1 (9) Typ: Plan Giltighetstid: 2009-2015 Version: 1.0 Fastställd: KF 2010-12-16, 98 Uppdateras: Dras in 2015-12-31 Boendeplan inom LSS-området 2009-2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar för verksamheten 3. Befintliga boenderesurser 4. Behovsgrupper 5. Framtida boendeutveckling 6. Ekonomi 7. Tidplan 1. Inledning 1.1 Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 12 november 2008 att bifalla en motion angående behovet av bostäder för funktionshindrade enligt LSS. Kommunstyrelsen fick i uppdrag att ta fram en boendeplan. Kommunstyrelsen beslutade den 25 november 2008 att ge teknik- och serviceförvaltningen i uppdrag att ta fram denna boendeplan tillsammans med vård- och omsorgsförvaltningen och Strömsunds Hyresbostäder. 1.2 Syfte, avgränsning Kommunstyrelsen fick i uppdrag att ta fram en boendeplan utifrån följande syfte och avgränsningar: Beskriva förutsättningarna för verksamheten i form av lagstiftning och andra centrala regler och förordningar samt lokala mål och riktlinjer Beskriva befintliga boenderesurser inom omsorgen om funktionshindrade Beskriva behovsgrupper och deras behov av boende nu och fram till 2012 med utblick mot 2015 Beskriva/föreslå hur boendet skall se ut för att bättre anpassas till berörda gruppers behov, öka deras trygghet, minska deras isolering Se över och, om det bedöms nödvändigt, föreslå befintliga mål och riktlinjer utifrån de behov som framkommit
2 (9) 2. Förutsättningar för verksamheten 2.1 Lagstiftning, regler och förordningar Allmänt I regeringens proposition 2000/01:26 (Bostadsförsörjningsfrågor m.m.) kan bl. a. läsas att bostaden är en social rättighet. Målsättningen är att bostadspolitiken skall skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader. Det kommunala ansvaret för bostadsförsörjningen förtydligas i bostadsförsörjningslagen, som trädde i kraft den 1 januari 2001. där står bl.a. föreskrivet att varje kommun är skyldig att planera för bostadsförsörjningen i kommunen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Lagstiftning avseende bostad med särskild service enligt SoL och LSS Kommunen har ett grundläggande ansvar för att människor med funktionshinder ska få bra bostäder. Ansvaret finns uttalat i socialtjänstlagen (SoL 2001:453) och i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 1993:387). I 5 kap 7 SoL framgår bl. a. att socialnämnden skall inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring och behöver sådant boende. LSS trädde i kraft den 1 januari 1994 och är avsedd att tillförsäkra personer med omfattande funktionshinder en god service och ett gott stöd, oavsett var de bor och oavsett vilka de lokala ambitionerna är. Det övergripande målet är att den enskilde skall kunna leva som andra trots sitt funktionshinder. Enligt LSS har den enskilde, om han/hon tillhör någon av lagens personkretsar, rätt till en specifik insats och lagen ger inget utrymme för kommunen att neka den enskilde en bostad med särskild service. Insatser skall ges bara om den enskilde eller dennes företrädare begär det. En person som begär bostad med särskild service för vuxna och bedöms ha rätt till denna insats skall erbjudas en fullvärdig bostad av kommunen. I insatsen bostad med särskild service för vuxna ingår också fritidsverksamhet och kulturella insatser. Ett beslut om insatsen bostad med särskild service för vuxna skall verkställas omedelbart. Det innebär att en person som beviljats en bostad enligt LSS i princip ska kunna flytta in i sin bostad tämligen omgående. Enligt JO måste dock en viss fördröjning accepteras när det gäller verkställighet av beslut om bostad, men dröjsmålet måste vara relaterat till den enskildes individuella behov.
