde inte till några förändringar. Boendestöd SoL är i normalfallet en mycket billigare insats än bostad LSS. Boendestödet utförs i personens egen bostad i ordinärt boende och är inte förenat med kommunala investeringskostnader. Syftet med LSS är att personer med funktionsnedsättningar ska få det stöd som behövs för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Självständigheten och personens egna förmågor ska tas till vara så långt det är möjligt. Ur ett kvalitetsperspektiv kan 5

därför en mindre kostnadskrävande insats som till exempel boendestöd SoL vara det som ska eftersträvas. Frågeställningar vi vill ha svar på: - Skiljer sig kostnaderna för bostad LSS i de olika kommunerna beror detta i så fall på att brukarnas stödbehov fördelar sig ojämnt? - Fördelar sig insatserna bostad LSS och boendestöd SoL på samma sätt i kommunerna? - Finns det personer som idag har insats i bostad LSS men som skulle klara sig med boendestöd SoL i eget ordinärt boende? Mål som vi vill uppnå: Lyfta frågan att en insats likt boendestöd SoL ska ingå i utjämningssystemet för LSS då det skulle skapa en bättre anpassad och mer aktuell LSS-utjämningsmodell. En ny insats skulle också öka förutsättningarna att enskilda individer inom den nya målgruppen för LSS skulle få den insats som är mest lämplig sett ur ett självständighetsperspektiv. 6

% Volymutveckling LSS Utveckling av andel personer med insats enligt LSS i Riket Andelen personer med insatser enligt LSS, exklusive råd och stöd, har ökat sedan utjämningsystemets införande 2004. Den 1 oktober 2014 hade drygt 67 000 personer insatser enligt LSS. Ökningen beror bland annat på att fler får diagnoser inom autismspektrumområdet. 1 Det är också möjligt att en viss del av ökningen handlar om överflyttning från SoLinsatser till insatser enligt LSS. 2 Diagram 1. Andel personer i riket med en eller flera insatser enligt LSS den 1 okt 2004 2014 (%), vägt medel 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Studerar man andelen personer med insatser enligt LSS i riket kan man tydligt dra slutsatsen att antalet personer med funktionsnedsättning med verkställda insatser inom kommunerna ökar i högre utsträckning än befolkningen generellt. Någon avmattning i utvecklingen kan inte ses. Not: Bristande rapportering av LSS-insatser från vissa kommuner 2006 förklarar brottet i tidsserien. 1 Begreppet autismspektrumtillstånd ersätter sedan 2013 diagnoserna autistiskt syndrom, Aspergers syndrom, desintegrativ störning hos barn samt genomgripande störning i utvecklingen utan närmare specifikation. 2 http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-2-2/documents/vard-insatser-och-stodtill-personer-med-funktionsnedsattning.pdf 7

Riket, vägt medel Stockholms län Haninge Huddinge Tyresö Värmdö Procent Utveckling av andel personer med insats enligt LSS i deltagande kommuner Diagram 2. Andel invånare 0-64 år med insatser enligt LSS 2004-2014 1,400 1,200 1,000 0,800 0,600 0,400 0,200 0,000 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Ovanstående diagram visar utvecklingen av andelen personer med insats enligt LSS i de jämförande kommunerna, länet och i riket. Diagrammet visar tydligt att andelen personer med insats enligt LSS ökar i riket. Som exempel kan nämnas att diagnoserna inom neuropsykiatriska gruppen har ökat från cirka 5 000 till 27 000 under åren 2004-2009. 3 Stockholms län har en lägre andel personer med insats enligt LSS än riket i genomsnitt., Tyresö och har en betydligt brantare ökning de senaste åren än till exempel Huddinge som har förhållandevis små skillnader mellan åren. har också haft en brant ökning men sedan 2012 ser den ut att ha mattats av. I en mindre kommun som blir nyckeltalet känsligare för förändringar. Det kan räcka med en ökning eller minskning på 10-20 personer med insatser enligt LSS för att andelen ska förändras. Små tillfälliga förändringar kan därför förklara s ojämna utveckling. hade redan vid utjämningssystemets införande 2004 en högre andel invånare med insats enligt LSS än genomsnittskommunen i riket, vilket beror på att det under lång tid har funnits en hög koncentration av alternativa utförare i kommunen. 3 Källa: Nationella patientregistret 8

Utveckling av andel personer med bostad med särskild service enligt LSS i deltagande kommuner Diagram 3. Andel invånare 0-64 år med insatsen bostad med särskild service enligt LSS 2008-2014 4 0,600% 0,500% 0,400% 0,300% 0,200% 0,100% 0,000% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Andel personer med bostad LSS ökar kontinuerligt i riket och i majoriteten av deltagande kommuner. I kan minskningen sedan 2010 förklaras med att det har skett en gradvis utslussning från bostad LSS till boendestöd SoL. Bortsett från små avvikelser ett enskilt år så visar trenden att andelen med bostad med särskild service LSS ökar. Not: På grund av en stor och tillfällig avvikelse i individstatistiken som inte speglar verkligheten på ett bra sätt år 2008, startar s tidsserie år 2009 (se grunduppgifter i tabell 12 i bilaga). 4 9

