AM 30 SM 1401 Registerbaserad arbetsmarknads- och lönesummestatistik 2013 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik Labour statistics and Gross pay based on administrative sources 2013 I korta drag Antalet förvärvsarbetande och lönesumman ökade År 2013 var det totala antalet förvärvsarbetande 4 619 000 personer, en ökning på 0,9 procent jämfört med föregående år. Lönesumman ökade med 2,9 procent jämfört med år 2012 och uppgick till totalt 1 439 miljarder kronor. Förvärvsintensiteten ökade endast för kvinnor Förvärvsintensiteten i åldern 20 64 år var oförändrad mellan år 2012 och 2013 och uppgick till 77 procent. Kvinnornas förvärvsintensitet ökade 0,1 procentenheter till 75,7 procent medan männens förvärvsintensitet förblev oförändrad på 78,5 procent. Statistiken visar på olika grad av förvärvsintensitet utifrån de förvärvsarbetandes födelseregion. Av utrikesfödda förvärvsarbetande har personer födda i Sydamerika den högsta förvärvsintensiteten. Största ökningarna i Stockholms och Uppsala län I Stockholms och Uppsala län ökade antalet förvärvsarbetande med 1,6 procent vardera. Löntagare i Stockholms län stod även för den största andelen av den totala lönesumman, 29 procent. Alla län hade en positiv lönesummeutveckling år 2013. Uppsala län stod för den största procentuella ökningen, 3,8 procent. Tillverkning och utvinning minskar Tillverkning och utvinning var den enda näringsgren som minskade i antalet förvärvsarbetande och även hade en negativ lönesummeutveckling. Störst procentuell ökning av både lönesumma och antal förvärvsarbetande hade Hotell- och restaurangverksamhet. Maria Håkansson, SCB, tfn 019-17 66 82, maria.hakansson@scb.se Maria Nilsson, SCB, tfn 019-17 60 78, maria.nilsson@scb.se Therese Hedlund, SCB, tfn 019-17 65 44, therese.hedlund@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie AM Arbetsmarknad. Utkom den 4 december 2014. URN:NBN:SE:SCB-2014-AM30SM1401_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.
SCB 2 AM 30 SM 1401 Innehåll Statistiken med kommentarer 4 Sysselsättningsutvecklingen i riket 4 Förvärvsintensitet 4 Lönesummornas utveckling i riket 6 Den regionala sysselsättnings- och lönesummeutvecklingen 7 Regional sysselsättning och lönesumma för utrikesfödda 9 Näringsstruktur 11 Utrikesföddas näringsstruktur 12 Lönesumman efter samhällssektor 13 Utbetalningar av sociala ersättningar 14 Pendling 15 Lokala arbetsmarknader 17 Tabeller 18 1. Procentuell förändring i lönesumma efter arbetsställets kommun, 2012 2013 2. Förändring av lönesumman efter sektor, 2012 2013 3. Kommuner med störst respektive minst andel arbetspendlare från kommunen, 2013 4. Kommuner med störst respektive minst andel arbetspendlare till kommunen, 2013 Diagram 19 1. Antal förvärvsarbetande efter kön, 1986 2013 2. Förvärvsintensitet 20 64 år efter födelseregion och kön, 2013 3. Förvärvsintensitet utrikesfödda 20 64 år efter antal år sedan senaste folkbokföring och kön, 2013 4. Lönesummor i löpande och fasta priser (mdkr) samt förvärvsarbetande, 1985 2013 Index 1985=100 5. Procentuell förändring i antal förvärvsarbetande (dagbefolkning) efter arbetsställets län, 2012 2013 6. Procentuell förändring i lönesummor efter arbetsställets län, 2012 2013 7. Förvärvsarbetande efter arbetsställets län och in- och utrikesfödda, 2013 8. Lönesummor efter arbetsställets län och in- och utrikesfödda, 2013 9. Antal förvärvsarbetande efter näringsgren och kön, 2013 10. Lönesummor efter näringsgren och kön, 2013 11. Antal utrikesfödda förvärvsarbetande efter näringsgren och kön, 2013 12. Andel utrikesfödda förvärvsarbetande efter näringsgren, 2013 13. Lönesummor (mnkr) utrikesfödda efter näringsgren och kön, 2013 14. Sociala ersättningar efter typ av ersättning (mdkr) och kön, 2013
SCB 3 AM 30 SM 1401 15. Andel arbetspendlare efter ålder och kön, 2013 Fakta om statistiken 20 Detta omfattar statistiken 20 Definitioner och förklaringar 20 Jämförbarhet över tiden 21 Så görs statistiken 21 Statistikens tillförlitlighet 22 Bra att veta 23 Annan lönesummestatistik vid SCB 23 Annan sysselsättningsstatistik vid SCB 23 In English 25 Summary 25 List of terms 25
SCB 4 AM 30 SM 1401 Statistiken med kommentarer Sysselsättningsutvecklingen i riket År 2013 uppgick det totala antalet förvärvsarbetande till 4 619 000 personer, vilket var en ökning med drygt 40 000 personer eller 0,9 procent från år 2012. Av samtliga förvärvsarbetande var 48 procent kvinnor och 52 procent män. Diagram 1. Antal förvärvsarbetande efter kön, 1986 2013 1 Under 2000-talet har antalet utrikesfödda förvärvsarbetande ökat med drygt 260 000 personer. År 2000 var andelen utrikesfödda 10,2 procent av alla förvärvsarbetande, medan motsvarande siffra år 2013 var 14,6 procent. Vi har i detta statistiska meddelande därför valt att, förutom att göra ordinarie redovisning av statistiken, fokusera lite extra på de förvärvsarbetande som är utrikesfödda. Av alla förvärvsarbetande år 2013 var 676 000 personer utrikesfödda. Förvärvsintensitet Förvärvsintensitet är ett mått som visar antal förvärvsarbetande personer i relation till samtliga personer i befolkningen. I åldersgruppen 20 64 år var förvärvsintensiteten oförändrad mellan år 2012 och 2013 och uppgick till 77 procent. För kvinnor ökade dock förvärvsintensiteten med 0,1 procentenheter till 75,7 procent, medan männens förvärvsintensitet var oförändrad och låg kvar på 78,5 procent. Förvärvsintensiteten skiljer sig åt beroende på födelseregion. År 2013 var förvärvsintensiteten för inrikesfödda 81 procent för kvinnor och 83 procent för män. Bland utrikesfödda var förvärvsintensiteten för både kvinnor och män högst bland personer födda i Sydamerika, 65 procent för kvinnor och 70 för män. Lägst förvärvsintensitet återfanns bland personer födda i Afrika, 40 procent för kvinnor och 50 procent för män. Oavsett födelseregion hade män en högre förvärvsintensitet än kvinnor. Inom Sverige samt Norden och länderna inom EU 2 var könsskillnaderna lägst, 1,6 procentenheter. Störst könsskillnader återfanns i Afrika samt de länder inom Europa som låg utanför EU 3 och Norden, där skillnaden var 10,0 respektive 9,9 procentenheter. 1 Tidsseriebrott inträffade år 1993, 2004 och 2011. 2 Norden och EU28. 3 Europa utom EU28 och Norden.
