Budgetpropositionen för 2013

Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar Krisländerna behöver återupprätta omvärldens förtroende Säkra hållbara offentliga finanser Ta tag i strukturella problem som medför svag konkurrenskraft

Europas väg ur krisen Krisländerna behöver uppfylla de åtaganden de gjort för att återvinna marknadens förtroende Expansiv penningpolitik stimulerar och stöttar återhämtningen Europa behöver tillväxt och ansvarsfull finanspolitik

Utvidgad roll för Europeiska centralbanken (ECB) ECB säkrar likviditet i italienska och spanska banksektorn Europeiska centralbankens fordringar på italienska och spanska banker. Miljarder euro Betydande skillnader i långsiktig upplåningskostnad Räntespread mot Tyskland för italienska och spanska tioåriga statsobligationer. Procentenheter Källor: Nationella centralbanker respektive Reuters Ecowin

Stor osäkerhet om framtida konjunkturutveckling i omvärlden Stor osäkerhet kring utvecklingen i euroområdet Fortsatt oron på de finansiella marknaderna Oklart hur europeiska banksystemet skulle klara förvärrad ekonomisk utveckling Lång väg till hållbara offentliga finanser för många länder i Europa

Sverige har en stark position Ekonomin visar motståndskraft Stabila offentliga finanser Expansiv penningpolitik Finansiellt sparande i Procent av BNP. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016-0,1 0,1-0,3-0,6 0,3 1,7 2,5 (-0,1) (0,1) (-0,3) (0,3) (1,6) (3,0) (3,7) Prognosen i vårpropositionen i april inom parentes

Ordning och reda i offentliga finanser Finansiellt sparande 2012. Andel av BNP. Procent Offentliga sektorns skuld 2012. Andel av BNP. Procent 161 Källa: EU-kommissionen 2012

Långsiktig hållbarhet Diagrammet visar hur stor permanent budgetförstärkning som fordras för att landets offentlig finanser ska vara långsiktigt hållbara, den s.k. S2-indikatorn. Procent av BNP Källa: EU-kommissionen 2011. Långsiktig hållbarhet definieras som en situation där nuvärdet av samtliga framtida primärsaldon motsvarar den initiala skulden S2-indikatorn är ett mått på hur mycket mer pengar, mätt i procent av BNP, som ett land måste förstärka sin budget med varje år för att på längre sikt klara av alla utlovade utgifter samt räntebetalningar och/eller amorteringar på statsskulden.

Inriktning BP13: Investera för framtiden Bättre tillväxtförutsättningar och konkurrenskraft - Ökade investeringar i infrastruktur, forskning och innovation samt sänkt bolagsskatt och införandet av ett investeraravdrag Få fler i arbete med fokus på unga och utrikes födda Stabilare finansiellt system och stärkt konsumentskydd Välfärd för alla och jämnare fördelning

Nya marknader och nya utmaningar Genomsnittlig tillväxt senaste 30 åren. Procent Världens näst största ekonomi. BNP, miljarder USD Världens största exportland. Exportvolym, 1000-tals miljarder USD Världens största tillverkningssektor. BNP i tillverkningssektorn, miljarder USD Källa: Världsbanken 2012

Nyckeltal Prognosen i vårpropositionen i april inom parentes Årlig procentuell faktisk utveckling 2011 2012 2013 2014 2015 2016 BNP 3,9 (3,9) 1,6 (0,4) 2,7 (3,3) 3,7 (3,7) 3,5 (3,6) 3,0 (3,2) Produktivitet näringslivet 1 2,5 (2,4) 2,4 (1,3) 2,2 (3,2) 2,6 (2,3) 1,8 (1,9) 2,1(2,0) Timmar 1 2,3 (2,3) 0,3 (-0,3) 0,6 (0,5) 1,5 (1,6) 1,5 (1,5) 0,8 (0,9) Sysselsättning 2,1 (2,1) 0,4 (-0,1) 0,4 (0,3) 1,3 (1,4) 1,7 (1,7) 0,8 (0,8) Arbetslöshet 2 7,5 (7,5) 7,6 (7,8) 7,5 (7,7) 6,7 (6,9) 5,5 (5,7) 5,2 (5,2) KPI 3 3,0 (3,0) 1,0 (1,2) 1,2 (1,3) 1,7 (1,6) 2,4 (2,5) 2,6 (2,8) KPIF 3 1,4 (1,4) 1,0 (1,0) 1,2 (1,3) 1,4 (1,4) 1,7 (1,7) 1,9 (1,9) BNP-gap 4-0,9 (-1,0) -1,4 (-2,7) -1,7 (-2,1) -0,4 (-0,9) -0,1 (-0,4) 0,0 (0,0) Anm.: 1 kalenderkorrigerad, 2 andel av arbetskraften 15-74 år, 3 årsgenomsnitt, 4 procent av potentiell BNP.