3 (9) Ett dröjsmål på över ett år är enligt JO aldrig godtagbart, inte ens när de individuella kraven på boendet är speciella. 2.2 Lokala mål och riktlinjer Riktlinjer för fastighets- och lokalförsörjning Kommunfullmäktige beslutade den 14 november 2007 att anta riktlinjer för fastighets- och lokalförsörjning. Mål för försörjning av lokaler/bostäder är att kommunens egna och inhyrda lokaler ska vara stödresurser till kommunens kärnverksamheter. Tillsammans med övrig verksamhetsservice ska lokalerna bidra till ändamålsenliga verksamhetsmiljöer. I detta ligger effektivitets- kostnads-, kvalitets- och tillgänglighetsaspekter. Målet är att över tiden kontinuerligt ha balans mellan kommunens tillgång till och behov av lokaler och bostäder. Handikappolitiskt program Kommunfullmäktige beslutade den 13 juni 2001 att anta handikappolitiskt program för Strömsunds kommun. Målet för handikappolitiken är att människor med funktionshinder ska garanteras full delaktighet och jämlikhet. Ingen ska behöva stå utanför samhällsgemenskapen. Alla ska kunna leva med i samhället, göra en arbetsinsats, bo i familj, leva som självständiga individer. 3. Befintliga boenderesurser 3.1 Definition av olika typer av bostad med särskild service enligt LSS LSS reglerar inte i detalj hur boendet för vuxna ska vara organiserat. En bostad kan vara utformad på olika sätt men tre huvudformer kan urskiljas: Gruppbostad Servicebostad Annan särskild anpassad bostad Gruppbostad och servicebostad är att betrakta som bostäder med särskild service vilket däremot inte gäller boendeformen annan särskilt anpassad bostad. För samtliga boendeformer gäller dock att bostaden skall vara fullvärdig, att den är den enskildes privata och permanenta hem och att den inte skall ha en institutionell prägel. De tre huvudformerna utesluter inte andra boendealternativ. I konsekvens med lagens mål och grundläggande principer (se kapitel 2 LSS
4 (9) grundläggande principer och viktiga utgångspunkter) har lagstiftaren lämnat öppet för andra alternativ och för en utveckling av olika boendeformer. De grundläggande kraven på en bostad för vuxna enligt LSS utesluter dock vissa boendeformer. Insatsen kan t.ex. inte ges i form av boende på sjukhem, korttidshem, hem för vård eller boende eller på folkhögskola. Målet är att människor med funktionshinder skall kunna leva och bo så likt andra människor som möjligt. En bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad kan dock, på grund av den offentligrättsliga regleringen, inte helt och hållet jämställas med ett vanligt hyresförhållande. Gruppbostad Gruppbostaden är ett bostadsalternativ för personer som har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. Syftet med gruppboendet är att vuxna personer med funktionshinder som inte klarar eget boende eller boende i servicebostad, ändå skall ha möjlighet att lämna föräldrahemmet och skapa sig ett eget hem. Gruppbostaden beskrivs i lagens förarbeten som ett litet antal lägenheter som är grupperade kring gemensamma utrymmen, där service och omvårdnad kan ges alla tider på dygnet av fast kollektiv bemanning. De gemensamma utrymmena bör placeras så att de kan fungera som den samlande punkten för de boende. De bör ligga i nära eller direkt anslutning till de enskilda lägenheterna och vara lätta att nå. Ytorna bör vara så dimensionerade att alla som bor i gruppbostaden kan delta samtidigt i olika aktiviteter. De enskilda lägenheterna skall vara fullvärdiga. Gruppbostadens gemensamhetslokaler bör vara till