Utjämningssystemet för LSS Bidrag och avgifter i utjämningssystem för LSS Ett kostnadsutjämningssystem för verksamhet enligt LSS infördes 2004. Syftet var och är att utjämna för skillnader i kostnader för LSS så att alla kommuner ska ha samma likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamheten. Kommuner med en beräknad kostnad för LSS som överstiger genomsnittet i riket erhåller ett utjämningsbidrag och kommuner med en beräknad kostnad som understiger genomsnittet i riket får betala en avgift. Både bidraget som avgiften uppgick 2015 till 3,6 miljarder kronor. Rikets (kommunernas) totala kostnader för LSS uppgick samtidigt till 41 miljarder kronor. Diagram 4. Utjämningsbidrag (+) /utjämningsavgift (-) kr per invånare 5 2 500 2 000 1 500 1 000 500 - -500-1 000-1 500 Haninge Huddinge Tyresö Värmdö 2004 332 55-120 -712-40 -302 582-91 -745 2005 237-32 -277-767 -283-279 836-211 -794 2006 350-37 -301-831 110 155 1 095-296 -593 2007 330-49 -410-695 238-180 1 070-463 -672 2008 403-39 -437-785 -52-99 1 657-483 -495 2009 535-122 -735-977 -151-221 2 036-506 -598 2010 764-193 -743-1 046-230 -54 2 005-477 -662 2011 718-276 -808-1 168-157 -381 2 229-448 -749 2012 565-323 -903-1 107-274 -417 2 233-410 -881 2013 536-415 -937-1 147-566 -730 2 059-341 -788 2014 442-572 -912-1 146-605 -451 2 225-357 -880 2015 350-649 -1 008-1 154-544 -602 2 254-143 -1 151 Ovanstående diagram visar utfallet av bidrag och avgifter i kronor per invånare i de jämförande kommunerna 2004-2015. I 2015 års utjämning fick det högsta bidraget per invånare (2 254 kronor) och fick den högsta avgiften (-1 154 kronor) tätt följt av Värmdö (-1 151 kronor). 5 Utfallen respektive år bygger på volymer och kostnader två år tidigare 10

Det är flera variabler som påverkar hur kommunernas utjämningsbidrag eller utjämningsavgifter faller ut per invånare i statens utjämningssystem för LSS för en kommun, bland annat: - Fördelningen av och antalet verkställda insatser 6 - Kostnadsutvecklingen i riket per insats 7 - Beräknade personalkostnader för verksamheten (PK-IX) Om man nöjer sig med en uppskattning av bidragets eller avgiftens storlek kan man titta på hur stor andel invånare 0-64 år med insatser enligt LSS en kommun har och sätta det i relation till genomsnittet i riket (diagram 2). Personalkostnadsindex (PK-IX) En variabel som påverkar storleken på avgiften eller bidraget till viss del är personalkostnadsindex (PK-IX). Syftet med PK-IX är att utjämna för eventuella skillnader i omsorgsbehov hos de personer som har insatser enligt LSS i kommunerna. Ett index som överstiger 1,0 indikerar ett högre stödbehov än i genomsnittskommunen vilket ökar ett eventuellt bidrag och ett index som understiger 1,0 indikerar ett lägre stödbehov och reducerar ett eventuellt bidrag. När det gäller externa köp av LSS-verksamhet uppskattas i modellen att 85 procent av kostnaderna avser personalkostnader. När det gäller PK-IX kompenseras en kommun endast med 70 procent av skillnaden mellan netto- och standardkostnaden (för beräknade personalkostnader). Anledningen till det är att man vill minska risken att en kommun får kompensation för eventuella skillnader i effektivitet och politisk ambitionsnivå. Tabell 1. Personalkostnadsindex, utjämningsår 2012 och 2013 Kommun 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Trend 1,117 1,167 1,205 1,178 1,175 1,133 1,117 1,06 Haninge 1,193 1,182 1,184 1,101 1,088 1,051 1,072 1,05 Huddinge 1,072 1,07 1,061 1,06 1,044 1,06 1,054 1,046 1,051 1,081 1,113 1,079 1,105 1,071 1,051 1,066 1,01 1,025 0,979 0,982 0,935 0,93 0,926 0,923 0,967 0,996 1,062 1,001 1,001 1,051 1,115 0,998 1,077 1,072 1,063 1,097 1,061 1,022 1,028 1,02 Tyresö 1,072 1,051 1,041 1,028 1,028 1,051 1,018 1,052 Värmdö 1,033 1,028 1,028 1,035 0,983 1,024 1,027 0,972 Ovägt medel 1,066 1,075 1,082 1,062 1,047 1,044 1,045 1,021 Trenden visar tydligt att PK-IX minskar för Södertörnskommunerna som helhet. Detta kan innebära att verksamheterna effektiviserats genom åren och/eller att brukarna inte kräver lika mycket personal som tidigare. Denna minskning finns inte i genomsnittskommunen i riket. 6 Personnummerbaserad individstatistik 1 oktober 7 Riksgenomsnittliga kostnader för LSS-insatser 11