SCB 5 AM 30 SM 1401 Diagram 2. Förvärvsintensitet 20 64 år efter födelseregion och kön, 2013 Statistiken visar på stora skillnader i förvärvsintensitet beroende på hur länge en utrikesfödd person har varit folkbokförd i Sverige. Bland de i åldern 20 64 år som folkbokfördes år 2011 eller senare var 23 procent kvinnor och 41 procent män förvärvsarbetande år 2013. Ju längre tid en person har varit i Sverige desto högre blir förvärvsintensiteten. Även skillnaderna mellan könen krymper med tiden och bland de utrikesfödda som år 2013 hade varit folkbokförda i Sverige i mer än 15 år var förvärvsintensiteten 70 procent bland kvinnor och 71 procent bland män. Det är dock viktigt att uppmärksamma att även andra faktorer än tid i Sverige kan påverka nivån på förvärvsintensitet. Exempel på dessa är åldersstrukturen i respektive redovisningsgrupp samt det faktum att invandring från olika födelseregioner har varit olika stor under olika tidsperioder och därmed att dessa människor har haft olika lång tid på sig att etablera sig på arbetsmarknaden. Diagram 3. Förvärvsintensitet utrikesfödda 20 64 år efter antal år sedan senaste folkbokföring och kön, 2013
SCB 6 AM 30 SM 1401 Lönesummornas utveckling i riket Diagram 4 visar lönesummornas utveckling i löpande och fasta priser samt sysselsättningsutvecklingen mellan år 1985 och 2013. För att få de olika årens lönesummor jämförbara i termer av köpkraft har konsumentprisindex (KPI) används som deflator. Den totala lönesumman uppgick år 2013 till 1 439 miljarder kronor. Mellan år 2012 och 2013 ökade lönesumman med 2,9 procent i både löpande och fasta priser. Sedan mitten av 1990-talet har lönesummorna haft en positiv utveckling i både löpande och fasta priser. Lönesumman beräknas utifrån individers kontrolluppgifter och visar årlig summerad lön för alla individer som har haft en anställning under det aktuella året. Jämfört med lönesumman har sysselsättningsutvecklingen varit relativt stabil. För att en person ska klassificeras som förvärvsarbetande ska denna ha arbetat under november månad, varit folkbokförd i Sverige samt ha en inkomst som överstiger ett visst belopp. En ökande lönesumma kan bland annat indikera att antalet löntagare har ökat eller att högre lön har betalats ut av arbetsgivare. Diagram 4. Lönesummor i löpande och fasta priser (mdkr) samt förvärvsarbetande, 1985 2013 Index 1985=100 Mdkr 450 400 350 300 250 200 150 100 50 Lönesumma (löpande priser) Lönesumma (fasta priser) Förvärvsarbetande 0 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013
SCB 7 AM 30 SM 1401 Den regionala sysselsättnings- och lönesummeutvecklingen Sju av Sveriges län hade en större procentuell ökning av antalet förvärvsarbetande dagbefolkning mellan år 2012 och 2013 än riket som helhet. Störst ökning hade Uppsala och Stockholms län, 1,6 procent i vardera län. Dessa har under de senaste fem åren återfunnits bland de län som har haft högst procentuell ökning av antalet förvärvsarbetande. Att Östergötlands, Södermanlands, Västmanlands och Jämtlands län visar på en sysselsättningsutveckling som är starkare än riket är en nyhet jämfört med år 2012. Tre län visar på en minskad förvärvsarbetande dagbefolkning och bland dessa minskade Gotlands och Kronobergs län mest med 0,4 procent. Diagram 5. Procentuell förändring i antal förvärvsarbetande (dagbefolkning) efter arbetsställets län, 2012 2013 Även gällande lönesummans utveckling ligger Stockholm och Uppsala län högt. Drygt häften av den totala lönesumman (57 procent) betalades ut från arbetsställen inom de tre storstadslänen. Löntagare som arbetade inom Stockholms län stod för den största andelen av den totala lönesumman (29 procent). För löntagare i Västra Götaland var andelen 17 procent och för Skåne 12 procent.
SCB 8 AM 30 SM 1401 Alla län hade en positiv lönesummeutveckling år 2013, men det var sex län som hade en större procentuell ökning än riket som helhet. Den största procentuella ökningen återfanns i Uppsala (3,8 procent), följt av Norrbotten (3,6 procent) och Stockholm (3,5 procent). Den lägsta lönesummeutvecklingen återfanns i Kronoberg, 0,9 procent. Överlag var den procentuella lönesummeökningen lägre år 2013 jämfört med år 2012. Lönesummeökningen för riket var 3,8 procent år 2012 och 2,9 procent år 2013. Diagram 6. Procentuell förändring i lönesummor efter arbetsställets län, 2012 2013 Kvinnor hade en större procentuell lönesummeutveckling mellan år 2012 och 2013 än män. Totalt ökade lönesumman för kvinnor med 3,6 procent, medan männens ökade med 2,2 procent. Den största lönesummeökningen hade kvinnor som arbetade i Uppsala och Norrbottens län där lönesumman ökade med 4,2 procent. För männen fanns den största tillväxten i Uppsala län, där lönesumman ökade med 3,4 procent. Sett till den totala lönesumman i riket stod kvinnorna för 42 procent och männen för 58 procent. Män stod för den högsta lönesumman i alla Sveriges län, samtidigt som de var i majoritet bland de förvärvsarbetande. Störst skillnad i män och kvinnors andel av länets lönesumma fanns i Västmanland där kvinnors andel var 41 procent mot männens 59 procent. Kvinnor stod dock för 47 procent av alla förvärvsarbetande i länet. Minst skillnad sett till andel av lönesumma hade Gotland. Där utgjorde kvinnor och mäns andel 48 respektive 52 procent. Andelen förvärvsarbetande kvinnor på Gotland var 49 procent.
