Hög tid för jämställda löner EN GEMENSAM RAPPORT FRÅN KOMMUNAL, LEGITIMERADE SJUKGYMNASTERS RIKSFÖRBUND LSR, AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR, VISION, OCH VÅRDFÖRBUNDET.
Hög tid för jämställda löner En rapport från Kommunal, Legitimerade Sjukgymnasters Förbund LSR, Akademikerförbundet SSR, Vision och Vårdförbundet Författare: Emma Ölmebäck
Innehåll Inledning...6 Historisk tillbakablick... 6 Löneskillnaden idag... 7 Olika mått på löneskillnad... 9 Individuell och strukturell diskriminering... 10 Myter om varför kvinnor tjänar mindre...13 Åtgärder...16 Källor... 17 5
Inledning Kommunal, Vårdförbundet, Vision, Akademikerförbundet SSR och Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund LSR företräder medlemmar med olika utbildningar, yrken och arbetsuppgifter men som har en sak gemensamt de får för lite i lönekuvertet varje månad. Våra medlemmar jobbar till stor del inom vård- och omsorg och hälso- och sjukvård, en sektor som till 84 procent består av kvinnliga arbetstagare. Just på grund av att sektorn domineras av kvinnor, inte arbetets svårighetsgrad eller de enskilda individernas kompetens, värderas arbetet lägre. Denna strukturella diskriminering, som är riktad mot yrken och inte enskilda individer, är den enskilt största förklaringen till lönegapet mellan kvinnor och män. Lönegapet mellan män och kvinnor har legat runt 15 procent sedan 80-talet. Utvecklingen mot jämställda löner har stagnerat. Det är hög tid att ta nästa steg mot en arbetsmarknad utan strukturell diskriminering av kvinnodominerade yrken. Därför presenterar vi idag denna rapport med ett sjupunktsprogram för jämställda löner. Historisk tillbakablick Kvinnors lägre avlöning i förhållande till män hör till de mest konstanta lagbundenheterna inom det ekonomiska livet. (Eli Heckscher, 1912) Citatet från 1912 kommer från en av de största svenska ekonomerna genom tiderna och vittnar om att lönegapet mellan män och kvinnor inte är något ny företeelse. Under den första halvan av 1900-talet fick kvinnor arbeta men med begränsningar i både lön, arbetstid och tillåtna befattningar. Ända fram till 1960 fanns det två kolumner i lönetabellerna en för män och en för kvinnor. Systemet med särskilda lägre kvinnolöner avskaffades på 1960-talet då det uppfattades som diskriminerande. Fortfarande är de faktiska löneskillnaderna mellan kvinnor och män betydande. Kvinnornas arbetsmarknad har historiskt formats av vilka yrken och arbeten som varit möjliga att kombinera med ansvaret för det obetalda hemarbetet. Under 1960- och 1970-talet byggdes den offentliga sektorn ut och efterfrågan på arbetskraft ökade kraftigt inom vård- och omsorgsyrken som ansågs passande för kvinnor. Den offentliga sektorn var både en viktig arbetsmarknad som en förutsättning för kvinnor att ta förvärvsarbete. Kvinnors löneutveckling gick till en början åt rätt håll. Från slutet av 1960-talet till i början på 1980-talet minskade löneskillnaderna drastiskt. Den huvudsakliga anledningen var att kvinnor ökade sin förvärvsfrekvens, utbildningsnivå och de låglönesatsningar som genomfördes under denna period. Sedan hände något. Utvecklingen stannade av och under de senaste 30 åren har det inte skett någon förbättring att tala om. Diagrammet visar kvinnors lön som del av mäns lön från 1968 och framåt. Under de senaste 30 åren har löneskillnaderna endast minskat med 3 procentenheter. 6
Diagram 1. Kvinnors lön i procent av mäns lön 1968-2010 90% 85% 80% 75% 70% 65% Diagram 1. Kvinnors lön i procent av mäns lön 1968-2010 60% 1968 1981 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Källa: SCB SCB Löneskillnaden idag Löneskillnaden idag År 2010 tjänade kvinnor 85,7 procent av männens löner eller 4 400 kronor mindre i År månaden. 2010 tjänade På ett år kvinnor tjänar 85,7 män procent i genomsnitt av männens 52 800 löner kronor eller mer 4 än 400 kvinnor kronor vilket mindre i månaden. På ett år motsvarar tjänar män matkostnaden i genomsnitt för 58 200 en hel kronor barnfamilj. mer än Efter kvinnor tio år vilket räcker motsvarar pengarna matkostnaden till att för en hel köpa barnfamilj. en sommarstuga. Efter tio år Det räcker rör sig pengarna således till inte att om köpa några en sommarstuga. små summor. Det Sammantaget små fattas summor. det omkring Sammantaget 70 miljarder fattas i det kvinnors omkring lönekuvert 70 miljarder varje i kvinnors år, om lönekuvert anser att varje år, om vi anser rör sig således inte om några det att är det rimligt är rimligt att kvinnor att kvinnor ska ha ska lika ha lika hög hög lön som lön som män. män. I praktiken I praktiken subventionerar subventionerar kvinnornas låga kvinnornas låga löner medborgarnas användning av välfärdstjänster. Samma mönster gäller akademiskt utbildade kvinnor inom vård och omsorgssektorn. Även inom löner medborgarnas användning av välfärdstjänster. Samma mönster gäller akademiskt utbildade handeln kvinnor och inom till vård viss och del restaurangbranschen omsorgssektorn. Även finansieras inom handeln verksamheterna och till viss till del viss restaurangbranschen del finansieras med låga verksamheterna kvinnolöner. till viss del med låga kvinnolöner. Diagrammet nedan nedan visar visar löneutvecklingen i kronor i kronor för kvinnor för kvinnor och män och under män under senaste de senaste sju åren. I sju kronor åren. I räknat kronor har räknat lönegapet har lönegapet legat konstant legat konstant runt 4runt 0004 kronor 000 kronor i månaden. i 7 5
