Logistik och Bränslekvalitét Disposition

Relevanta dokument
Logistik och Bränslekvalitét. Skogsbränslen av rätt kvalitét för ökad effektivitet vid förbränning Umeå 9 November 2010 Projektledare Magnus Matisons

Kartaktärisering av biobränslen

GRenar Och Toppar Nya möjligheter för skogsägare

Sönderdelning - Vägtransport. Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons- 3

Biobränslenas roll i Sverige och Europa

ESSprogrammet - effektivare skogsbränslesystem. Mia Iwarsson Wide, Skogforsk

Forest Refine Effektiv skoglig råvaruförsörjning av bioraffinaderier. Gideå 26 Oktober Projektledare Magnus Matisons

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Ett forsknings och informationsprojekt. Magnus Matisons Klimat och Energi Kronlund 21 April

Biobränsle från skogen

GROT - Från skog till vägkant. Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons - 2

ESS utveckling av Effektivare Skogsbränslesystem

Biobränslehantering från ris till flis

Effektivare skogsbränslesystem

Biobränsle från skogen bra eller dåligt?

Årsavverkning (~94 Mm 3 )

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning

Vår vision. Vårt uppdrag (utdrag) Sveaskog ska vara främst på att utveckla skogens värden. Sveaskog ska vara oberoende på marknaden

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi

Forest Power/ Forest Refine Effektiv skoglig råvaruförsörjning av Kraftvärmeverk/ bioraffinaderier

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP

INFO från projektet. Energiråvaror från skogen. Gröna och bruna råvaror BIOENERGI FRÅN SKOGEN

Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Skörd av trädbiomassa från marginalmarker

Materialflödet av skogsråvaran i Sverige 2009

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet??

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Projekt SWX-Energi. Rapport nr 7

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Teknik- och metodutveckling för skogsbränsle - en teknikfördjupning inom Skog, Klimat och Miljö (SKM)

TOPLING SASP. Hög kvalitet till RÄTT PRIS!

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

BioDRI: Skogen möter stålet

Biofuel Analyser

Förbränning av energigrödor

INFO från projektet 12. Exempel på Logistik för biomassan HIGHBIO - INTERREG NORD

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

Marginalkostnader för skörd av grot och stubbar från föryngringsavverkningar i Sverige

Delrapport 4. Bioenergigårdar. Effektiv skördeteknik av rörflen med självgående exakthack och containerhantering

Prislista. Fasta bränslen och askor

Program och hålltider

Eget värdefullt sortiment

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Scenariosammanställningar SKA VB-08 och beräkningar

Miljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål

GROT är ett biobränsle

Skogens roll i en växande svensk bioekonomi

Biobränslesituationen i Sverige. säsongen Stora Enso Bioenergi AB. Magnus Larsson

Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG

Storskogsbrukets sektorsansvar

Skogsbränslehandledning

Stående virkesförråd i Sverige

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Biobränsle utveckling, hot och möjligheter. SDC biobränslekonferens Sture Karlsson

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Results 11. esearch. MÄTNING AV GROTFLIS Daniel Nilsson, Mats Nylinder, Hans Fryk och Jonaz Nilsson

Syfte: Förluster vid 1,5 och 4,5 månaders lagring Hanterbarhet hos duk Kostnad för täckt lagring Temperaturutveckling Kemiska/biologiska processer 4

Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Kvalitetssäkring Returträ.

1 Anbudsförfrågan avseende biobränslen

Vi är WSP. Mer än medarbetare i Sverige. Ef Erfarna konsulter IT, Tele. Brand & Risk. Stark lokal. Bygg projektering.

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle.

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet?

En utlokaliserad energiproduktion

11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

Biobränslen från skogen

Aktuella projekt och initiativ i regionen

Rörflen till Strö och Biogas

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige

Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Skogen som energikälla - nu och i framtiden -

SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar

Råvaruförsörjning och klassificering av råvara SCOPE 9/ Lars Wilhelmsson

Ariterm Flisfakta 2007

Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten

Projekt: 2.3 Rekreation Innehåll Allmänt om modellen... 1 Modellens resultat... 2 Variabler... 2 Funktion... 3 Implementering... 4

Lotta Elmfeldt VD Maskinflisning i Laxå , Svebio Bränslemarknadsdag

PELS Pelletsutveckling för att möta kommande produkt-, säkerhets- och emissionskrav