för dem som bor i gruppbostaden och tjänstgörande personal, och bör endast kunna nyttjas av andra på de boendes villkor. Antalet boende i en gruppbostad bör vara litet. Enligt Socialstyrelsens mening bör det i regel endast vara tre till fem personer som bor i bostaden. Ytterligare någon boende bör kunna accepteras men endast under förutsättning att samtliga personer som bor i gruppbostaden tillförsäkras goda levnadsvillkor. Servicebostad En servicebostad består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och fast anställd personal. Lägenheterna är ofta an-
5 (9) passade efter den enskildes behov och ligger ofta samlade i samma hus eller kringliggande hus. Serviceboende är en mellanform mellan ett helt självständigt boende i egen lägenhet och en lägenhet i gruppbostad. Liksom lägenheter i gruppbostaden skall givetvis även servicebostadens lägenheter vara fullvärdiga. Inom denna mellanform kan det rymmas flera olika typer av boende. Det som gäller för samtliga är att lägenheterna skall vara fullvärdiga och att dygnet-runt-stöd, utifrån den enskildes behov, erbjuds i den egna lägenheten av en fast personalgrupp. Där det finns flera servicebostäder skall det också finnas gemensamma utrymmen för service och gemenskap. I en servicebostad kan det bo fler personer än i en gruppbostad. Antalet boende bör dock vara så begränsat att serviceboendet integreras i bostadsområdet och en institutionell boendemiljö undviks. För att boendet i möjligaste mån skall vara som en bostad som andras och inte ha en institutionell prägel bör även samlokalisering med andra bostäder med särskild service undvikas. Det är olämpligt att yngre personer med funktionshinder erbjuds lägenhet i servicehus för äldre, enbart av det skälet att det där finns tillgång till service. 3.2 Befintliga LSS-boenden Kommundel Adress Gruppbostad Servicebostad Strömsund Pumphusgatan 2 5 Lövbergavägen 20 6 Strömsvägen 44 2 6 Risselåsvägen 36 12 Tingvalla 10 Hammerdal Åsgatan 11 3 2 Totalt 8 38 4. Behovsgrupper 4.1 Beslut om bostad med särskild service enligt LSS nuläge Strömsund Hammerdal Totalt Gruppbostad 13 4 17 Servicebostad 29 2 31
6 (9) När det gäller Strömsund finns det ytterligare ett beslut om gruppbostad som verkställts med placering i Mörsil. 4.2 Vuxna med beslut om LSS-boende Ålders- och könsfördelning 2009 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70- Kvinnor 4 7 7 2 Män 1 2 7 11 7 Totalt 1 2 11 18 14 2 Sammanfattningsvis kan konstateras att 16 personer är över 60 år och 3 personer är under 40 år. 4.3 Barn och ungdomar med någon form av LSS-insats Ålders- och könsfördelning 2009 0-5 6-10 11-15 16-20 Flickor 2 3 9 Pojkar 3 5 8 Totalt 2 3 8 17 5. Framtida boendeutveckling 5.1 Prognos behov av särskilda boenden 2010-2015 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Gruppbostad 17 17 17 16 15 15 Servicebostad 31 31 31 33 33 32 Man kan förvänta sig att behovet av LSS-boende kommer att minska inom en 10-årsperiod utifrån befolkningsminskning, åldersfördelning och förändring av yngre vuxnas behov. En grupp att ta hänsyn till är de funktionshindrade som i dagsläget inte har beslut om LSS-insatser och bor kvar i föräldrahemmet. När det gäller boendet för dessa personer kan servicebostad eller gruppbostad komma i fråga när behov av bostad uppstår. Detta går att tillgodose i princip på alla orter inom kommunen. Det viktigaste är att hitta flexibla och individuella lösningar utifrån lagstiftningens intentioner både när det gäller boendet och personella insatser.