Diagram 2. Medellön för kvinnor och män 2004-2010 Diagram 2. Medellön för kvinnor och män 2004-2010 35000 35000 29400 30100 30600 Diagram 30000 2. Medellön för kvinnor 28000 och män 2004-2010 29400 30100 30600 30000 25700 26400 27100 28000 25700 26400 27100 25700 26200 24700 25000 25700 26200 24700 25000 21500 22100 22800 23500 21500 22100 22800 23500 20000 20000 Män 15000 Kvinnor Män 15000 Kvinnor 10000 10000 5000 5000 0 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: SCB:s lönestrukturstatistik 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: SCB:s lönestrukturstatistik Källa: SCB:s lönestrukturstatistik Löneskillnaderna mellan män och kvinnor finns i alla åldrar. Tittar man även på förvärvsinkomst är det Löneskillnaderna Löneskillnaderna tydligt att skillnaderna mellan mellan ökar män män i och och 30-årsåldern. kvinnor kvinnor finns finns En trolig i alla åldrar. i alla förklaring åldrar. Tittar man Tittar till även man att kurvorna på förvärvsinkomst det kvinnor tydligt i att större även på ser förvärvsinkomst ut som de gör är att är det skillnaderna utsträckning tydligt att skillnaderna ökar än i 30-årsåldern. män är föräldralediga ökar i 30-årsåldern. En trolig och förklaring oftare stannar En trolig förklaring till att hemma kurvorna för till att ser vård ut av som sjuka de gör är kurvorna barn. att kvinnor Den ser ojämställda ut i större som de utsträckning gör fördelningen är att kvinnor än av män i obetalt större är föräldralediga utsträckning hemarbete försvårar än och män oftare är kvinnors föräldralediga stannar deltagande hemma för på vård av sjuka och arbetsmarknaden barn. oftare Den stannar ojämställda hemma och är fördelningen sannolikt vård av en sjuka bidragande av barn. obetalt Den hemarbete orsak ojämställda till att försvårar män fördelningen oftare kvinnors blir av aktuella obetalt chefspositioner. deltagande för bättre på betalda arbetsmarknaden hemarbete försvårar Diagrammet och kvinnors är sannolikt visar deltagande medianinkomst en bidragande på arbetsmarknaden orsak för män till och att och kvinnor män är sannolikt oftare utifrån blir en individernas aktuella för bättre ålder. betalda bidragande orsak till att män oftare blir aktuella för bättre betalda chefspositioner. Diagrammet chefspositioner. visar medianinkomst Diagrammet för visar män och medianinkomst kvinnor utifrån för individernas män och kvinnor ålder. utifrån individernas ålder. Diagram 3. Sammanräknad förvärvsinkomst för personer i åldern 20-84 år Diagram 3. 3. Sammanräknad förvärvsinkomst för personer i åldern i åldern 20-84 20-84 år år 350 300 350 250 300 200 250 150 200 100 150 Källa: SCB, Medianinkomst i 1000-tal kronor, år 2009 100 50 Män Kvinnor Män Kvinnor Sverige 50 utpekas ofta ut som världens mest jämställda land. Tyvärr börjar den bilden Källa: SCB, Medianinkomst i 1000-tal kronor, år 2009 Källa: SCB, Medianinkomst i 1000-tal kronor, år 2009 8 6 6
Sverige utpekas ofta ut som världens mest jämställda land. Tyvärr börjar den bilden blekna då Sverige blekna tappar då i internationella Sverige tappar rankingar. i internationella I World rankingar. Economic I World Forum s Economic Global Gender Forum s Gap Report ligger Global Gender Gap Report ligger Sverige nu på fjärde plats efter Island, Norge Sverige nu på fjärde plats efter Island, Norge och Finland. När det gäller löneskillnader mellan män och Finland. När det gäller löneskillnader mellan män och kvinnor ligger Sverige i mittfältet och kvinnor av de ligger europeiska Sverige länderna. i mittfältet Det av ska de europeiska dock tilläggas länderna. att många Det av ska de dock länder tilläggas att många av som de länder har ett som mindre har ett lönegap mindre också lönegap har en också arbetsmarknad har en arbetsmarknad där sysselsättningsgraden där sysselsättningsgraden bland bland kvinnor kvinnor är betydligt är betydligt lägre lägre än i Sverige. än i Sverige. Diagram 4. Procentuell löneskillnad mellan män och kvinnor Diagram 4. Procentuell löneskillnad mellan män och kvinnor 30 Diagram 4. Procentuell löneskillnad mellan män och kvinnor 25 20 Källa: Eurostat, Gender Pay Gap, 2009 15 10 5 0 Slovenien Italien Malta Rumänien Belgien Polen Portugal Luxemburg Irland Lettland Bulgarien Litauen Frankrike Sverige Spanien Norge Danmark Ungern Nederländerna Finland Storbittanien Cypern Slovakien Tyskland Österrike Tjeckien Källa: Eurostat, Gender Pay Gap, 2009 Olika Olika mått mått på pålöneskillnad Det finns flera sätt att mäta