Infrastruktursatsningar i BP13 Regeringen tillför ytterligare 100 miljarder kronor till infrastruktur 2014-2025 Sverige påbörjar en ny stambana Förbättrad infrastruktur för gruvindustrin Bidra till snabbare utbyggnad av t-banan till Nacka Kraftfull förstärkning av drift och underhåll

Satsningar i infrastruktur Regeringens beskrivning: Investeringar i infrastruktur för ett växande Sverige - Ökade infrastrukturåtgärder med 106 miljarder kronor perioden 2014-2025 jämfört med den tidigare perioden 2010 2021. En ökning med 8 miljarder per år jämfört med de tidigare beslut. - Första steget i byggandet av en ny stambana för snabbtåg tas genom byggnation av sträckorna Stockholm - Linköping samt utbyggnad av dubbelspår Göteborg - Borås. - Åtgärderna för att rusta upp och vårda det befintliga järnvägsnätet ökas under perioden 2014-2021 med cirka 20 miljarder kronor, det vill säga cirka 1,7 miljarder kronor/år.

Ökade resurser till infrastruktur Totala anslag för väg och järnväg inklusive drift och underhåll. Miljarder kronor Källa: Finansdepartementet och Trafikverket. Exklusive amorteringar, inklusive medfinansiering. Fasta priser med 2013 som basår

Ökade resurser till drift och underhåll Drift och underhåll på järnväg. Fasta priser. Miljarder kronor Källa: Finansdepartementet. Beloppen är uttryckta i 2013 års priser och avser mandatperioder. Exempelvis avser 1994-1998 summan för åren 1995 till och med 1998

Forskning och innovationssatsningar Regeringens beskrivning: Forsknings- och innovationssatsning för framtiden - Under 2013-2016 satsas 11,5 miljarder kronor på forskning och innovation för att skapa förutsättningar för nya produkter och bättre metoder som kan ge tillväxt. - Pengarna går till forskning vid universitet, högskolor och forskningsråd. - Särskilda satsningar görs även på energiforskning samt på åtgärder för ett förbättrat samarbete mellan forskning och näringsliv.

4 miljarder till forskning och innovation Miljoner kronor 2013 2014 2015 2016- Stärkta förutsättningar för universitet och högskolor 390 1075 1225 1600 Direkta anslag till universitet och högskolor 0 600 600 900 Spetsforskning 175 200 250 300 Life science 455 545 540 600 150 SciLifeLab 150 150 200 Forskningsanläggningar 305 170 230 250 European Spallation Source (ESS) 75 150 200 200 MAX IV 0 20 30 50 Forskningsresultaten ska leda till nya produkter och tjänster 250 480 620 780 Instrumentet strategiska innovationsområden 75 175 225 225 Forskning för näringsliv och samhälle 50 100 150 300 Energiforskning m.m. 335 425 445 770 Summa 1735 2695 3060 4000

Bättre förutsättningar för investeringar och företagande Bolagsskatten sänks Motverka skatteplanering med räntesnurror - Möjligheten att göra ränteavdrag som i huvudsak syftar till att uppnå skattefördelar begränsas - Genom förändringar i förslaget och förtydliganden förbättras förutsebarheten och rättssäkerheten utan att träffbilden försämras Stärkt rättssäkerhet i skattefrågor Investeraravdrag ökar tillgången till riskkapital

Regeringens beskrivning: Företagande och entreprenörskap Företagande och entreprenörskap stärks - Sänkning av bolagsskatten från 26,3 till 22 procent. - Samtidigt ska avdragsrätten för räntor avseende lån mellan företag inom en intressegemenskap begränsas!! - För att stimulera tillgången på kapital i nystartade och växande företag kommer regeringen även att föreslå att ett investeraravdrag införs. Satsningen beräknas kosta 8,33 miljarder kronor 2013. Tidigast från1 sept. Fysiska personer som investerar i företag dra av halva investeringen i sin deklaration.

