det här vill vi > det här gör vi > det här har vi uppnått

Vattenfalls hållbarhetsredovisning 2008 det här vill vi > det här gör vi > det här har vi uppnått

DettaärVattenfall Vattenfall är Europas femte största elproducent och den största värmeproducenten. Koncernens omsättning uppgick 2008 till 164 549 MSEK. Vattenfalls vision är att vara ett ledande europeiskt energiföretag och huvudprodukterna är el och värme. Vattenfall agerar i alla delar av värdekedjan för el: produktion, transmission, distribution och försäljning samt producerar, distribuerar och säljer värme. Vattenfall bedri- Vattenfalls totala eloch värmeproduktion TWh 250 200 150 100 Elproduktion 2008 1,% Fossila bränslen 46 Kärnkraft 28 Vattenkraft 24 1) Vindkraft, biobränsle och avfall uppgår till 2,4 TWh för 2008 och 1,9 TWh för 2007, vilket motsvarar cirka 1 2% av Vattenfalls totala elproduktion. Utsläpp av koldioxid per producerad enhet gco 2 /kwh 750 600 450 300 50 150 0 2004 2005 2006 2007 2008 Värme El Variationer på kort sikt beror på vädervariationer, konjunkturer m.m. Nyckelfakta Värmeproduktion 2008,% Övrigt inkl. torv 4 Biobränslen och avfall 14 Fossila bränslen 82 0 1990 2008 Värmeproduktion Elproduktion Specifika koldioxidutsläpp från Vattenfalls totala el- och värmeproduktion, inkl. förvärvade företag. Approximering för 1991 2002. 2008 2007 Förändring,% 2008 (MEUR) 1 2007 (MEUR) 1 Nettoomsättning, MSEK 164 549 143 639 14,6 15 041 13 130 Årets resultat, MSEK 17 763 20 686 14,1 1 624 1 891 Avkastning på eget kapital,% 13,6 17,6 Investeringar, MSEK 42 296 18 964 123,0 3 866 1 733 Medelantal anställda Sverige 9 126 8 698 4,9 Danmark 684 653 4,7 Finland 490 490 0 Tyskland 19 760 19 770 0 Polen 2 712 2 759 1,7 Storbritannien 9 0 Övriga länder 20 26 23 Summa 32 801 32 396 1,3 Elproduktion 2, TWh 161 166 3 Värmeproduktion 2, TWh 38,5 38,1 1 Koldioxidutsläpp, miljoner ton Sverige 0,424 0,367 15 Danmark 5,26 6,13 14 Finland 0,328 0,328 0 Tyskland 70,4 71,7 2 Polen 6,06 6,14 1 Totalt 82,5 84,7 3 1) Omräkningskurs SEK 10,94=EUR 1 2) Definition av elproduktion och värmeproduktion, se sid 51.

ver också energihandel och brunkolsbrytning. Koncernen har ungefär 33 000 anställda och moderbolaget Vattenfall AB ägs till 100% av svenska staten. Verksamheten bedrevs under 2008 i Sverige, Danmark, Finland, Tyskland, Polen och Storbritannien. I och med det planerade förvärvet 1 av det nederländska energiföretaget Nuon kommer Vattenfall från och med 2009 även att ha verksamhet i Nederländerna och Belgien. 1) Läs mer på sidan 70 i Årsredovisningen för 2008. Omsättning och rörelseresultat Omsättning, MSEK 200 000 Rörelseresultat, MSEK 40 000 Investeringar MSEK 50 000 Avkastning % 25 160 000 32 000 40 000 20 120 000 24 000 30 000 15 80 000 16 000 20 000 10 40 000 8 000 10 000 5 0 0 0 0 2004 2005 2006 2007 2008 Omsättning Rörelseresultat 1 1) Exkl. jämförelsestörande poster. 2005 2006 2007 2008 Förnyelseinvesteringar Tillväxtinvesteringar 2004 2005 2006 2007 2008 Avkastning på eget kapital 1 Avkastning på nettotillgångar 1 1) Exkl. jämförelsestörande poster. Business Group Nordic Vattenfall är den ledande energikoncernen i Norden med en marknadsandel inom elproduktion på cirka 20%. Verksamheten omfattar Sverige, Finland och Danmark samt Vattenfalls vindkraftsatsningar i Storbritannien. Vattenfall producerar, distribuerar och säljer både el och värme. Vattenkraft och kärnkraft är basen i elproduktionen men även vindkraft, biobränslen, avfall och fossila bränslen används. Vattenfall säljer fjärrvärme och har en betydande värmeproduktion, till stor del baserad på biobränslen, och är den fjärde största värmeleverantören i Norden. Vidare bedriver Vattenfall konsult- och entreprenadverksamhet, huvudsakligen inom energisektorn. Andel av koncernens externa nettoomsättning 1, 33% Andel av koncernens rörelse resultat 1, 56% Produktionsmix, producerad el,% Vattenkraft 40 Kärnkraft 51 Fossilkraft 7 Vindkraft och biobränsle 2 Business Group Central Europe Business Group Centraleuropa omfattar verksamheterna i Tyskland och Polen. I Tyskland producerar, distribuerar och säljer Vattenfall el och värme och är för närvarande landets tredje största elproducent och den största fjärrvärmeleverantören. Produktionen är i huvudsak baserad på brunkol. Verksamheten innefattar brunkolsdagbrott i Lausitz, kraftverk i östra och norra Tyskland, transmissionsnätet i östra Tyskland samt lokalnät i Berlin, Hamburg och Mecklenburg Vorpommern. I Polen utgör värmeproduktion och värmeförsäljning den största delen av verksamheten och Vattenfall har en marknadsandel på cirka 12%. El- och värmeproduktionen är främst baserad på kol. Vattenfall äger och driver även elnät samt distribuerar och säljer el, främst i sydvästra delen av Polen. Andel av koncernens externa nettoomsättning 1, 60% Andel av koncernens rörelse resultat 1, 51% Produktionsmix, producerad el,% 2 Vattenkraft 4 Fossilkraft 95 Vindkraft, biobränsle och avfall 1 1) Segmentet Övrigt redovisar en extern nettoomsättning på 10 635 MSEK (7%) och ett rörelseresultat på 2 005 MSEK ( 7%). 2) I den tyska verksamheten producerar Vattenfall normalt även el från kärnkraft men under 2008 stod två av de tyska kärnkraftverken stilla (se sidan 2 i Årsredovisningen för 2008).