Tkr Resultat I följande kapitel redogörs för resultaten på de frågeställningar arbetsgruppen vill ha svar på. - Skiljer sig kostnaderna för bostad LSS i de olika kommunerna beror detta i så fall på att stödbehovet fördelar sig ojämnt? Kostnader boende enligt LSS Diagram 5. Kostnad boende enligt LSS tkr/brukare exklusive lokalkostnader 1200 1000 800 600 400 200 0 Riket (ovägt medel) Stockho lms län (ovägt medel) Botkyrk a Haning e Huddin ge Nynäsh amn Södertä lje Tyresö Värmdö 2008 638 777 985 937 786 841 587 679 761 698 673 2009 644 777 946 784 800 771 840 624 825 694 665 2010 659 791 999 778 748 809 692 576 825 707 595 2011 699 819 995 851 848 843 631 772 850 770 755 2012 714 849 923 900 876 883 676 686 845 836 820 2013 733 844 891 936 879 903 691 687 852 701 716 2014 750 878 948 928 898 888 730 714 869 747 951 Vi har valt att studera kostnaderna per brukare exkluderat lokalkostnader, eftersom lokalkostnaderna påverkar på ett sätt som inte är relevanta i denna jämförelse. Nyckeltalet bygger på kostnader för bostad LSS som kommunerna rapporterar till SCB i samband med det årliga räkenskapssammandragen. Kostnaderna divideras sedan med antalet brukare i bostad LSS som kommunerna rapporterar på personnummernivå till Socialstyrelsen per den 1 oktober respektive år. Nyckeltalet tar inte hänsyn till eventuella olikheter i stödbehov. En hög kostnad per brukare kan i praktiken innebära att de aktuella brukarna har ett större stödbehov än brukare i andra kommuner och en lägre kostnad kan betyda det motsatta. Om kostnadsskillnaderna inte beror på olikheter i stödbehov så kan det finnas andra faktorer som kommunen kan försöka påverka på sikt - till exempel genom medveten strategisk planering och organisation av bostad med särskild service enligt LSS. Diagrammet visar tydligt att kostnaderna är högre i Stockholms län än i genomsnittskommunen i riket, vilket delvis kan vara påverkat av att lönenivåerna är högre i Stockholms län. 12

Av de jämförande kommunerna har Värmdö, tätt följt av, de högsta kostnaderna per brukare (2014). Värmdös kostnad per brukare har ökat mycket mellan 2008-2014, samtidigt är tidsserien mycket ojämn. Den minskning i kostnader som vi kan se för Värmdö 2013 har vi inte hunnit reda ut, men som förklaring till ökningen 2014 finns att flera brukare har bedömts till högre behov än tidigare. De kommuner som har lägst kostnader per brukare är och, liksom föregående år. Kostnaderna för bostad LSS skiljer sig betydligt i de jämförande kommunerna beror detta i så fall på att stödbehovet fördelar sig ojämnt? Brukarnas stödbehov Nivåbedömning av stödbehov i Södertörn Södertörnkommunernas nivåbedömning är en mätmetod för att bedöma omfattningen av det personalstöd som personer med insatsen bostad med särskild service enligt LSS får. Modellen togs fram gemensamt år 1999 då man ville komplettera offentliga kostnadsnyckeltal med nyckeltal som speglar brukarnas stödbehov för att få mer relevanta jämförelser. Kortfattat kan man beskriva att metoden sker i två steg, först genom en intervju där brukarens stödbehov inventeras som renderar ett antal poäng, sedan görs den slutliga nivåbedömningen. Den sammanlagda poängen motsvarar en nivå mellan 1 till 5. Tabell 2. Nivåer i Bostad med särskild service Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 0,45 0,65 1,0 1,45 2,0 Varje nivå motsvarar ett delningstal som speglar en möjlig resursåtgång i form av personal. Brukare i nivå 1 kräver mindre personal än en brukare i nivå 5. Det finns också exempel på kommuner där man har bedömt att några brukare ligger över nivå 5 (har högre stödbehov) så kallad 5+. I beräkningarna har alla eventuella nivå 5+ hanterats som nivå 5. Not: Trots att det finns en gemensam fastställd metod i denna modell är detta inget exakt mätverktyg då vi inte med säkerhet kan avgöra hur bedömningarna i praktiken genomförs i de olika kommunerna. 13

Tabell 3. Andel brukare som bedöms vara 5+ - brukare med större stödbehov än vad metoden omfattar Haninge Huddinge Tyresö Värmdö 1,6 1,4 2,4 0,0 0,0 0,0 5,7 0,0 4,3 Diagram 6. Genomsnittsnivå (genomsnittligt stödbehov) i bostad 2012 2014 5,0 4,0 3,0 2,0 2012 2013 2014 1,0 Den kommun som har högst genomsnittsnivåer 2014 är (3,8) därefter kommer Huddinge och (3,5). Lägst genomsnittsnivå har. De tre mättillfällena visar inte några dramatiska skillnader för kommunerna bortsett från i och i Värmdö. I Värmdö kan man tydligt se att nivåerna har stigit 2014 vilket förklarar en del av kostnadsökningarna 2014. En genomsnittlig nivåökning eller sänkning i bostad kan påverka en kommuns LSS-kostnader en hel del. Finns det några samband mellan boendekostnaden per brukare och brukarnas stödbehov? 14