löneskillnader mellan kvinnor och män. Ofta talas om korrigerade Det finns flera och sätt okorrigerade att mäta löneskillnader skillnader. Med mellan okorrigerad kvinnor löneskillnad och män. Ofta avses talas löneskillnaden okorrigerade mellan skillnader. män och Med kvinnor okorrigerad helt utan löneskillnad hänsyn tagen avses till löneskillnaden att andra faktorer mellan än män och kvinnor om korrigerade och könstillhörigheten helt utan hänsyn tagen kan påverka till att andra lönen, faktorer exempelvis än könstillhörigheten utbildningsnivå eller kan påverka sysselsättningsgrad. lönen, exempelvis utbildningsnivå eller sysselsättningsgrad. Löneskillnaderna kan också korrigeras för att ta hänsyn till eventuella andra faktorer Löneskillnaderna än just könstillhörighet kan också. korrigeras Det förekommer för att ta att hänsyn man korrigerar till eventuella för exempelvis andra faktorer än just utbildningsnivå könstillhörighet eller. Det vilken förekommer sektor personen att man korrigerar jobbar i. Det för mått exempelvis på löneskillnader utbildningsnivå eller vilken som sektor oftast personen används jobbar korrigerar i. Det mått för sysselsättningsgrad, på löneskillnader som uppräknat oftast används till heltid, korrigerar den för skillnaden sysselsättningsgrad, är 14,3 procent. uppräknat Korrigerar till heltid, vi för den ålder skillnaden och att är kvinnor 14,3 procent. har längre Korrigerar utbildning kvinnor än män har längre är löneskillnaden utbildning än större; män 16 är procent. löneskillnaden större; 16 procent. vi för ålder och att Ibland beräknas något som kallas oförklarad löneskillnad. Den beräknas med hänsyn Ibland beräknas till att kvinnor något och som män kallas arbetar oförklarad i olika yrken löneskillnad. och sektorer. Den Problemet beräknas med med hänsyn till att kvinnor att och ta män hänsyn arbetar till just i olika att kvinnor yrken och och sektorer. män arbetar Problemet i olika med sektorer att taär hänsyn att man till då just bortser arbetar från den i olika absolut sektorer största är att anledningen man då bortser till kvinnor från den tjänar absolut mindre största än anledningen män. Nämli-till kvinnor tjänar att kvinnor och män gen mindre att stora än män. grupper Nämligen av kvinnodominerade att stora grupper av yrkesgrupper kvinnodominerade idag är felavlönade yrkesgrupper i idag är felavlönade förhållande i förhållande till till den den utbildning utbildning och och det det ansvar ansvar som som krävs krävs i yrket. i yrket. 9 7
Metod Skillnad Metod Korrigering för heltid, ålder, utbildning 16 % Skillnad Korrigering för heltid, ålder, utbildning 16 % Korrigering för heltid 14 % Korrigering för heltid 14 % Korrigering Korrigering för heltid, utbildning, för heltid, utbildning, ålder, sektor, ålder, yrke (samma 6 % fråga här) 6 % sektor, yrke (samma fråga här) Källa: Medlingsinstitutet 2010 Källa: Medlingsinstitutet 2010 Individuell och strukturell diskriminering Individuell och strukturell diskriminering Att utan sakliga skäl betala en kvinna lägre lön än en man för lika eller likvärdigt arbete är förbjudet enligt diskrimineringslagen. Det innebär att två individer som har olika arbeten hos en arbetsgivare har de rätt till samma lön om kraven i deras Att utan sakliga arbeten skäl i form betala av utbildning, en kvinna lägre ansvar lön och än en arbetsinsats man för lika bedöms eller som likvärdigt likvärdiga arbete och är förbjudet enligt diskrimineringslagen. arbetsgivaren inte kan Det motivera innebär att löneskillnaden två individer på som annat har olika sätt. Lagen arbeten gäller hos endast arbetsgivare har de rätt till individer samma lön som om arbetar kraven på i deras samma arbeten arbetsplats i form då av arbetsgivare utbildning, ansvar inte kan och hållas arbetsinsats ansvariga för bedöms som likvärdiga och lönesättningen arbetsgivaren hos inte någon kan motivera annan arbetsgivare. löneskillnaden Diskrimineringslagens på annat sätt. Lagen främsta verktyg är lönekartläggning vilket ger de lokala parterna på arbetsmarknaden gäller endast individer som arbetar på samma arbetsplats då arbetsgivare inte kan hållas ansvariga för möjlighet att upptäcka och utjämna könsbundna löneskillnader. Eftersom kvinnor lönesättningen tjänar hos mindre någon än annan män även arbetsgivare. inom yrkesgrupper Diskrimineringslagens är viktig främsta och borde verktyg utnyttjas är i lönekartläggning större utsträckning. vilket ger de Denna lokala typ parterna av diskriminering på arbetsmarknaden kallas individuell möjlighet diskriminering. att upptäcka och utjämna könsbundna löneskillnader. Eftersom kvinnor tjänar mindre än män även inom yrkesgrupper är lagen viktig och Problemet borde utnyttjas är dock i större att män utsträckning. och kvinnor Denna i stor typ utsträckning av diskriminering har olika kallas arbetsgivare. individuell När det gäller den strukturella diskrimineringen mellan olika branscher skapar diskrimineringslagen inga förutsättningar