Regeringens beskrivning: Bostäder Ökad tillgång på bostäder - Sänkning av den kommunala fastighetsavgiften för hyres- och bostadsrätter i flerbostadshus, vilket aviserades i vårpropositionen. - Nedsättningen av den kommunala fastighetsavgiften vid nybyggnation av bostäder förlängs från 10 år till 15 år för byggnader med värdeår 2012 eller senare. -Höjt schablonbelopp vid uthyrning av privatbostad från 21 000 kronor till 40 000 kronor. -120 miljoner för att korta länsstyrelsernas handläggningstider gällande överklaganden av bygglov

Satsningar som gäller privatekonomin Sänkt skatt för pensionärer: Skatten för pensionärer sänks genom att grundavdraget höjs. 45 och 60 kronor per månad från 1 januari 2013 Höjt bostadstillägg för ensamstående pensionärer: Höjningen av bostadstillägget med 170 kronor per månad för ensamstående pensionärer berör drygt 230 000 hushåll. Gäller från 1 januari 2013. Höjd grundnivå i föräldraförsäkringen: För dem som saknar eller har låg inkomst Regeringen föreslår nu att beloppet höjs från 180 kronor till 225 kronor per dag. = 1000 kr mer efter skatt under en månad med 30 garantinivådagar från 1 januari 2013. Ev. bostadsbidrag kan minskas i och med höjningen. Förändrad tid för uttag av föräldrapenning: 80 procent av dagarna ska tas ut innan barnet fyllt fyra år. Resten, 96 dagar, kan tas ut tills barnet fyllt 12 år, att jämföra med dagens 8-årsgräns för alla dagar som gäller nu. Förslag läggs fram senare. Begränsning av hur arbetsinkomst påverkar försörjningsstöd: Förslag ska komma senare om att inte hela lönen ska reducera försörjningsstöd när man påbörjar ett arbete. Från 1 juli 2013. Höjd gräns för barns och skolungdomars arbetsinkomster i hushåll med försörjningsstöd: Ungdomar kan ha inkomst på upp till ett prisbasbelopp (44 500 kr 2013) utan att familjens försörjningsstöd påverkas. I dag gäller gränsen ett halvt prisbasbelopp. RUT-avdraget kan ven användas för läxhjälp. Höjt barntillägg för studerande: Barntillägget föreslås bli höjt med 10 procent för studerade med barn. För heltidsstuderande med ett barn höjs tillägget med 52 kr per 4-veckorsperiod, för två barn 88 kr och för tre barn 104 kr. Möjligheten till vilande aktivitetsersättning förlängs: En person som har haft aktivitetsersättning i ett år har möjlighet att prova på att arbeta eller studera utan att förlora sin rätt till aktivitetsersättning. Det görs genom en ansökan om vilande aktivitetsersättning. Ersättningen kan som längst vara vilande i två år.

Regeringens beskrivning: Arbetslösheten Ökade möjligheter för långtidsarbetslösa Drygt 2,3 miljarder kronor föreslås 2013-2016 för att förhindra och bryta långtidsarbetslöshet. Pengarna ska bland annat gå till: fler platser i arbetsmarknadspolitiska program fortsatta förstärkningar av det särskilda anställningsstödet förlängd möjlighet till arbetsmarknadsutbildning i sysselsättningsfasen