Arbetsrapport. Från Skogforsk nr Grovkrossning och sållning av stubbar på terminal

SKOGEN EN VÄXANDE ENERGIKÄLLA. Effektivare Skogsbränslesystem Sammanfattande rapport från

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER

Panndagarna Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

Drift och underhåll AgroTec-brännaren

Plantmaterialets spårbarhet från fröplantage till etablerad ungskog

Mätning av grotflis. Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för skogens produkter, Uppsala. Measuring of fuel chips

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

Framtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik

Pelletsplattformen (2011)

Transkript:

Logistik och Bränslekvalitét Disposition Pågående aktiviteter forest power Vad innehåller GROT Nackdelar med lagrad brun GROT Mätning och ersättning av GROT Skogsbränslen av rätt kvalitét för ökad effektivitet vid förbränning Umeå 9 November 2010 Projektledare Magnus Matisons Information Projektkoordination och forskning 6. Hantering av skogsbränsle 7. Karaktärisering av skogsbränsle Information Skogsägare - Energikooperativ Skogsbränslesystem BTK Teknologi Information 1. Geometrisk gallring i ungskog 2. Flertradshantering vid bioenergiskörd under svåra grundförhållanden 3. Bioenergiskörd i medelålders gallring 4. GROT från slutavverkning 5. Stubbar från slutavverkning och gallring SLUTFÖRBRUKARE 8. Skogsägare som enegivedsentreprenörer 9. Lokala småskaliga fjärrvärmeverk 10. Brickettering av skogsbränsle 11. Energiomvandling av skogsbränsle 12. Informationsförmedling Information

Aktion 1 Ungskog Dan Bergström Fulvio di Fulvio Krankorridorgallring Fältdag - 26 November Driftuppföljning och produktivitetsstudier av energigallringar Norra skogsägarna Produktivitestuder VIMEK 608 BioCombi Norra skogsägarna Beslutsunderlag Långa toppar Skellefteå Kraft Utveckling av aggregat för krankorridorgallring Aktion 4 Stubbar Dimitris Athanassiadis Systemanlys stubbskörd Norra skogsägarna Grovkrossning av stubbar Skogforsk - Norrlands jord & Miljö AB Sveaskog och Luleå tekniska Universitet

Teknik och system för effektiv skörd av stubbar under ekologiska restriktioner Doktorand Simon Berg Aktion 5 GROT Magnus Matisons Lastväxlarhugg Sveaskog - Holmen Riskomprimator Hultdins - SCA Organisationens påverkan på grotuttag Intregrerad grotskotning Sveaskog Vad innehåller GROT? Kunskapen om sammansättningen på GROT under varierande förhållanden är dålig GROT uppvisar stor variation i sammansättning beroende på ursprung och hur det har hanterats och lagrats

Färsk grön grangrot FH 55% Brun hygges lagrad grangrot FH 35% Källa: Alakangas et al. 1999 Källa: Alakangas et al. 1999 Årstid för leverans Askelementinnehåll i olika delar av gran Källa: Jussi Larila and Risto Lauhanen Silva Fennica, 2010 Källa. Werkelin, Thesis, 2008, Åbo Akademi University

Vad är hög bränslekvalitét? Definieras av slutförbrukarens krav Varierar från panna till panna Större pannor ofta mer toleranta! Med hög bränslekvalitét menas vanligen! Låg fukthalt Högt värmevärde! Låg askhalt! Låg barrhalt (spec. gröna barr)! Låg halt av vissa ämnen ex. S,Cl,K! Hög asksmälttemperatur! Jämn partikelstorlek! Låg halt av finfraktion! Hög homogenitet Nya kunder nya krav Vad efterfrågar framtidens bioraffinaderi och förgasning för kvalitét och hur påverkar detta logistiken Viktigt att optimera hela kedjan och att utvecka logistik, förädling och slutförbrukning gemensamt Vi måste arbeta mera tillsammans! Varför Brun Grot? Lägre Fukthalt 50% - 40% Lägre kostnad för vägtransport Mer barr kvar på hygget Mindre barr i pannan Mindre askrelaterande driftstörningar Mindre Nox - utsläpp Rätt bränslekvalitét För låg kvalitét - Driftsstörningar För hög kvalitét Dyrare bränsle Kraven på renhet minskar lastvikterna och gör logistiken het Kraven på brun GROT ger flera logistiska nackdelar