SCB 9 AM 30 SM 1401 Pajalas kommun var den kommun där lönesumman ökade mest, 15 procent. Denna ökning var stor i förhållande till andra kommuner, då Bergs kommun med den näst största lönesummeökningen hade en ökning på 6,5 procent. Av de kommuner med negativ utveckling var det Laxå som hade störst förändring (6,4 procent). Stockholm hade den största lönesummeökningen av storstadskommunerna med 4,5 procent. I Göteborg ökande lönesumman med 3,4 procent och i Malmö med 3,0 procent. Tabell 1. Procentuell förändring i lönesumma efter arbetsställets kommun, 2012 2013 Positiv förändring Negativ förändring Pajala 15,0 Laxå -6,4 Berg 6,5 Svenljunga -5,9 Orsa 6,5 Lessebo -5,2 Värmdö 5,9 Grästorp -5,0 Ekerö 5,8 Nacka -4,9 Mjölby 5,5 Surahammar -3,9 Haninge 5,3 Tingsryd -3,9 Mölndal 5,2 Bromölla -3,9 Askersund 5,2 Torsås -3,7 Ludvika 5,1 Norsjö -3,3 Regional sysselsättning och lönesumma för utrikesfödda Jämför man andelen utrikesfödda bland de förvärvsarbetande med andelen utrikesfödda i befolkningen som helhet ser man att i alla län var andelen utrikesfödda i befolkningen någon eller några procentenheter fler än bland de förvärvsarbetande. Stockholms län hade högst andel utrikesfödda förvärvsarbetande med 22 procent. Vanligaste födelselandet var Finland (11 procent), följt av Irak och Polen (7 procent vardera). Skåne län hade 16 procent utrikesfödda förvärvsarbetande och dessa var främst födda i Jugoslavien (12 procent) och Polen (10 procent). Västmanlands län och riket som helhet hade lika stor andel utrikesfödda förvärvsarbetande, 15 procent. I Västmanlands län var hela 22 procent av de utrikesfödda förvärvsarbetande födda i Finland, följt av Irak (11 procent). I riket som helhet var Finland det vanligaste födelselandet bland utrikesfödda förvärvsarbetande, följt av Irak och Polen.
SCB 10 AM 30 SM 1401 De två län med lägst andel utrikesfödda bland de förvärvsarbetande var Gotland och Jämtland. På Gotland var 5 procent av de förvärvsarbetande utrikesfödda och dessa kom främst från Finland (13 procent) och Thailand (7 procent). I Jämtland kom de flesta utrikesfödda förvärvsarbetande från Norge (12 procent), följt av Finland (9 procent). Diagram 7. Förvärvsarbetande efter arbetsställets län och in- och utrikesfödda, 2013 Den totala lönsumman uppdelad efter län och födelseregion visar att sex län låg över genomsnittet för riket gällande utrikesföddas andel av länets lönesumma. I Stockholms län stod utrikesfödda för 18 procent av den totala lönesumman, medan de utrikesfödda på Gotland och i Jämtland stod för 5 procent av lönesumman. Diagram 8. Lönesummor efter arbetsställets län och in- och utrikesfödda, 2013
SCB 11 AM 30 SM 1401 Näringsstruktur År 2013 var Vård och omsorg den näringsgren med flest antal förvärvsarbetande, 749 000 personer, vilket var en ökning på omkring 14 000 personer (1,9 procentenheter) jämfört med år 2012. Tillverkning och utvinning hade 573 000 förvärvsarbetande, vilket var en minskning med omkring 17 000 personer (2,9 procentenheter). Tillverkning och utvinning var den enda näringsgren som minskade antalet förvärvsarbetande mellan år 2012 och 2013. Störst procentuell ökning av antalet förvärvsarbetande jämfört med tidigare år hade dock Hotell- och restaurangverksamhet med 4,8 procentenheter, eller drygt 7 000 personer. Energiförsörjning och miljöverksamhet var den minsta näringsgrenen med drygt 47 000 förvärvsarbetande. Ökningen i näringsgrenen var 0,8 procentenheter jämfört med år 2012. Den näringsgren med högst andel förvärvsarbetande kvinnor var Vård och omsorg med 82 procent kvinnor. Inom Byggverksamhet återfanns lägst andel kvinnor, endast 8,5 procent. Den näringsgren med jämnast könsfördelning var Finans- och försäkringsverksamhet med 52 procent kvinnor och 48 procent män. Diagram 9. Antal förvärvsarbetande efter näringsgren och kön, 2013 Alla näringsgrenar, förutom Tillverkning och utvinning, hade en positiv lönesummeutveckling under år 2013. Mest ökade lönesumman i Hotell- och restaurangverksamhet där ökningen uppgick till 7,3 procent. Fastighetsverksamhet visade också en stor ökning med 7,2 procent. Tillverkning och utvinning minskade med 1,3 procent och var, som tidigare nämnts, även den enda näringsgren där antalet förvärvsarbetande minskade.