Regeringens beskrivning: Unga i arbete Förbättrade möjligheter för unga att få jobb För minska den höga ungdomsarbetslösheten föreslår regeringen ett ungdomspaket om totalt 8,1 miljarder kronor under åren 2013-2016. Där ingår bland annat: satsningar på lärlingsutbildningar och de gymnasiala yrkesutbildningarna tillfällig ökning av antalet utbildningsplatser inom yrkes- och lärlingsvux, den eftergymnasiala utbildningen samt på universitet och högskolor arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som förstärkning av nystartsjobben, mer förmedlingsstöd och studiemotiverande insatser Stöd till arbetsgivare som anställer en person under 26 år som varit utan arbete eller varit frånvarande från arbetslivet i minst tolv månader fördubblas. Stödet kommer således att uppgå till ett belopp som motsvarar två gånger arbetsgivaravgifterna och ska kunna utgå i högst ett år.

Fler vägar till jobb för unga Underlätta övergången från skola till arbetsliv och motverka att arbetslösheten biter sig fast Satsningar på lärlingsprogram och gymnasiala yrkesutbildningar Fler platser inom reguljära utbildningssystemet Jobbpakten - Arbetet fortsätter under hösten Miljoner kronor 2013 2014 2015 2016 Underlätta ungas kontakter med arbetsgivare satsningar på lärlingsprogram och gymnasiala yrkesutbildningar 215 320 796 824 Rusta med kunskaper underlätta för unga att komplettera och stärka sin kompetens 90 156 59 38 Fler utbildningsplatser 1 799 1 752 1 095 525 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 94 130 129 74 Summa 2 197 2 357 2 080 1 461

Regeringens beskrivning: Funktionsnedsatta Ökade möjligheter för funktionsnedsatta För att ge bättre förutsättningar för funktionshindrade att få jobb satsas cirka 0,6 miljarder 2013-2016 på bland annat bättre möjligheter till individuellt stöd på en ny arbetsplats.

Regeringens beskrivning: Integration Ökade möjligheter till integration Cirka 3,9 miljarder kronor förslås 2013-2016 i insatser för att förbättra mottagande, utbildning och ökade möjligheter att komma i arbete för utrikes födda: Under 2013-2016 satsas 380 miljoner kronor på att skapa ett praktiskt basår samt 500 miljoner kronor på praktikplatser för nyanlända Drygt 1,3 miljarder kronor avsätts under 2013-2016 för att finansiera en viss utvidgning av målgruppen för etableringsreformen. Därigenom får fler anhöriga till flyktingar och andra skyddsbehövande ta del av etableringsinsatser Regeringen föreslår 200 miljoner kronor 2013-2014 i prestationsbaserat bidrag för att stimulera kommunernas arbete för att minska utanförskapet i 15 utvalda stadsdelar

Regeringens beskrivning: Bankerna Säkra ett stabilt finansiellt system Regeringen kommer på olika sätt fortsätta säkra den finansiella stabiliteten för att minska risken för att skattebetalarna ska få betala när bankerna tar onödiga risker. Underlätta jämförelser av bolåneräntor och byte av bank. Exempelvis planeras en mer rättvis modell för beräkning av ränteskillnadsersättningen för att minska kostnaden för konsumenter att lösa in bundna lån i förtid.

Tillgängligt och tryggt Regeringens beskrivning: Tryggare och mer tillgänglig sjukvård och omsorg Under 2013-2016 satsas cirka 2 miljarder kronor på sjukvården och omsorgen. Bland annat förstärks den statliga tillsynen och personer som vistas i landet utan tillstånd föreslås ges tillgång till subventionerad vård. Regeringen avser även utreda vilka möjliga ytterligare krav som bör ställas på dem som söker tillstånd för att driva företag inom välfärdssektorn.

Regeringens beskrivning: Tryggheten forts. Stärkt rättsväsende för en tryggare vardag Ett flertal åtgärder föreslås för att stärka rättsväsendet så att alla ska kunna känna sig trygga i sin vardag och fler brott ska klaras upp: Skärpta straff, tuffare insatser, tidiga och tydliga insatser mot unga som begår brott samt ökad effektivitet i rättsväsendet. Under 2013-2016 satsas drygt 7 miljarder på dessa åtgärder.