Kommentar från koncernchefen 1 Vattenfalls vision och strategi för hållbarhet 4 Utmaningen med att investera i ny energi 8 Kolbaserad kraft ny och förbättrad 14 Teknik som ett verktyg för att minska utsläppen 20 Effektiv användning av kärnbränsle 28 Ett Vattenfall med mångfald presterar bättre 32 Redovisningens profil, innehåll och avgränsning 38 Vad är viktigt för Vattenfalls intressenter? 40 Innehållsförteckning enligt GRI 42 Vattenfalls profil 44 Miljö 46 Samhälle 58 Ekonomi 73 Styrning av hållbarhetsarbetet 77 Bestyrkanderapport 82 Ordlista 83 Kontaktpersoner 85 det här vill vi > det här gör vi > det här har vi uppnått

Det här vill vi Kommentar från koncernchefen Vattenfall förstärker strateginförattstödja en hållbar utveckling I år publiceras för första gången Vattenfalls hållbarhetsredovisning samtidigt som årsredovisningen. Därigenom presenterar vi ett rapportpaket för 2008 som täcker alla viktiga aspekter av Vattenfalls verksamhet. Vi har valt att i årsredovisningen beskriva ett antal nyckelområden där Vattenfall satsar för framtidens el- och värmeproduktion, medan hållbarhetsredovisningen fokuserar på ett antal områden där våra intressenter ofta har frågor och synpunkter. Vattenfalls uppgift som energibolag är att förse våra kunder med energi, men vi ser också vår roll i ett större perspektiv. Den verksamhet vi bedriver har en stor påverkan på samhället globalt, regionalt och lokalt och därmed är hela samhället vår kund. Vi är övertygade om att Vattenfalls framgång kommer att avgöras av vår förmåga att stödja en hållbar utveckling i samhället och vi strävar ständigt mot det målet. Våra fem strategiska ambitioner har under flera år varit viktiga verktyg för detta arbete och kommer att vara det även fortsättningsvis. Under 2008 förstärkte Vattenfall strategin ytterligare genom att anta den strategiska inriktning som sammanfattas i följande tre ord: Making electricity clean. Det är vårt löfte till våra kunder och samhället och innebär att vi fortsätter att minska miljöpåverkan från all vår verksamhet, samtidigt som vi ser en betydande roll för el i ett framtida hållbart samhälle. En viktig del av denna strategi är Vattenfalls klimatvision att bli ett klimatneutralt företag till år 2050. Till 2030 har vi satt målet att halvera våra CO 2 -utsläpp från produktionen jämfört med 1990 års nivå. 2030 och 2050 kan kännas nästan overkligt avlägset. Men i energibranschen är investeringstiderna långa och planeringshorisonten ligger många år framåt i tiden. För att nå våra högt uppsatta klimatmål krävs att vi agerar nu. Därför arbetar vi redan efter en konkret och realistisk plan för Vattenfalls produktionsportfölj fram till 2030. Och redan 2020 och ännu tidigare kommer Vattenfalls bidrag till EU:s klimatmål att vara betydande. För att nå målen måste Vattenfall ta sig an utmaningarna inom många områden. Fler energikällor än idag kommer att utnyttjas och en rad nya tekniska lösningar som möjliggör energiförsörjning med högt ställda miljökrav introduceras. Den nya CCS-tekniken, som avskiljer och lagrar koldioxid i berggrunden, har en central roll i minskningen av CO 2 - utsläppen från fossileldade kraftverk, men befinner sig än så länge i en utvecklingsfas. En annan viktig och snabbt växande del av framtidens el- och värmeproduktion är förnybara energikällor som vatten, vind, biobränslen och havsenergi. Även kärnkraften förväntas lämna ett betydande bidrag till morgondagens energiförsörjning. Vattenfalls hållbarhetsredovisning 2008 1

Det här vill vi En stor del av Vattenfalls arbete handlar om att utveckla och använda ny teknik. Säkert finns det de som kallar oss på Vattenfall för teknikoptimister, och den beskrivningen bär i alla fall jag med stolthet. Vi på Vattenfall tror på möjligheterna med modern teknik. I 100 år har Vattenfalls ingenjörer och tekniker funnit innovativa lösningar som bidragit till att öka verkningsgraden och kostnadseffektiviteten i produktionen, samtidigt som miljöpåverkan minskat. Under de senaste decennierna har ny teknik bidragit till att nästan helt eliminera utsläppen av partiklar och kraftigt reducera utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider från fossileldade kraftverk. Det är min övertygelse att tekniska lösningar under de kommande åren kommer att spela en nyckelroll i förverkligandet av Vattenfalls strategier. Vattenfall kan göra mycket och ska göra mycket i kampen mot den globala uppvärmningen. Men det krävs också politiska beslut, till exempel i form av en global prissättning på CO 2 -utsläpp. När internationella regelverk ger rätt incitament kommer investeringarna i klimatneutral produktion att ta riktig fart. Därför har Vattenfall, vid sidan av de stora satsningarna på våra egna anläggningar, i flera års tid arbetat aktivt som opinionsbildare i klimatfrågan. En rad initiativ som vi har lanserat har riktat strålkastarljuset mot klimatutmaningen och manat till engagemang, bland annat utsläppskartläggningen Climate Abatement Map och det internationella företagssamarbetet 3C, Combat Climate Change. Men det är först med Klimatmanifestet som Vattenfalls miljöambitioner har blivit riktigt kända hos en bredare allmänhet. I en omfattande kampanj i sex europeiska länder med start hösten 2008 har Vattenfall med annonsering i pressen och filmer i tv inbjudit alla människor att skriva under ett manifest som kräver ett globalt pris på CO 2 -utsläpp, ökat stöd till klimatvänlig teknik och klimatkrav på produkter. Fram till den sista januari 2009 hade 235 000 personer skrivit under manifestet, som kommer att presenteras vid FN:s stora klimatkonferens i Köpenhamn hösten 2009. Vårt syfte med Klimatmanifestet var att lyfta fram den starka folkliga opinion som finns i klimatfrågan, men också att skapa debatt. Vi har lyckats nå båda de målsättningarna och Vattenfall kommer även framöver att bjuda in både kritiker och meningsfränder till fortsatt dialog i denna mycket viktiga samhällsfråga. 2008 skrev Vattenfall även under FN-initiativet Global Compact, med FN:s tio principer för att värna mänskliga rättigheter, arbetsrätt och miljöhänsyn samt motverka korruption. Med detta vill vi tydligt visa att vi stödjer och värnar dessa principer inom de områden där vi kan påverka. Vi lyfter in dem i vår strategi, i vår kultur och i vårt dagliga arbete. Jag vill slutligen betona att Vattenfalls arbete för att stödja en hållbar utveckling i samhället genom våra strategiska ambitioner, vårt fokus på Making electricity clean och våra klimatinitiativ, handlar om utveckling och framsteg för oss och för samhället. Vi är övertygade om att en strategi som redan idag förbereder oss på att möta framtidens krav i fråga om miljöprestanda, lönsamhet och socialt ansvarstagande är en vinnande strategi. Vi ser fram emot att börja under 2009, och den 23 februari 2009 offentliggjorde vi våra intentioner att förvärva det holländska bolaget Nuon, vilket kommer att bidra till vår styrka och förmåga att nå våra ambitioner. Lars G. Josefsson, Koncernchef 2 VATTENFALLS HÅLLBARHETSREDOVISNING 2008

