Employment in municipalities and counties 2001 Labour statistics based on administrative sources. Minskad ökningstakt av sysselsättningen år 2001

Transkript

1 AM 32 SM 0301 Sysselsättningen i kommuner och län 2001 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik Employment in municipalities and counties 2001 Labour statistics based on administrative sources I korta drag Minskad ökningstakt av sysselsättningen år 2001 I slutet av 2001 var antalet förvärvsarbetande i Sverige Detta var en ökning med knappt personer under året, vilket innebär en mindre ökningstakt än under al verksamhet motor i sysselsättningsökningen Två tredjedelar av bruttoökningen av sysselsättning skedde inom kommunala verksamheter som vård, omsorg och utbildning. Antalet förvärvsarbetande inom kommuner och kommunala företag ökade med personer. Minskat glapp mellan könen Andelen förvärvsarbetande män låg kvar på 77,7 procent vilket var samma nivå som föregående år, medan andelen kvinnor ökade från 72,7 till 73,7 procent. Glappet mellan könen minskade därmed för första gången på tre år. Tre av fem kommuner växer Av landets 289 kommuner ökade antalet förvärvsarbetande i 172. Det var främst i Mälardalen, västra Götaland och sydvästra Skåne som sysselsättningen ökade, medan övre och mellersta Norrland hade en negativ utveckling. Martin Lagnerö, SCB, tfn , martin.lagnero@scb.se Gunnar Hedin, SCB, tfn , gunnar.hedin@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie Arbetsmarknad AM 32 SM Utkom den 14 mars Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 SCB 2 AM 32 SM 0301 Innehåll Statistiken med kommentarer 3 Sysselsättningsutvecklingen i riket 3 Förändringar i sektorsstrukturen 3 Förändringar i näringsstrukturen 4 Regionala förändringar 5 Tabeller 7 1. Förvärvsarbetande 16+ år 2001 efter arbetsplatsens (dagbefolkning) och bostadens (nattbefolkning) belägenhet, in- och utpendling över kommungräns, samt förvärvsintensitet för befolkningen redovisade för län, kommuner och kön 7 Fakta om statistiken 26 Detta omfattar statistiken 26 Definitioner och förklaringar 26 Så görs statistiken 27 Statistikens tillförlitlighet 27 Bra att veta 28 Annan statistik 28 In English 29 Summary 29 List of tables 29 List of terms 29

3 SCB 3 AM 32 SM 0301 Statistiken med kommentarer Sysselsättningsutvecklingen i riket I november 2001 var antalet förvärvsarbetande i Sverige Detta var en ökning med knappt personer från föregående år. Tillväxten i sysselsättning avstannade därmed något jämfört med perioden , då antalet förvärvsarbetande ökade med personer. I diagram 1 nedan redovisas antalet förvärvsarbetande i riket under perioden 1985 till Den djupa arbetsmarknadskrisen i början nittiotalet resulterade i att omkring jobb försvann på bara ett par år. Återhämtningen som inleddes från och med 1993 har ännu inte fullbordats och ännu år 2001 skulle ytterligare personer behöva komma i förvärvsarbete för att nivån från 1990 åter ska uppnås. Brottet i diagrammets kurva beror på att en ny metod att avgränsa förvärvsarbete infördes För att läsa mer om sysselsättningsavgränsningen, se avsnittet Mer om statistiken nedan. Diagram 1. Antal förvärvsarbetande (1 000-tal) Förvärvsarbetande (1 000-tal) Förändringar i sektorsstrukturen Den kraftiga nedgången i sysselsättning mellan 1990 och 1993 drabbade i första hand den konjunkturkänsliga industrin och dess tillhörande servicebranscher. Ganska snart kunde dock återhämtningen inom näringslivet påbörjas, vilket resulterade i den relativt goda utvecklingen i antalet förvärvsarbetande 1993 till Som ett resultat av krisen följde därpå stora neddragningar inom offentlig sektor, såväl kommuner som landsting och stat. Totaleffekten blev därmed en nettominskning i sysselsättning under de två därpå följande åren. Först från och med 1997 var den årliga sysselsättningstillväxten positiv. Under år 2001 avstannade utvecklingen inom den rena industridelen av näringslivet. Till allra största delen skedde ökningen inom offentlig sektor, mer specifikt kommuner och kommunala bolag. Antalet förvärvsarbetande inom den primärkommunala förvaltningen ökade med personer (2,7 procent) och inom de kommunalt ägda bolagen ökade sysselsättningen med personer (över 26 procent). Inom privata aktiebolag ökade antalet sysselsatta med personer, men inom såväl resten av näringslivet som i övriga delar av offentlig sektor minskade sysselsättningen eller var i närmast oförändrad. År