Fördelningspolitiska satsningar Höjt tilläggsbidrag för barn till studerande Fördelningseffekt av förslagen. Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst i olika inkomstdeciler Höjt bostadstillägg för pensionärer Ändrad utformning av försörjningsstödet Höjd grundnivå i föräldrapenning Sänkt skatt för pensionärer Källor: SCB och egna beräkningar. Justerad disp. inkomst är hushållets sammanlagda inkomst justerad för försörjningsbörda. 2012 års prisnivå

Effekter av politik i BP13 Procentuell förändring av individuell disponibel inkomst för kvinnor och män.

Sammanfattning Värna Sveriges starka position Fortsatt behov av säkerhetsmarginaler Dämpa krisens effekter Investera för framtiden

Miljarder kronor 2013 2014 2015 2016 Bättre tillväxtförutsättningar och konkurrenskraft Infrastruktur 1,50 5,17 4,75 6,50 Forskning och innovation 1,74 2,70 3,06 4,00 Företagande och entreprenörskap 8,33 8,05 8,05 8,05 Bostäder 0,65 0,64 0,63 0,63 Fler i arbete Unga 2 2,20 2,36 2,08 1,46 Integration 0,88 1,28 0,98 0,77 Långtidsarbetslösa 0,95 0,66 0,33 0,32 Personer med funktionsnedsättning 0,10 0,17 0,17 0,14 Stärkt arbetslinje och tydligare krav -0,12 0,05-0,06-0,06 Välfärd för alla och jämnare fördelning Sjukvård och omsorg 0,22 0,73 0,56 0,56 Rättsväsende 1,50 1,50 2,00 2,10 Stöd till ekonomiskt utsatta 0,78 0,78 0,78 0,78 Sänkt skatt för pensionärer 1,15 1,15 1,15 1,15 Energi, klimat och miljö 3 Insatser för klimat och miljö 0,56 0,55 0,61 0,83 Förändrade skatter på klimat- och energiområdet -0,26-0,35-0,44-0,53 Övriga utgiftsreformer 6,31 2,82 2,08 1,95 Övriga inkomstreformer -0,54-0,43-0,46-0,48 Summa reformer som inte påverkar finansiellt sparande 3,02 0,34 0,34 0,34 Försvagning av finansiellt sparande av förslagen i budgetpropositionen för 2013 22,7 27,2 25,6 27,3

Diagram 2. Relativ arbetslöshet prognos enligt SKL och BP Procent av arbetskraften Källor: SCB och Sveriges Kommuner och Landsting. MakroNytt Nummer 2/2012 2012-08-16

Diagram 3. Arbetade timmar och potentiella timmar miljoner Källa: SCB och Sveriges Kommuner och Landsting MakroNytt Nummer 2/2012 2012-08-16

Prognos export och import (procentuell förändring i fasta priser)

Offentlig konsumtion ( i fasta priser)

BNP-prognos (kalenderkorr)

Prognos över reporänta slutkurs

Olika bedömares skatteunderlagsprognoser BP, sep 2012 ESV, sept 2012 SKL, aug 2012 SKL, apr 2012 VP, apr 2012 BP, sep 2011 2,3* 3,3* 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2011 2016 3,0 4,1 4,1 4,2 4,8 4,5 27,4 3,1 4,1 3,7 3,9 4,4 4,5 26,2 3,2 4,0 3,4 3,6 4,4 4,6 25,6 3,2 3,7 3,8 3,7 4,3 4,3 25,3 3,5 3,4 3,8 4,3 4,9 4,7 27,3

Skatteunderlagets olika delar

Resultat i kommunsektorn enligt SKL och regeringens budgetproposition

Volymutveckling i kommunsektorn

Volymutveckling kommuner respektive landsting

Spara i goda tider

Resultatutjämningsreserv Avsättning får göras med den del av årets resultat (efter balanskravsjusteringar om detta är lägre) som överstiger - 1 % av skatter och generella statsbidrag om EK inkl ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser är positivt - Annars 2 % av skatter och generella statsbidrag Resultatutjämningsfond en del av eget kapital i BR, men finns inte i RR Tillämpas fr o m 2010 Ianspråktagande av medel - Kan täcka underskott i budget - Motivera att inte reglera negativt balanskravsresultat För att utjämna intäkter över en konjunkturcykel Riktlinjer skall fastställas av fullmäktige