Det här vill vi Positiva händelser 2008 Utveckling av Vattenfalls produktionsportfölj Ett antal viktiga steg har tagits för att utveckla Vattenfalls produktionsportfölj. I september invigdes CCS-pilotanläggningen i tyska Schwarze Pumpe, där tekniken med avskiljning och lagring av koldioxid för första gången testas i ett kraftverk. Satsningarna på vindkraft har också fortsatt. I juni ägde den officiella invigningen av vindkraftparken Lillgrund i Öresund mellan Sverige och Danmark rum och under hösten förvärvade Vattenfall vindkraftbolagen AMEC Wind och Eclipse Energy samt vindkraftparken Thanet Offshore Wind, samtliga i Storbritannien. Vattenfall kommer även, i partnerskap med ScottishPower, att delta i budgivningen i den fortsatta utbyggnaden av brittisk havsbaserad vindkraft. Genom förvärvet av irländska Pandion, som realiserades i början av 2009, tar Vattenfall också en aktiv roll i utvecklingen av vågkraft. I slutet av året beslutade Vattenfall att inta en ledande global position inom kärnkraftssäkerhet och drift av kärnkraftverk. Svenska regeringens beslut i februari 2009 att tillåta nybyggnation av kärnkraftsreaktorer möjliggör också en fortsatt elproduktion med låga utsläpp. En storsatsning på biobränsle i Danmark beslutades i december 2008. Genom MaxBio-programmet kommer från och med 2018 upp till 724 000 ton kol om året att ersättas med biobränslen. Klartecken för Moorburg I september fick Vattenfall klartecken att fortsätta med projekteringen av det nya tyska kraftvärmeverket Moorburg i Hamburg. Kol är under överskådlig framtid oersättligt för att täcka Europas behov av el och värme och med moderna effektiva kraftverk minskar de totala utsläppen av koldioxid. Moorburg är förberett för att kunna använda CCS-tekniken i framtiden. Nöjdare kunder Under 2008 förbättrades Vattenfalls kundnöjdhetsindex, i synnerhet i de nordiska länderna, samtidigt som Vattenfall återigen vinner nya kunder i Tyskland. Negativa händelser 2008 Stillastående kärnkraftverk Vattenfalls kärnkraftverk i Tyskland, Brunsbüttel och Krummel, togs inte i drift under 2008 efter snabbstoppen 2007. Trots att orsakerna till snabbstoppen åtgärdades redan samma år har tidskrävande kontroll och verifieringsarbete samt nya krav medfört att anläggningarna ännu inte kunnat återstartas. Förutom minskad elproduktion har detta också medfört ökade CO 2 -utsläpp eftersom andelen fossilbaserad produktion har ökat. Även det svenska kärnkraftverket Forsmark stod stilla under sista kvartalet 2008, då flera styrstavar byttes på grund av defekter. Trots den negativa inverkan på elproduktionen är det betryggande att säkerhetsrutinerna i kärnkraftverken fungerar som avsett. Vattenkraftprojekt stoppat efter folkomröstning I november röstade kommuninvånarna i svenska Vilhelmina nej till ett projekt som skulle leda över vatten från Vojmån för att öka elproduktionen i Stalons vattenkraftverk. Därmed stoppades en vattenkraftutbyggnad på ca 154 GWh/år (motsvarande ungefär hälften av produktionen från vindkraftparken Lillgrund, eller el till 30 000 hushåll). Vi är ändå tacksamma för den konstruktiva dialog som förts och den samarbetsvilja som kommuninvånarna visat under förstudien. Vattenfalls hållbarhetsredovisning 2008 3

Det här vill vi Vattenfalls vision och strategiförhållbarhet Tillgång till energi är en förutsättning för att samhället ska kunna fungera och utvecklas. Samtidigt har all el- och värmeproduktion en påverkan på miljön. Vattenfall arbetar för en hållbar samhällsutveckling genom att hantera balansen mellan trygg energiförsörjning och de miljömässiga och sociala konsekvenserna på ett ansvarsfullt sätt. Vattenfall ser som sin uppgift att tillgodose samhällets energibehov på ett ansvarsfullt sätt. Den ledande principen är att arbetet med att tillgodose dagens behov aldrig får ske på bekostnad av kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Vad som är en godtagbar påverkan från el- och värmeproduktion och energiförsörjning måste fastställas i dialog med samhället, där ramarna utgörs av regelverk och marknadsmekanismer. Vattenfall tror att marknadsbaserade lösningar är det bästa sättet att nå en balans mellan motstridiga intressen, tillsammans med ett noggrant framtaget regelverk för att få rättvisa villkor och uppnå gemensamma mål och ambitioner. Vattenfalls vision är att vara ett ledande europeiskt energibolag och detta kräver mycket goda resultat längs hela värdekedjan för energi. För att kunna stödja en hållbar samhällsutveckling måste Vattenfall skapa värde inom områdena ekonomi, miljö och samhälle. Ekonomisk styrka är av avgörande betydelse för att kunna skapa värde för samhället och miljön. Vad förväntas av Vattenfall? Vattenfall har en kontinuerlig och öppen dialog med bolagets intressenter om deras förväntningar och behov i samband med Vattenfalls åtagande att tillhandahålla energi. Många intressenter har mycket höga förväntningar på Vattenfall. Samtidigt skiljer sig olika intressenters behov ofta åt och ibland kommer de även i konflikt. Därför är det viktigt att Vattenfall tar med intressenternas förväntningar i beslutsfattandet och i olika aktiviteter, för att kunna balansera mellan olika intressen och kommunicera hur beslutsarbetet utförs. För mer information om intressenternas förväntningar, se väsentlighetsanalysen på sidan 40. Vad kan Vattenfall uppnå? Inom det ramverk samhället fastställer använder och investerar Vattenfall i energikällor som stödjer en hållbar utveckling ekonomiskt, miljömässigt och socialt. För att uppnå en hållbar utveckling måste besluten fattas utifrån ett långsiktigt perspektiv. De relativa fördelarna med olika energialternativ måste bedömas utifrån alternativens egenskaper och förmåga att fungera i energisystemet. Vattenfall bedriver sina verksamheter i enlighet med bolagets kärnvärden öppenhet, ansvarstagande och effektivitet och för varje energikälla och varje typ av teknik strävar Vattenfall efter att vara bäst i branschen. Vattenfall tar en ledande roll i utvecklingen av energilösningar för att bygga bron till framtidens energisystem. Det handlar om de praktiska lösningar som krävs för att förbättra miljöprestanda och uppfylla samhällets behov av tillförlitlig energiförsörjning till ett överkomligt pris. Bland sådana övergångslösningar finns förnybara energikällor, kol med användning av CCSteknik (avskiljning och lagring av koldioxid) och kärnkraft. Vattenfall investerar även i forskning för att utveckla och utnyttja potentiella framtida energilösningar, vilket ger kunskap och expertis som gynnar såväl bolaget som samhället. Vattenfalls strategier och arbete för hållbarhet För att säkerställa ett långsiktigt värdeskapande och förverkliga visionen att vara ett ledande europeiskt energibolag har Vattenfall fastställt fem strategiska ambitioner: Nummer Ett för kunden, Nummer Ett för miljön, Lönsam tillväxt, Benchmark för branschen och En attraktiv arbetsgivare. Dessa ambitioner interagerar med och är beroende av varandra. Om Vattenfall kan bidra till en hållbar samhällsutveckling genom att erbjuda energilösningar som uppfyller såväl kundernas behov som högt ställda miljökrav, kommer Vattenfall även att vinna kundernas och allmänhetens förtroende. Om Vattenfall har allmänhetens förtroende går det lättare attrahera rätt kompetens. Med rätt kompetens, bra ledarskap och engagerade medarbetare kan Vattenfall bli ett föredöme benchmark för branschen. Är Vattenfall ett föredöme i branschen, med fokus på operativ effektivitet och värdeskapande, kan bolaget fortsätta att expandera med god lönsamhet. Detta är i sin tur en grundläggande förutsättning för att Vattenfall ska kunna bidra till en hållbar samhällsutveckling, arbeta för den strategiska inriktningen Making electricity clean och uppfylla klimatvisionen att vara ett klimatneutralt företag år 2050. I all aff ärsverksamhet och alla beslut är de fem strategiska ambitionerna viktiga verktyg för att säkerställa framtida värdeskapande, vilket är själv grunden för hållbarhet. För varje strategisk ambition har Vattenfall fastställt en strategi med långsiktiga och kortsiktiga kvantitativa mål. För ytterligare information, se Vattenfalls årsredovisning 2008. I hållbarhetsredovisningen har de strategiska ambitionerna kopplats till valda PPI-indikatorer (Preferred Performance Indicators). PPI-indikatorerna är GRI 1 -indikatorer som är särskilt relevanta för de respektive ambitionerna. 1) Vattenfalls hållbarhetsredovisning följer GRIs riktlinjer (Global Reporting Initiative). För närmare information, se sidan 38. 4 Vattenfalls hållbarhetsredovisning 2008