SCB 12 AM 30 SM 1401 Sett till den totala lönesumman inom olika näringsgrenar hade kvinnor den största andelen av lönesumman inom Vård och omsorg med 77 procent, följt av Utbildning med 71 procent. Männen hade den största andelen lönesumma inom Byggverksamhet, där de stod för 92 procent av näringsgrenens lönesumma. De näringsgrenar med jämnast könsfördelning av lönesumman var Hotell- och restaurangverksamhet (50 procent av respektive kön), Kulturella och personliga tjänster (51 procent kvinnor och 49 procent män) och Offentlig förvaltning och försvar (52 procent kvinnor och 48 procent män). Diagram 10. Lönesummor efter näringsgren och kön, 2013 Vård och omsorg; sociala tjänster Utbildning Offentlig förvaltning och försvar Kulturella och personliga tjänster m.m. Hotell- och restaurangverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Företagstjänster Handel Fastighetsverksamhet Information och kommunikation Jordbruk, skogsbruk och fiske Energiförsörjning; miljöverksamhet Tillverkning och utvinning Transport och magasinering Byggverksamhet Kvinnor Män 0 20 40 60 80 100 Utrikesföddas näringsstruktur Näringsstrukturen bland utrikesfödda skiljer sig något åt jämfört med samtliga förvärvsarbetande. Vård och omsorg var även för utrikesfödda den näringsgren där flest förvärvsarbetade år 2013, 130 000 personer. Näst största näringsgren var Företagstjänster (95 000 personer), följt av Tillverkning och utvinning (77 000 personer). Minst antal utrikesfödda förvärvsarbetande återfanns inom Energiförsörjning och miljöverksamhet, drygt 3 000 personer. Även bland utrikesfödda var det Vård och omsorg som hade högst andel förvärvsarbetande kvinnor, 76 procent. Inom Byggverksamhet återfanns 11 procent kvinnor, vilket var näringsgrenen med lägst andel utrikesfödda kvinnor. Den mest jämställda näringsgrenen var Företagstjänster med 47 procent kvinnor och 53 procent män. Diagram 11. Antal utrikesfödda förvärvsarbetande efter näringsgren och kön, 2013
SCB 13 AM 30 SM 1401 Totalt sett stod utrikesfödda för 15 procent av de förvärvsarbetande i riket. Tittar man på enskilda näringsgrenar var fördelningen mellan inrikes- och utrikesfödda varierande. Den näringsgren med högst andel utrikesfödda var Hotell- och restaurangverksamhet, där 36 procent av alla förvärvsarbetande var utrikesfödda. Den näringsgren med lägst andel utrikesfödda förvärvsarbetande var Jordbruk, skogsbruk och fiske där endast 5 procent var födda utanför Sverige. Diagram 12. Andel utrikesfödda förvärvsarbetande efter näringsgren, 2013 Den totala lönesumman för utrikesfödda uppdelat efter näringsgren visar att Vård och omsorg var den näringsgren med högst lönesumma. Vård och omsorg var också den näringsgren där utrikesfödda kvinnor dominerade i både lönesumma och antalet förvärvsarbetande (se Diagram 11). Trots att det var fler förvärvsarbetande inom Företagstjänster än inom Tillverkning och utvinning (se Diagram 11), var den totala lönesumman högre inom Tillverkning och utvinning. Det var också denna näringsgren som hade den högsta lönesumman för män. Diagram 13. Lönesummor (mnkr) utrikesfödda efter näringsgren och kön, 2013 Vård och omsorg; sociala tjänster Tillverkning och utvinning Företagstjänster Utbildning Handel Transport och magasinering Hotell- och restaurangverksamhet Byggverksamhet Information och kommunikation Offentlig förvaltning och försvar Kulturella och personliga tjänster m.m. Finans- och försäkringsverksamhet Fastighetsverksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet Jordbruk, skogsbruk och fiske Kvinnor Män 0 10 000 20 000 30 000 40 000 Mnkr Lönesumman efter samhällssektor Näringslivet stod för den största delen av den totala lönesumman år 2013 (73 procent). Bland de förvärvsarbetande återfanns 72 procent inom näringslivet och 28 procent inom offentlig sektor. Inom näringslivet återfanns den största andelen lönesumma inom aktiebolag, ej offentligt ägda, (882 miljoner kronor)
SCB 14 AM 30 SM 1401 medan den största andelen lönesumma inom offentlig sektor återfanns inom primärkommunal sektor (215 miljoner kronor). Mellan år 2012 och 2013 ökade lönesumman inom näringslivet med 2,5 procent. Detta kan jämföras med en ökning på 3,9 procent mellan år 2011 och 2012 och 6,7 procent mellan år 2010 och 2011. Inom offentlig sektor ökade lönesumman med 3,7 procent, vilket kan jämföras med en ökning på 3,6 procent mellan år 2011 och 2012 och 3,3 procent mellan år 2010 och 2011. Störst enskild ökning, 8,2 procent, återfanns inom gruppen övriga offentliga institutioner (exempelvis handelskamrar och kungliga akademier) medan den minsta ökningen, 0,3 procent, observerades inom ej offentligt ägda övriga företag. Tabell 2. Förändring av lönesumman efter sektor, 2012 2013 Lönesumma 2013 mdkr Förändring mellan 2012 och 2013 i procent Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Offentlig sektor 395,7 270,2 124,9 3,7 3,7 3,7 Statlig förvaltning 91,6 43,0 48,1 4,0 4,8 3,2 Statligt affärsverk 1,5 0,5 1,1 2,5 4,4 1,8 Primärkommunal sektor 215,3 164,3 50,9 3,5 3,5 3,5 Landsting 86,9 62,1 24,5 3,9 3,6 4,7 Övriga offentliga institutioner 0,5 0,2 0,3 8,2 7,8 8,7 Näringslivet 1 043,4 335,3 702,8 2,5 3,5 2,0 Aktiebolag, ej offentligt ägt 881,9 267,4 610,3 2,5 3,7 2,0 Övrigt företag, ej offentligt ägt 37,0 12,8 23,5 0,3 0,3 0,0 Statligt ägt företag eller organisation 41,8 14,2 27,5 2,2 1,5 2,5 Kommunalt ägt företag eller organisation 31,4 12,7 18,6 4,6 6,0 3,7 Övrig organisation 51,1 28,0 22,9 2,9 3,3 2,4 Okänd 0,1 0,1 0,1-17,8-6,5-32,4 Totalt 1 439,2 605,5 827,7 2,8 3,6 2,2 Utbetalningar av sociala ersättningar De skattepliktiga sociala ersättningarna, där bland annat pension, sjukpenning, arbetslöshetsunderstöd och livräntor ingår, redovisas på den så kallade sociala kontrolluppgiften. Summan av dessa ersättningar uppgick år 2013 till 557,6 miljarder kronor. Det innebar en ökning med cirka 27 miljarder i löpande priser jämfört med år 2012. Hälften av de sociala utbetalningarna utgjordes av den Allmänna pensionen. I absoluta tal var utbetalningarna av den Allmänna pensionen 288 miljarder kronor, vilket var en ökning med 6,4 procent i löpande priser jämfört med år 2012. Tjänstepensionen ökade med 5,3 procent till 103 miljarder under år 2013. Männens andel av de utbetalda pensionerna var större än kvinnornas. Tydligast var skillnaden i utbetald Tjänstepension där männen andel var 62 procent mot kvinnornas 36 procent. Kvinnorna erhöll ett större belopp i Ersättning från Försäkringskassan (sjukpenning, föräldrapenning m.m.) och för Inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning. Av de totalt 56 miljarderna som
