Labour statistics and Gross pay based on administrative sources 2014

Transkript

1 AM 30 SM 1501 Registerbaserad arbetsmarknads- och lönesummestatistik 2014 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik Labour statistics and Gross pay based on administrative sources 2014 I korta drag Antal förvärvsarbetande och lönesumman ökade År 2014 var det totala antalet förvärvsarbetande personer, en ökning med 0,8 procent jämfört med föregående år. Lönesumman ökade med 3,7 procent jämfört med år 2013 och uppgick till totalt miljarder kronor. Stockholms och Uppsala län fortsätter att öka Under de senaste åren har Stockholm och Uppsala län haft de största ökningarna både av antal förvärvsarbetande och av lönesumman och utvecklingen var likartad under I Stockholms län ökade sysselsättningen med 1,6 procent och lönesumman med 4,5 procent. Motsvarande siffror för Uppsala län var 1,0 och 4,5 procent. Fyra län visade på en minskad förvärvsarbetande dagbefolkning medan alla län hade en positiv lönesummeutveckling år Sysselsättningen minskade mest i Värmlands län med 0,3 procent och där återfanns också den lägsta lönesummeökningen med 2,1 procent. Handel näst största näringsgren Mellan 2013 och 2014 har Handel med förvärvsarbetande gått om Tillverkning och utvinning som den näst största näringsgrenen. Mellan åren ökade sysselsättningen inom Handel med 0,5 procent medan den minskade med 1,6 procent i Tillverkning och utvinning till förvärvsarbetande, vilket också var den största branschnedgången. Den största näringsgrenen var Vård och omsorg med förvärvsarbetande. Alla näringsgrenar hade en positiv lönesummeutveckling under år Mest ökade lönesumman i Hotell- och restaurangverksamhet där lönesummeökningen uppgick till 6,6 procent i löpande priser. Branschen med lägst lönesummeutveckling var Tillverkning och utvinning som ökade med 1,3 procent. Maria Håkansson, SCB, tfn , maria.hakansson@scb.se Maria Nilsson, SCB, tfn , maria.nilsson@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie AM Arbetsmarknad. Utkom den 3 december URN:NBN:SE:SCB-2015-AM30SM1501_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.

2 SCB 2 AM 30 SM 1501 Innehåll Statistiken med kommentarer 4 Sysselsättningsutvecklingen i riket 4 Diagram 1. Antal förvärvsarbetande efter kön Förvärvsintensitet 4 Diagram 2. Förvärvsintensitet efter ålder och kön, Lönesummornas utveckling i riket 5 Diagram 3. Lönesummor i löpande och fasta priser (mdkr) samt förvärvsarbetande, Index 1985=100 5 Den regionala sysselsättnings- och lönesummeutvecklingen 6 Diagram 4. Procentuell förändring i antal förvärvsarbetande (dagbefolkning) efter arbetsställets län, Diagram 5. Procentuell förändring i lönesumma efter arbetsställets län, Tabell 1. Procentuell förändring i lönesumma efter arbetsställets kommun, Regional förvärvsintensitet 8 Diagram 6. Förvärvsintensitet, år, efter län och kön, Näringsstruktur 9 Diagram 7. Antal förvärvsarbetande efter näringsgren och kön, Diagram 8. Andelen lönesumma efter näringsgren och kön, Sysselsättningen efter samhällssektor 10 Diagram 9. Andel förvärvsarbetande efter sektor och kön, Tabell 2. Förändring av lönesumman efter sektor, Utbetalningar av sociala ersättningar 12 Diagram 10. Sociala ersättningar efter typ av ersättning (mdkr) och kön, Pendling 12 Diagram 11. Andel arbetspendlare efter kön, Tabell 3. Kommuner med störst respektive minst andel arbetspendlare från kommunen, Tabell 4. Kommuner med störst respektive minst andel arbetspendlare till kommunen, Lokala arbetsmarknader 14 Fakta om statistiken 15 Detta omfattar statistiken 15 Definitioner och förklaringar 15 Jämförbarhet över tiden 16 Så görs statistiken 16 Statistikens tillförlitlighet 17 Bra att veta 18 Annan lönesummestatistik vid SCB 18

3 SCB 3 AM 30 SM 1501 Annan sysselsättningsstatistik vid SCB 18 In English 20 Summary 20 List of terms 20

4 SCB 4 AM 30 SM 1501 Statistiken med kommentarer Sysselsättningsutvecklingen i riket År 2014 uppgick det totala antalet förvärvsarbetande till personer, vilket var en ökning med knappt personer eller 0,8 procent från år Av samtliga förvärvsarbetande var 48 procent kvinnor och 52 procent män. Denna fördelning har varit stabil under hela 2000-talet. Diagram 1. Antal förvärvsarbetande efter kön Antal Totalt Män Kvinnor Förvärvsintensitet Förvärvsintensitet är ett mått som visar antal förvärvsarbetande personer i relation till samtliga personer i befolkningen. I åldersgruppen år ökade förvärvsintensiteten med 0,2 procentenheter mellan år 2013 och 2014 och uppgick till 77,3 procent. För kvinnor ökade förvärvsintensiteten med 0,3 procentenheter till 76 procent, medan männens förvärvsintensitet var oförändrad och låg kvar på 78,5 procent. Att männen hade högre förvärvsintensitet än kvinnorna avspeglas i samtliga åldersgrupper undantaget den yngsta gruppen innehållande personer mellan 16 och 24 år. I den yngsta gruppen förvärvsarbetade dryga 40 procent, 44 procent av kvinnorna och 42 procent av männen. Denna grupp innehöll dock en stor spridning, andelen 16-åringar som förvärvsarbetande var exempelvis två procent medan andelen 24-åringar var 66 procent. Störst var skillnaden i förvärvsintensitet i den äldsta gruppen, de som var år och äldre, där förvärvsarbetade 16 procent av kvinnorna och 27 procent av männen. Även i den näst yngsta gruppen, år, var skillnaden mellan könen förhållandevis stor (3,7 procentenheter), vilket skulle kunna förklaras av att fler kvinnor än män är föräldralediga eller studerar i den åldersgruppen. 1 Tidsseriebrott inträffade år 1993, 2004 och 2011