Det här vill vi Huvudstrategier för varje strategisk ambition Nummer Ett för kunden Öka kundorienteringen samt vinna marknadsandelar och samtidigt öka kostnadseffektiviteten Öka kundorienteringen inom Vattenfalls samtliga verksamheter. Säkerställa att Vattenfall har produkter och tjänster som bäst svarar upp mot de enskilda kundsegmentens behov. Öka medvetenheten om och stärka varumärket. Fortsätta att öka kundbas och marknadsandelar. Säkerställa en rimlig lönsamhet och bibehållen konkurrenskraft genom kontinuerligt ökad kostnadseffektivitet. Nummer Ett för miljön Utveckla produktionsportföljen i riktning mot ren energi Väsentligt öka investeringarna i tekniker med låga utsläpp, det vill säga förnybar energi, kärnkraft och kol med CCS (avskiljning och lagring av koldioxid). Öka effektiviteten i befintlig el- och värmeproduktion liksom i nätverksamheten. Påskynda aktiviteterna inom forskning och utveckling, till exempel CCS. Aktivt verka för globala och marknadsorienterade klimatlösningar för att främja investeringar i produktionstekniker med låga utsläpp. Lönsam tillväxt Driva tillväxt genom organisk expansion samt affärsutveckling i kombination med förvärv på prioriterade marknader Öka satsningen på organisk expansion. Fortsätta med förvärvsaktiviteter, primärt för att komma in på nya marknader. Driva affärsutveckling som ett komplement. Benchmark för branschen Sträva efter operationell effektivitet genom ökad produktivitet och bättre utnyttjande av koncernövergripande synergier Kontinuerligt driva program för ökad effektivitet i verksamheten (benchmarking, benchlearning, förbättrade processer). Mäta, följa upp och belöna förbättrade prestationer. En attraktiv arbetsgivare Attrahera, behålla och utveckla individer och kompetenser för framtiden Säkra kompetensförsörjningen. Attrahera, behålla och utveckla förstklassiga ledare. Fortsätta att utveckla organisationen genom ökat engagemang bland medarbetarna. Mål 69 Målet för 2011 är ett kundnöjdhetsindex på 69 för privatkunder och det långsiktiga målet är 70. -50 Målet är att minska CO 2 - utsläppen med 2% i egen verksamhet från 2009 till 2011, vilket motsvarar två miljoner ton. Det långsiktiga målet är att halvera CO 2 -utsläppen per producerad enhet el och värme i egen verksamhet fram till 2030, jämfört med 1990 års nivå. 10 Målet är en ökning av normalårsproduktion av el- och värme på 17 TWh från 2008 till 2011. Det långsiktiga målet är en marknadsandel på 10% på den framtida integrerade europeiska energimarknaden. -11 Målet är en produktivitetsförbättring på 11% från 2006 till 2010, motsvarande en kostnadssänkning med fem miljarder SEK. Det långsiktiga målet är att tillhöra den övre kvartilen i branschen. 76 Målet är att få ett commitment score på 76 år 2011. Det långsiktiga målet är 81. Viktiga GRI indikatorer (PPI) Kundnöjdhet (PR5) CO 2 -utsläpp (EN16) och andra utsläpp 1 (EN20) Ekonomiska mål (EC1) Intressenters engagemang/extern kommunikation 1 (EU18) Medarbetarnas engagemang 1 (HR4, LA7, LA10) och mångfald (LA13) 1) Dessa indikatorer har valts som komplement till affärsplanesmålen för verksamheten eftersom de är viktiga mått på Vattenfalls resultat ur ett hållbarhetsperspektiv. Vattenfalls hållbarhetsredovisning 2008 5

8 Det här Utmaningen gör vi med att investera i ny energi Utmaningen är att producera energi med godtagbar miljöpåverkan till priser som kunderna och samhället är villiga att betala. Vattenfalls ambition är att utveckla bolagets produktionsportfölj mot energikällor med låga utsläppsnivåer. 20 Teknik som ett verktyg för att minska utsläppen Sedan 1970-talet har Vattenfall kontinuerligt investerat i utsläppsreducerande teknik och har praktiskt taget eliminerat de utsläpp som har en direkt påverkan på miljön, som svaveldioxid och partiklar. Planen är nu att göra samma sak med koldioxid. DEThärGÖRVI Vattenfall gör stora investeringar i lösningar och initiativ för att skapa framtidens energisystem, som kommer att stödja en hållbar samhällsutveckling. Följande fem avsnitt ger en fördjupad beskrivning av Vattenfalls arbete och utmaningar för att förverkliga denna förändring. 6 Vattenfalls hållbarhetsredovisning 2008

14 Kolbaserad kraft ny och Det förbättrad här gör vi Trots alla ansträngningar att hitta alternativa energikällor kommer kol att spela en viktig roll för att trygga energiförsörjningen inom överskådlig framtid. Kolet måste dock användas så effektivt som möjligt och det krävs ny teknik för att minska CO 2 - utsläppen. Vattenfall investerar för att ersätta gammal kolkraft med ny. 28 Effektiv användning av kärnbränsle Betydande framsteg har gjorts inom användningen av kärnbränsle för elproduktion. Dagens kärnbränslen är mycket mer avancerade och effektiva, tack vare förbättringar i bränsleframställningen och hur bränslet används i elproduktionen. Detta har lett till mindre gruvbrytning och en minskning av de resurser som krävs, liksom en minskad mängd avfall. 32 Ett Vattenfall med mångfald presterar bättre Mångfald kan spela en viktig roll för att skapa ett lönsammare, effektivare och attraktivare Vattenfall. En personalstyrka med många olika bakgrunder och erfarenheter är mer innovativ och villig att införa nya arbetssätt, vilket ger verksamheten många påtagliga fördelar. Vattenfalls hållbarhetsredovisning 2008 7

Det här gör vi Utmaningen med attinvestera inyenergi 8 Vattenfalls hållbarhetsredovisning 2008