Tkr/brukare Finns samband mellan kostnader och stödbehov? Diagram 7. Punktdiagram - kostnad tkr per brukare i bostad LSS och genomsnittsnivå 8 2014 1 000 950 V-ö B-a 900 850 Ha-e Hu-e S-je N-a 800 750 700 650 S-m T-ö N-n 600 2,50 3,00 3,50 4,00 4,50 Genomsnittsnivå Följande avsnitt ger inte svar på vilken kommun som bedriver den optimala verksamheten sett ur ett kvalitetsperspektiv. Avsnittet är endast en utgångspunkt för en kostnadsanalys. Diagrammet visar inte något enkelt samband mellan kostnader och stödbehov. Men vissa mönster visar sig trots detta. Värmdö, och Haninge har i princip identiska genomsnittsnivåer och samtidigt liknande kostnadsnivå. Dessa tre kommuner har höga kostnader i relation till den bedömda nivån. Huddinge, och ligger på liknande kostnadsnivå men brukarnas genomsnittsnivå är mycket högre i än i Huddinge och, vilket antyder att bedriver sin verksamhet till en lägre kostnad än både Huddinge och., och Tyresö har liknande kostnadsnivå, men har en mycket högre genomsnittsnivå, vilket innebär att bedriver sin verksamhet till betydligt lägre kostnader än och Tyresö. Härtill kan man också jämföra med Huddinge och med utgångspunkt i genomsnittsnivån och konstatera att har betydligt lägre kostnader per brukare trots att brukarnas behov i det stora hela är densamma. Utifrån resultaten är det svårt att påstå att det finns ett linjärt samband mellan brukarnas stödbehov och kostnaderna för verksamheten. Detta beror på att det finns fler variabler än bara brukarnas behov som påverkar kostnaderna i kommunen. 8 De kommuner som har brukare i nivå 5 + påverkas något av att de är beräknade som nivå 5 (se tabell 3) 15

Varför varierar kostnaderna trots att brukarna har samma behov (given genomsnittsnivå)? Möjliga förtätningar En förklaring kan röra hur boendena är strukturerade. Struktur och antal lägenheter på boendena inverkar på möjligheterna att lägga effektiva scheman. Små enheter är i allmänhet svårare att schemalägga effektivt än större enheter. Gruppbostäder ska enligt lagens föreskrifter vara små. Upp till fem lägenheter och i undantagsfall kan sex lägenheter vara acceptabelt. Formen servicebostad kan innehålla betydligt fler lägenheter vilket gör att förutsättningarna för en effektiv schemaläggning ökar. Hur strukturen ser ut på boendena har dock inte beaktas i årets undersökning. Föregående år (2013) gjordes en inventering som visade att hade flest platser per boendeform, vilket kan vara en del av förklaringen till att har samma kostnadsbild som Huddinge och trots att brukarna i enligt bedömningen är mer omvårdnadskrävande. 9 Om det finns utrymme att förtäta boendena inom ramen för lagstiftningen bör detta finnas med i kommunens långsiktiga boendeplanering. Variationer i heltidsmått och effektiv schemaläggning Ytterligare en variabel att analysera rör personalens heltidsmått. Heltidsmåttet är olika i kommunerna. Men variationerna i sig bidrar inte på bra sätt till förklaringen av variationer i kostnader per brukare utan djupare analys. På övergripande nivå är ett högt heltidsmått i en enkel kalkyl naturligtvis till fördel. s bemanningsorganisation ett gott exempel I tillämpas önskad sysselsättningsgrad vilket innebär att medarbetarna får önska sysselsättningsgrad samtidigt som cheferna beslutar om bemanningsgraden för respektive verksamhet. Personalens anställda tid är ofta mycket högre än bemanningstiden. Skillnaden däremellan kallas flyttid. Medarbetarna får ta igen flyttiden i första hand vid den egna enheten och i övrigt vid andra enheter. Vid avstämningsperioder kan de anställda välja löneavdrag. Ur ett arbetsgivarperspektiv kan detta leda till en effektivare hantering av arbetstid. Lönenivåer En annan förklaring kan vara att lönenivåerna skiljer sig åt. Även dessa är studerade tidigare och det fanns en hel del variation här. Det har dock inte funnits utrymme att studera detta inom ramen för denna undersökning, men det vore intressant att fördjupa analysen med kvalitetssäkrade uppgifter om lönenivåer i kommande arbete. Dyra externa köp på grund av brist på egna platser/boenden En annan förklaring kan vara att det är brist på grupp- och servicebostäder vilket tvingar kommunen till dyrare externa köp för att kunna verkställa gynnande beslut. Möjligheten att påverka kostnaderna är i sådana fall en mycket trög process som rör kommunens möjligheter att investera i nya boenden i rimlig takt eller att reservera små lägenheter som kan användas till boendeformen servicebostad. 9 Haninge, Huddinge,,, och deltog i inventeringen. 16