Balanskravsutredning Årets resultat - avgår samtliga realisationsvinster + tillägg för realisationsvinster enligt undantag + tillägg för realisationsförlust enligt undantag + tillägg för orealiserade förluster i värdepapper - avgår återföring av orealiserade förluster i värdepapper -/+ avgår/tillägg för förändring av resultatutjämningsreserv = Balanskravsresultat

Samtliga landsting har negativt Eget kapital inkl ansvarsförbindelse för pensionsåtagande => 2% regeln Lägsta av - Årets resultat - Resultat efter balanskravsjusteringar Minus 2 % av skatter och generella statsbidrag = utrymme för avsättning Inget landsting hade utrymme för 2011 (pga Rips-ränteeffekt) 11 landsting hade utrymme för 2010 (pga statsbidragen)

Resultatutjämningsutrymme 2010 2 % av skatter och statsbidrag Årets resultat Efter balanskravsjustering Utrymme för avsättning Stockholm 1102 1306 1288 186 Uppsala 148 151 132 0 Sörmland 121 118 118 0 Östergötland 191 456 455 264 Jönköping 160 376 377 217 Kronoberg 83 139 101 18 Kalmar 108 226 226 118 Blekinge 73 71 26 0 Skåne 563 276 114 0 Halland 131 155 154 23 Västra Götaland 741 201 1 0 Värmland 128 79 124 0 Örebro 134 142 136 2 Västmanland 118 113 112 0 Dalarna 132 94 94 0 Gävleborg 137 155 153 16 Västernorrland 120 175 202 55 Jämtland 61 68 63 2 Västerbotten 125 59 13 0 Norrbotten 127 193 193 66

Hur mycket och hur många kommuner kan sätta av? Resultatutjämningsreserv totalt 2010 7,4 mdkr Resultatutjämningsreserv totalt 2011 3,5 mdkr Antal kommuner som ej har möjlighet till avsättning från 2010 och 2011 71 st

Allmänna bidrag till kommunerna GY11 Regeringens förslag till 2012 2013 2014 2015 besparing "Trappan" -135-135 Besparingsberäkningar, 7 kommuner -270-270 -270-270 (Sammanlagt 4 % besparing 2015) -270-270 -270-270 -270-270 -270-270 -270-270 Delsumma sparbeting 1-675 -945-1 080-1 350 Halvering av de som går ett fjärde år -175-350 Halvering av de som går direkt till komvux -125-250 Programinriktat individuellt val -80-80 Utökat program/uppnå grundläggande 50 100 100 behörighet Summa effektiviseringstrappa och övrigt -675-895 -1 360-1 930 Ingen neddragning till följd av GY11 för år 2013 (+895 tkr) dock återkommer besparingen med full kraft 2014.

Förändringade bidrag i påsen

Stärkt skydd barn och unga Skyldighet att anmäla eller när en anmälan när man får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Socialnämnden bör erbjuda ett möte med barnet, vårdnadshavaren och den som gjort anmälan, om det med hänsyn till barnets bästa är lämpligt. Regeringen föreslår även regler om omedelbar skyddsbedömning när en anmälan kommit in till socialnämnden och en tidsgräns för när ett beslut om att inleda eller inte inleda en utredning ska ha fattats. Om det inte finns synnerliga skäl ska beslut fattas inom fjorton dagar. Det föreslås När en utredning avslutats utan att någon insats beslutats föreslår regeringen att nämnden under vissa förutsättningar får besluta om uppföljning av ett barns situation.

Utökad Samhällsorientering för nyanlända utanför flyktingmottagandet Målgruppen föreslås utökas med alla vuxna nyanlända invandrare med uppehållstillstånd på minst ett år, med undantag för gäststuderande. Erbjudas anhöriga, individer med arbetstillstånd längre än ett år samt folkbokförda EESmedborgare. Sammanlagt rör det sig om ca 30 000 personer årligen.