Det här gör vi Under de närmaste 20 åren måste energisystemet anpassas för att stödja en hållbar samhällsutveckling. Utmaningen är att tillhandahålla energi med godtagbar miljöpåverkan till priser som kunderna och samhället är villiga att betala. Vattenfalls ambition är att utveckla produktionsportföljen för att uppfylla det långsiktiga målet att minska CO 2 -utsläppen per producerad energienhet i den egna verksamheten med 50% till år 2030 jämfört med 1990. Detta kommer att göras genom att ersätta gammal kapacitet, investera i förnybar energi och kärnkraft, samt genom koldioxidminskande åtgärder i befintliga anläggningar. Dessutom kommer den planerade tillväxten av portföljen att möjliggöra ytterligare utsläppsminskningar och möta den ökade europeiska efterfrågan på energi med låga utsläpp. Övergången kommer att ta tid och kräva betydande ekonomiska investeringar. Vattenfalls planer håller redan på att förverkligas. Exempelvis har investeringar i vindkraft gjorts under 2008 som gör Vattenfall till ett av världens ledande bolag inom havsbaserad vindkraft. Under 2008 ökade Vattenfall takten i bolagets satsningar på vindkraft, huvudsakligen genom förvärv i Storbritannien. Projektet Thanet Offshore Wind kommer att ha en kapacitet på cirka 300 MW. Genom förvärvet av Eclipse Energy och AMEC Wind Energy Ltd och samarbetet med ScottishPower Renewables har Vattenfall tagit en aktiv roll i vindkraftsutvecklingen i Storbritannien. Vattenfall äger redan den havsbaserade vindkraftparken Kentish Flats i Storbritannien, liksom två av världens fyra största havs baserade vindkraftparker, Lillgrund utanför Sveriges sydkust och Horns Rev i danska Nordsjön. Vattenfall driver också en av de största vindkraftparkerna i Polen och fortsätter att investera där. samhällets framtida energibehov är utgångspunkten Vattenfalls uppgift är att förse samhället med energi. Framtidens energiförsörjning måste uppfylla ett antal krav: den måste vara säker, stabil, ha ett överkomligt pris, uppfylla morgondagens miljökrav och på alla andra sätt stödja en hållbar samhällsutveckling. Vattenfalls långsiktiga planering av produktionsportföljen bygger på samhällets framtida energibehov och samhällets förtroende för olika energikällor. Utvecklingen av produktionsportföljen och övergången till nya energikällor kommer att ske gradvis och vara baserad på den teknik, de resurser och den infrastruktur som finns att tillgå. Ny teknik kan införas när den uppfyller samhällets krav på energi till ett överkomligt pris, det vill säga när produktionskostnaden har nått en nivå som gör produktionen kommersiellt lönsam. Vattenfall tror att Europa kommer att lyckas med arbetet med att öka energieffektiviteten. Detta syns i bedömningen av den framtida energiförbrukningen i Europa, där Vattenfalls prognos ligger 10% lägre än de officiella EUprognoserna. Men den totala energimängden som behövs kommer trots allt att vara betydande, och att möta detta behov kommer att kräva att alla tillgängliga energikällor används. Det finns ingen enskild lösning. hur investeringsbeslut fattas Vattenfalls långsiktiga investeringsplan för perioden fram till år 2030 innebär en övergång till nya energikällor, för VATTENFALLS HÅLLBARHETSREDOVISNING 2008 9

Det här gör vi att säkerställa framtida värdeskapande och för att klara de tuffa målen för minskning av CO 2 -utsläppen. För närmare information om strategier och mål, se avsnittet Vattenfalls vision och strategi för hållbarhet. Vattenfall har ett strategiskt förhållningssätt till sin produktionsportfölj. Förutom att uppfylla kraven på lönsamhet och riskprofil, måste varje långsiktig investering stödja Vattenfalls strategiska inriktning. Hur väl investeringen passar in i strategin beror på tre viktiga aspekter: Miljön: Investeringar ska stödja Vattenfalls miljöambitioner eller ha en specifik roll i övergången till framtidens energisystem. Vattenfall har fastställt tuffa mål för minskning av CO 2 -utsläppen, vilket medför konsekvenser för investeringsbesluten. Förvärven av vindkraft under 2008 är exempel på investeringar som följer strategin. Fossilbaserad kraftproduktion kommer att uppfylla detta kriterium när CCS-tekniken (avskiljning och lagring av koldioxid) är mogen för användning. Samhällets förtroende: Samhället och marknaden måste ha förtroende för de energikällor där investeringar görs. Till exempel finns det en ökande efterfrågan i samhället på förnybara energikällor som vindkraft. Detta återspeglas i införandet av stödprogram från myndigheterna för att kompensera för produktionskostnader över marknadspriset. Generellt finns även stöd för energikällor som skapar arbetstillf ällen och bidrar till regional utveckling. Försörjningstrygghet: Investeringar måste bidra till en trygg energiförsörjning och stabila energipriser. Detta uppnås genom att produktionen baseras på bränslen med hög leveranssäkerhet och genom att vissa energikällors beroende av väderförhållanden (exempelvis vind) balanseras med stabil baskraft (som kol och kärnkraft) och reglerkraft (exempelvis vattenkraft). Utan leveranssäkerhet finns risk för tillfällig elbrist och strömavbrott, vilket kan leda till allvarliga problem för samhället. Stabila och överkomliga energipriser uppnås genom låga investeringskostnader och säker leverans av bränslen till stabila priser. Ett exempel på hur dessa kriterier används kan ses i Tyskland där brunkol är en viktig källa till stabil baskraft, med en tillgång som beräknas räcka hundratals år. Kolkraften är även själva ryggraden för industrin i östra Tyskland och spelar en viktig roll i regionens ekonomiska utveckling. CCS-tekniken gör brunkolseldad kraftproduktion till ett möjligt investeringsalternativ. Mer information om Vattenfalls investeringsalternativ kan hittas på de följande sidorna, där det finns fördjupad information om olika energikällor, deras fördelar och nackdelar och den nuvarande produktionskostnaden med en marknadsprisjämförelse. Vattenfalls investeringar utvecklar produktionsportföljen Vattenfalls plan för den framtida produktionsportföljen pekar på en ökad spridning av energislagen i portföljen. Lönsam tillväxt kommer att stödja arbetet för att uppnå bolagets miljöambitioner och ge den ekonomiska styrka och flexibilitet som behövs för att finansiera investeringarna. Fossilbaserad kraftproduktion kommer att gå in i en ny era i Vattenfall med införandet av CCS-teknik (avskiljning och lagring av koldioxid). År 2030 beräknas koleldad kraft med CCS-teknik stå för ungefär 16% av den totala produktionen, vilket kommer att markant bidra till lägre CO 2 -utsläpp per kwh i Vattenfalls portfölj. CCS-tekniken kommer att först införas där utsläppsminskningen blir som störst, det vill säga i anläggningar med höga utsläppsnivåer och anläggningar med en lång kvarvarande livslängd. Vindkraften kommer att öka betydligt i Vattenfalls portfölj. Genom investeringarna som gjordes 2008 är Vattenfall på god väg att bli ett av världens ledande bolag inom havsbaserad vindkraft. Investeringarna kommer att fortsätta och år 2030 förväntas vindkraft ha samma andel i portföljen som vattenkraft. Detta kommer även att kräva betydande investeringar i distributionsnätet. Havsenergi, som innefattar vågkraft och tidvattenkraft, är ett område med enorm potential. Havsenergi är dessutom mindre väderberoende än vindkraft, eftersom vågorna inte varierar lika mycket i kraft och över tid. Vattenfall tror att havsenergin år 2030 kommer att vara lika ekonomiskt konkurrenskraftig som havsbaserad vindkraft, och bolagets investeringsplan innehåller olika pilotprojekt för de kommande åren. Atlantkusterna i Storbritannien, Irland, Norge och Danmark är lämpliga för havsenergi. Bioenergi kommer att spela en roll för produktionen av el och värme, även om det inte blir den viktigaste energikällan totalt sett. Biobränslen och i synnerhet restprodukter från andra industrier och avfall kommer att användas i samförbränning och för att ersätta fossila bränslen där så är möjligt. Vattenfall lägger vikt vid hållbarhetsaspekterna vid användning av bioenergi, däribland faktorer som koldioxidneutralitet, transporter och förändringar av markanvändningen, exempelvis risken för kalhuggning och förlorad biologisk mångfald. Vattenfall har en försiktig hållning till användningen av bioenergi i bolagets framtida produktionsportfölj. Vattenkraft är ett område där investeringar är tilltalande på grund av de låga utsläppen och möjligheten att använda kraften som reglerkraft, som kan balanseras mot användningen av andra energikällor. Den nuvarande utbyggnadspotentialen består huvudsakligen av förvärv utanför 10 Vattenfalls hållbarhetsredovisning 2008