7 (9) 5.2 Förslag på planerade LSS-boenden Kommundel Adress Gruppbostad Servicebostad Strömsund Pumphusgatan 2 5 Lövbergavägen 20 5 1 Strömsvägen 42 2 7-8 Risselåsvägen 36 12 Tingvalla 10 Hammerdal Soltorpet 6 2 Totalt 18 32-33 Lövbergavägen: Ett boende som kan anpassas utifrån behov av gruppbostad alternativt servicebostad. Om man ska se till behoven vid Lövbergavägen så är behoven av gruppbostad större och servicebostad mindre. Strömsvägen: Genom att dagverksamheten lämnat sina lokaler på Strömsvägen 44 har 2 lägenheter anpassats till gruppbostad. Soltorpet: Inrymmer 6 lägenheter som uppfyller villkoren om gruppbostad. Detta medför att samtliga brukare flyttar från Åsgatan vilket måste ske i samråd med gode män och brukare. Avtalet på Åsgatan 11 kan då sägas upp. Servicebostäder: I dagsläget är behovet av servicebostäder uppfyllt. Trenden visar att behovet av servicebostäder förmodligen ökar i framtiden och behovet av gruppbostäder minskar. Kommande behov av servicebostäder kommer att kunna tillgodoses på de flesta orter inom kommunen med hjälp av tillräckliga personella insatser. 5.3 Konsekvenser 2009 har vi 17 personer som har beslut om gruppbostad och 31 personer som har beslut om servicebostad. Om ovanstående genomförs är nuvarande behov tillgodosett och utifrån förväntade behov är det fullt möjligt att tillgodose behoven fram till 2015. Förslaget ovan innebär att brukarna påverkas mycket lite med avseende på den sociala tillvaron. Fritidsverksamhet och kulturella insatser kommer att kunna erbjudas i samma utsträckning som tidigare eftersom de flesta kommer att vara
8 (9) kvar i sin invanda miljö. Detta gör att föreslagna åtgärder säkrar brukarnas trygghet. Tillgången på servicebostäder är egentligen inte begränsad eftersom det går att koppla fler lägenheter till befintliga områden samt inrätta nya boenden på de flesta orter inom kommunen med hjälp av tillräckliga insatser av personal. Kravet enligt lagen är att en person som begär bostad med särskild service för vuxna och bedöms ha rätt till denna insats ska i samråd med personen erbjudas en fullvärdig bostad. Förslaget ovan gör det möjligt att verkställa samtliga beslut inom en rimlig tid men kommer att beröra flera brukare med avseende på omflyttning. Det bör dock nämnas att ovanstående alternativ förmodas beröra färre brukare än om man väljer att inrätta ett nytt boende. Ett nytt boendealternativ innebär dessutom att tidsperspektivet blir längre och kostnaden betydligt högre. 5.4 Förslag på riktlinjer utifrån de behov som framkommit Socialnämnden och myndighetsutövaren bör ta fram mål och riktlinjer för lagstiftningens olika LSS-insatser. Myndighetsutövaren har en central roll med avseende på att identifiera och kartlägga de individuella behoven utifrån olika LSS-insatser. Myndighetsutövaren har även ansvaret för att identifiera och kartlägga kommande behov av LSS-insatser. Teknik- och serviceförvaltningen tar fram förslag på LSS-boende enligt trapphusmodellen i samråd med Vård- och socialförvaltningen och fastighetsägare. Förslagen skall kunna genomföras vid behov. Ett trapphusboende innebär att man kan använda 2-4 lägenheter, eventuellt förbereda för uppemot 6 lägenheter på sikt, motsvarande gruppbostad nära personalen och gemensamhetsutrymmet, och ett antal lägenheter motsvarande servicebostad fördelade på olika våningsplan och/eller i hus i närområdet. En sådan modell skulle öka flexibiliteten eftersom man då med relativt enkla förändringar kan inrätta ett LSS-boende i befintligt hyreshusbestånd. Strömsvägen är en sådan lösning. Biståndsenheten skall ha en tidig dialog med ungdomar som är aktuella för LSS-boende. Dialogen skall ske senast under höstterminen året in-
9 (9) nan eventuellt behov uppstår. Elevvårdskonferens är också ett forum för dialog. Uppföljning skall ske under vårterminen. Vård- och socialförvaltningen ska uppdateras kontinuerligt för att kunna planera boendet i god tid. Vård- och socialförvaltningen har det yttersta ansvaret att föreslå lämpligt boende utifrån det behov som redovisas efter dialog med aktuella ungdomar. 6. Ekonomi Viss ombyggnad/anpassning kommer förmodligen att behövas för att Lövbergavägen och Strömsvägen ska bli ett fullvärdigt boende. Även flyttkostnader tillkommer. Eventuella extra kostnader kan tillkomma under omflyttning på grund av att någon eller några lägenheter behöver vakanshållas. 7. Tidplan Föreslagna åtgärder skall ske i samråd med berörda gode män/brukare. Problem kan uppstå om gode män/brukare inte accepterar erbjudet boende trots att det uppfyller aktuellt LSS-beslut. Det är därför svårt att fastställa en exakt tidplan. Det måste även tas hänsyn till hyresavtal avseende uppsägningstider, hyresförhållanden m.m. Åtgärder genomförs fortlöpande utifrån aktuellt behov.