4 SCB 4 AM 32 SM 0301 Förändringar i näringsstrukturen Att den kommunala delen av offentlig sektor var det som drev sysselsättningsutvecklingen under 2001 syns också om man ser på förändringarna ur ett näringsgrensperspektiv. Som framgår av diagram 2 nedan var vård och omsorg den bransch där antalet förvärvsarbetande ökade mest i absoluta tal. Bakom denna ganska breda benämning var det till den absolut dominerande delen äldre- och handikappomsorg en till största delen kommunal angelägenhet som stod för ökningen. Även utbildning och forskning, där kommunerna också är den huvudsakliga sektorn, stod för en stor del av sysselsättningsuppgången. Antalet förvärvsarbetande inom denna näringsgren ökade med personer, motsvarande 4 procent. Diagram 2. Förändring av antalet förvärvsarbetande (1 000-tal) efter näringsgren och kön under 2001 Näringsgren Vård och omsorg Finansiell v erks o företagstj Utbildning och forskning By ggv erksamhet Offentlig v erksamhet Personliga o kult tjänster Energi, v atten, av fall Jordbruk, skog, fiske Handel o kommunikation Män Kv innor Tillv erkning o utv inning Ospecificerad Förvärvsarbetande (1000-tal) Även om de kommunala delarna av offentlig sektor stod för närmare två tredjedelar av bruttoökningen i sysselsättning, ökade också vilket framgick ovan antalet förvärvsarbetande inom näringslivet. Dock var det inte inom tillverkningsindustrin uppgången ägde rum. Antalet sysselsatta i näringsgrenen tillverkning och utvinning minskade tvärtemot med personer. Även inom handel och kommunikationer var det en negativ sysselsättningsutveckling. Istället var det de företagsnära tjänstebranscherna som stod för ökningen av antalet förvärvsarbetande inom näringslivet. Totalt sett ökade sysselsättningen inom denna näringsgren med nära personer. Rena företagstjänster utgjorde större delen av uppgången, men ännu under 2001 ökade antalet sysselsatta inom datakonsulter och dataservicebyråer med nära personer. Av den totala ökningen på personer under året var majoriteten (37 000) kvinnor. Antalet förvärvsarbetande män ökade bara med Detta hänger till stor del samman med könsstrukturen på den svenska arbetsmarknaden. Kvinnorna är överrepresenterande inom offentlig sektor, och där främst inom kommuner och landsting, medan männen dominerar inom näringslivet, och där främst inom tillverkningsindustrin och byggbranschen. När sysselsättningen ökade inom den kommunala delen av offentlig sektor var det därför i första hand kvinnor som påverkades, medan tillbakagången inom industrin främst drabbade männen. Sysselsättningstillväxten inom de företagsnära tjänsterna gynnade män och kvinnor till lika stora delar. Den enda mansdominerade branschen som på allvar ökade var byggverksamhet, där uppgången på knappa 8 000

5 SCB 5 AM 32 SM 0301 personer till 90 procent utgjordes av män. De totala förändringarna på arbetsmarknaden under året gjorde att förvärvsintensiteten (andel förvärvsarbetande av befolkningen i åldrarna ) ökade från 72,7 till 73,7 procent för kvinnor och låg oförändrat på 77,7 procent för män. Gapet i andelen sysselsatta mellan könen minskade därmed för första gången på tre år. Regionala förändringar Förändringarna i antalet förvärvsarbetande var ojämnt spridda över landet och mönstret var under 2001 inte lika tydligt som föregående år. Fortfarande var det i de större kommunerna som sysselsättningen ökade mest, procentuellt sett, medan sysselsättningen i de mindre kommunerna var oförändrad eller minskade. Antalet sysselsatta i de allra största kommunerna (mer än förvärvsarbetande) ökade måttligt med knappt 1 procent, medan ökningen var något större (mellan 1,5 och 2 procent) i de medelstora kommunerna. er med mellan och sysselsatta var i stort sett oförändrade, medan antalet förvärvsarbetande minskade marginellt i de allra minsta. Inom varje storleksklass finns det dock kommuner där sysselsättningen både ökar och minskar. Förändringen i diagrammet är den procentuella nettoförändringen inom respektive grupp. Diagram 3. Förändring i procent av antalet förvärvsarbetande (dagbefolkning) under 2001 fördelat efter kommunstorlek Antal förvärvsarbetande ,5 0 0,5 1 1,5 2 2,5 Procent Totalt sett ökade antalet förvärvsarbetande i 172 av landets 289 kommuner, medan två var oförändrade och övriga minskade. De tydligaste regionala mönstren är en generell minskning av antalet förvärvsarbetande i de flesta kommuner i övre och mellersta Norrland. erna i Mälardalen, Göteborgsregionen och sydvästra Skåne hade generellt sett en positiv utveckling av sysselsättningen. Bland de kommuner där antalet förvärvsarbetande ökade mest procentuellt sett, återfinns Nynäshamn (11,5 %), Mölndal (8,7 %) och Vännäs (6,9 %). I absoluta tal var det storstadskommuner som Göteborg, Solna och Malmö som bidrog mest till sysselsättningsökningen, med en tillväxt på mellan tre och fyra tusen förvärvsarbetande. Kumla var den kommun i landet där antalet förvärvsarbetande minskade mest, i både absoluta och relativa termer. Sysselsättningen sjönk med nära personer, motsvarande 13,9 procent. I övrigt var det i små kommuner som Högsby,