Brunt/Hygge Brun/Välta Grön Fragmentering Hög Medel Låg Risker Brun GROT! Möjlig Integration Låg Medel Hög KÖRSKADOR! Ledtider Långa Medellånga Korta Feedback Låg Bättre Bättre Fördröjd skogsvård Potential för teknikutveckling Låg Större Större Substansförluster ca. 40% Ca. 30% 10-20% Inmätning Problematisk Problematisk Enkel- Våg Brun GROT Hetrogent Svår provtagning Stor spridning I fukthalt både inom och mellan leveranser Materialet kan vara skiktat eller förorenat på ytan av ex. snö och is Svårt. med ett reprentativt urval vid provtagning Åtkomst endast från ytan vilket ofta inte ger ett representativt prov Bra provtagning förutsätter att alla delar av materialet har lika stor chans att bli prov Provtagning från översnöad grotvälta i Februari - i fallande ström efter krossning 43% 25% 67% 60% 43% 36% 23% 38% 31% 77% 26% 33% 43% 44% Fukthalt 41% STAV 16 24%

Brun GROT har mycket finfraktion Sållning vid terminal! Större partikelstorleksfördelning och mer finfraktion! Dammar- Arbetsmiljöproblem mm.! Finfraktion suger fukt! Kan ge problem i förbränningen Hur mycket får jag betalt för groten? '()! " & ha Råton! " # Ton TS råton! " #$% *+,-./ 0.&123435 *6!!/37-. 869!/3:;<65!"#$$"%&'() *)&+,&)&"-,."/01,%2,23"%4)5+2,2" /6(")43278."955"%:8. ;&83%<5.34+% =$%&">?( @&+A"/B+3)2"C7"(DEE, FEE,3:8. G$"%&">?( @&+A"/B+3)2"4+."0+54HE I/&&%<C+8E!JKL=%&'>?( @&+A"/B+3)2"C7"(DEE,2 *)&+,&)&"-,."/1,%2332/&5,%M"3%/28+8E)43278.N"/6(" E,/E&)O3%2"5HE, '/99-3&<65!!$K!P#%&'- = 3 @&+A"B+3)2"4+."4HEN" *)&+,&)&"-,."E,/E&)O3%2"5HE, =6..&<65 =$%&'- = Q:0 =6..-:;<65&15-.3- P#$%&'- = Q @&+A"B+3)2"4+."0+54HE"+"R-,7N"*H88H3N"*+8.,583M" S1:&(/5-3"/6("TD6%3,5,"%/--:8 UP$"%&'- = Q"&"2/&&()52VW$X" KP$%&Q<&"2/&&()52"Y#$X ;>?:;<65 ZH&&,./4+3)&"+82,"E&/2N" F8E7&"+"2/2)5C&+3,2"Q<&")44,&%8+8E3C/32,8 ;</99/@/A:*.-@!#$%&'&72/8 @&+A"/B+3)2"&7A"4+."0+54HE" Y"L$%-"Q&78"Z%,55,[,7 ;76.-::03&6:;<65 \H&1,.)5,8!J%&'- = 3 @&+A"/B+3)2"C7"(DEE,2 >H5)&.)5,8 L#%&'- = 3 @&+A"/B+3)2"C7"(DEE,2 ;B/-&<65 RCC5)8.M"Z<.,&-)85)8. JL%&'>?( @&+A"/B+3)2"4+."0+54HEM C&,-+,"#K!$%&"!'!!K=!'= ;+C.-:;<65&/3/.54:!$$K!L$%&'- = 3 @&+A"B+3)2"+"6/82)+8,&"4+."0+54HE *)&+,&)&"-,.""2&H.35)E"/6("E,/E&)O3%2"5HE,"

Slutsatser Hantering av brun GROT har många logistiska nackdelar Brun GROT har en mycket varierande sammansättning och hög andel finfraktion Överväger inte fördelarna med grön GROT nackdelarna? Ska vi ha olika pris på olika kvalitéter? Hur ställer sig skogsägare, skogstyrelsen, trädbränsleaktörer och värmeverk till ett ökat nyttjande av grön GROT? Helheten är större än summan av alla delar! Elda upp mig snabbt! Tack för mig! magnus.matisons@srh.slu.se