SCB 15 AM 30 SM 1401 utbetalades i Ersättning från Försäkringskassan erhöll kvinnorna 65 procent och männen 35 procent. För Inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning var kvinnornas andel 57 procent och männens 42 procent. För resterande 1 procent fanns ingen uppgift om kön. Diagram 14. Sociala ersättningar efter typ av ersättning (mdkr) och kön, 2013 Allmän pension Tjänstepension, tjänstepensionsförsäkring Ersättning från Försäkringskassan, inkomst av anställning Inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning Privat pensionsförsäkring, pensionssparkonto Kvinnor Män 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 Mdkr Pendling Av de 4 619 000 förvärvsarbetande år 2013 var det 1 521 000 personer (33 procent) som pendlade mellan sin bostadskommun och arbetskommun. Av alla arbetspendlare var 223 000 personer utrikesfödda. Andelen pendlare har stadigt ökat sedan den första mätningen år 1985, då andelen pendlare var 22 procent. Sedan år 2000 har dock andelen pendlare varierat mellan 30 och 33 procent av de förvärvsarbetande. Det var något fler män än kvinnor som pendlade, totalt 35 procent män och 30 procent kvinnor av de förvärvsarbetande. Störst andel pendlare återfanns år 2013 i åldern 35 39 år (36 procent), medan de som var 60 år och äldre pendlade i minst utsträckning. Pendlingsmönstret var liknande för de utrikesfödda, både på nationell och regional nivå. Diagram 15. Andel arbetspendlare efter ålder och kön, 2013
SCB 16 AM 30 SM 1401 De kommuner med störst andel utpendlare var belägna i anslutning till en storstad. Av de boende i Sundbyberg, Salem, Lomma, Partille och Danderyd kommun arbetade mer än tre av fyra förvärvsarbetande i en annan kommun. Kiruna var den kommun med lägst andel utpendlare, endast 4 procent. Även andra Norrlandskommuner, såsom Skellefteå, Gällivare och Örnsköldsvik hade låg andel av de boende som arbetspendlade till en annan kommun. Tabell 3. Kommuner med störst respektive minst andel arbetspendlare från kommunen, 2013 Kommun Andel utpendlare Sundbyberg 81,3 Salem 80,1 Lomma 76,7 Partille 76,1 Danderyd 75,3 Gotland 8,4 Örnsköldsvik 6,8 Gällivare 6,6 Skellefteå 6,3 Kiruna 4,1 Även kommuner med hög andel inpendlare ligger i anslutning till en storstad. Den kommun med högst andel inpendlare var Solna, med 86 procent. Lägst andel inpendlare hade Gotlands kommun med 4 procent, följt av Örnsköldsvik, Skellefteå, Vilhelmina och Västervik kommun. I tabell 3 och 4 går också att utläsa att Sundbybergs och Danderyds kommun ligger på topplistan för både inoch utpendlare. Tabell 4. Kommuner med störst respektive minst andel arbetspendlare till kommunen, 2013 Kommun Andel inpendlare Solna 86,4 Danderyd 80,6 Sundbyberg 79,0 Burlöv 74,4 Mölndal 70,5 Västervik 8,3 Vilhelmina 7,6 Skellefteå 6,0 Örnsköldsvik 5,7 Gotland 3,9 Den kommun med högst procentuell förändring i andel pendlare mellan år 2012 och 2013 var Laxå med 2,9 procent. Samtidigt visar statistiken att andelen förvärvsarbetande i kommunen minskat med 3,3 procent samt att även lönesumman hade minskat. Motsatt förhållande rådde i Pajala kommun, där andelen arbetspendlare minskade med 2,8 procent samtidigt som andelen förvärvsarbetande ökade med 4,7 procent och lönesumman ökade med hela 15 procent. När arbetstillfällen försvinner eller tillkommer i en kommun börjar eller slutar många människor att arbetspendla till andra kommuner. Detta är särskilt tydligt i små kommuner, såsom Laxå och Pajala, där antalet arbetsgivare är färre än i storstadskommuner.
SCB 17 AM 30 SM 1401 Lokala arbetsmarknader Utifrån den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken gör SCB den regionala indelningen lokala arbetsmarknader (LA). Lokala arbetsmarknader bygger på uppgifter om sysselsättning och pendling mellan kommuner. Syftet är att kunna beskriva arbetsmarknadens funktionssätt för geografiska områden som inte är så beroende av omvärlden med avseende på utbud och efterfrågan av arbetskraft. 1985 var det första året som lokala arbetsmarknader togs fram utifrån RAMS. Antalet lokala arbetsmarknader var då 126 stycken det kan jämföras med 73 stycken år 2013. Under 2000-talet har antalet LA minskat med 17 stycken och med två stycken under det senaste året. De två lokala arbetsmarknader som försvann från 2012 till 2013 var Sorsele och Jokkmokk. I 2013 års indelning tillhör Sorsele Arjeplogs LA och Jokkmokk tillhör Gällivares LA. Den största lokala arbetsmarknaden var Stockholm-Solna LA med 36 ingående kommuner och en förvärvsarbetande dagbefolkning på 1,3 miljoner. Det var nästan en tredjedel av samtliga förvärvsarbetande i Sverige. Stockholm-Solna följdes av de två övriga storstad-la Malmö-Lund med 28 ingående kommuner och Göteborg som bestod av 18 kommuner. Sveriges minsta lokala arbetsmarknad var Åsele som hade en förvärvsarbetande dagbefolkning på 1110 personer år 2013. Av de totalt 73 lokala arbetsmarknaderna var det 25 stycken som endast bestod av en kommun.
SCB 18 AM 30 SM 1401 Tabeller 1. Procentuell förändring i lönesumma efter arbetsställets kommun, 2012 2013 2. Förändring av lönesumman efter sektor, 2012 2013 3. Kommuner med störst respektive minst andel arbetspendlare från kommunen, 2013 4. Kommuner med störst respektive minst andel arbetspendlare till kommunen, 2013
SCB 19 AM 30 SM 1401 Diagram 1. Antal förvärvsarbetande efter kön, 1986 2013 2. Förvärvsintensitet 20 64 år efter födelseregion och kön, 2013 3. Förvärvsintensitet utrikesfödda 20 64 år efter antal år sedan senaste folkbokföring och kön, 2013 4. Lönesummor i löpande och fasta priser (mdkr) samt förvärvsarbetande, 1985 2013 Index 1985=100 5. Procentuell förändring i antal förvärvsarbetande (dagbefolkning) efter arbetsställets län, 2012 2013 6. Procentuell förändring i lönesummor efter arbetsställets län, 2012 2013 7. Förvärvsarbetande efter arbetsställets län och in- och utrikesfödda, 2013 8. Lönesummor efter arbetsställets län och in- och utrikesfödda, 2013 9. Antal förvärvsarbetande efter näringsgren och kön, 2013 10. Lönesummor efter näringsgren och kön, 2013 11. Antal utrikesfödda förvärvsarbetande efter näringsgren och kön, 2013 12. Andel utrikesfödda förvärvsarbetande efter näringsgren, 2013 13. Lönesummor (mnkr) utrikesfödda efter näringsgren och kön, 2013 14. Sociala ersättningar efter typ av ersättning (mdkr) och kön, 2013 15. Andel arbetspendlare efter ålder och kön, 2013
SCB 20 AM 30 SM 1401 Fakta om statistiken SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) syftar till att ge årlig information om sysselsättning, pendling samt arbetsställens näringsgren och företagets sektorstillhörighet. Den har under olika namn publicerats i Statistiska meddelanden sedan 1986. SCB:s kontrolluppgiftsbaserade lönesummestatistik (LSUM) syftar till att redovisa nivå och utveckling av lönesummor, skattepliktiga sociala ersättningar och preliminär A-skatt. Årlig statistik över lönesummor har presenterats sedan 1980. Detta omfattar statistiken LSUM baseras på kontrolluppgifter från arbetsgivare och utbetalare av skattepliktiga sociala ersättningar. Redovisningen av lönesummorna görs regionalt, efter företagets sektor och efter arbetsställets näringsgren. Sociala ersättningar redovisas efter typ av ersättning. RAMS är en årlig, totalräknad statistik som primärt baseras på arbetsgivarnas kontrolluppgifter för anställda samt, från och med 2004, standardiserade räkenskapsutdrag från egna företagare. Före 2004 användes självdeklarationer från egna företagare istället för standardiserade räkenskapsutdrag. Kontrolluppgiften är central för statistiken då den innehåller uppgifter som knyter individer till både företag och arbetsställen via person-, organisations- och arbetsställenummer. Populationen i RAMS utgörs av alla personer som var folkbokförda i Sverige den 31/12 respektive år och den redovisas för den kommunindelning som gäller den 1/1 efterföljande år. Antal förvärvsarbetande och förvärvsintensiteter i olika grupper av befolkningen redovisas med november månad som referensperiod. Redovisning sker efter ålder, kön, region, näringsgren m.m. I regionindelade redovisningar klassificeras befolkningen såväl efter bostadens belägenhet (nattbefolkning) som efter arbetsplatsens belägenhet (dagbefolkning). Vid redovisning av dagbefolkning i RAMS utgörs populationen av förvärvsarbetande med arbetsplats i Sverige under referensperioden och som var folkbokförda i Sverige vid årets slut. Definitioner och förklaringar Lönesumma Lönesummebegreppet innebär summeringar av kontant bruttolön. Kontant bruttolön är det belopp som anges i fält nummer 11 på kontrolluppgifterna (KU10, KU13, KU14, KU15, KU16 och KU17). Preliminär A-skatt Den preliminära A-skatt som arbetsgivaren/utbetalaren dragit av från kontant bruttolön och övriga ersättningar. Sociala ersättningar Belopp på kontrolluppgifterna från allmänna eller privata utbetalare av sociala ersättningar. Uppgiften återfinns på kontrolluppgift 18 och 19 (KU18 och KU19). Förvärvsarbetande Som förvärvsarbetande räknas alla som har arbetat i genomsnitt minst en timme per vecka under november månad. Även de som var tillfälligt frånvarande under mätperioden, t.ex. på grund av sjukdom, ingår. Detta är samma definition som används i arbetskraftsundersökningarna (AKU). I RAMS ingår även 15-åringar i avgränsningen av förvärvsarbetande. Dessa redovisas inte i ordinarie tabeller utan tas fram vid specialbeställningar. Företagare Personer mellan 15 och 74 år som redovisat uppgift om aktiv näringsverksamhet räknas som förvärvsarbetande.