6 SCB 6 AM 32 SM 0301 Arjeplog, Sorsele och Norberg som antalet förvärvsarbetande minskade som kraftigast, procentuellt sett. Mer detaljerad statistik för landets samtliga kommuner, bl.a. fördelning efter näringsgren och sektor, finns tillgänglig i Sveriges Statistiska Databaser, som nås via SCB:s webbplats. Färdiga tabeller finns också publicerade direkt på webbplatsen, på adressen

7 SCB 7 AM 32 SM 0301 Tabeller 1. Förvärvsarbetande 16+ år 2001 efter arbetsplatsens (dagbefolkning) och bostadens (nattbefolkning) belägenhet, in- och utpendling över kommungräns, samt förvärvsintensitet för befolkningen redovisade för län, kommuner och kön Employed 16+ years old 2001 with place of work in the region (day-time population) and residence in the region (night-time population), commuting over municipality border and employed, as percentage of the population Stockholms län ,5 män ,6 kvinnor ,3 Upplands-Väsby ,5 män ,0 kvinnor ,0 Vallentuna ,9 män ,4 kvinnor ,4 Österåker ,8 män ,1 kvinnor ,5 Värmdö ,5 män ,1 kvinnor ,8 Järfälla ,7 män ,2 kvinnor ,2 Ekerö ,2 män ,1 kvinnor ,3 Huddinge ,0 män ,1 kvinnor ,9 Botkyrka ,3 män ,7 kvinnor ,9 Salem ,4 män ,9 kvinnor ,9 Haninge ,5 män ,3 kvinnor ,7 Tyresö ,5 män ,4 kvinnor ,6 Upplands-Bro ,4 män ,4 kvinnor ,3 Nykvarn ,9 män ,6 kvinnor ,2

8 SCB 8 AM 32 SM 0301 Täby ,5 män ,8 kvinnor ,1 Danderyd ,3 män ,1 kvinnor ,6 Sollentuna ,4 män ,6 kvinnor ,3 Stockholm ,3 män ,9 kvinnor ,7 Södertälje ,1 män ,3 kvinnor ,9 Nacka ,2 män ,1 kvinnor ,3 Sundbyberg ,5 män ,1 kvinnor ,9 Solna ,3 män ,9 kvinnor ,6 Lidingö ,2 män ,7 kvinnor ,7 Vaxholm ,5 män ,9 kvinnor ,1 Norrtälje ,2 män ,3 kvinnor ,9 Sigtuna ,9 män ,9 kvinnor ,9 Nynäshamn ,3 män ,7 kvinnor ,9 Uppsala län ,2 män ,8 kvinnor ,6 Håbo ,7 män ,9 kvinnor ,4 Älvkarleby ,4 män ,2 kvinnor ,4 Tierp ,6 män ,9 kvinnor ,0

9 SCB 9 AM 32 SM 0301 Uppsala ,5 män ,7 kvinnor ,4 Enköping ,1 män ,7 kvinnor ,3 Östhammar ,1 män ,3 kvinnor ,5 Södermanlands län ,4 män ,5 kvinnor ,3 Vingåker ,8 män ,3 kvinnor ,0 Gnesta ,3 män ,1 kvinnor ,2 Nyköping ,5 män ,1 kvinnor ,8 Oxelösund ,4 män ,8 kvinnor ,7 Flen ,0 män ,9 kvinnor ,9 Katrineholm ,2 män ,0 kvinnor ,4 Eskilstuna ,4 män ,0 kvinnor ,8 Strängnäs ,5 män ,5 kvinnor ,5 Trosa ,4 män ,1 kvinnor ,6 Östergötlands län ,3 män ,0 kvinnor ,4 Ödeshög ,7 män ,7 kvinnor ,5 Ydre ,0 män ,6 kvinnor ,2 Kinda ,5 män ,8 kvinnor ,0