att pröva denna diskriminering diskriminering. juridiskt. Problemet Den är dock svenska att män arbetsmarknaden och kvinnor i stor är tydligt utsträckning könsuppdelad; har olika segregerad. arbetsgivare. De När flesta det sektorer diskrimineringen är antingen starkt mellan kvinnodominerade olika branscher eller skapar starkt diskrimineringslagen mansdominerade. inga Kvinnor förutsättningar gäller den strukturella att pröva denna arbetar diskriminering i stor utsträckning juridiskt. i offentlig sektor; 2009 var 74 procent av de anställda i offentlig sektor kvinnor. I kommuner och landsting är omkring 80 procent av de Den svenska anställda arbetsmarknaden kvinnor medan är tydligt staten könsuppdelad; har en jämnare segregerad. könsfördelning. De flesta sektorer är antingen starkt kvinnodominerade eller starkt mansdominerade. Kvinnor arbetar i stor utsträckning i offentlig sektor; 2009 Yrken var som 74 procent i huvudsak av de innehas anställda av i kvinnor offentlig värderas sektor kvinnor. systematiskt I kommuner lägre än och likvärdiga landsting är yrken som i huvudsak innehas av män, trots att yrkena kan antas vara av lika värde omkring 80 procent av de anställda kvinnor medan staten har en jämnare könsfördelning. med avseende på arbetets svårighetsgrad. Det innebär att det finns en strukturell diskriminering mot kvinnodominerade yrken. Denna diskriminering är riktad mot Yrken som yrken, i huvudsak inte mot innehas individer. av kvinnor Detta gäller värderas både systematiskt i gruppen arbetare lägre än och likvärdiga i gruppen yrken tjänstemän; innehas kvinnodominerade av män, trots att yrkena kan betalas antas lägst vara inom av lika varje värde grupp. med Även avseende män i på kvin- arbetets som i huvudsak svårighetsgrad. nodominerade Det innebär yrken att drabbas. det finns en strukturell diskriminering mot kvinnodominerade yrken. Denna diskriminering är riktad mot yrken, inte mot individer. Detta gäller både i gruppen arbetare och Diagrammet nedan visar att kvinnors arbete värderas lägre än mäns arbete inom i gruppen olika tjänstemän; sektorer kvinnodominerade bland arbetaryrken. yrken Det betalas finns ett lägst negativt inom samband varje grupp. mellan Även lönenivå män i kvinnodominerade och andelen yrken kvinnor drabbas. inom ett avtalsområde. Ju längre till höger i diagrammet, desto större andel kvinnor och desto lägre lön. Den horisontella röda linjen i diagrammet nedan visar att medellönen kvinnors arbete för arbetare värderas 2011. lägre Den än vertikala mäns arbete röda inom linjen olika motsvaras sektorer bland Diagrammet arbetaryrken. av 50 Det procent finns ett kvinnor negativt i en samband sektor. Alla mellan sektorer lönenivå som och ligger andelen i den undre kvinnor delen inom av ett avtalsområde. diagrammet Ju längre har till en höger medellön i diagrammet, som ligger desto under större genomsnittet andel kvinnor för arbetare. och desto Dessa lägre lön. Den sektorer är också starkt kvinnodominerade. I övre delen av diagrammet ligger de horisontella röda linjen i diagrammet nedan visar medellönen för arbetare 2011. Den vertikala röda sektorer som har en medellön över genomsnittet för arbetare. Dessa sektorer är linjen motsvaras starkt mansdominerade. av 50 procent kvinnor Kommunals i en sektor. avtalsområde Alla sektorer är kvinnodominerat som ligger i den och undre har delen en av diagrammet medellön har en medellön som ligger som cirka ligger 2 000 under kronor genomsnittet under medellönen för arbetare. för arbetare. Dessa sektorer är också starkt kvinnodominerade. I övre delen av diagrammet ligger de sektorer som har en medellön över genomsnittet för arbetare. Dessa sektorer är starkt mansdominerade. Kommunals avtalsområde är kvinnodominerat och har en medellön som ligger cirka 2 000 kronor under medellönen för arbetare. 10 8
Diagram 5. Samband andel kvinnor inom arbetaryrken och lön Diagram 5. Samband andel kvinnor inom arbetaryrken och lön Medellön Medellön 28 000 Diagram 5. Samband andel kvinnor inom arbetaryrken och lön Diagram 27 Medellön 5. Samband 000 Bygg andel kvinnor inom arbetaryrken och lön 27 Medellön 28 000 Bygg 28 26000 26 27 000 Bygg 27 25000 Bygg 26 000 Stål Papp 25 000 Verks.ind 26 24000 Transp Partih. Graf Trä.ind Stål Papp 25 000 Verks.ind Övr. 25 Genomsnittslön arbetare 22900 24 23 000 Stål Papp Stat Transp Partih. Stål Verks.ind Papp Livs Graf 24 000 Trä.ind Transp Partih. Verks.ind Graf 24 22000 Trä.ind Övr. ind Företagstj. Transp Partih. Övr. ind Graf Detaljhand. Genomsnittslön arbetare 22900 23 000 Trä.ind Stat Vård Genomsnittslön arbetare 22900 23 000 Övr. ind Stat Livs 23 Kommunal 21000 Stat Livs Genomsnittslön arbetare 22900 Livs Hotel o rest Äldreoms 22 000 Företagstj. Företagstj. Detaljhand. Detaljhand. Barnoms Skola 22 20000 Företagstj. Vård Vård Detaljhand. Vård 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Kommunal 90 100 Kommunal 21 000 21 000 Andel Hotel kvinnor o rest % Kommunal Äldreoms Hotel