SCB 21 AM 30 SM 1401 Arbetsställe På kontrolluppgifterna från arbetsgivare anges organisationsnummer och, om arbetsgivaren har flera arbetsställen, arbetsställenummer för det arbetsställe där personen i fråga har arbetat. Om en person har flera kontrolluppgifter, får den med högst inkomst bestämma det huvudsakliga arbetsstället. Personer med enbart företagarinkomst förs på eget företag/arbetsställe. För personer med inkomst både från eget företag och från annan arbetsgivare används principen om högst novemberlönesumma. Särskilda arbetsställenummer I de fall då en person växlar mellan olika arbetsställen eller det av andra skäl inte går att fastställa arbetsställetillhörighet får personen ett s.k. särskilt arbetsställenummer. SCB strävar efter att begränsa antalet sådana nummer eftersom de leder till att många personer inte kan placeras geografiskt. Personer med särskilt arbetsställenummer får bostadens län och kommun som sitt arbetsställelän och arbetsställekommun. Näringsgren och sektor Från SCB:s företagsdatabas (FDB) hämtas uppgifter om företagets institutionella sektortillhörighet och arbetsställets näringsgren enligt standard för svensk näringsgrensindelning (SNI 2007). Läs om förändringar i näringsgrens- och sektorsindelningar på nedanstående webbadress: http://www.scb.se/pages/list 257220.aspx Jämförbarhet över tiden Redovisningen efter näringsgren baseras på den nya standarden för svensk näringsgrensindelning (SNI 2007), som inte är jämförbar med den gamla standarden SNI2002. Om flera verksamheter bedrivs vid ett och samma verksamhetsställe bestäms näringsgrenstillhörigheten som regel utifrån den verksamhet som har flest förvärvsarbetande. I de fall där det saknas information om arbetsställets näringsgren används istället företagets näringsgrens tillhörighet. Vid analyser av utvecklingen i olika sektorer över tid bör man vara medveten om att det förekommit klassificeringsförändringar i vissa grundregister samt privatiseringar av statlig och kommunal verksamhet. Så görs statistiken LSUM bygger på de kontrolluppgifter som senast den 31:e januari året efter aktuellt inkomstår ska sändas till inkomsttagare och Skatteverket av arbetsgivare och andra utbetalare. SCB tar emot två typer av kontrolluppgifter från Skatteverket, dels kontrolluppgifter från arbetsgivare och dels kontrolluppgifter från pensions- och försäkringsutbetalare m.m. Uppgifter från dessa båda källor sammanställs sedan av SCB. Ingen EU-reglering berör direkt statistiken över lönesummor. För att kunna koppla uppgifter om individer till kontrolluppgifterna matchas kontrolluppgifterna mot SCB:s Registret över totalbefolkningen (RTB). Matchningen görs på personnummer. Alla kontrolluppgifter matchar dock inte mot RTB. I samband med framställningen av 2013 års lönesummestatistik har kontrolluppgifterna i första hand matchas mot RTB avseende årgång 2013 och i andra hand mot RTB avseende årgång 2012. De som inte matchar kan vara personer från ett annat land som inte är folkbokförda i Sverige, men som ändå haft inkomst av anställning i landet. På deras kontrolluppgifter finns inget vanligt personnummer utan ett särskilt samordningsnummer. Det finns också kontrolluppgifter med felaktiga personnummer. Båda gruppernas löneinkomster ska ändå redovisas i lönesummestatistiken. Omfattningen för gruppen som inte kan redovisas på kön är 0,4 procent av den totala lönesumman. RAMS omfattar flera delregister, varav sysselsättningsregistret är det centrala vid redovisningar av sysselsättning. Flera grundregister används vid
SCB 22 AM 30 SM 1401 framställning av RAMS, nämligen kontrolluppgiftsregistret med löneuppgifter från arbetsgivare, kontrolluppgiftsregistret med data om sociala utbetalningar, registret över totalbefolkningen (RTB), företagsdatabasen (FDB), standardiserade räkenskapsutdrag (SRU), utbildningsregistret samt befolkningens studiedeltagande. Normalt avgränsas förvärvsarbete efter arbetad tid i november. Från administrativa register får man i avsaknad av information om arbetstid istället utgå från inkomstuppgifter. I kontrolluppgiftsregistret finns uppgifter om lönebelopp för varje persons anställningsförhållanden under året, men också markering för de månader som de skattepliktiga utbetalningarna avser. Klassificeringen sker med hjälp av en modellbaserad skattning där material från novemberundersökningen av arbetskraftsundersökningen (AKU) utgör dataunderlag som är urvalsbaserat. Sambandet mellan enkätsvaret om sysselsättningsstatus i AKU och registeruppgifter om löneinkomst m.m. utnyttjas. Skattningar sker separat för cirka 25 delgrupper. Metoden ger en likartad definition av förvärvsarbetande som AKU. Men undersökningarna redovisar olika nivåer av antal förvärvsarbetande. Se vidare under avsnittet Statistikens tillförlitlighet. Statistikens tillförlitlighet Tillförlitlighet i LSUM är beroende av att det som anges på kontrolluppgifterna är riktigt och att SCB får ta del av samtliga kontrolluppgifter som levereras till Skatteverket. Vad gäller uppgifternas riktighet kan sägas att de ursprungligen härrör från arbetsgivarnas system för löne- och personalredovisning som är ett viktigt underlag för de anställdas inkomstdeklaration och beskattning. SCB kan därför utgå från att uppgifterna är kontrollerade av arbetsgivaren innan de redovisas till inkomsttagaren och registreras av Skatteverket. För att få en bra regional redovisning krävs en god redovisning av arbetsställenummer på kontrolluppgiften. SCB genomför ett omfattande återkontaktsarbete för att nå god kvalitet med avseende på arbetsställenummer. En del felaktigheter kan dock kvarstå även efter detta arbete. Detta påverkar både tillförlitligheten i LSUM och RAMS. Statistik från RAMS bygger på register med generellt sett god kvalitet. Vissa felkällor finns dock, varför man får betrakta redovisade statistikuppgifter som skattningar, trots att statistiken är totalräknad. Sysselsättningsavgränsning Den modellskattning som används i RAMS ger en likartad definition av förvärvsarbetande som arbetskraftsundersökningarna (AKU) men inte fullt ut samma resultat. Metoden innebär att man minimerar nettofelen mot AKU och att man inte får systematiska fel i resultaten. Däremot ger metoden en slumpmässig osäkerhet. Det bakomliggande antagandet som denna modellbaserade sysselsättningsavgränsning för anställda bygger på, är att sambandet mellan variablerna i modellen ser ut på samma sätt för hela arbetsmarknaden som för svarsobjekten i AKU. Om detta antagande inte håller fullt ut leder detta till systematiska fel i skattningar vilka benämns modellfel. En ny metod för sysselsättningsavgränsning infördes i RAMS 1993. Detta innebar ett tidsseriebrott genom att den förvärvsarbetande populationen i riket minskade med cirka tre procent jämfört med den tidigare avgränsningsmetoden. Även 2004 gjordes en modellöversyn av sysselsättningsavgränsningen, vilken främst berör personer 65 84 år. Information om egna företagare hämtas från och med 2004 från standardiserade räkenskapsutdraget (SRU).
SCB 23 AM 30 SM 1401 I RAMS avseende 2011 genomfördes förändringar som påverkar personer som är 65 år och äldre. Den största förändringen innebär att personer som deklarerar för näringsverksamhet och är 65 år och äldre inte längre avgränsas med personer som har löneinkomster utan avgränsas på samma sätt som personer mellan 15 och 64 år och som deklarerar för näringsverksamhet. Detta innebär att deklaration av aktiv näringsverksamhet är ett tillräckligt krav för att klassificeras som förvärvsarbetande oavsett ålder. Dessutom ändras den övre åldergränsen för att bli klassificerad som förvärvsarbetande från 84 till 74 år. Även modellgrupperna som används vid klassificeringen av förvärvsarbetande görs om för personer mellan 65 och 74 år görs om. Partiellt bortfall av vissa företagsuppgifter Arbetsgivare med mer än ett arbetsställe anger fr.o.m. år 1985 ett arbetsställenummer på kontrolluppgiften. Om denna uppgift är ofullständig eller felaktig leder det till problem vid redovisning av dagbefolkning, pendling och bransch. I största möjliga utsträckning kontaktas företagen för komplettering eller rättning av uppgifterna. Partiellt bortfall av branschkod uppstår också genom att identiteten för vissa företag inte matchar mot företagsdatabasen (FDB) eller att arbetsstället saknar bransch i FDB. Antalet personer i dessa företag är 53 000 och får näringsgren "okänd", och utgör ca 1,1 procent av samtliga förvärvsarbetande. Bra att veta Annan lönesummestatistik vid SCB Lönesummor, arbetsgivareavgifter och preliminär A-skatt (LAPS) utgår från arbetsgivarnas skattedeklarationer. Uppgifterna är månatliga och statistiken redovisas kvartalsvis efter näringsgren och sektor. Dessa uppgifter är i stort jämförbara med LSUM på årsbasis. Mer information kan fås i Bakgrundsfakta till arbetsmarknads- och utbildningsstatistiken 2001:1. Annan sysselsättningsstatistik vid SCB Utöver RAMS finns två andra statistikgrenar vid SCB som redovisar sysselsättning. Undersökningarna har olika karaktär och kompletterar varandra. Av lite annat slag är uppgiften i företagsdatabasen (FDB) om antal anställda. Ambitionen i företagsdatabasen är att få in uppgift om storleksklassen på arbetsställen och företag. I vissa sammanhang kan även den information som finns där användas som komplement till annan sysselsättningsstatistik. Arbetskraftsundersökningen (AKU) mäter sysselsättningen månadsvis. Den är urvalsbaserad och omfattar cirka 29 000 personer varje månad och riktar sig till individer som får frågan om man förvärvsarbetade under mätveckan. Undersökningen ger en omfattande bild av sysselsättningen inkl. företagare och redovisar nattbefolkningen. Rapporteringen är snabb och sker månadsvis. Fr.o.m. april 2005 har arbetskraftsundersökningen omarbetats och EUharmoniserats. Den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken har företagets arbetsställe som uppgiftskälla. Syftet är att snabbt indikera förändringar i antalet anställningar. Den offentliga sektorn är nästintill totalundersökt, medan den privata sektorn baseras på ett urval av cirka 18 700 arbetsställen. Statistiken omfattar endast anställda och redovisar dagbefolkningen. Publiceringen är snabb och sker varje kvartal. Mer information om den kontrolluppgiftsbaserade lönesummestatistiken och den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats och www.scb.se/lsum respektive www.scb.se/rams
SCB 24 AM 30 SM 1401 Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, www.scb.se.
SCB 25 AM 30 SM 1401 In English Summary Labour statistics based on administrative sources allow data to be presented in great detail. The statistics are produced annually and are presented approximately 12 months after the measured period (November) each year. Between 2012 and 2013 the number of gainfully employed persons increased with 0.9 percent or about 40 000 persons. In the end of 2013 the total number of gainfully employed persons in Sweden were 4 619 000. The share of gainfully employed did not change between 2012 and 2013 and was 77 percent in the age between 20 and 64 years old. The share for women was 75.7 percent and the share for men was 75.7 per cent. Seven out of 21counties had a larger growth in employment between 2012 and 2013 than the whole country, which was 0.9 percent. The largest growth was in the counties of Uppsala and Stockholm 1.6 percent in each. In three counties the growth was negative and the county of Gotland had the largest decreased with minus 0.4 percent. The largest industry in Sweden was Human health and social work with 749 000 persons gainfully employed. The smallest industry was Energy and environment with 47 000 gainfully employed. Gross pay statistics are based on the yearly income statements of employees and recipients of taxable social benefit payments. These statements are supplied by employers, etc. and are used by the tax authorities for the income taxation of natural persons. Gross pay in Sweden in 2013 amounted to SEK 1 439 billion. This implies a 2.9 percent increase in current prices compared with 2012, when gross pay amounted to SEK 1 399 billion. Gross pay, measured in fixed prices using the Consumer Price Index as a deflator also increased by 2.9 percent in 2013 The total of social benefit payments amounted to SEK 557.6 billion. List of terms Dagbefolkning Förvärvsarbetande Förvärvsintensitet Inpendling Kommun Kontrolluppgift Kön (män, kvinnor) Län Lön Lönesumma Nattbefolkning Näringsgren Pendling Preliminär A-skatt Region of work Employed population Relative share of employed population Ingoing commuting Municipality Statement of income Sex (men, women) County Wage Gross pay Region of residence Industry Commuting Preliminary tax
SCB 26 AM 30 SM 1401 Riket Sektor Sociala ersättningar Utpendling The whole country Sector of employment Social benefit payments Outgoing commuting