Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi

Storlek E0 2 MW vindkra(verk har en tornhöjd på 80-100 meter och en rotordiameter på 80-100 meter De största verk som är i kommersiell dri( i Sverige har e0 100 meter högt torn med en rotordiameter av 100 meter. Det är på 3 MW och producerar cirka 8 000 MWh per år Det lönar sig a0 bygga flera vindkra(verk i en park då kostnaden för infrastrukturen kan fördelas på flera verk

ProdukLon E0 vindkra(verk producerar energi när det blåser mellan ca 4 och 25 meter per se- kund. När det blåser mer stängs vindkra(- verket ned av säkerhetsskäl Man brukar räkna med a0 det blåser Lllräckligt för a0 e0 vindkra(verk ska producera drygt 6 000 av årets 8 760 Lmmar, alltså cirka 80 procent av Lden I e0 go0 vindläge på land ger e0 modernt vindkra(verk om 2 MW drygt 6 GWh per år vilket motsvarar elförbrukningen i cirka 250 eluppvärmda villor ElprodukLonen från e0 vindkra(verk ökar med vindstyrkan i kubik.

Reglerkra( El förbrukas i samma stund som den produceras När det inte blåser eller när det blåser för mycket kan inte vindkra(en användas Andra energikällor måste då användas Reglerkra(en ska löpande balansera den samlade elproduklonen mot den varierande elförbrukningen

Reglerkra( Enligt KTH och Elforsk är det tekniskt möjligt a0 integrera stora mängder vindkra( i det svenska elsystemet. Om man balanserar vindkra(en med va0enkra( skulle man kunna nå upp Lll cirka 15 TWh per år Sverige kommer under de närmaste 10 åren a0 bygga fler elkablar Lll ut- landet, främst Lll Litauen och Tyskland, vilket gör a0 det blir lä0are a0 reglera vindkra(en genom export eller import från utlandet.

Utveckling Vindkra(verken blir större och priserna pressas neråt på grund av ökad konkurrens. För 4 år sedan hade verken en effekt på ca 1 MW, för e0 par år sedan var det ca 1,5 MW i år är det ca 2-2,3 MW och trenden är a0 de närmar sig 3 MW I Tyskland är vindkra(verk med en effekt på 6 MW under projektering Det finns även skisser på kra(verk med en effekt på 10 MW inför framlden.

Havsbaserad vindkra( E.ON invigde 90 vindkra(verk i havet utanför danska Rödby 2010. Parken producerar varje år omkring 800 gigawacmmar dvs ca 9 GWh/verk Havsbaserade vindkra(verk på 3 MW som Va0enfall byggt utanför Kents kust kostade 90 miljoner kronor per verk. Va0enfall planerar för närvarande en vindkra(park Lll havs vid Lillgrund i Öresund. Avsikten är a0 bygga 48 vindkra(verk och kostnaden beräknas Lll 1,5 miljarder kronor, dvs 31 miljoner per verk.

Vindkra(utbyggnad i Sverige Sveriges produklon av vindkra( är cirka 6 TWh/år Riksdagen har ange0 planeringsramen a0 Lll år 2020 ska vara möjligt a0 bygga vindkra( för en produklonen på cirka 30 TWh/år Planeringsramen innebär a0 kommunerna ska lägga fast lämpliga områden för en vindkra(- utbyggnad Totalt handlar det om en utbyggnad med 3 000 6 000 vindkra(verk vilket är orealislskt högt Troligen kan vi i realiteten högst nå upp Lll 15 TWh/år

Sveriges elproduklon 1970-2011

Sveriges ne0oexport och ne0oinport av el 1970-2011

ElcerLfikat ElcerLfikatsystemet är e0 marknadsbaserat stödsystem som ska öka produklonen av förnybar el på e0 kostnadseffeklvt sä0. I Sverige ska elcerlfikatsystemet bidra Lll 25 TWh förnybar el från år 2002 fram Lll år 2020. Tillsammans med Norge ska y0erligare 13,2 TWh förnybar el produceras mellan åren 2012 och 2020.

ElcerLfikat forts. De energikällor som har rä0 a0 Llldelas elcerlfikat är vindkra(, viss va0enkra(, vissa biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kra(värmeverk. E(erfrågan på elcerlfikat skapas genom kvotplikt. Den som är kvotpliklg måste köpa en viss andel elcerlfikat i förhållande Lll sin elförsäljning För 2012 är kvotplikten 17,9 % För 2020 är kvotplikten 19,5 %

ElcerLfikat forts. För varje producerad MWh förnybar el får producenterna e0 elcerlfikat av staten. Elproducenterna kan sedan sälja elcerlfikaten på en öppen marknad där priset bestäms mellan säljare och köpare Medelpriset 2008 var 247 kronor 2009 293 2010 295 2011 247 2012 201

Vad kostar e0 vindkra(verk? Som riktvärde har man Ldigare räknat med a0 e0 landbaserat vindkra(verk kostar 10 miljoner kronor per MW a0 bygga. En tumregel från Energimyndigheten är nu a0 en investering i vindkra( kostar 15-17 miljoner kronor per MW när anläggningen är installerad och klar a0 leverera kra( Lll nätet. Naturligtvis är de0a beroende på avstånd Lll nätanslutning och övrig infrastruktur. Va0enfall anger som tumregel 500kr/meter för ledningsdragning

Tänkbart vindkra(verk Standardverket idag är på 2,3 MW Har en navhöjd på ca 110 m Kan producera 6 500 MWh Motsvarar elförbrukningen hos 3-400 eluppvärmda villor Totalkostnad ca 35 miljoner kronor

Projektering och montering Geoteknisk under- sökning som ligger Lll grund för val av fundament Ledningar och kablar skall dras, vägar förbä0ras eller anläggs Kontroll- och transformator- byggnader uppförs E(er a0 e0 fundament gjults ska det härda minst en månad innan vindkra(- verket kan resas Tornet monteras ihop och sä0as på plats Maskinhuset ly(s däre(er på plats och sedan rotorbladen Transformator och kabel fram Lll närmaste anslut- ningspunkt byggs När vindkra(ver- ket är färdigbyggt sker grundliga tester

Dri( och underhåll Dri( och underhåll bland annat serviceavtal, markarrenden, an- slutningsavgi(er, försäkringar och administralon av e0 vindkra(verk uppgår årligen Lll mellan 10 Lll 16 öre/kwh

Markarrende Det har utvecklats en mall som anger a0 markägaren ersä0s med 4 % på värdet av den levererade elen. De0a skulle ge markägaren mellan 100-150 000 per år om man uppför e0 verk på 2,3 MW utan några andra förpliktelser än a0 upplåta marken

Risker På grund av iskastning och kringflygande delar från vindkra(verket finns krav på e0 säkerhetsavstånd Energimyndigheten rekommenderar e0 säkerhetsavstånd som är minst 1,5*(navhöjden +rotordiametern) Än så länge finns inte några vindkra(verk med avisningssystem i Sverige Krav på avisningssystem kommer a0 fördyra vindkra(verken

Ska0er I Sverige tas ska0er och avgi(er ut vid produklon av el: faslghetsska0, ska0er och avgi(er på bränslen, ska0 på kärnkra( och ska0 CO 2 - utsläpp År 2010 uppgick ska0er och avgi(er på elproduklon Lll cirka 7,5 miljarder Alla elproduklonsanläggningar belastas med en generell industriell faslghetsska0: för vindkra(verk är ska0en 0,2 % av taxeringsvärdet för faslgheten för va0enkra(verk 2,8 % för övriga elproduklonsanläggningar 0,5 % De0a motsvarar cirka 5,5 öre/kwh i genomsni0 för va0enkra(, 0,4 öre för vindkra(, 0,3 öre för kärnkra( och mellan 0,1 och 0,5 öre för övrig värmekra(

Spo0priser Nord Pool Medelpriset 2012 var 28 öre/kwh

Lönsamhet Spotpriserna är mycket varierande För uthålligt lönsam vindkra( måste vi kunna producera el som ligger under medelpriset på spotpriserna Flera vindkra(producenter anger a0 de producerar el för 20-25 öre/kwh Spo0priserna har stundtals legat lägre Finansieringskostnaderna är avgörande

Elpriser på sikt Många hävdar a0 elpriserna kommer a0 slga och då kommer det vara mycket lönsamt med e0 eget ägande i vindkra( För nyutbyggnad av elkra( är det billigast med va0enkra( däre(er kommer vindkra( och kärnkra( med ungefär lika stora kostnader Det alltså avgörande var statsmakterna lägger sina subvenloner

Hur kan vi uppnå lönsamhet på e0 vindkra(verk i Roslagen Vid vårt fortsa0a seminarium i e(ermiddag kommer vi a0 presentera vilka förutsä0ningar som finns och även de svårigheter som gäller Ni är alla välkomna i diskussionen