Övrigt, regleringar

Riktade statsbidrag - skolan

Riktade statsbidrag övrigt

Utredningar! Förbättrade resultat i grundskolan! En särskilt utredare ska bedöma när de åtgärder som vidtagits från 2007 och framåt för att höja kunskapsnivån och öka måluppfyllelsen i grundskolan kan förväntas få avsedd effekt. Slutredovisning 29 november 2013. Kommunaliseringsutredning! En utredare har i uppdrag att utreda eventuella kausala effekter av kommunaliseringen på elevernas studieresultat, läraryrkets status, lärarnas och rektorernas arbetsuppgifter samt likvärdigheten i skolväsendet. Redovisas 15 januari 2014.

Allmänna bidrag till landsting (totalt 45 kronor per invånare) minskning av de svenska skatteintäkterna till följd av att arbetspendlingen över Öresund har ökat, vilket medför en ökning av anslaget med 46 miljoner. En minskning av de svenska skatteintäkterna till följd av att arbetspendlingen över Öresund har ökat.

Läkemedelsbidraget oförändrat Såväl för 2013 som efterföljande år avsätts 22,2 miljarder kronor, dvs. lika mycket som staten bedömer prognosen till för 2012. Eftersom en stor del av året redan passerat är vår bedömning att något avtal för2012 inte kommer att slutas mellan parterna. Högkostnadsskyddet för läkemedel indexregleras Taket föreslås till 0,05 x prisbasbeloppet, avrundat nedåt till närmaste femtiotal kronor. En patient behöver inte betala något alls för de kostnader som överstiger 2,454 x kostnadstaket. Regeringen beslutar om prisbasbelopp varje höst och då kommer alltså högkostnadsskyddet att revideras enligt den nya principen. En årlig höjning av kostnadstaket om 50 kr beräknas öka patienternas egenavgifter med 1 procent eller 55 miljoner kronor. Ändringen föreslås gälla från den 1 januari 2013.

Sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin fortsätter Målet för utgiftsområdet är att frånvaron från arbete på grund av sjukdom ska ligga på en långsiktigt stabil och låg nivå. Det innebär mer specifikt att: sjukfrånvaron inte ska variera mer än inom ramen för normala säsongsvariationer osakliga regionala skillnader i sjukfrånvaron inte ska förekomma

Finansiell samordning genom samordningsförbund Infördes 2004 med syfte att ge ytterligare möjligheter till samverkan inom rehabiliteringsområdet. Finansiell samordning bedrivs av samordningsförbund och är en frivillig samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landsting samt en eller flera kommuner. För 2013 beräknas till 280 miljoner kronor sättas av. Samma storlek på beloppet planeras för åren 2014 2016. Finansiell samordning mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården Försäkringskassan ska tillsammans med landstingen verka för att utveckla en mer effektiv sjukskrivningsprocess. Det kan t.ex. vara frågan om kunskaps- och metodutveckling inom området eller satsningar inom Försäkringskassans samordningsuppdrag. För 2013 beräknas 30 miljoner kronor. Utgifterna för åren 2014 2016 beräknas ocksåuppgåtill 30 miljoner respektive år. Åtgärder för en effektiv sjukskrivning Regeringen avsätter särskilda medel under perioden 2013 2015 för att öka kunskapen om effektiva arbetsmetoder för att stödja personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Regeringen anser det viktigt att förbättra kunskapen om hur insatser enligt metoden supported employment kan påskynda en arbetsmarknadsetablering för unga. Utgifterna för 2013 beräknas till 30 miljoner kronor. Utgifterna för åren 2014 och 2015 beräknas till 30 miljoner respektive år.

Vård till papperslösa Ny lag ska träda i kraft den 1 juli 2013, innebär att personer som har meddelats beslut om avvisning eller utvisning men som håller sig undan verkställighet av beslutet och personer som vistas i landet utan att ha ansökt om nödvändiga tillstånd för detta ska erbjudas samma vård som asylsökande. Bidrag till folkhälsa och sjukvård tillföras 450 miljoner kronor 2014, samt 300 miljoner per år 2015 och framåt. Hur landstingen ska kompenseras avser regeringen att återkomma till riksdagen med en proposition.