o rest Äldreoms Hotel o rest Äldreoms Barnoms Skola Barnoms Källa: 20 000 SCB, LO och egna beräkningar Barnoms Skola Skola 20 000 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 0 10 10 20 20 30 30 40 40 50 50 60 60 70 70 80 80 90 90 100 100 Andel kvinnor % Diagram Nästa diagram 5. Samband visar samma andel samband, kvinnor inom men arbetaryrken för tjänstemän. och I tjänstemannagrupperna lön är sambandet Andel kvinnor % också Källa: SCB, tydligt, LO och i kronor egna beräkningar Andel kvinnor % handlar det dessutom om en större löneskillnad än i gruppen arbetare. Källa: SCB, LO och egna beräkningar Källa: Medellönen SCB, LO och för egna tjänstemän beräkningar är 32 700 kronor i månaden. För akademiker i den landstingkommunala sektorn Nästa diagram ligger lönerna visar samma betydligt samband, samband, under lönerna men men för för i tjänstemän. den tjänstemän. privata sektorn I I tjänstemannagrupperna tjänstemannagrupperna vilket drabbar kvinnorna är sambandet hårdast Nästa är eftersom också diagram sambandet tydligt, sektorn också i visar kronor samma domineras tydligt, handlar samband, av i kronor det kvinnliga dessutom men för handlar arbetstagare. om tjänstemän. det en dessutom större En majoritet löneskillnad I tjänstemannagrupperna om en större av de än mansdominerade löneskillnad ligger Medellönen än över i gruppen medellönen för tjänstemän arbetare. för tjänstemän. Medellönen är 32 700 kronor för tjänstemän i månaden. är För 32 akademiker 700 kronor i månaden. landstingkommunala i gruppen är arbetare. sambandet sektorerna också Nästa tydligt, diagrami kronor visar samma handlar samband, det dessutom men om för en tjänstemän. större löneskillnad I tjänstemannagrupperna i gruppen arbetare. är sambandet Medellönen För också akademiker för tjänstemän i den landstingkommunala är 32 700 kronor i sektorn månaden. ligger För lönerna akademiker betydligt i den under landstingkommunala sektorn tydligt, ligger lönerna i kronor betydligt handlar det under dessutom lönerna om i den privata större sektorn löneskillnad vilket än drabbar i gruppen kvinnorna arbetare. hårdast sektorn lönerna Medellönen ligger i den privata lönerna sektorn betydligt vilket under drabbar lönerna kvinnorna i den privata hårdast sektorn eftersom vilket drabbar sektorn kvinnorna domineras av sektorn kvinnliga domineras arbetstagare. av kvinnliga En majoritet arbetstagare. av de En mansdominerade majoritet av de mansdominerade sektorerna sektorerna hårdast eftersom sektorn för tjänstemän domineras av är 32 kvinnliga 700 kronor arbetstagare. i månaden. En majoritet För akademiker av mansdominerade i den landstingkommunala sektorerna eftersom sektorn ligger över ligger medellönen lönerna betydligt för tjänstemän. under lönerna i den privata sektorn vilket drabbar kvinnorna hårdast ligger över medellönen för tjänstemän. eftersom sektorn domineras av kvinnliga arbetstagare. En majoritet av de mansdominerade sektorerna ligger över medellönen för tjänstemän. 11 9 9 9
Diagram 6. Samband andel kvinnor inom tjänstemannayrken och lön Diagram 6. Samband andel kvinnor inom tjänstemannayrken och lön Medellön Medellön 40 000 40 000 Medellön 44 000 38 000 38 000 42 000 36 36000 40 000 38 34 000 000 36 32 000 000 34 000 30 30000 32 000 28 000 28 000 30 000 26 000 28 26000 2624 000 000 24 000 Verks.ind Verks.ind Stål Stål Övr. ind Övr. ind Papp Papp Partih. Partih. Livs Livs Bygg Företagstj. Trä.ind Genomsnittslön tjänstemän tjänstemän 32700 32700 Graf Graf Detaljhand. Detaljhand. Transp Transp Hotel o rest SSR Hotel o rest SSR Äldreoms Skola Vårdförb. Äldreoms Skola Sjukgymn. Vårdförb. Sjukgymn. Vision Vision Barnoms Barnoms 2422 000 000 22 000 22 000 20 000 20 000 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 20 000 0 10 20 30 Andel 40 kvinnor 50 % 60 70 80 90 100 Andel kvinnor % Källa: SCB, LO och egna beräkningar Källa: SCB, LO och egna beräkningar Diagram 6. Samband andel kvinnor inom tjänstemannayrken och lön Kvinnodominerade yrken inom både arbetare- och tjänstemannaorganisationer värderas systematiskt Kvinnodominerade Källa: lägre SCB, än mansdominerade LO och egna beräkningar yrken yrken. inom Är både det arbetare- då önskvärt och att tjänstemannaorganisationer arbetsmarknaden blir mindre värderas könsuppdelad? systematiskt lägre Är lösningen än mansdominerade att män börjar yrken. arbeta Är som det sjukgymnaster då önskvärt och att arbetsmarknaden biståndsbedömare blir i större mindre utsträckning? könsuppdelad? Kvinnodominerade yrken inom både arbetare- och tjänstemannaorganisationer Är Som värderas lösningen ett långsiktigt systematiskt att män mål börjar vore det lägre än arbeta bra mansdominerade som arbetsmarknaden sjukgymnaster blev yrken. och Är det biståndsbedömare mindre segregerad men då önskvärt att i större det behövs utsträckning? Som även arbetsmarknaden ett akuta långsiktigt åtgärder blir mål för att mindre vore uppvärdera det könsuppdelad? bra om kvinnodominerade arbetsmarknaden