10 SCB 10 AM 32 SM 0301 Boxholm ,9 män ,6 kvinnor ,8 Åtvidaberg ,6 män ,3 kvinnor ,6 Finspång ,1 män ,5 kvinnor ,2 Valdemarsvik ,6 män ,1 kvinnor ,7 Linköping ,8 män ,3 kvinnor ,2 Norrköping ,8 män ,9 kvinnor ,6 Söderköping ,1 män ,2 kvinnor ,0 Motala ,6 män ,7 kvinnor ,2 Vadstena ,4 män ,5 kvinnor ,2 Mjölby ,6 män ,5 kvinnor ,4 Jönköpings län ,3 män ,2 kvinnor ,2 Aneby ,1 män ,3 kvinnor ,8 Gnosjö ,1 män ,1 kvinnor ,8 Mullsjö ,6 män ,3 kvinnor ,6 Habo ,9 män ,5 kvinnor ,1 Gislaved ,1 män ,2 kvinnor ,7 Vaggeryd ,1 män ,6 kvinnor ,4

11 SCB 11 AM 32 SM 0301 Jönköping ,3 män ,0 kvinnor ,7 Nässjö ,3 män ,1 kvinnor ,3 Värnamo ,3 män ,1 kvinnor ,4 Sävsjö ,6 män ,6 kvinnor ,3 Vetlanda ,7 män ,3 kvinnor ,9 Eksjö ,1 män ,5 kvinnor ,7 Tranås ,6 män ,9 kvinnor ,1 Kronobergs län ,8 män ,9 kvinnor ,6 Uppvidinge ,5 män ,0 kvinnor ,5 Lessebo ,7 män ,7 kvinnor ,5 Tingsryd ,5 män ,5 kvinnor ,2 Alvesta ,0 män ,3 kvinnor ,3 Älmhult ,0 män ,2 kvinnor ,7 Markaryd ,2 män ,8 kvinnor ,2 Växjö ,6 män ,1 kvinnor ,0 Ljungby ,7 män ,9 kvinnor ,3 Kalmar län ,3 män ,9 kvinnor ,5

12 SCB 12 AM 32 SM 0301 Högsby ,0 män ,6 kvinnor ,1 Torsås ,7 män ,1 kvinnor ,7 Mörbylånga ,9 män ,0 kvinnor ,8 Hultsfred ,5 män ,2 kvinnor ,5 Mönsterås ,0 män ,1 kvinnor ,6 Emmaboda ,2 män ,8 kvinnor ,0 Kalmar ,6 män ,3 kvinnor ,9 Nybro ,7 män ,0 kvinnor ,2 Oskarshamn ,8 män ,6 kvinnor ,7 Västervik ,2 män ,0 kvinnor ,4 Vimmerby ,8 män ,1 kvinnor ,1 Borgholm ,8 män ,8 kvinnor ,7 Gotlands län ,6 män ,8 kvinnor ,4 Gotland ,6 män ,8 kvinnor ,4 Blekinge län ,3 män ,5 kvinnor ,9 Olofström ,1 män ,5 kvinnor ,4 Karlskrona ,6 män ,9 kvinnor ,2

13 SCB 13 AM 32 SM 0301 Ronneby ,5 män ,0 kvinnor ,9 Karlshamn ,3 män ,6 kvinnor ,9 Sölvesborg ,5 män ,0 kvinnor ,9 Skåne län ,1 män ,2 kvinnor ,9 Svalöv ,2 män ,2 kvinnor ,8 Staffanstorp ,5 män ,8 kvinnor ,3 Burlöv ,6 män ,4 kvinnor ,9 Vellinge ,6 män ,0 kvinnor ,3 Östra Göinge ,8 män ,4 kvinnor ,9 Örkelljunga ,9 män ,5 kvinnor ,9 Bjuv ,6 män ,6 kvinnor ,3 Kävlinge ,0 män ,6 kvinnor ,3 Lomma ,8 män ,6 kvinnor ,1 Svedala ,4 män ,1 kvinnor ,8 Skurup ,5 män ,9 kvinnor ,0 Sjöbo ,3 män ,8 kvinnor ,6 Hörby ,3 män ,6 kvinnor ,8

14 SCB 14 AM 32 SM 0301 Höör ,7 män ,8 kvinnor ,5 Tomelilla ,3 män ,9 kvinnor ,5 Bromölla ,7 män ,8 kvinnor ,3 Osby ,6 män ,8 kvinnor ,1 Perstorp ,2 män ,5 kvinnor ,5 Klippan ,4 män ,5 kvinnor ,0 Åstorp ,8 män ,3 kvinnor ,2 Båstad ,9 män ,6 kvinnor ,1 Malmö ,3 män ,0 kvinnor ,5 Lund ,3 män ,8 kvinnor ,8 Landskrona ,1 män ,5 kvinnor ,6 Helsingborg ,3 män ,9 kvinnor ,8 Höganäs ,5 män ,7 kvinnor ,4 Eslöv ,2 män ,3 kvinnor ,0 Ystad ,7 män ,7 kvinnor ,8 Trelleborg ,7 män ,6 kvinnor ,7 Kristianstad ,8 män ,3 kvinnor ,3