Det här gör vi Planer för Vattenfalls produktionsportfölj 2008 2030 Fossilkraft 47% Vind 1% Vatten 24% Kol 20% Kärnkraft 22% Hav 8% Fossilkraft med CCS 16% Gas 4% Vind 12% Kärnkraft 28% Bio 6% Vatten 12% Vattenfalls långsiktiga investeringsplan innebär en övergång till nya energikällor, för att säkerställa framtida värdeskapande och för att klara de tuffa målen för minskning av CO 2 -utsläppen. I planen för den framtida produktionsportföljen ingår en ökad mångfald inom kraftproduktionen och Vattenfalls avsikt att växa. Planen är ett exempel på hur Vattenfalls strategiska ambitioner realiseras med utgångspunkt i nuvarande kunskap och förutsättningar i fråga om kostnader, miljöpåverkan, samhällets förtroende och leveranssäkerhet. Fossilbaserad kraftproduktion med CCS-teknik (avskiljning och lagring av koldioxid) beräknas stå för ungefär 16% av den totala produktionen. Vindkraften kommer att öka betydligt i Vattenfalls portfölj och år 2030 kommer havsenergin att vara lika ekonomiskt konkurrenskraftig som havsbaserad vindkraft. Vattenkraft är ett område där investeringar är tilltalande på grund av låga utsläpp och möjligheten att använda kraften som reglerkraft. Kärnkraften förväntas fortsätta att utgöra en viktig energikälla. Bioenergi kommer att spela en viss roll, men inte som den viktigaste energikällan i portföljen, och naturgas kommer förmodligen att ha mindre betydelse för Vattenfall även i framtiden. Andra potentiella energikällor, som geotermisk kraft och solenergi, förväntas inte vara möjliga storskaliga lösningar före 2030. Vattenfalls befintliga marknader. 2008 röstades ett projekt planerat i Vojmån i Sverige ner i en lokal folkomröstning. Andra mindre projekt kommer kontinuerligt att föreslås. Vattenkraft kommer att fortsätta att spela en viktig roll för Vattenfall, men dess andel av den totala produktionen förväntas minska till ungefär 12% till år 2030, på grund av de begränsade möjligheterna till utbyggnad och tillväxten i den totala portföljen. Kärnkraften är viktig för Vattenfalls elproduktion. På grund av dess mycket låga CO 2 -utsläpp, miljöprestanda, konkurrenskraft och säkra drift kommer kärnkraften att fortsätta att spela en viktig roll i energisystemet under överskådlig framtid. Vattenfall anser att kärnkraft behövs som en stabil baskraft. Vattenfall planerar för utbyggnad av kärnkraftsproduktionen på marknader där det finns förtroende för denna energikälla. Detta innefattar förnyelse av befintlig kapacitet och potentiella investeringar i nyare och mer effektiv kapacitet. Andelen kärnkraft förväntas dock sjunka i den totala portföljen eftersom andra energikällor förväntas växa mer. Naturgas kommer troligen att spela en mindre roll i Vattenfalls produktionsportfölj även i framtiden. Det mest effektiva sättet att använda naturgas är i kraftvärmeverk som producerar både el och värme. Gas är dock en fossil energikälla med höga kostnader och delvis osäkra leveransförhållanden, och kommer på lång sikt kräva CCS-teknik för att klara målen för utsläppsminskning, vilket ökar produktionskostnaderna. Andra potentiella energikällor, som geotermisk kraft och solenergi, förväntas inte kunna bli möjliga storskaliga alternativ för Vattenfalls produktionsportfölj fram till år 2030, med tanke på tillgänglig teknik och produktionskostnader. Vattenfalls hållbarhetsredovisning 2008 11

Det här gör vi vattenfalls alternativ för ny el och värmeproduktion fördelar,nackdelarochkostnader Vattenfalls plan för den framtida produktionsportföljen bygger på fördelar och nackdelar med olika energislag och deras respektive roller i energisystemet. Kostnadsstrukturen skiljer sig åt mellan olika produktionsalternativ och beror på många olika faktorer, exempelvis bränslepriser och hur pass mogen tekniken är. Normalt sett är ny produktionsteknik dyrare och kostnaden minskar med ökad erfarenhet och drift i eur 66 eur 45 Årsgenomsnitt för spotpris på el (eex), 1 MWh (EUR) eur 60 eur 40 eur 80 eur 60 större skala. För att investeringar ska vara lönsamma måste marknadspriset täcka alla kostnader, inklusive kapitalkostnader. I många länder inför myndigheterna stöd och subventioner för förnybar energi för att göra dessa energikällor konkurrenskraftiga. Kostnadsberäkningarna i detta exempel är baserade på externa källor och marknadsmässiga bränslepriser, liksom på Vattenfalls beräkningar av ledtider. eur 85 eur 40 Årsgenomsnitt för spotpris på el (nord- Pool), 1 MWh (EUR) Normalkostnad och kostnadsspann för att generera 1 MWh el (EUR) KÄrnKrAft I kärnreaktorer används uran för att producera el. Reaktorerna laddas normalt med nytt bränsle en gång på 12 24 månader, under ett stopp då även underhåll utförs. Kärnkraft används som baskraft i många energisystem. huvudsakliga fördelar Låga utsläpp Stabil baskraft Stabil bränsletillgång Konkurrenskraftiga produktionskostnader huvudsakliga nackdelar Höga investeringskostnader Stor komplexitet Behov av omfattande säkerhetsarbete Använt kärnbränsle är radioaktivt och kräver säker förvaring under lång tid Miljöpåverkan från uranbrytning måste hanteras Kostnadsuppskattning (i detta exempel) Kapacitet: 1 600 MW e Årlig drifttid: 7 800 timmar Effektivitet: 37% Ledtid för uppförande (inklusive tillstånd): 10 år Beräknad normalkostnad: ca 50 EUR/MWh Bioenergi (kraftvärme) Biobränslen förbränns för att producera fjärrvärme och ofta även el. Som biobränsle räknas många olika bränslen, som skiljer sig åt i fråga om hållbarhetsaspekter och energiinnehåll. Många bränslen är skogs- och jordbruksrester och avfall från byggnadsindustrin och hushåll (75 87% räknas som biogent avfall). I vissa regioner ökar odlingen av energigrödor. huvudsakliga fördelar Koldioxidneutralt om uppeldat material motsvaras av återväxt Energiutvinning från avfall ger samhällsfördelar Ofta lokalt tillgängligt huvudsakliga nackdelar Koldioxidneutraliteten förutsätter återväxt Konkurrens om användning Potentiella negativa förändringar av markanvändningen och förlust av biologisk mångfald vid ökad efterfrågan Utsläpp från transporter, vilket är särskilt kritiskt för bränslen med relativt lågt energiinnehåll Kostnadsuppskattning (i detta exempel) Kapacitet: 35 MW e + 65 MW th Årlig drifttid: 6 000 timmar Effektivitet: 90% (kraftvärmeproduktion) Ledtid för uppförande (inklusive tillstånd): 3 år Beräknad normalkostnad: ca 70 EUR/MWh VAttenKrAft I vattenkraftverk används gravitationskraften hos rinnande vatten för att producera el. I vattenkraftverk med dammar lagras vattnet i magasin för att kunna reglera produktionen. I strömkraftverk placeras turbinen direkt i vattenströmmen. Pumpkraftverk används för att lagra energi som producerats från andra källor. 75% av den potentiella vattenkraften i Europa har redan utnyttjats. huvudsakliga fördelar Låga utsläpp Kan fungera som bas-, topp- och reglerkraft och lagra energi Ingen bränslekostnad Lång ekonomisk livslängd huvudsakliga nackdelar Beroende av vattentillgång, nederbörd (regn och snö) och geografi (höjdskillnader) Höga investeringskostnader Stort ingrepp i landskapet och ändrat ekosystem i älvar Dammsäkerhet Få möjligheter att bygga ut Kostnadsuppskattning (i detta exempel) Kapacitet: 40 MW e Årlig drifttid: 4 000 timmar Ledtid för uppförande (inklusive tillstånd): 4 år Beräknad normalkostnad: ca 65 EUR/MWh Kalkylränta: 7%. Inflationstakt: 2%. 2009 års prisnivå. Kostnad för CO 2 -utsläpp: 20 EUR/ton. Källor: Elforsk, www.power-technologies.com, www.olkiluoto.info, marknadspriser för bränsle i december 2008, genomsnittliga spotpriser för el 2008 NordPool (Norden) och EEX (European Energy Exchange) (Tyskland). 12 VATTENFALLS HÅLLBARHETSREDOVISNING 2008