Det gäller att ha ett tillräckligt stort och varierat utbud som också matchar efterfrågan på platser och/eller att göra riktigt bra upphandlingar av platser till rimliga kostnader om kommunen har en stor extern verksamhet. Att beakta Det är viktigt att påpeka att den personnummerbaserade individstatistiken för LSS avser ett specifikt datum (1 oktober) samtidigt som räkenskapssammandragen avser kostnaderna för ett helt år. Har en kommun tillfälligt färre eller fler brukare i bostad med särskild med service enligt LSS den 1 oktober, än vad man har normalt under året, så stiger eller sjunker kostnaderna per brukare i bostad utan att spegla det verkliga förhållandet (se tabell 12 i bilaga). Antalet funktionsnedsatta (LSS) som har boendestöd enligt SoL ökar Alltfler funktionsnedsatta personer får insatser enligt SoL trots att de tillhör personkretsen. För många i den nya målgruppen är boendestöd SoL ett mer ändamålsenligt stöd i boendet än bostad LSS. Diagram 8 visar en generell bild över ökningen av boendestöd SoL till personkretsen. Diagram 8. Antalet personer tillhörande LSS med insatsen boendestöd enligt SoL 2010-2014 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2010 2011 2012 2013 2014 Haninge Huddinge Tyresö Värmdö Diagrammet visar tydligt en bild över att alltfler personer tillhörande personkretsen får boendestöd SoL. 17

Andel Fördelning mellan insatserna boendestöd SoL och bostad LSS En annan fråga vi har önskat få svar på är om insatserna bostad LSS och boendestöd SoL fördelar sig på samma sätt i kommunerna? Diagram 9. Antal och andel personer med bostad med särskild service (LSS) eller boendestöd (SoL) samtliga tillhörande personkrets LSS 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 26% 31% 30% 37% 45% 40% 30% Haninge Huddinge 23% Tyresö Bostöd SoL 70 68 80 79 45 24 165 25 11 Bo LSS 203 154 185 134 56 36 387 85 70 14% Värmd ö Diagrammet visar den procentuella fördelningen av de båda insatserna. Tabellen visar detta i antal. är den kommun som har störst andel boendestöd SoL (45 procent) för LSS personkrets. Därefter kommer och (40 procent). Minst andel boendestöd SoL har Värmdö (13 procent). Det finns skillnader mellan kommunernas fördelning mellan boendestöd SoL och bostad LSS. 18

Procent Procent Fördelning av bedömda nivåer i bostad med särskild service LSS Ytterligare en fråga vi vill ha svar på är om finns det personer som idag har insatsen bostad med särskild service enligt LSS men där boendestöd eventuellt hade kunnat vara en mer funktionell insats. Diagram 10. Andel brukare per nivå i bostad med särskild service enligt LSS 2014 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Botkyrk a Haning e Huddin ge Nynäsh amn Södert älje Tyresö Värmd ö 5+ 3% 1% 3% 0% 5% 0% 7% 0% 0% 5 13% 10% 12% 35% 13% 11% 16% 8% 17% 4 28% 21% 35% 30% 32% 22% 26% 34% 27% 3 29% 47% 39% 20% 25% 25% 31% 24% 26% 2 17% 16% 9% 11% 21% 33% 18% 22% 14% 1 10% 5% 2% 4% 4% 8% 3% 12% 16% Diagram 11. Andel brukare per nivå i bostad med särskild service enligt LSS 2012 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Botkyrk a Haning e Huddin ge Nynäsh amn Södertä lje Tyresö Värmd ö 5 + 2% 1% 2% 0% 0% 0% 6% 0% 4% 5 11% 7% 8% 31% 12% 13% 14% 11% 13% 4 30% 19% 42% 28% 25% 29% 25% 24% 24% 3 28% 48% 34% 26% 35% 10% 35% 24% 19% 2 17% 20% 10% 10% 10% 29% 18% 30% 11% 1 12% 6% 3% 5% 19% 19% 2% 11% 29% Ovanstående tabeller visar fördelningen av bedömda nivåer i bostad LSS. 10 Hypotetisk kan man förmoda att personer som beviljas boendestöd SoL skulle bedömas tillhöra någon av de lägre nivåerna om bostad LSS skulle ha varit aktuellt. 10 Motsvarande nivåbedömningar görs inte när en person beviljas boendestöd enligt SoL. Oftast bedöms boendestödet i timmar. 19