15 SCB 15 AM 32 SM 0301 Simrishamn ,5 män ,0 kvinnor ,1 Ängelholm ,1 män ,5 kvinnor ,6 Hässleholm ,0 män ,2 kvinnor ,6 Hallands län ,3 män ,8 kvinnor ,7 Hylte ,2 män ,6 kvinnor ,4 Halmstad ,9 män ,2 kvinnor ,6 Laholm ,8 män ,5 kvinnor ,9 Falkenberg ,1 män ,0 kvinnor ,1 Varberg ,9 män ,4 kvinnor ,2 Kungsbacka ,3 män ,5 kvinnor ,1 Västra Götalands län ,9 män ,0 kvinnor ,8 Härryda ,4 män ,1 kvinnor ,8 Partille ,5 män ,7 kvinnor ,3 Öckerö ,2 män ,2 kvinnor ,1 Stenungsund ,1 män ,5 kvinnor ,6 Tjörn ,5 män ,8 kvinnor ,0 Orust ,6 män ,4 kvinnor ,6

16 SCB 16 AM 32 SM 0301 Sotenäs ,3 män ,0 kvinnor ,3 Munkedal ,5 män ,4 kvinnor ,5 Tanum ,2 män ,6 kvinnor ,7 Dals-Ed ,7 män ,1 kvinnor ,2 Färgelanda ,0 män ,7 kvinnor ,1 Ale ,6 män ,3 kvinnor ,8 Lerum ,5 män ,7 kvinnor ,3 Vårgårda ,5 män ,2 kvinnor ,5 Bollebygd ,4 män ,3 kvinnor ,4 Grästorp ,4 män ,8 kvinnor ,0 Essunga ,6 män ,7 kvinnor ,1 Karlsborg ,0 män ,0 kvinnor ,6 Gullspång ,6 män ,9 kvinnor ,0 Tranemo ,8 män ,7 kvinnor ,4 Bengtsfors ,9 män ,9 kvinnor ,6 Mellerud ,1 män ,5 kvinnor ,4 Lilla Edet ,2 män ,6 kvinnor ,4

17 SCB 17 AM 32 SM 0301 Mark ,6 män ,3 kvinnor ,7 Svenljunga ,3 män ,3 kvinnor ,9 Herrljunga ,8 män ,5 kvinnor ,9 Vara ,6 män ,3 kvinnor ,6 Götene ,6 män ,9 kvinnor ,0 Tibro ,0 män ,1 kvinnor ,6 Töreboda ,6 män ,8 kvinnor ,1 Göteborg ,3 män ,4 kvinnor ,1 Mölndal ,3 män ,0 kvinnor ,6 Kungälv ,2 män ,1 kvinnor ,2 Lysekil ,7 män ,7 kvinnor ,7 Uddevalla ,7 män ,5 kvinnor ,8 Strömstad ,0 män ,2 kvinnor ,9 Vänersborg ,4 män ,4 kvinnor ,3 Trollhättan ,6 män ,9 kvinnor ,1 Alingsås ,1 män ,8 kvinnor ,4 Borås ,0 män ,5 kvinnor ,5

18 SCB 18 AM 32 SM 0301 Ulricehamn ,8 män ,2 kvinnor ,3 Åmål ,8 män ,6 kvinnor ,8 Mariestad ,8 män ,9 kvinnor ,5 Lidköping ,4 män ,0 kvinnor ,6 Skara ,0 män ,1 kvinnor ,9 Skövde ,2 män ,8 kvinnor ,6 Hjo ,0 män ,1 kvinnor ,8 Tidaholm ,5 män ,2 kvinnor ,5 Falköping ,6 män ,7 kvinnor ,3 Värmlands län ,4 män ,7 kvinnor ,0 Kil ,3 män ,1 kvinnor ,4 Eda ,0 män ,0 kvinnor ,2 Torsby ,2 män ,1 kvinnor ,6 Storfors ,9 män ,7 kvinnor ,8 Hammarö ,0 män ,6 kvinnor ,3 Munkfors ,1 män ,1 kvinnor ,9 Forshaga ,6 män ,7 kvinnor ,5

19 SCB 19 AM 32 SM 0301 Grums ,6 män ,9 kvinnor ,0 Årjäng ,5 män ,1 kvinnor ,0 Sunne ,6 män ,5 kvinnor ,6 Karlstad ,6 män ,9 kvinnor ,3 Kristinehamn ,3 män ,7 kvinnor ,6 Filipstad ,8 män ,6 kvinnor ,1 Hagfors ,4 män ,2 kvinnor ,4 Arvika ,7 män ,7 kvinnor ,5 Säffle ,8 män ,0 kvinnor ,5 Örebro län ,3 män ,6 kvinnor ,0 Lekeberg ,9 män ,9 kvinnor ,6 Laxå ,7 män ,5 kvinnor ,5 Hallsberg ,4 män ,8 kvinnor ,9 Degerfors ,2 män ,1 kvinnor ,0 Hällefors ,2 män ,4 kvinnor ,9 Ljusnarsberg ,3 män ,5 kvinnor ,8 Örebro ,9 män ,5 kvinnor ,4