5 SCB 5 AM 30 SM 1501 Diagram 2. Förvärvsintensitet efter ålder och kön, 2014 Andel Kvinnor Män Lönesummornas utveckling i riket Diagram 3 visar lönesummornas utveckling i löpande och fasta priser samt sysselsättningsutvecklingen mellan år 1985 och För att få de olika årens lönesummor jämförbara i termer av köpkraft har konsumentprisindex (KPI) används som deflator. Den totala lönesumman uppgick år 2014 till miljarder kronor. Mellan år 2013 och 2014 ökade lönesumman med 3,7 procent i löpande priser och 3,8 procent i fasta priser. Sedan mitten av 1990-talet har lönesummorna haft en positiv utveckling i både löpande och fasta priser. Lönesumman beräknas utifrån individers kontrolluppgifter och visar årlig summerad lön för alla individer som haft en anställning under det aktuella året. Jämfört med lönesumman har sysselsättningsutvecklingen varit relativt stabil. För att en person ska klassificeras som förvärvsarbetande ska denna ha arbetat under november månad, varit folkbokförd i Sverige samt ha en inkomst som överstiger ett visst belopp. En ökande lönesumma kan bland annat indikera att antalet löntagare ökat eller att högre lön betalats ut av arbetsgivare. Diagram 3. Lönesummor i löpande och fasta priser (mdkr) samt förvärvsarbetande, Index 1985= Lönesumma (löpande priser) Lönesumma (fasta priser) Förvärvsarbetande

6 SCB 6 AM 30 SM 1501 Den regionala sysselsättnings- och lönesummeutvecklingen Mellan 2013 och 2014 ökade sysselsättningen med 0,8 procent i riket. I sex av Sveriges län var den procentuella ökningen större. Störst var ökningen i Stockholms län, 1,6 procent. Stockholm låg även i toppen föregående år. Andra län med sysselsättningsökning större eller lika med en procent var Kronoberg och Uppsala län, 1,1 respektive 1,0 procent. Noterbart är att under föregående år var Kronoberg ett av tre län med en sysselsättningsminskning. Fyra län visar på en minskad förvärvsarbetande dagbefolkning och bland dessa minskade Värmlands län mest med 0,3 procent. Värmlands län hade även en negativ sysselsättningsutveckling under föregående år. Övriga län med minskat antal förvärvsarbetande var Jämtlands, Gävleborgs och Södermanlands län. Sysselsättningsförändringar i regioner kan i vissa fall förklaras av organisationsförändringar på företag och arbetsställen såväl som faktiska sysselsättningsförändringar. Diagram 4. Procentuell förändring i antal förvärvsarbetande (dagbefolkning) efter arbetsställets län, Stockholms län Kronobergs län Uppsala län Skåne län Hallands län Östergötlands län Riket Gotlands län Västra Götalands län Jönköpings län Norrbottens län Örebro län Kalmar län Dalarnas län Blekinge län Västmanlands län Västerbottens län Västernorrlands län Södermanlands län Gävleborgs län Jämtlands län Värmlands län -1,0-0,5 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 Procent Drygt hälften av den totala lönesumman (58 procent) betalades ut från arbetsställen inom de tre storstadslänen. Löntagare som arbetade inom Stockholms län stod för den största andelen av den totala lönesumman (29 procent). För löntagare i Västra Götaland var andelen 17 procent och för Skåne 12 procent. Alla län hade en positiv lönesummeutveckling år 2014, men det var fyra län som hade en större procentuell ökning än riket som helhet. Den största procentuella ökningen återfanns i Kronoberg (4,6 procent), följt av Stockholm och Uppsala (4,5 procent). Den lägsta lönesummeutvecklingen återfanns i Värmland, 2,1 procent. Överlag var den procentuella lönesummeökningen högre år 2014 jämfört med år Lönesummeökningen för riket var 2,8 procent år 2013 och 3,7 procent år 2014.

7 SCB 7 AM 30 SM 1501 Diagram 5. Procentuell förändring i lönesumma efter arbetsställets län, Kronobergs län Stockholms län Uppsala län Östergötlands län Riket Gotlands län Västra Götalands län Örebro län Jönköpings län Skåne län Hallands län Blekinge län Norrbottens län Kalmar län Västmanlands län Södermanlands län Västerbottens län Dalarnas län Jämtlands län Gävleborgs län Västernorrlands län Värmlands län 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 Procent Kvinnor hade en större procentuell lönesummeutveckling mellan år 2013 och 2014 än män. Totalt ökade lönesumman för kvinnor med 4,2 procent, medan männens ökade med 3,4 procent. Även sysselsättningsökningen var något större för kvinnorna, 0,9 procent, jämfört med 0,7 procent för männen. Den största lönesummeökningen hade kvinnor som arbetade i Kronoberg och Stockholms län där lönesumman ökade med 5,4 respektive 4,9 procent. För männen fanns den största tillväxten i Stockholms län, där lönesumman ökade med 4,2 procent. Sett till den totala lönesumman i riket stod kvinnorna för 42 procent och männen för 58 procent. Män stod för den högsta lönesumman i alla Sveriges län, samtidigt som de var i majoritet bland de förvärvsarbetande. Störst skillnad i män och kvinnors andel av länets lönesumma fanns i Kronobergs län där kvinnors andel var 41 procent mot männens 59 procent. Kvinnor stod dock för 46 procent av alla förvärvsarbetande i länet. Minst skillnad sett till andel av lönesumma hade Gotland. Där utgjorde kvinnor och mäns andel 48 respektive 52 procent. Sundbybergs kommun var den kommun där lönesumman ökade mest, 26,9 procent. Denna ökning var stor i förhållande till andra kommuner, då Älmhults kommun med den näst största lönesummeökningen hade en ökning på 15,6 procent. Av de kommuner med negativ utveckling var det Vara som hade störst förändring (-4,7 procent). Av storstadskommunerna hade Stockholm och Göteborg en lönesummeökning med 4,2 procent medan Malmö ökade med 3,8 procent. Viss förändring av lönesumman kan bero på organisationsförändringar inom företag som finns i de olika regionerna.

8 SCB 8 AM 30 SM 1501 Tabell 1. Procentuell förändring i lönesumma efter arbetsställets kommun, Positiv förändring Negativ förändring Sundbyberg 26,9 Vara -4,7 Älmhult 15,6 Laxå -3,6 Pajala 10,7 Tibro -2,6 Knivsta 7,9 Storfors -1,9 Grästorp 7,7 Säffle -1,8 Munkedal 7,5 Örkelljunga -1,8 Färgelanda 7,2 Sigtuna -1,5 Öckerö 7,1 Hammarö -0,8 Solna 7,1 Ockelbo -0,5 Regional förvärvsintensitet Förvärvsintensiten i riket var 77,3 procent år 2014 för personer mellan 20 och 64 år. Regionalt varierade den från 72,4 i Skåne län till 81,4 i Hallands län. Att tänka på när det gäller sysselsättningen i Skåne är att personer som arbetspendlar till Danmark inte ingår i statistiken och därför visar de officiella siffrorna över förvärvsintensitet en något lägre nivå än vad den i själva verket är. Det är inte bara mellan regioner som det var skillnader i andelen förvärvsarbetande utan också mellan könen. Störst var skillnaden i Jönköpings län, som totalt hade den näst högsta förvärvsintensiteten (80,7 procent). I länet var skillnaden mellan könen 4,3 procentenheter, 78,5 för kvinnorna och 82,8 för männen. Utöver Halland och Jönköpings län var förvärvsintensiteten över 80 procent i Norrbottens län. Där var förvärvsintensiteten 80,1 procent, 79,4 för kvinnorna och 80,7 för männen. Kvinnorna i Hallands län var de enda kvinnorna som kom över 80 procent, 80,2 procent, vilket kan jämföras med 82,7 procent för männen i länet. Efter Skånes län var förvärvsintensiteten lägst i Värmlands län, 74,7 procent, men Värmland var det enda länet där andelen förvärvsarbetande kvinnor var större än andelen männen om än marginellt, 74,8 jämfört med 74,7 procent. Observera att i uppgifter för Värmlands län ingår inte arbetspendlingen till Norge, vilken även här får en påverkan på de officiella siffrorna.

9 SCB 9 AM 30 SM 1501 Diagram 6. Förvärvsintensitet, år, efter län och kön, 2014 Hallands län Jönköpings län Norrbottens län Jämtlands län Gotlands län Västernorrlands län Dalarnas län Stockholms län Västerbottens län Kalmar län Kronobergs län Västra Götalands län Uppsala län Örebro län Gävleborgs län Västmanlands län Blekinge län Södermanlands län Östergötlands län Värmlands län Skåne län Män Kvinnor Andel Näringsstruktur År 2014 var Vård och omsorg den näringsgren med flest antal förvärvsarbetande, personer, vilket var en ökning på omkring personer (2 procent) jämfört med år Mellan 2013 och 2014 har Handel med förvärvsarbetande gått om Tillverkning och utvinning med förvärvsarbetande som den näst största branschen. Under tidsperioden ökade sysselsättningen inom Handel med 0,5 procent medan den minskade med 1,6 procent i Tillverkning och utvinning, vilket också var den största branschnedgången. Störst procentuell ökning av antalet förvärvsarbetande jämfört med föregående år återfanns inom Energiförsörjning och miljöverksamhet med 2,3 procent eller ca 1000 förvärvsarbetande. Energiförsörjning och miljöverksamhet var den minsta näringsgrenen med drygt förvärvsarbetande. Den näringsgren med högst andel förvärvsarbetande kvinnor var Vård och omsorg med 81 procent kvinnor. Inom Byggverksamhet återfanns högst andel män, 91 procent. Den näringsgren med jämnast könsfördelning var Finans- och försäkringsverksamhet med 51 procent kvinnor och 49 procent män. Diagram 7. Antal förvärvsarbetande efter näringsgren och kön, 2014 Vård och omsorg: sociala tjänster Handel Tillverknings- och utvinningsindustri Företagstjänster Utbildning Byggverksamhet Offentlig förvaltning och försvar Transport och magasinering Personliga och kulturella tjänster m.m. Information och kommunikation Hotell- och restaurangverksamhet Jordbruk, skogsbruk och fiske Finans- och försäkringsverksamhet Fastighetsverksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet Kvinnor Män Antal

10 SCB 10 AM 30 SM 1501 Alla näringsgrenar hade en positiv lönesummeutveckling under år Mest ökade lönesumman i Hotell- och restaurangverksamhet där lönesummeökningen uppgick till 6,6 procent i löpande priser. Branschen med lägst lönesummeutveckling var Tillverkning och utvinning som ökade med 1,3 procent. Sett till den totala lönesumman inom olika branscher hade kvinnor den högsta andelen av lönesumman inom vård och omsorg (77 procent), följt av utbildning (71 procent). Män hade den högsta andelen lönesumma inom byggverksamhet (92 procent). De branscher med jämnast fördelning av lönesumman mellan könen var Hotell- och restaurangverksamhet (49 procent för kvinnor och 51 procent för män), Personliga och kulturella tjänster (51 procent kvinnor och 49 procent män) och Offentlig förvaltning och försvar (52 procent kvinnor och 48 procent män). Diagram 8. Andelen lönesumma efter näringsgren och kön, 2014 Vård och omsorg; sociala tjänster Utbildning Offentlig förvaltning och försvar Kulturella och personliga tjänster m.m. Hotell- och restaurangverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Handel Företagstjänster Fastighetsverksamhet Information och kommunikation Jordbruk, skogsbruk och fiske Energiförsörjning; miljöverksamhet Tillverkning och utvinning Kvinnor Transport och magasinering Byggverksamhet Män Andel Sysselsättningen efter samhällssektor Antalet förvärvsarbetande inom Näringslivet utgjorde ungefär tre fjärdedelar eller av de förvärvsarbetande på arbetsmarknaden år Av dessa var 38 procent kvinnor och 62 procent män. I Näringslivet ingår Aktiebolag, Övriga företag och Övriga organisationer samt statligt, kommunalt och landstingskommunalt ägda aktiebolag och organisationer. Inom Offentlig förvaltning var antalet förvärvsarbetande , av dessa var 74 procent kvinnor och 26 procent män. I Offentlig förvaltning ingår statliga, kommunala och landstingskommunala förvaltningar. Ser man till de ingående sektorerna var andelen kvinnor störst inom Landsting och Primärkommunal förvaltning, 79 procent i respektive sektor. Lägst var den i Statliga affärsverk med 33 procent. Statliga affärsverk och Övriga offentliga institutioner var de klart minsta sektorer med cirka respektive förvärvsarbetande. Den klart största sektorn Aktiebolag ej offentligt ägda med ca 2,5 miljoner förvärvsarbetande, hade den näst mest ojämna könsfördelningen med 36 procent kvinnor och 64 procent män. Mellan år 2013 och 2014 ökade antalet förvärvsarbetande inom Näringslivet med 0,6 procent och 1,3 procent inom Offentlig sektor.

11 SCB 11 AM 30 SM 1501 Diagram 9. Andel förvärvsarbetande efter sektor och kön, 2014 Landsting Primärkommunal förvaltning Övriga organisationer Övriga offentliga institutioner Statlig förvaltning Kommunalt ägda företag och organisationer Statligt ägda företag och organisationer Övriga företag, ej offentligt ägda Aktiebolag, ej offentligt ägda Statliga affärsverk Kvinnor Män Näringslivet stod för den största delen av den totala lönesumman år 2014 (72 procent). Inom Näringslivet återfanns den största andelen lönesumma inom Aktiebolag, ej offentligt ägda, (914 miljoner kronor) medan den största andelen lönesumma inom offentlig sektor återfanns inom Primärkommunal sektor (224 miljoner kronor). Mellan år 2013 och 2014 ökade lönesumman inom Näringslivet med 3,7 procent. Detta kan jämföras med en ökning på 2,5 procent mellan år 2012 och Inom Offentlig sektor ökade lönesumman med 4,0 procent, vilket kan jämföras med en ökning på 3,7 procent mellan år 2012 och Tabell 2. Förändring av lönesumman efter sektor, Lönesumma 2014 mdkr Förändring mellan 2013 och 2014 i procent Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Offentlig sektor 411,5 280,8 129,9 4,0 3,9 4,0 Statlig förvaltning 94,7 44,7 49,5 3,4 4,0 2,9 Statligt affärsverk 1,7 0,5 1,2 8,8 4,7 10,3 Primärkommunal sektor 224,0 170,6 53,3 4,1 3,8 4,9 Landsting 90,5 64,7 25,6 4,2 4,1 4,4 Övriga offentliga institutioner 0,5 0,2 0,3 3,0 4,4 2,0 Näringslivet 1 081,6 349,9 725,9 3,7 4,3 3,3 Aktiebolag, ej offentligt ägt 914,5 279,1 630,8 3,7 4,4 3,4 Övrigt företag, ej offentligt ägt 38,1 13,2 24,3 3,1 2,6 3,2 Statligt ägt företag eller organisation 42,6 14,5 28,0 1,9 1,9 1,9 Kommunalt ägt företag eller organisation 32,9 13,8 19,1 4,9 8,3 2,5 Övrig organisation 53,3 29,2 23,8 4,2 4,4 3,9 Okänd 0,1 0,1 0,1 1,6-2,6 20,0 Totalt 1 493,0 630,7 855,8 3,7 4,2 3,4

12 SCB 12 AM 30 SM 1501 Utbetalningar av sociala ersättningar De skattepliktiga sociala ersättningarna, där bland annat pension, sjukpenning, arbetslöshetsunderstöd och livräntor ingår, redovisas på den så kallade sociala kontrolluppgiften. Summan av dessa ersättningar uppgick år 2014 till 565,9 miljarder kronor. Det innebar en ökning med cirka 8 miljarder i löpande priser jämfört med år Hälften av de sociala utbetalningarna utgjordes av den Allmänna pensionen. I absoluta tal var utbetalningarna av den Allmänna pensionen 289 miljarder kronor, vilket var en ökning med 0,5 procent i löpande priser jämfört med år Tjänstepensionen ökade med 5,2 procent till 108,1 miljarder under år Männens andel av de utbetalda pensionerna var större än kvinnornas. Tydligast var skillnaden i utbetald Tjänstepension där männens andel var 62 procent mot kvinnornas 36 procent. För resterande två procent finns ingen uppgift om kön. Kvinnorna erhöll ett större belopp i Ersättning från Försäkringskassan (sjukpenning, föräldrapenning m.m.) och för Inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning. Av de totalt 60,6 miljarder som utbetalades i Ersättning från Försäkringskassan betalades 65 procent ut till kvinnorna och 35 procent till männen. För Inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning var kvinnornas andel 57 procent och männens 42 procent. För resterande en procent finns ingen uppgift om kön. Diagram 10. Sociala ersättningar efter typ av ersättning (mdkr) och kön, 2014 Allmän pension Tjänstepension, tjänstepensionsförsäkring Ersättning från Försäkringskassan, inkomst av anställning Inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning Privat pensionsförsäkring, pensionssparkonto Kvinnor Män Mdkr Pendling Av de förvärvsarbetande år 2014 var en tredjedel eller personer pendlare mellan sin bostadskommun och arbetsställekommun. Andelen pendlare har stadigt ökat sedan den första mätningen år 1985, då andelen pendlare var 22 procent. År 2014 var det fler män än kvinnor som pendlade, av männen pendlade 36 procent och av kvinnorna 31 procent av de förvärvsarbetande. Över tid har förhållandet varit detsamma, 1985 pendlade 25 procent av männen och 19 procent av kvinnorna, en skillnad på sex procentenheter. Skillnaderna ökade sedan något, år 2000 var skillnaden sju procentenheter (33 procent av männen och 26 procent av kvinnorna pendlade), för att sedan börja minska till fem procentenheter det senaste mätåret.

13 SCB 13 AM 30 SM 1501 Diagram 11. Andel arbetspendlare efter kön, Andel Kvinnor Män De kommuner med störst andel utpendlare var belägna i anslutning till en storstad. Av de boende i Sundbyberg, Salem, Lomma, Partille och Danderyd kommun arbetade mer än tre av fyra förvärvsarbetande i en annan kommun. Kiruna var den kommun med lägst andel utpendlare, endast fyra procent. Även andra Norrlandskommuner, såsom Skellefteå, Gällivare och Örnsköldsvik hade låg andel av de boende som arbetspendlade till en annan kommun. Tabell 3. Kommuner med störst respektive minst andel arbetspendlare från kommunen, 2014 Kommun Andel utpendlare Sundbyberg 81,7 Salem 79,9 Lomma 76,7 Partille 76,2 Danderyd 75,4 Gotland 7,9 Örnsköldsvik 7,2 Skellefteå 6,3 Gällivare 6,1 Kiruna 3,5 Även kommuner med hög andel inpendlare ligger i anslutning till en storstad. Den kommun med högst andel inpendlare var Solna, med 87 procent. Lägst andel inpendlare hade Gotlands kommun med fyra procent, följt av Örnsköldsvik, Skellefteå, Vilhelmina och Västervik kommun. I tabell 3 och 4 går också att utläsa att Sundbybergs och Danderyds kommun ligger på topplistan för både in- och utpendlare.

14 SCB 14 AM 30 SM 1501 Tabell 4. Kommuner med störst respektive minst andel arbetspendlare till kommunen, 2014 Kommun Andel inpendlare Solna 86,6 Sundbyberg 81,1 Danderyd 80,9 Burlöv 75,3 Mölndal 71,3 Västervik 8,5 Vilhelmina 7,2 Örnsköldsvik 5,9 Skellefteå 5,9 Gotland 3,9 Lokala arbetsmarknader Utifrån den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken gör SCB den regionala indelningen lokala arbetsmarknader (LA). Lokala arbetsmarknader bygger på uppgifter om sysselsättning och pendling mellan kommuner. Syftet är att kunna beskriva arbetsmarknadens funktionssätt för geografiska områden som inte är så beroende av omvärlden med avseende på utbud och efterfrågan av arbetskraft var det första året som lokala arbetsmarknader togs fram utifrån RAMS. Antalet lokala arbetsmarknader var då 126 stycken. Det kan jämföras med 73 stycken år Under 2000-talet har antalet LA minskat med 17 stycken från 90 stycken år Det är bland annat så kallade parvisa LA som har blivit fler. Parvisa lokala arbetsmarknader består av två kommuner som tillsammans bildar ett lokalt centrum. Mellan 2013 och 2014 försvann en lokal arbetsmarknad, Karlskoga LA, som i 2014-års indelning tillhör Örebro LA. Örebro LA var efter förändringen den fjärde största lokala arbetsmarknaden efter de tre storstads-la med elva ingående kommuner och en förvärvsarbetande dagbefolkning på Utöver att Karlskoga kommun tillkom, utökades Örebro LA med Degerfors och Storfors kommuner via deras pendling till Karlskoga. En ytterligare lokal arbetsmarknad tillkom 2014, Jokkmokk, som gick från att tillhöra Gällivare LA till att bli en självständig LA. Dessutom har antalet parvisa lokala arbetsmarknader ökat med två stycken, Arvika-Eda och Avesta- Hedemora. Antalet parvisa LA var totalt tolv stycken år Den största lokala arbetsmarknaden var Stockholm-Solna LA med 36 ingående kommuner och en förvärvsarbetande dagbefolkning på 1,3 miljoner. Det var nästan en tredjedel av samtliga förvärvsarbetande i Sverige. Stockholm-Solna följdes av de två övriga storstad-la Malmö-Lund med 28 ingående kommuner och Göteborg som bestod av 18 kommuner. Sveriges minsta lokala arbetsmarknad var Åsele som hade en förvärvsarbetande dagbefolkning på personer år Av de totalt 73 lokala arbetsmarknaderna var det 27 stycken som endast bestod av en kommun.

15 SCB 15 AM 30 SM 1501 Fakta om statistiken SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) syftar till att ge årlig information om sysselsättning, pendling samt arbetsställens näringsgren och företagets sektorstillhörighet. Den har under olika namn publicerats i Statistiska meddelanden sedan SCB:s kontrolluppgiftsbaserade lönesummestatistik (LSUM) syftar till att redovisa nivå och utveckling av lönesummor, skattepliktiga sociala ersättningar och preliminär A-skatt. Årlig statistik över lönesummor har presenterats sedan Detta omfattar statistiken LSUM baseras på kontrolluppgifter från arbetsgivare och utbetalare av skattepliktiga sociala ersättningar. Redovisningen av lönesummorna görs regionalt, efter företagets sektor och efter arbetsställets näringsgren. Sociala ersättningar redovisas efter typ av ersättning. RAMS är en årlig, totalräknad statistik som primärt baseras på arbetsgivarnas kontrolluppgifter för anställda samt, från och med 2004, standardiserade räkenskapsutdrag från egna företagare. Före 2004 användes självdeklarationer från egna företagare istället för standardiserade räkenskapsutdrag. Kontrolluppgiften är central för statistiken då den innehåller uppgifter som knyter individer till både företag och arbetsställen via person-, organisations- och arbetsställenummer. Populationen i RAMS utgörs av alla personer som var folkbokförda i Sverige den 31/12 respektive år och den redovisas för den kommunindelning som gäller den 1/1 efterföljande år. Antal förvärvsarbetande och förvärvsintensiteter i olika grupper av befolkningen redovisas med november månad som referensperiod. Redovisning sker efter ålder, kön, region, näringsgren m.m. I regionindelade redovisningar klassificeras befolkningen såväl efter bostadens belägenhet (nattbefolkning) som efter arbetsplatsens belägenhet (dagbefolkning). Vid redovisning av dagbefolkning i RAMS utgörs populationen av förvärvsarbetande med arbetsplats i Sverige under referensperioden och som var folkbokförda i Sverige vid årets slut. Definitioner och förklaringar Lönesumma Lönesummebegreppet innebär summeringar av kontant bruttolön. Kontant bruttolön är det belopp som anges i fält nummer 11 på kontrolluppgifterna (KU10, KU13, KU14, KU15, KU16 och KU17). Preliminär A-skatt Den preliminära A-skatt som arbetsgivaren/utbetalaren dragit av från kontant bruttolön och övriga ersättningar. Sociala ersättningar Belopp på kontrolluppgifterna från allmänna eller privata utbetalare av sociala ersättningar. Uppgiften återfinns på kontrolluppgift 18 och 19 (KU18 och KU19). Förvärvsarbetande Som förvärvsarbetande räknas alla som har arbetat i genomsnitt minst en timme per vecka under november månad. Även de som var tillfälligt frånvarande under mätperioden, t.ex. på grund av sjukdom, ingår. Detta är samma definition som används i arbetskraftsundersökningarna (AKU). I RAMS ingår även 15-åringar i avgränsningen av förvärvsarbetande. Dessa redovisas inte i ordinarie tabeller utan tas fram vid specialbeställningar. Företagare Personer mellan 15 och 74 år som redovisat uppgift om aktiv näringsverksamhet räknas som förvärvsarbetande.

16 SCB 16 AM 30 SM 1501 Arbetsställe På kontrolluppgifterna från arbetsgivare anges organisationsnummer och, om arbetsgivaren har flera arbetsställen, arbetsställenummer för det arbetsställe där personen i fråga har arbetat. Om en person har flera kontrolluppgifter, får den med högst inkomst bestämma det huvudsakliga arbetsstället. Personer med enbart företagarinkomst förs på eget företag/arbetsställe. För personer med inkomst både från eget företag och från annan arbetsgivare används principen om högst novemberlönesumma. Särskilda arbetsställenummer I de fall då en person växlar mellan olika arbetsställen eller det av andra skäl inte går att fastställa arbetsställetillhörighet får personen ett s.k. särskilt arbetsställenummer. SCB strävar efter att begränsa antalet sådana nummer eftersom de leder till att många personer inte kan placeras geografiskt. Personer med särskilt arbetsställenummer får bostadens län och kommun som sitt arbetsställelän och arbetsställekommun. Näringsgren och sektor Från SCB:s företagsdatabas (FDB) hämtas uppgifter om företagets institutionella sektortillhörighet och arbetsställets näringsgren enligt standard för svensk näringsgrensindelning (SNI 2007). Läs om förändringar i näringsgrens- och sektorsindelningar på nedanstående webbadress: aspx Jämförbarhet över tiden Redovisningen efter näringsgren baseras på den nya standarden för svensk näringsgrensindelning (SNI 2007), som inte är jämförbar med den gamla standarden SNI2002. Om flera verksamheter bedrivs vid ett och samma verksamhetsställe bestäms näringsgrenstillhörigheten som regel utifrån den verksamhet som har flest förvärvsarbetande. I de fall där det saknas information om arbetsställets näringsgren används istället företagets näringsgrens tillhörighet. Vid analyser av utvecklingen i olika sektorer över tid bör man vara medveten om att det förekommit klassificeringsförändringar i vissa grundregister samt privatiseringar av statlig och kommunal verksamhet. Så görs statistiken LSUM bygger på de kontrolluppgifter som senast den 31:e januari året efter aktuellt inkomstår ska sändas till inkomsttagare och Skatteverket av arbetsgivare och andra utbetalare. SCB tar emot två typer av kontrolluppgifter från Skatteverket, dels kontrolluppgifter från arbetsgivare och dels kontrolluppgifter från pensions- och försäkringsutbetalare m.m. Uppgifter från dessa båda källor sammanställs sedan av SCB. Ingen EU-reglering berör direkt statistiken över lönesummor. För att kunna koppla uppgifter om individer till kontrolluppgifterna matchas kontrolluppgifterna mot SCB:s Registret över totalbefolkningen (RTB). Matchningen görs på personnummer. Alla kontrolluppgifter matchar dock inte mot RTB. I samband med framställningen av 2014 års lönesummestatistik har kontrolluppgifterna i första hand matchas mot RTB avseende årgång 2014 och i andra hand mot RTB avseende årgång De som inte matchar kan vara personer från ett annat land som inte är folkbokförda i Sverige, men som ändå haft inkomst av anställning i landet. På deras kontrolluppgifter finns inget vanligt personnummer utan ett särskilt samordningsnummer. Det finns också kontrolluppgifter med felaktiga personnummer. Båda gruppernas löneinkomster ska ändå redovisas i lönesummestatistiken. Omfattningen för gruppen som inte kan redovisas på kön är 0,5 procent av den totala lönesumman. RAMS omfattar flera delregister, varav sysselsättningsregistret är det centrala vid redovisningar av sysselsättning. Flera grundregister används vid framställning av RAMS, nämligen kontrolluppgiftsregistret med löneuppgifter

17 SCB 17 AM 30 SM 1501 från arbetsgivare, kontrolluppgiftsregistret med data om sociala utbetalningar, registret över totalbefolkningen (RTB), företagsdatabasen (FDB), standardiserade räkenskapsutdrag (SRU), utbildningsregistret samt befolkningens studiedeltagande. Normalt avgränsas förvärvsarbete efter arbetad tid i november. Från administrativa register får man i avsaknad av information om arbetstid istället utgå från inkomstuppgifter. I kontrolluppgiftsregistret finns uppgifter om lönebelopp för varje persons anställningsförhållanden under året, men också markering för de månader som de skattepliktiga utbetalningarna avser. Klassificeringen sker med hjälp av en modellbaserad skattning där material från novemberundersökningen av arbetskraftsundersökningen (AKU) utgör dataunderlag som är urvalsbaserat. Sambandet mellan enkätsvaret om sysselsättningsstatus i AKU och registeruppgifter om löneinkomst m.m. utnyttjas. Skattningar sker separat för cirka 25 delgrupper. Metoden ger en likartad definition av förvärvsarbetande som AKU. Men undersökningarna redovisar olika nivåer av antal förvärvsarbetande. Se vidare under avsnittet Statistikens tillförlitlighet. Statistikens tillförlitlighet Tillförlitlighet i LSUM är beroende av att det som anges på kontrolluppgifterna är riktigt och att SCB får ta del av samtliga kontrolluppgifter som levereras till Skatteverket. Vad gäller uppgifternas riktighet kan sägas att de ursprungligen härrör från arbetsgivarnas system för löne- och personalredovisning som är ett viktigt underlag för de anställdas inkomstdeklaration och beskattning. SCB kan därför utgå från att uppgifterna är kontrollerade av arbetsgivaren innan de redovisas till inkomsttagaren och registreras av Skatteverket. För att få en bra regional redovisning krävs en god redovisning av arbetsställenummer på kontrolluppgiften. SCB genomför ett omfattande återkontaktsarbete för att nå god kvalitet med avseende på arbetsställenummer. En del felaktigheter kan dock kvarstå även efter detta arbete. Detta påverkar både tillförlitligheten i LSUM och RAMS. Statistik från RAMS bygger på register med generellt sett god kvalitet. Vissa felkällor finns dock, varför man får betrakta redovisade statistikuppgifter som skattningar, trots att statistiken är totalräknad. Sysselsättningsavgränsning Den modellskattning som används i RAMS ger en likartad definition av förvärvsarbetande som arbetskraftsundersökningarna (AKU) men inte fullt ut samma resultat. Metoden innebär att man minimerar nettofelen mot AKU och att man inte får systematiska fel i resultaten. Däremot ger metoden en slumpmässig osäkerhet. Det bakomliggande antagandet som denna modellbaserade sysselsättningsavgränsning för anställda bygger på, är att sambandet mellan variablerna i modellen ser ut på samma sätt för hela arbetsmarknaden som för svarsobjekten i AKU. Om detta antagande inte håller fullt ut leder detta till systematiska fel i skattningar vilka benämns modellfel. En ny metod för sysselsättningsavgränsning infördes i RAMS Detta innebar ett tidsseriebrott genom att den förvärvsarbetande populationen i riket minskade med cirka tre procent jämfört med den tidigare avgränsningsmetoden. Även 2004 gjordes en modellöversyn av sysselsättningsavgränsningen, vilken främst berör personer år. Information om egna företagare hämtas från och med 2004 från standardiserade räkenskapsutdraget (SRU).

18 SCB 18 AM 30 SM 1501 I RAMS avseende 2011 genomfördes förändringar som påverkar personer som är 65 år och äldre. Den största förändringen innebär att personer som deklarerar för näringsverksamhet och är 65 år och äldre inte längre avgränsas med personer som har löneinkomster utan avgränsas på samma sätt som personer mellan 15 och 64 år och som deklarerar för näringsverksamhet. Detta innebär att deklaration av aktiv näringsverksamhet är ett tillräckligt krav för att klassificeras som förvärvsarbetande oavsett ålder. Dessutom ändras den övre åldergränsen för att bli klassificerad som förvärvsarbetande från 84 till 74 år. Även modellgrupperna som används vid klassificeringen av förvärvsarbetande görs om för personer mellan 65 och 74 år görs om. Partiellt bortfall av vissa företagsuppgifter Arbetsgivare med mer än ett arbetsställe anger fr.o.m. år 1985 ett arbetsställenummer på kontrolluppgiften. Om denna uppgift är ofullständig eller felaktig leder det till problem vid redovisning av dagbefolkning, pendling och bransch. I största möjliga utsträckning kontaktas företagen för komplettering eller rättning av uppgifterna. Partiellt bortfall av branschkod uppstår också genom att identiteten för vissa företag inte matchar mot företagsdatabasen (FDB) eller att arbetsstället saknar bransch i FDB. Antalet personer i dessa företag är ca och får näringsgren "okänd", och utgör 1,2 procent av samtliga förvärvsarbetande. Bra att veta Annan lönesummestatistik vid SCB Lönesummor, arbetsgivareavgifter och preliminär A-skatt (LAPS) utgår från arbetsgivarnas skattedeklarationer. Uppgifterna är månatliga och statistiken redovisas kvartalsvis efter näringsgren och sektor. Dessa uppgifter är i stort jämförbara med LSUM på årsbasis. Mer information kan fås i Bakgrundsfakta till arbetsmarknads- och utbildningsstatistiken 2015:5. Annan sysselsättningsstatistik vid SCB Utöver RAMS finns två andra statistikgrenar vid SCB som redovisar sysselsättning. Undersökningarna har olika karaktär och kompletterar varandra. Av lite annat slag är uppgiften i företagsdatabasen (FDB) om antal anställda. Ambitionen i företagsdatabasen är att få in uppgift om storleksklassen på arbetsställen och företag. I vissa sammanhang kan även den information som finns där användas som komplement till annan sysselsättningsstatistik. Arbetskraftsundersökningen (AKU) mäter sysselsättningen månadsvis. Den är urvalsbaserad och omfattar cirka personer varje månad och riktar sig till individer som får frågan om man förvärvsarbetade under mätveckan. Undersökningen ger en omfattande bild av sysselsättningen inkl. företagare och redovisar nattbefolkningen. Rapporteringen är snabb och sker månadsvis. Fr.o.m. april 2005 har arbetskraftsundersökningen omarbetats och EUharmoniserats. Den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken har företagets arbetsställe som uppgiftskälla. Syftet är att snabbt indikera förändringar i antalet anställningar. Den offentliga sektorn är nästintill totalundersökt, medan näringslivet baseras på ett urval av cirka arbetsställen. Statistiken omfattar endast anställda och redovisar dagbefolkningen. Publiceringen är snabb och sker varje kvartal. Mer information om den kontrolluppgiftsbaserade lönesummestatistiken och den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats och respektive

19 SCB 19 AM 30 SM 1501 Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats,

20 SCB 20 AM 30 SM 1501 In English Summary Labour statistics based on administrative sources allow data to be presented in great detail. The statistics are produced annually and are presented approximately 12 months after the measured period (November) each year. Between 2013 and 2014 the number of gainfully employed persons increased with 0.8 percent or about persons. In the end of 2014 the total number of gainfully employed persons in Sweden were The share of gainfully employed increased with 0.2 percentage between 2013 and 2014 and was 77.3 percent in the age between 20 and 64 years old. The share for women was 76.0 percent and the share for men was 78.5 per cent. Six out of 21counties had a larger growth in employment between 2013 and 2014 than the whole country, which was 0.8 percent. The largest growth was in the county of Stockholm 1.6 percent. In four counties the growth was negative and the county of Värmland had the largest decreased with minus 0.3 percent. The largest industry in Sweden was Human health and social work with persons gainfully employed. The smallest industry was Energy and environment with gainfully employed. Gross pay statistics are based on the yearly income statements of employees and recipients of taxable social benefit payments. These statements are supplied by employers, etc. and are used by the tax authorities for the income taxation of natural persons. Gross pay in Sweden in 2014 amounted to SEK billion. This implies a 3.7 percent increase in current prices compared with 2013, when gross pay amounted to SEK billion. Gross pay, measured in fixed prices using the Consumer Price Index as a deflator increased by 3.8 percent in The total of social benefit payments amounted to SEK billion. List of terms Dagbefolkning Förvärvsarbetande Förvärvsintensitet Inpendling Kommun Kontrolluppgift Kön (män, kvinnor) Län Lön Lönesumma Nattbefolkning Näringsgren Pendling Preliminär A-skatt Region of work Gainfully employed Relative share of gainfully employed Ingoing commuting Municipality Statement of income Sex (men, women) County Wage Gross pay Region of residence Industry Commuting Preliminary tax

21 SCB 21 AM 30 SM 1501 Riket Sektor Sociala ersättningar Utpendling The whole country Sector of employment Social benefit payments Outgoing commuting