Huddinge,, och Haninge har minst andel i nivå 1 och nivå 2, men i det stora hela är läget oförändrat för dessa kommuner sedan 2012., Värmdö och har minskat andelen i den lägsta nivån sedan 2012. har sedan 2012 tagit fler beslut om boendestöd SoL parallellt att personer i bostad LSS har fått ökat behov på grund av ålderdom och sjukdom. Utifrån detta kortfattade resonemang kan man dra en försiktig slutsats om att antalet med lägre nivåer minskar men att det fortfarande finns personer i bostad LSS som eventuellt skulle ha kunnat beviljas insatsen boendestöd SoL. Det har generellt under en längre tid varit bostadsbrist framförallt i storstadsregionerna. Kanske kan tillgången på servicebostäder alternativt tillgången till mindre lägenheter i det ordinarie bostadsbeståndet inom respektive kommun ha påverkat skillnaderna i de olika kommunerna. 20

Slutsats och diskussion I årets nyckeltalsarbete inom funktionshinderområdet har fokus har varit rätt stöd i boendet till rätt kostnad för personer som omfattas av LSS. I detta avsnitt ska vi redogöra för svaren på våra frågeställningar: - Skiljer sig kostnaderna för bostad enligt LSS i de olika kommunerna beror detta i så fall på att brukarnas stödbehov fördelar sig ojämnt? Svaret på denna fråga är att kostnaderna skiljer sig åt mellan kommunerna men att det inte finns något linjärt samband mellan kostnader och brukarnas stödbehov. Vi kan se att det i vissa fall finns ganska stora kostnadsskillnader mellan några av kommunerna som inte kan kopplas till brukarnas bedömda stödbehov. Hur strukturen ser ut på boendena och fördelningen mellan servicebostad och gruppbostad har inte beaktats i denna undersökning men vi anar att struktur, som till exempel antal lägenheter kopplade till formen servicebostad, också kan påverka kostnaderna. Ett högre antal lägenheter ger större möjligheter till en effektivare schemaläggning. Därför bör varje kommun i sin planering ha med förtätningar där det är möjligt för att på sikt komma åt ineffektiv schemaläggning - Fördelar sig insatserna boendestöd SoL och bostad med särskild service LSS på samma sätt i kommunerna? På denna fråga är svaret nej. Fördelningen mellan de två insatserna varierar. Den kommun som har störst andel boendestöd enligt SoL är (45 procent) och den som har lägst andel är Värmdö (14 procent). I bostad med särskild service enligt LSS har Huddinge tätt följt av minst andel brukare med ett lägre stödbehov än övriga kommuner, vilket gör att man kan ana att dessa kommuner inte finns så många brukare i bostad med särskild service enligt LSS där boendestöd enligt SoL skulle ha kunnat vara en mer funktionell insats. - Finns det personer som idag skulle klara sig med boendestöd i eget ordinärt boende men som har insats i gruppbostad/servicebostad? Utifrån de resultat vi har fått fram här kan vi ana att det finns personer i bostad med särskild service enligt LSS där boendestöd enligt SoL skulle ha kunnat vara en mer funktionell och anpassad insats så att syftet med LSS-lagstiftningen uppfylls att kunna leva ett så självständigt liv som möjlig. Till detta måste man beakta att det finns beslut tagna långt tillbaka i tiden då insatsen boendestöd enligt SoL inte fanns. Vi vet samtidigt att de neuropsykiatriska diagnoserna ökat kraftigt de senaste åren. Delar av de som får neuropsykiatriska diagnoseras i vuxen ålder har kanske redan etablerat sig på bostadsmarknaden. Hur detta skiljer sig åt mellan kommunerna har inte heller beaktats i denna undersökning. - Finns det exempel på kommuner som beviljar boendestöd SoL och som därigenom blir förlorare i utjämningssystemet? 21

Har vi fått svar på denna fråga? I vilken utsträckning man är förlorare eller vinnare har vi inte fått svar på. Däremot vet vi att bidragen alternativt avgifterna (per invånare) i utjämningssystemet för LSS påverkas i hög grad av hur många boendeinsatser enligt LSS en kommun har och att utjämningssystemet inte alls påverkas av hur stort antal insatser en kommun har fattat enligt SoL till samma målgrupp. I takt med att den nya målgruppen i vissa kommuner beviljas insatser inom LSS och i andra kommuner insatser inom SoL kommer detta att minska förutsättningarna för att utjämningen av LSS verkligen utjämnar kostnaderna i den mån det är möjligt. Detta, menar vi, sätter utjämningssystemet ur spel. Teoretiskt skulle till exempel ha kunnat bevilja sina 45 personer (med boendestöd SoL) bostad LSS, och således ha fått tillgodogöra sig detta i utjämningen. Det gäller även de övriga kommunerna. Alla kommuner i jämförelsen har beviljat mer eller mindre boendestöd SoL till den berörda målgruppen som tillhör LSS. Samtidigt vet vi att utjämningsystemet är komplicerat och kommuner som har en större andel personer i bostad LSS med låga stödbehov samtidigt får kostnader som eventuellt är omotiverade och därmed inte heller blir några vinnare trots att avgifterna minskar eller att bidragen ökar för att det fattas fel beslut så är de kvarvarande kostnaderna oftast högre än vad man eventuellt kompenseras med i utjämningsystemet. Kostnadsdifferensen mellan bostad LSS (i formen servicebostad) och boendestöd SoL är betydande. 11 Att boendestöd SoL (till personer tillhörande personkretsen LSS) inte ingår i utjämningen samtidigt som alltfler personer diagnosticeras inom det neuropsykiatriska området gör det angeläget att få en översyn av utjämningssystemet för LSS. Sedan 2004 då utjämningssystemet för LSS togs fram har nya målgrupper blivit berättigade att söka insatser enligt LSS och detta skulle man behöva ta hänsyn både i LSS-lagstiftningen och i utjämningssystemets utformning. Vår slutsats är att det behövs en ny boendeinsats inom LSS, motsvarande boendestöd SoL, och genom detta få en bättre anpassning av utjämningssystemet för LSS. För denna nya målgrupp är insatsen boendestöd SoL ofta mer funktionell och kostnaden är dessutom betydligt lägre än bostad LSS. Om boendestöd ingick i utjämningssystemet skulle drivkrafterna att fatta rätt beslut till rätt kostnad få bättre förutsättningar och skulle därför gynna både samhällsekonomin och bättre anpassa utjämningen för LSS. Men framförallt skulle många av de enskilda individerna inom den nya målgruppen få ökade förutsättningar att leva ett självständigt liv efter sina egna förutsättningar. 11 Källa: Kostnad per brukare (KPB) som är en frivillig undersökning som redovisas via egen inmatning i Kolada 22

Bilaga Ordlista LSS: Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade SoL: Socialtjänstlag (2001:453) SCB: Statistiska centralbyrån Kolada: Kommun- och landstingsdatabasen SKL: Sveriges kommuner och landsting Bostad med särskild service enligt LSS: Bostad med särskild service enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) innehåller två huvudformer: Gruppbostad LSS: Gruppbostaden är ett bostadsalternativ för personer som har ett så omfattande tillsyns- och omsorgsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. Enligt Socialstyrelsen bör det i regel endast vara tre till fem och i undantagsfall sex personer som bor i formen gruppbostad. Gruppbostaden beskrivs i lagens förarbeten som ett litet antal lägenheter som är grupperade kring gemensamma utrymmen. Servicebostad LSS: I formen servicebostad kan det bo fler personer än i en gruppbostad dock så begränsat och en institutionell boendemiljö undviks. Oftast finns de fristående lägenheterna inom samma flerfamiljshus eller närliggande hus i området. Där det finns servicebostäder skall det också finnas en lokal för service och gemenskap. Boendestöd enligt SoL: Bistånd i form av stöd i den dagliga livsföringen riktat till särskilda målgrupper i eget boende. Till särskilda målgrupper hör bl.a. personer med funktionsnedsättning eller missbruksproblem. Boendestödet anpassas till den enskildes behov av och möjligheter att utveckla ett normalt vardagsliv. Stödet kan vara både praktiskt och socialt, och syftet är att stärka förmågan att klara vardagen i bostaden och ute i samhället. 23

Bilaga nyckeltal rådata och källor 1. Fördelning av nivåer i bostad med särskild service enligt LSS totalt 2014 Nivå Haninge Huddinge Tyresö Värmdö 1 21 8 3 5 2 3 10 10 11 2 34 24 16 15 12 12 69 19 10 3 58 72 72 27 14 9 121 20 18 4 57 33 65 40 18 8 100 29 19 5 27 15 23 47 7 4 60 7 12 5+ 6 2 6 0 3 0 27 0 0 Totalt 203 154 185 134 56 36 387 85 70 Källa: egen inventering 2. Fördelning av nivåer i bostad med särskild service enligt LSS kommun 2014 Nivå Haninge Huddinge Södertälj e Tyresö Värm dö 1 21 8 3 3 2 3 5 10 11 2 32 24 16 2 10 12 32 19 10 3 47 72 61 8 11 4 40 20 17 4 51 24 46 15 18 3 39 20 14 5 23 1 14 14 7 0 35 5 9 5+ 3 1 4 0 3 0 0 0 0 Totalt 177 130 144 42 51 22 151 74 61 Källa: egen inventering 3. Fördelning av nivåer i bostad med särskild service enligt LSS extern 2014 Nivå Haninge Huddinge Tyresö Värmdö 1 0 0 0 2 0 0 5 0 0 2 2 0 0 13 2 0 37 0 0 3 11 0 11 19 3 5 81 0 1 4 6 9 19 25 0 5 61 9 5 5 4 14 9 33 0 4 25 2 3 5+ 3 1 2 0 0 0 27 0 0 Totalt 26 24 41 92 5 14 236 11 9 Källa: egen inventering 4. Genomsnittsnivåer i bostad med särskild service enligt LSS totalt 2014 År Haninge Huddinge Tyresö Vär md ö 2012 3,2 3,0 3,5 3,7 3,0 2,9 3,5 2,9 2,9 2013 3,1 3,3 3,5 3,7 3,4 2,9 3,5 3,3 2014 3,2 3,2 3,5 3,8 3,4 2,9 3,5 3,0 3,2 Källa: egen inventering 24

5. Genomsnittsnivåer i bostad med särskild service enligt LSS kommun 2014 År Haninge Huddinge Tyresö Värmdö 2012 3,1 2,6 3,3 3,5 3,0 2,2 3,3 2,8 2,7 2013 3,1 2,9 3,5 3,6 3,4 2,9 3,4 3,2 2014 3,2 2,9 3,4 3,8 3,5 2,3 3,4 2,9 3,0 Källa: egen inventering 6. Genomsnittsnivåer i bostad med särskild service enligt LSS extern 2014 År Haninge Huddinge Tyresö Värmdö 2012 3,2 3,0 3,5 3,7 3,0 2,9 3,5 2,9 2,9 2013 3,1 3,3 3,5 3,7 3,4 2,9 3,5 3,3 2014 3,2 3,2 3,5 3,8 3,4 2,9 3,5 3,0 3,2 Källa: egen inventering 7. Antal personer i grupp- respektive servicebostad totalt 2014 Boform Haninge Huddinge Tyresö Värmdö Grupp 163 103 100 110 43 18 222 38 48 Service 40 51 85 24 13 18 165 47 22 Totalt 203 154 185 134 56 36 387 85 70 Källa: egen inventering 8. Antal personer i grupp- respektive servicebostad kommun 2014 Boform Haninge Huddinge Tyresö Värmdö Grupp 137 79 65 35 41 4 63 27 39 Service 40 51 79 7 10 18 88 47 22 Totalt 177 130 144 42 51 22 151 74 61 Källa: egen inventering 9. Antal personer i grupp- respektive servicebostad extern 2014 12 Boform Haninge Huddinge Tyresö Värmdö Grupp 26 24 35 75 2 14 159 11 9 Service 0 0 6 17 3 0 77 0 0 Totalt 26 24 41 92 5 14 236 11 9 Källa: egen inventering 10. Personkretsbedömda LSS med boendestöd enligt SoL 2010-2014 13 År Haninge Hudding e Södertäl je Tyresö Värmdö 2010 37 - - 63 22 8 88 6-2011 47 - - 70 22 10 114 10-2012 47 40 115 66 25 13 146 16 12 2013 48 39 87 70 40 20 150 - - 2014 70 68 80 79 45 24 165 25 11 Källa: egen inventering 12 Eventuell entreprenad har definierats som extern 13 Tom cell; uppgift saknas 25

År Tyresö 2008 70445 65275 83048 74053 21024 13039 72075 36368 32870 2009 71095 65921 84143 75838 21057 13034 72196 36286 32883 2010 72006 66132 85406 77177 21068 12991 72812 36325 33114 2011 73636 66923 86520 78106 21015 13184 73931 36429 33377 2012 74851 67586 87951 78817 21104 13280 75341 36617 33525 2013 75769 68549 89108 79848 21154 13277 76484 36925 33581 2014 76760 69706 90382 81114 21205 13365 77440 37826 34028 Källa: SCB. Antal invånare 0-64 år den 31/12. 11. Antal invånare 0-64 år 2008-2014 Botkyrkinge Han- Huddinge Värmdö 12. Antal personer med bostad enligt 9 9 offentlig individstatistik 1 okt 2008-2014 14 År Haninge Huddinge Tyresö Värmdö 2008 172 127 164 109 63 43 325 77 66 2009 180 145 171 114 53 39 327 83 67 2010 181 148 171 123 54 39 343 93 70 2011 194 146 174 131 51 30 352 90 76 2012 200 145 182 128 51 31 367 94 72 2013 211 151 189 142 53 30 374 97 74 2014 209 156 193 144 54 33 390 94 75 Källa: Socialstyrelsen. Personer med funktionsnedsättning insatser enligt LSS Invånare 0-64 år med insatser enl. LSS, andel (%) (N28890) Källa: SCB och Socialstyrelsen: Antal personer med verkställda beslut enligt LSS i åldern 0-64 år (exklusive personer med råd och stöd enligt 9 1 LSS som enda LSS-insats)den 1/10, dividerat med antalet invånare i åldern 0-64 år den 31/12 multiplicerat med 100. Kostnad exkl lokalkostnader boende enligt LSS kr/brukare (N28003) Källa: SCB och Socialstyrelsen: Kostnad exkl lokalkostnader boende enligt LSS kr dividerat med antal brukare med insatsen boende enl LSS. Avser samtlig regi. Utjämningsbidrag (+) /utjämningsavgift (-) kr per invånare Källa: SCB. Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi : Kommunalekonomisk utjämning och utjämning av LSS-kostnader Personalkostnadsindex Källa SCB. Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi: Kommunalekonomisk utjämning och utjämning av LSSkostnader 14 I den offentliga individstatistiken ingår även insatsen annan särskilt anpassad bostad vilken inte är att betrakta som bostad med särskild service. Av den anledningen kan det finnas en liten differens mellan totalsumman från tabell Fördelning av nivåer i bostad med särskild service totalt (2014) och individstatistiken. 26