20 SCB 20 AM 32 SM 0301 Kumla ,4 män ,9 kvinnor ,8 Askersund ,3 män ,6 kvinnor ,8 Karlskoga ,3 män ,0 kvinnor ,4 Nora ,9 män ,8 kvinnor ,9 Lindesberg ,2 män ,5 kvinnor ,8 Västmanlands län ,4 män ,6 kvinnor ,0 Skinnskatteberg ,1 män ,0 kvinnor ,1 Surahammar ,0 män ,9 kvinnor ,6 Heby ,8 män ,1 kvinnor ,1 Kungsör ,8 män ,3 kvinnor ,1 Hallstahammar ,7 män ,0 kvinnor ,1 Norberg ,6 män ,5 kvinnor ,2 Västerås ,1 män ,8 kvinnor ,3 Sala ,3 män ,9 kvinnor ,5 Fagersta ,9 män ,0 kvinnor ,4 Köping ,0 män ,5 kvinnor ,2 Arboga ,5 män ,0 kvinnor ,6

21 SCB 21 AM 32 SM 0301 Dalarnas län ,6 män ,8 kvinnor ,2 Vansbro ,1 män ,1 kvinnor ,0 Malung ,4 män ,6 kvinnor ,1 Gagnef ,4 män ,9 kvinnor ,6 Leksand ,1 män ,7 kvinnor ,5 Rättvik ,0 män ,0 kvinnor ,9 Orsa ,1 män ,1 kvinnor ,2 Älvdalen ,9 män ,5 kvinnor ,2 Smedjebacken ,8 män ,3 kvinnor ,0 Mora ,6 män ,0 kvinnor ,2 Falun ,4 män ,3 kvinnor ,6 Borlänge ,1 män ,8 kvinnor ,2 Säter ,0 män ,6 kvinnor ,4 Hedemora ,8 män ,7 kvinnor ,8 Avesta ,5 män ,4 kvinnor ,5 Ludvika ,1 män ,2 kvinnor ,7 Gävleborgs län ,1 män ,3 kvinnor ,8

22 SCB 22 AM 32 SM 0301 Ockelbo ,0 män ,5 kvinnor ,1 Hofors ,6 män ,4 kvinnor ,4 Ovanåker ,7 män ,4 kvinnor ,8 Nordanstig ,3 män ,9 kvinnor ,4 Ljusdal ,0 män ,0 kvinnor ,0 Gävle ,7 män ,4 kvinnor ,9 Sandviken ,8 män ,2 kvinnor ,1 Söderhamn ,7 män ,7 kvinnor ,5 Bollnäs ,4 män ,8 kvinnor ,0 Hudiksvall ,6 män ,0 kvinnor ,1 Västernorrlands län ,3 män ,4 kvinnor ,1 Ånge ,8 män ,8 kvinnor ,7 Timrå ,8 män ,0 kvinnor ,5 Härnösand ,7 män ,3 kvinnor ,1 Sundsvall ,5 män ,6 kvinnor ,4 Kramfors ,8 män ,3 kvinnor ,3 Sollefteå ,0 män ,3 kvinnor ,6

23 SCB 23 AM 32 SM 0301 Örnsköldsvik ,4 män ,4 kvinnor ,3 Jämtlands län ,7 män ,5 kvinnor ,9 Ragunda ,5 män ,8 kvinnor ,2 Bräcke ,3 män ,7 kvinnor ,8 Krokom ,2 män ,3 kvinnor ,9 Strömsund ,9 män ,0 kvinnor ,0 Åre ,1 män ,2 kvinnor ,8 Berg ,2 män ,4 kvinnor ,0 Härjedalen ,0 män ,2 kvinnor ,9 Östersund ,7 män ,1 kvinnor ,3 Västerbottens län ,4 män ,0 kvinnor ,8 Nordmaling ,9 män ,4 kvinnor ,2 Bjurholm ,9 män ,2 kvinnor ,4 Vindeln ,1 män ,9 kvinnor ,1 Robertsfors ,4 män ,8 kvinnor ,8 Norsjö ,7 män ,0 kvinnor ,1 Malå ,6 män ,8 kvinnor ,2