Det här gör vi eur 115 teknik under utveckling eur 115 eur 100 eur 75 eur 85 eur 80 eur 60 eur 45 VindKrAft (havsbaserad, landbaserad) naturgas Kol Med CCs-teKniK havsenergi (vågkraft, tidvattenkraft) El produceras i vindkraftverk som ofta byggs i kluster som kallas vindkraftparker. Kraftproduktionen beror på vindförhållandena. Parker till havs har vanligtvis starkare vindar, men de är svårare att bygga och underhålla. Därför är havsbaserad vindkraft dyrare än landbaserad. huvudsakliga fördelar Låga utsläpp Ingen bränslekostnad huvudsakliga nackdelar Behov av reservkraft på grund av väderberoende (vind) Påverkan på landskapet och buller Kräver betydande investeringar i distributionsnätet Kostnadsuppskattning (i detta exempel) Kapacitet: 100 MW e Havsbaserad vindkraft: Årlig drifttid: 3 200 timmar Ledtid för uppförande (inklusive tillstånd): 3 år Beräknad normalkostnad: ca 90 EUR/MWh Landbaserad vindkraft: Full produktion per år: 2 500 timmar Ledtid för byggande (inklusive tillstånd): 2 år Beräknad normalkostnad: ca 70 EUR/MWh Naturgas förbränns för att producera el och fjärrvärme. De flesta nya anläggningar är gaskombianläggningar (CCGT), där både ång- och gasturbiner används, vilket ökar effektiviteten. Den globala efterfrågan på naturgas ökar. huvudsakliga fördelar Lägre utsläpp och högre effektivitet än andra fossila bränslen huvudsakliga nackdelar CO 2 -utsläpp (CCS i gaseldade anläggningar blir dyrt) Oro kring bränsletillgång (de största reserverna finns i politiskt instabila regioner) Betydande fluktuationer i bränslepriset ger mindre stabila energipriser Kostnadsuppskattning (i detta exempel) Kapacitet: 800 MW e Årlig drifttid: 6 000 timmar Effektivitet: 60% Ledtid för uppförande (inklusive tillstånd): 4 år Beräknad normalkostnad: ca 85 EUR/MWh Kol (stenkol och brunkol) förbränns för att producera el och fjärrvärme. Kol är en dominerande energikälla i världen och står för 67% av elförsörjningen. Med CCS-teknik kan koldioxiden från kolförbränningen avskiljas, komprimeras i flytande form och lagras i berggrunden. huvudsakliga fördelar Stabil baskraft Låg bränslekostnad God tillgänglighet på bränsle från politiskt stabila regioner och en välfungerande marknad huvudsakliga nackdelar CCS-tekniken för att minska utsläppen till atmosfären är ännu inte klar för kommersiell drift. Miljöpåverkan från kolbrytning måste hanteras Lång byggnadstid Kostnadsuppskattning (i detta exempel) Exemplet gäller ett brunkolseldat kraftverk. Ledtid för uppförande: ca 10 år Beräknat kostnadsintervall: 45 85 EUR/MWh Kostnaderna blir högre i den tidigaste kommersiella fasen. CCS-tekniken förväntas mogna, vilket leder till lägre kostnader över tid. Energi i vågor, strömmar och tidvattenströmmar används för att producera el. Till exempel kan ytbojar användas för att fånga upp vågenergi. Vågkraft förväntas bli nästa kommersiella förnybara energikälla efter vindkraft. Många potentiella pilotprojekt är på gång och kostnaderna förväntas minska i takt med att tekniken utvecklas. huvudsakliga fördelar Låga utsläpp Ingen bränslekostnad Mindre väderberoende än vindkraft huvudsakliga nackdelar Tekniken är fortfarande under utveckling, vilket leder till höga produktionskostnader Kräver betydande investeringar i distributionsnätet Kostnadsuppskattning (i detta exempel) Exemplet gäller vågkraft. Ledtid för uppförande: ca 10 år Beräknat kostnadsintervall: 80 115 EUR/MWh Kostnaderna förväntas bli högre i den tidigaste kommersiella fasen. Havsenergitekniken förväntas mogna, vilket leder till lägre kostnader över tid. VATTENFALLS HÅLLBARHETSREDOVISNING 2008 13

Det här gör vi kolbaserad kraft nyochförbättrad energisystem i de länder där Vattenfall bedriver verksamhet storbritannien Kraftproduktionen i Storbritannien består av en mångsidig blandning av olika energislag. 2007 dominerades elproduktionen av naturgas (40%), stenkol (35%) och kärnkraft (16%). Vattenkraft och förnybar energi stod för 5,9% och nettoimporten för 1,5% av elförsörjningen. Storbritannien är EU:s största oljeproducent och oljeexportör och även en stor producent av naturgas. 40% av landets ekonomi är baserad på olja och gas. Landet har även betydande stenkolsreserver. tyskland Tysklands elproduktion är baserad på 23% stenkol, 24,5% brunkol, 22% kärnkraft, 13% gas och olja och 14% förnybar energi. Ett politiskt beslut har fattats om att fasa ut kärnkraften. Tyskland har betydande brunkols- och stenkolsreserver (40,8 respektive 23 miljarder ton). Brytningen av stenkol har subventionerats och kommer att ha avslutats år 2018. Brunkolsbrytningen är inte subventionerad (180 miljoner ton bröts 2007). Det finns få olje- och gasreserver. danmark Fram till början av 1990-talet var kol det dominerande bränslet för elproduktion. Idag kommer fortfarande 50% av Danmarks el från stenkol, 20% från gas och olja och en växande andel från förnybara källor (27% 2007, av vilket ungefär 20% var vindkraft). Det finns ingen potential för vattenkraft och ingen kärnkraft. Danmark har egna olje- och gasreserver, men inga inhemska kolreserver. sverige Nästan hälften av Sveriges elbehov täcks av kärnkraft och den andra hälften av vattenkraft. En mycket liten andel produceras av fossila bränslen och biobränslen och en ökande andel av vindkraft. Sverige har nästan inga inhemska kolreserver. Kolberoendet har fallit dramatiskt sedan 1930-talet då hälften av Sveriges energibehov täcktes av kol. 14 VATTENFALLS HÅLLBARHETSREDOVISNING 2008

Det här gör vi Kol kommer att fortsätta att spela en betydande roll i Europas energisystem under överskådlig framtid. Vattenfall investerar för närvarande i ett koleldat kraftverk i Hamburg i Tyskland för att möta regionens energibehov. CO 2 -utsläppen från kolbaserad el- och värmeproduktion kommer att minska drastiskt när CCS-tekniken är redo för kommersiell användning. Enligt International Energy Agencys årliga World Energy Outlook för 2008 kommer kol att fortsätta att vara en viktig energikälla såväl globalt som i Europa under flera decennier, på grund av stor tillgång, hög tillgänglighet och bristen på konkurrenskraftiga storskaliga alternativ. Inom EU finns flera medlemsstater där inhemsk kol, däribland stenkol och brunkol, spelar en dominerande roll på landets energimarknad. För närvarande är cirka 30% av elproduktionen inom EU:s 27 medlemsländer kolbaserad. I vissa EU-länder står kol för mer än 50% av den totala kraftproduktionen. Tyskland är den största konsumenten av kol i EU, följt av Polen. Europa kan täcka en betydande del av kolbehovet genom egna resurser. Med en årlig produktion motsvarande 315 miljoner ton kol står Europa för 8% av världsproduktionen. Polen och Tyskland är även de ledande producenterna av kol inom EU. Tillsammans står de för två tredjedelar av EU:s totala kolproduktion. Polen Polens elproduktion är nästan helt baserad på kol (94%). Eftersom det finns begränsad potential för vattenkraft, inga kärnkraftverk, stora stenkolsoch brunkolsreserver och mycket få gas- och oljereserver förväntas kol fortsätta att spela en betydande roll i Polens energiförsörjning. Landet bedriver omfattande brytning av stenkol och brunkol (90 respektive 60 miljoner ton år 2007). finland Elproduktionen är baserad på 25% kärnkraft, 15% kol, 15% vattenkraft, 11% gas, 7% torv och 11% biobränsle. Dessutom importerar Finland en relativt hög andel el från Norden och Ryssland (14% 2007). Finland har inga inhemska kolreserver och 2007 importerades 7 miljoner ton stenkol. Finland bygger ny kärnkraftskapacitet. Källa: European Association for Coal and Lignite ny kolbaserad kraft för att trygga energiförsörjningen Många EU-länder kan inte garantera en säker energiförsörjning utan kolbaserad kraftproduktion. Kol och kärnkraft är av avgörande betydelse för att täcka basproduktionen av el i hela Europa. I Tyskland gör planerna på att fasa ut kärnkraft kol till en ännu viktigare källa till baskraft. Vattenfalls uppförande av ett nytt stenkolseldat baskraftverk i Moorburg i Tyskland kommer att garantera en trygg el- och fjärrvärmeförsörjning för Hamburgs storstadsområde. Enligt Vattenfalls uppfattning är den stora utmaningen att göra fossila bränslen, som kol, så effektiva som möjligt och radikalt minska CO 2 -utsläppen genom att utveckla ny teknik. Moorburg kommer att ersätta gammal, ineffektiv kapacitet och minska de totala utsläppen. Förutom stabil tillgång på kol är kolkraften billig och konkurrenskraftig, vilket är en stor fördel. Andra alternativa fossila energikällor, som gas eller olja, har mer begränsade reserver och påverkas i högre grad av den politiska situationen i världen. nya kraftvärmeverket Moorburg Ett av världens modernaste och mest effektiva kraftvärme- VATTENFALLS HÅLLBARHETSREDOVISNING 2008 15

Det här gör vi verk för el och fjärrvärme byggs för närvarande i Hamburg- Moorburg. På en plats vid floden Elbe, som även tidigare använts för elproduktion, utnyttjar Vattenfall den allra senaste tekniken vid bygget av kraftverket. När anläggningen tas i drift kommer ungefär 85% av Hamburgs elbehov och 40% av dess fjärrvärmebehov att täckas. Det befintliga kraftverket i Hamburg-Wedel kommer att ha nått slutet på sin ekonomiska och tekniska livslängd 2012 och Hamburg behöver en ny bas för el- och värmeförsörjningen. Själva grunden för projektet är att kunna förse kunderna med en tillförlitlig och trygg leverans av el och värme. En trygg energiförsörjning är mycket viktigt för Hamburg. Den behövs för att säkerställa framtiden för redan etablerade stora industrier och för stadens förmåga att attrahera nya verksamheter. Vad är bas- och topplaster? Termen baslast beskriver ett el- eller fjärrvärmebehov som existerar oberoende av alla lastfluktuationer. Detta konstanta behov täcks av kraftverk som drivs 24 timmar per dag, 365 dagar om året. Mellanlast är behovet som finns under vissa timmar varje dag i tillägg till baslasten. Korta toppar i behovet kallas topplaster. Olika typer av kraftverk används för att hantera de olika lasttyperna till exempel kol- och kärnkraftverk för baslasten för el och gaskraft och pumpkraftverk för toppar. Vindkraft och solkraft ger variabel kraft, det vill säga med fluktuationer i energitillförseln utan koppling till behovet. Reglerkraft, som vattenkraft, används för att balansera kortvariga skillnader mellan tillgång och efterfrågan. Förberett för klimatneutral elproduktion Det är Vattenfalls avsikt att minska utsläppen från Moorburg i högsta möjliga grad. Vattenfall har åtagit sig det mycket konkreta målet att minska CO 2 -utsläppen per producerad kwh med 50% till år 2030, i förhållande till 1990 års nivå. Därför lovade Vattenfall i november 2007 Hamburgs senat att så snart de tekniska, juridiska och ekonomiska kriterierna tillåter utrusta kraftvärmeverket Moorburg med CCS-teknik. Med CCS-tekniken kan koldioxid avskiljas från kraftverkets rökgaser för permanent lagring under jord. Det exakta datumet för införande av CCS-teknik i Moorburg bestäms av en kommission med lika stor representation från Hamburgs stad och Vattenfall. Vattenfall är en global ledare inom utvecklingen av CCS-teknik (läs mer i årsredovisningen för 2008 på sidan 16 eller på webben: www.vattenfall.com/ccs). Stödjer regional utveckling Kraftvärmeverket Moorburg kommer att skapa och trygga jobb. I framtiden kommer nära 350 personer att arbeta hos Vattenfall och olika leverantörer med drift och underhåll av kraftverket. Detta kommer att ge de 96 medarbetarna på kraftverket i Wedel, som beräknas stängas 2012, möjlighet till fortsatt anställning. Vid de mest intensiva perioderna under byggnadsprocessen kommer upp till 2 000 arbetare att jobba på byggplatsen. Dessutom kommer tjänsteföretag i regionen att få ökad omsättning, samtidigt som Hamburgs hamn kommer att få status som internationell hamn genom en fraktökning motsvarande fyra till fem miljoner ton. 16 Vattenfalls hållbarhetsredovisning 2008