yrken Är lösningen blev idag. att män mindre börjar segregerad arbeta men det behövs även som sjukgymnaster akuta åtgärder för och att biståndsbedömare uppvärdera kvinnodominerade i större utsträckning? yrken idag. Som ett långsiktigt mål När vore Medlingsinstitutet det bra om arbetsmarknaden analyserar orsakerna blev till mindre löneskillnaderna segregerad mellan men det kvinnor behövs och även män konstaterar akuta de att åtgärder yrke den för enskilt att uppvärdera största förklaringen. kvinnodominerade Det är uppenbarligen yrken idag. en förklaring som man hittills När Medlingsinstitutet analyserar orsakerna till löneskillnaderna mellan kvinnor och män konstaterar accepterat och inte kopplat samman med diskriminering av kvinnodominerade yrken. Därför ser vi de När att Medlingsinstitutet yrke är den enskilt analyserar största förklaringen. orsakerna till Det löneskillnaderna är uppenbarligen mellan en förklaring kvinnor som man hittills behov av ett breddat uppdrag till Medlingsinstitutet där kartläggning och analys av löneskillnaderna accepterat och mellan män kvinnodominerade konstaterar och inte kopplat de att och yrke samman mansdominerade är den med enskilt diskriminering yrken största ingår. förklaringen. av kvinnodominerade Det är uppenbarligen av en ett förklaring breddat uppdrag som man till hittills Medlingsinstitutet accepterat och där inte kartläggning kopplat samman och analys med av löneskillnaderna yrken. Därför ser vi behov mellan diskriminering Diskrimineringsombudsmannen kvinnodominerade av kvinnodominerade och mansdominerade (DO) har yrken. tillsynsansvar Därför yrken ser för ingår. vi att behov arbetsgivare av ett breddat följer uppdrag diskrimineringslagens till Medlingsinstitutet krav på där lönekartläggningar kartläggning och och analys aktivt av jämställdhetsarbete. löneskillnaderna mellan Sedan JämO:s Diskrimineringsombudsmannen kvinnodominerade och mansdominerade yrken ingår. verksamhet upphörde och den nya (DO) samlade har diskrimineringsmyndigheten tillsynsansvar för att arbetsgivare inrättades följer den 1 januari 2009 diskrimineringslagens Diskrimineringsombudsmannen har inte en enda granskning krav av på arbetsgivares lönekartläggningar (DO) har tillsynsansvar lönekartläggningar och aktivt för att jämställdhetsarbete. genomförts. arbetsgivare Detta följer trots Sedan att JämO:s verksamhet diskrimineringslagens erfarenheterna upphörde från JämO:s och krav den insatser på nya lönekartläggningar på samlade området diskrimineringsmyndigheten visade och att aktivt metoden jämställdhetsarbete. var en effektiv inrättades åtgärd den för att 1 januari rätta 2009 har Sedan till inte ojämställda JämO:s en enda verksamhet löner. granskning DO bör upphörde av inom arbetsgivares ramen och för den sitt lönekartläggningar nya tillsynsansvar samlade diskrimineringsmyndigheten genomföra inrättades systematiska från den JämO:s 1 januari granskningar insatser 2009 har på av området arbetsgivares inte en enda visade lönekartläggningar. granskning att metoden av arbetsgivares en effektiv åtgärd för att rätta omgående genomförts. avdela Detta resurser trots för att erfarenheterna till lönekartläggningar ojämställda löner. genomförts. DO bör inom Detta ramen trots för att sitt erfarenheterna tillsynsansvar från omgående JämO:s insatser avdela resurser för att på Varför området är dessa visade uppdrag att metoden för MI och var DO en effektiv viktiga? Kvinnors åtgärd för löner att rätta sätts till ju inte ojämställda av någon av dessa genomföra systematiska granskningar av arbetsgivares lönekartläggningar. löner. myndigheter. DO bör De inom är viktiga ramen därför sitt att tillsynsansvar ett synliggörande omgående av löneskillnaderna avdela resurser är det för första att och genomföra nödvändiga systematiska steget för en positiv granskningar förändring. av arbetsgivares lönekartläggningar. Varför är dessa uppdrag för MI och DO viktiga? Kvinnors löner sätts ju inte av någon av dessa myndigheter. Varför är dessa De uppdrag är viktiga för därför MI och att DO ett viktiga? synliggörande Kvinnors av löneskillnaderna löner sätts ju inte är av det någon av dessa steget myndigheter. för en positiv De är förändring. viktiga därför att ett synliggörande av löneskillna- första och nödvändiga derna är det första och nödvändiga steget för en positiv förändring. 12 10 10
Myter Myter om om varför varför kvinnor tjänar mindre Idén om omfördelning mellan olika sektorer på arbetsmarknaden handlar inte om att Idén det finns om omfördelning en utbredd diskriminering mellan olika sektorer på grund på av arbetsmarknaden kön. (Rapporten handlar Kvinnors inte om att det finns en löner, utbredd Svenskt diskriminering Näringsliv på 2010) grund av kön. (Rapporten Kvinnors löner, Svenskt Näringsliv 2010) Det Det finns finns de de som som hävdar hävdar att att strukturell strukturell diskriminering diskriminering mot mot kvinnodominerade kvinnodominerade yrken inte existerar. Att löneskillnaderna mellan kvinnor och män skulle bero på att yrken inte existerar. Att löneskillnaderna mellan kvinnor och män skulle bero på att kvinnors individuella egenskaper, kvinnors individuella egenskaper, exempelvis sämre utbildning. Ingenting kunde vara exempelvis mer felaktigt. sämre utbildning. Ingenting kunde vara mer felaktigt. Kvinnor har idag en en högre utbildningsnivåän män. Det är är betydligt fler manliga arbetstagare som arbetstagare endast har förgymnasial som endast har utbildning. förgymnasial I början utbildning. av 1990-talet I början var av andelen 1990-talet med var förgymnasial utbildning andelen cirka 12 med procent förgymnasial både män utbildning och kvinnor. cirka 12 Sedan procent dess för har både andelen män kvinnor och kvinnor. med förgymnasial Sedan utbildning dess minskat har andelen till 8 kvinnor procent med medan förgymnasial andelen män utbildning ligger kvar minskat på samma till 8 procent nivå som tidigare. medan andelen män ligger kvar på samma nivå som tidigare. Diagram 7. Andel i befolkningen med förgymnasial utbildning 1990-2010 14 13 Diagram 7. Andel i befolkningen med förgymnasial utbildning 1990-2010 12 11 Källa: 10 SCB 9 Kvinnor 8 Män 7 6 5 4 Källa:SCB Även när det gäller högre utbildning har kvinnorna dragit ifrån. Andelen kvinnor med eftergymnasial Även utbildning när det har gäller ökat högre markant utbildning under den har senaste kvinnorna tioårsperioden. dragit ifrån. Mer Andelen än var kvinnor fjärde kvinna hade 2010 med minst eftergymnasial en treårig eftergymnasial utbildning har utbildning ökat markant men endast under den knappt senaste var femte tioårsperioden. man. Idag är kvinnorna även i Mer majoritet än var på fjärde doktorandutbildningarna. kvinna hade 2010 minst en treårig eftergymnasial utbildning men endast knappt var femte man. Idag är kvinnorna även i majoritet på doktorandutbildningarna. 13 11
Diagram 8. Andel i i befolkningen med med minst minst 3-årig 3-årig eftergymnasial eftergymnasial utbildning utbildning 1990-2010 1990-2010 30 25 20 15 10 Kvinnor Män Diagram 8. Andel i befolkningen med minst 3-årig eftergymnasial utbildning 1990-5 2010 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Källa: SCB Källa: SCB Det Det andra argumentet som som brukar lyftas fram är är att att kvinnodominerade yrken inte inte har samma har svårighetsgrad samma svårighetsgrad som mansdominerade som mansdominerade yrken; att det yrken; inte att rör det sig inte om rör lika sig avancerade om lika arbetsuppgifter. Det avancerade är svårt att arbetsuppgifter. värdera olika arbetsuppgifter Det är svårt att utifrån värdera svårighetsgrad olika arbetsuppgifter men det finns utifrån metoder och verktyg i svårighetsgrad form av arbetsvärderingssystem. men det finns metoder Arbetsvärdering och verktyg i sätter form arbetet av arbetsvärderingssystem. i centrum Arbetsvärdering vid lönesättning sätter och arbetet är därför eller arbetsuppgiften ett viktigt verktyg och om inte man individen vill åstadkomma i cen- en könsneutral eller arbetsuppgiften och inte individen trum vid lönesättning och är därför ett viktigt verktyg om man vill åstadkomma en värdering av olika arbetsinsatser. könsneutral värdering av olika arbetsinsatser. Det Det går går exempelvis exempelvis att att ifrågasätta ifrågasätta om om en en verkstadsindustiarbetare verkstadsindustiarbetare har har en en större större svårighetsgrad i arbetet svårighetsgrad utifrån kunskap i arbetet och färdigheter, utifrån kunskap ansvar, och ansträngning färdigheter, och ansvar, arbetsförhållanden ansträngning och än en undersköterska arbetsförhållanden som vårdar sjuka äldre. än en Ändå undersköterska skiljer det som minst vårdar 2 600sjuka kronor äldre. i månaden Ändå skiljer i lön mellan det dessa två minst yrkesgrupper. 2 600 kronor i månaden i lön mellan dessa två yrkesgrupper. Socialsekreterare är är ett ett kvinnodominerat yrke med myndighetsutövning och och stort ansvar där man ansvar ibland där måste man fatta ibland beslut måste om fatta tvång beslut mot enskilda om tvång personer. mot enskilda Det kan personer. gälla tvångsomhändertagande Det kan av gälla tvångsomhändertagande av barn eller vuxna missbrukare. Socialsekreterare barn eller vuxna missbrukare. Socialsekreterare har ett personligt straffansvar och kan fällas för har ett personligt straffansvar och kan fällas för tjänstefel. Trots detta är medellönen tjänstefel. för det Trots mansdominerade detta är medellönen yrket IT-konsult för det mansdominerade 12 000 kronor högre yrket i IT-konsult månaden. 12 000 kronor högre i månaden. Lika anmärkningsvärt är att en specialistutbildad sjuksköterska eller barnmorska tjänar Lika anmärkningsvärt 10 000 kronor mindre är att i en månaden specialistutbildad än en civilingenjör. sjuksköterska Eller eller att en barnmorska tandsköterska mindre tjänar i månaden 12 000 än kronor en civilingenjör. mindre i månaden Eller att än en en tandsköterska företagssäljare. tjänar Eller 12 att 000 en kronor mindre i tjänar 10 000 kronor sjukgymnast månaden än tjänar en företagssäljare. 6 000 kronor Eller mindre att en i månaden sjukgymnast än en tjänar systemutvecklare. 6 000 kronor All mindre den i månaden än en kunskap systemutvecklare. som dessa All yrkesgrupper den kunskap tillför som hälso- dessa och yrkesgrupper sjukvården tillför värderas hälso- inte. och Att sjukvården värderas inte. utveckla Att utveckla vården vården och arbeta och arbeta för alla för människors alla människors goda goda hälsa hälsa och livskvalitet och livskvalitet värderas värderas inte alls lika inte högt alls som lika att högt utveckla som att teknik. utveckla Merparten teknik. av Merparten högskoleutbildningarna av högskoleutbildningarna med negativ avkastning, där med utbildningen negativ avkastning, inte lönar sig där i utbildningen form av högre inte lön, lönar leder sig till i form yrken av som högre är starkt lön, leder kvinnodominerade och till som yrken framför som allt är starkt finns inom kvinnodominerade kommuner och och landsting. som framför allt finns inom kommuner och landsting. En tredje myt är att marknaden på ett rättvist och könsneutralt sätt bestämmer vad olika arbeten och yrken är värda. Marknaden är inte fri från traditionella värderingar av kvinnors och mäns arbeten. Ofast har hänvisningar till marknaden som förklaring till en sämre lön inget att göra med tillgång och efterfrågan på en viss arbetskraft utan är just en spegling av undervärderingen av kvinnodominerade arbetsuppgifter. 14 12
En tredje myt är att marknaden på ett rättvist och könsneutralt sätt bestämmer vad olika arbeten och yrken är värda. Marknaden är inte fri från traditionella värderingar av kvinnors och mäns arbeten. Ofast har hänvisningar till marknaden som förklaring till en sämre lön inget att göra med tillgång och efterfrågan på en viss arbetskraft utan är just en spegling av undervärderingen av kvinnodominerade arbetsuppgifter. 15
Åtgärder För att komma tillrätta med den strukturella diskrimineringen föreslår vi följande: 1. Att lönerna för kvinnodominerade yrken uppvärderas i relevans till den kunskap, de krav och det ansvar som arbetet kräver. 2. Att Medlingsinstitutet får i uppdrag att kartlägga och analysera löneskillnaderna mellan kvinnodominerade och mansdominerade på hela arbetsmarknaden samt i samarbete med arbetsmarknadens parter föreslå åtgärder. 3. Att ett långsiktigt partsgemensamt arbete startas i syfte att utveckla fler karriärbefattningar och nya karriärvägar inom kvinnodominerade yrken. 4. Att regeringen ser över Medlingsinstitutets uppdrag så att industrins norm för lönebildningen blir förenlig med aktiva insatser för att bryta den strukturella lönediskrimineringen mot kvinnodominerade yrken. 5. Att diskrimineringsombudsmannen inom ramen för sitt tillsynsansvar omgående avdelar resurser för att genomföra systematiska granskningar av arbetsgivarnas lönekartläggningar. 6. Att återinföra uppdraget till Försäkringskassan att verka för jämställd fördelning av uttaget av föräldraförsäkringen. 7. Att införa rätt till heltid i kommuner och landsting för ökad sysselsättningsgrad bland kvinnor. 16
Källor Eurostat, Gender Pay Gap 2009 Kommunal (2004), Bodil Umegård, Löneskillnader mellan kvinnor och män LO (2011), Mats Larsson, Lönerapport år 2011 Medlingsinstitutet (2010), Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2010? SACO (2011), Thomas Ljunglöf, Lönsamma studier? Livslönerapport 2011 SKL (2011) Här finns Sveriges viktigaste jobb en rekryteringsprognos för välfärdssektorn Statistiska Centralbyrån (2010), På tal om kvinnor och män Statistiska Centralbyrån, Lönestrukturstatistik, 1968-2010 Statistiska Centralbyrån, Befolkningens utbildningsnivå, 1990-2010 TCO (2011), Jämställdhetspolitiskt program Thoursie Anna (2004), Varför tjänar kvinnor mindre? Handbok i lönediskriminering Unionen (2008), Lönekartläggning lönar sig kön ska inte avgöra lön 17
Hög tid för jämställda löner Rapporten handlar om hur kvinnodominerade yrken diskrimineras på svensk arbetsmarknad samt förslag till åtgärder. År 2010 tjänade kvinnor i genomsnitt 85,7 procent av männens löner. I kronor räknat är skillnaden 4 400 kronor, varje månad. På ett år tjänar män i genomsnitt 58 200 kronor mer än kvinnor vilket motsvarar matkostnaden för en hel barnfamilj. Efter tio år räcker pengarna till att köpa en sommarstuga. Det är alltså inga småsummor det rör sig om. Den huvudsakliga orsaken till löneskillnaderna är att det finns en strukturell lönediskriminering mot kvinnodominerade branscher. Yrken som i huvudsak innehas av kvinnor värderas systematiskt lägre än likvärdiga yrken som i huvudsak innehas av män, trots att yrkena kan antas vara av samma svårighetsgrad. Art nr 978 91 7479 010 8 Hög tid för jämställda löner. Produktion Kommunal 2012 EN GEMENSAM RAPPORT FRÅN KOMMUNAL, LEGITIMERADE SJUKGYMNASTERS RIKSFÖRBUND LSR, AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR, VISION, OCH VÅRDFÖRBUNDET.