24 SCB 24 AM 32 SM 0301 Storuman ,9 män ,7 kvinnor ,3 Sorsele ,2 män ,9 kvinnor ,4 Dorotea ,9 män ,2 kvinnor ,6 Vännäs ,8 män ,1 kvinnor ,4 Vilhelmina ,5 män ,9 kvinnor ,3 Åsele ,6 män ,8 kvinnor ,3 Umeå ,1 män ,4 kvinnor ,7 Lycksele ,4 män ,7 kvinnor ,1 Skellefteå ,4 män ,1 kvinnor ,5 Norrbottens län ,3 män ,6 kvinnor ,9 Arvidsjaur ,5 män ,7 kvinnor ,3 Arjeplog ,8 män ,0 kvinnor ,6 Jokkmokk ,0 män ,0 kvinnor ,0 Överkalix ,5 män ,2 kvinnor ,8 Kalix ,1 män ,7 kvinnor ,6 Övertorneå ,3 män ,7 kvinnor ,3 Pajala ,9 män ,7 kvinnor ,0

25 SCB 25 AM 32 SM 0301 Gällivare ,4 män ,1 kvinnor ,7 Älvsbyn ,8 män ,4 kvinnor ,0 Luleå ,1 män ,7 kvinnor ,5 Piteå ,4 män ,3 kvinnor ,3 Boden ,8 män ,3 kvinnor ,2 Haparanda ,9 män ,5 kvinnor ,5 Kiruna ,0 män ,2 kvinnor ,6 Riket ,7 män ,7 kvinnor ,8

26 SCB 26 AM 32 SM 0301 Fakta om statistiken SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) syftar till att ge årlig information om sysselsättning, pendling, personalstruktur i företag och på arbetsställen, näringsstruktur, samt till att belysa händelser och flöden på arbetsmarknaden. Statistiken, som är totalräknad, kan även brytas ner till låg regional nivå. Den har under olika namn publicerats i Statistiska meddelanden sedan Detta omfattar statistiken RAMS är en årlig, totalräknad statistik som primärt baseras på arbetsgivarnas kontrolluppgifter samt självdeklarationer från egna företagare. Kontrolluppgiften är central för statistiken då den innehåller uppgifter som knyter individer till både företag och arbetsställen via person-, organisations- och arbetsställenummer. Populationen utgörs av alla personer som var folkbokförda i Sverige vid årets slut. Antal förvärvsarbetande och förvärvsintensiteter i olika grupper av befolkningen redovisas med november månad som referensperiod. Redovisning sker efter ålder, kön, region, näringsgren m.m. I regionindelade redovisningar klassificeras befolkningen såväl efter bostadens belägenhet (nattbefolkning) som efter arbetsplatsens belägenhet (dagbefolkning). Vid redovisning av dagbefolkning utgörs populationen av förvärvsarbetande med arbetsplats i Sverige under referensperioden och som var folkbokförda i Sverige vid årets slut. Definitioner och förklaringar Förvärvsarbetande. Normalt avgränsas förvärvsarbete efter arbetad tid i november. Från administrativa register får man i avsaknad av information om arbetstid istället utgå från inkomstuppgifter. I kontrolluppgiftsregistret finns uppgifter om lönebelopp för varje persons anställningsförhållanden under året, men också markeringar för de månader som de skattepliktiga utbetalningarna avser. Klassificeringen sker med hjälp av en modellbaserad skattning där material från novemberundersökningen av arbetskraftsundersökningen (AKU) utgör dataunderlag som är urvalsbaserat. Sambandet mellan enkätsvaret om sysselsättningsstatus i AKU och registeruppgifter om löneinkomst m.m. utnyttjas. Skattningar sker separat för 25 delgrupper. Metoden ger en likartad definition av förvärvsarbetande som AKU, däremot inte helt samma resultat av antal förvärvsarbetande. Se vidare under avsnittet Statistikens tillförlitlighet. Företagare. Personer med inkomst av aktiv näringsverksamhet räknas alltid som förvärvsarbetande. Undantag är personer som är över 64 år gamla. Här används modellskattning. Ålderspensionärer. Personer över 64 år avgränsas på samma sätt som anställda. Denna grupp i sin helhet, oavsett inkomstslag, utgör en gemensam grupp vid modellskattningen. Inkomst av aktiv näringsverksamhet summeras med lönebelopp till en enda inkomstvariabel i modellen. Barn. (< 16 år) räknas alltid som icke-förvärvsarbetande Arbetsställe. På kontrolluppgifterna från arbetsgivare anges organisationsnummer och, om arbetsgivaren har flera arbetsställen, arbetsställenummer för det arbetsställe där personen i fråga har arbetat. Om en person har flera kontrolluppgifter, får den med högst inkomst bestämma det huvudsakliga arbetsstället. Personer med enbart företagarinkomst förs på eget företag/arbetsställe.

27 SCB 27 AM 32 SM 0301 För personer med inkomst både från eget företag och från annan arbetsgivare används principen om högst novemberlönesumma. Näringsgren och sektor. Från företagsdatabasen (FDB) hämtas uppgifter om företagets institutionella sektortillhörighet och arbetsställets näringsgren enligt standard för svensk näringsgrenindelning (SNI 92). Så görs statistiken RAMS omfattar flera delregister, varav sysselsättningsregistret är det centrala vid redovisningar av sysselsättning. Flera grundregister används vid framställning av RAMS, nämligen kontrolluppgiftsregistret med löneuppgifter från arbetsgivare, kontrolluppgiftsregistret med data om sociala utbetalningar, registret över totalbefolkningen (RTB), företagsdatabasen (FDB), inkomst- och förmögenhetsregistret, sjömansskatteregistret, utbildningsregistret samt studeranderegistret. Statistikens tillförlitlighet Statistik från RAMS bygger på register med generellt sett god kvalitet. Vissa felkällor finns dock, varför man får betrakta redovisade statistikuppgifter som skattningar, trots att statistiken är totalräknad. Sysselsättningsavgränsning Den modellskattning som används i RAMS ger en likartad definition av förvärvsarbetande som arbetskraftsundersökningarna (AKU) men inte fullt ut samma resultat. Metoden innebär att man minimerar nettofelen mot AKU, och att man inte får systematiska fel i resultaten. Däremot ger metoden en slumpmässig osäkerhet. Det bakomliggande antagandet som denna modellbaserade sysselsättningsavgränsning bygger på, är att sambandet mellan variablerna i modellen ser ut på samma sätt för hela arbetsmarknaden som för svarsobjekten i AKU. Om detta antagande inte håller fullt ut leder dock detta till systematiska fel i skattningar vilka benämns modellfel. En ny metod för sysselsättningsavgränsning infördes i RAMS Detta innebar ett tidsseriebrott genom att den förvärvsarbetande populationen i riket minskade med c:a tre procent jämfört med den tidigare avgränsningsmetoden. Information om egna företagare hämtas från taxeringsregistret. Personer med överskott i aktiv näringsverksamhet blir klassificerade som företagare om detta är största inkomstkällan. De som inte kommer med som förvärvsarbetande är de som deklarerat underskott i aktiv näringsverksamhet och inte har inkomst av anställning. (Begreppet egenföretagare är under översyn.) Partiellt bortfall av vissa företagsuppgifter Arbetsgivare med mer än ett arbetsställe anger fr.o.m. år 1985 ett arbetsställenummer på kontrolluppgiften. Om denna uppgift är ofullständig eller felaktig leder det till problem vid redovisning av dagbefolkning, pendling och bransch. I största möjliga utsträckning kontaktas företagen för komplettering eller rättning av uppgifterna. Partiellt bortfall av branschkod uppstår också genom att identiteten för vissa företag inte matchar mot företagsdatabasen (FDB). Antalet personer i dessa företag är c:a och får näringsgren okänd, och utgör ca 2 procent av samtliga förvärvsarbetande.

28 SCB 28 AM 32 SM 0301 Bra att veta Fr.o.m års statistik tillämpas en ny EU-anpassad näringsgrensindelning, kallad SNI 92, och en ny mer detaljerad sektorsindelning. Grundmaterialet som är kontrolluppgifterna har i allt väsentligt samma innehåll vad gäller skatteregler m.m. på området som föregående år. Inte heller när det gäller statistikframställningen finns några skillnader. Annan statistik Utöver RAMS finns två andra statistikgrenar vid SCB som redovisar sysselsättning. De olika undersökningarna har olika karaktär och kompletterar varandra. Av lite annat slag är uppgiften i företagsdatabasen (FDB) om antal anställda. Ambitionen här är att få in uppgift om storleksklassen på arbetsställen och företag. I vissa sammanhang kan även den information som finns där användas för statistik. Arbetskraftsundersökningen (AKU) mäter sysselsättningen månadsvis. Den är urvalsbaserad och omfattar c:a personer varje månad och riktar sig till individer som får frågan om man förvärvsarbetade under mätveckan. Undersökningen ger en heltäckande bild av sysselsättningen inkl. företagare och redovisar nattbefolkningen. Rapporteringen är snabb och sker månadsvis. För mätningarna i november 2000 ligger den totala sysselsättningsnivån i AKU 4,4 procent högre än RAMS. Den företagsbaserade korttidsstatistiken har företagets arbetsställe som uppgiftskälla. Syftet är att snabbt indikera förändringar i antalet anställningar. Den offentliga sektorn totalundersöks, medan den privata baseras på ett urval av drygt arbetsställen. Statistiken omfattar endast anställda och redovisar dagbefolkningen. Publiceringen är snabb och sker varje kvartal. RAMS är totalräknad och bygger på administrativa uppgifter huvudsakligen från skatteförvaltningen. Den relativa fördelen med denna statistik är att resultaten kan redovisas för små områden som exempelvis kommuner och delar av kommuner samt ett stort variabelinnehåll som möjliggör varierade redovisningar. Det är även möjligt att göra longitudinella studier för valfria grupper av individer och företag. RAMS mäter sysselsättningen en gång per år, och det tar c:a 15 månader innan resultaten publiceras. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats,