Regionala turismeffekter Västernorrlands län 2013 HUI Research På uppdrag av Visit Västernorrland Juni 2014
Sammanfattning Västernorrland 2012 Västernorrland 2013 Sverige 2013 Folkmängd (31 dec 2012) 241 981 242 156 9 644 864 Antal kommersiella gästnätter (HSVC) 1,0 miljoner 1,0 miljoner 50 miljoner Antal icke kommersiella gästnätter hos släkt och vänner och i eget fritidshus. 3,2 miljoner 3,5 miljoner 99 miljoner Antal dagbesök 2,1 miljoner 2,6 miljoner 95 miljoner Försäljningsindex detaljhandel 2012* (index 100=riket) Total turismomsättning/konsumtion (Mnkr) 99 99 100 5 546 mkr 6 014 284 mdkr** Totalt antal turistiska årsverken 4 130 4 278 173 000** BRP/BNP*** (Mdkr) 86 mdkr 86 mdkr 3 564 mdkr Turismens andel av BRP/BNP**** 2,0% 2,0% 3,1% * Försäljningsindex är ett mått på hur väl handeln förmår att ta tillvara det befolkningsmässiga försäljningsunderlag som finns i en kommun och om handeln dessutom förmår att locka kunder från andra kommuner. Försäljningsindex 100 innebär att handeln omsätter lika mycket som det befolkningsmässiga underlaget medger. Index över 100 innebär att handeln drar kunder från andra områden och index under 100 innebär att handeln har ett utflöde till andra kommuner. ** Turismomsättning och turistiska årsverken baseras på data från 2011 och är en prognos då man antar årlig genomsnittlig procentuell utveckling sedan 2000. *** Bruttoregionalprodukt (BRP) mäter den regionala ekonomins produktion, mätt som summa förädlingsvärden. **** Turismandelen, turistiska årsverken och turismomsättningen för riket är enligt Tillväxtverket 2013. 2
Definitioner turism Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. (Källa: FN) Turismen i en region kan vara: 1. Inomregional: när invånarna i en region, exempelvis ett län, reser inom den egna regionen. I detta fall avses invånare i Västernorrland som gör en turistresa inom det egna länet. 2. Inkommande: besökare som har sin hemvist i ett annat område än det som avses, i detta fall personer som är bosatta utanför Västernorrlands län. 3. Utgående turism: invånare som reser till en annan region eller utomlands. I detta fall avses invånare i Västernorrlands län som gör en turistresa utanför länet. Rapporten Regionala turismeffekter Västernorrlands län redogör för inkommande besökare till länet (svenska och utländska), inomregionala övernattningsresor samt dagresor längre än 5 mil. 3
Innehåll Inkvarteringsstatistik och besöksvolymer 5-16 Upptagningsområde svenska besökare 17 Huvudsakligt ressyfte till Västernorrland 18 Huvudsakligt transportmedel till Västernorrland 19 Flygplatsstatistik 20 Total turismkonsumtion 21-25 Antal sysselsatta inom turism 26-27 Regionala turismeffekter fördelad på kommun 28-34 Bilagor 35-42 4
Inkvarteringsstatistik Västernorrlands län 2013 Gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping 279 039 27% 88 685 8% 11 603 1% 667 788 64% Hotell Stugby Vandrarhem Camping Hotell, stugbyar, vandrarhem och camping genererade 1 047 115 gästnätter i Västernorrlands län under 2013. Hotell var den vanligaste boendeformen och stod för 64 procent av gästnätterna. Källa: SCB/Tillväxtverket 5
36 807 39 745 42 357 33 284 70 653 71 311 90 488 95 473 92 078 96 216 201 350 209 023 485 244 502 063 Inkvarteringsstatistik Västernorrlands län 2012 och 2013 Gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping per kommun 600 000 2012 2013 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Diagrammet visar antalet gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping per kommun i Västernorrlands län under 2013. Flest gästnätter genomfördes i Sundsvalls kommun som stod för närmare hälften, 48 procent, av länets övernattningar. Källa: SCB/Tillväxtverket 6
64256 45 154 50657 55 065 61280 72 558 51196 51 565 71077 85 104 98462 105 992 91228 68 839 71749 73 597 63123 69 626 47910 51 545 133153 137 002 231485 231 069 Inkvarteringsstatistik Västernorrlands län 2012 och 2013 Gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping per månad 300 000 2012 2013 200 000 100 000 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Diagrammet visar antalet gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping per månad i Västernorrlands län under 2013. Cirka 45 procent av gästnätterna genomfördes under sommarmånaderna juni, juli och augusti. Källa: SCB/Tillväxtverket 7
Inkvarteringsstatistik Västernorrlands län 2013 Nationalitetsfördelning på hotell, stugby, vandrarhem och camping 6% 4% 1% Exportandel (andel utländska gästnätter) Riket: 20% Jämtlands län 26% Västerbottens län 24% Västernorrlands län 11% Gävleborgs län 8% Sverige Övriga Norden (exkl. Sverige) Övriga Europa (exkl. Norden) 89% Övriga världen (exkl. Europa) Västernorrlands län lockade en förhållandevis låg andel utländska besökare och boendeanläggningarna redovisade en exportandel på 11%. Riket som helhet redovisade en exportandel på 20%. Utländska besökare genererade 109 992 kommersiella gästnätter i Västernorrlands län. Källa: SCB/Tillväxtverket 8
Danmark Norge Finland Island Tyskland Storbritannien Nederländerna Schweiz Frankrike Polen Ryssland Övriga Europa USA Kina Övriga Världen 79 112 6975 4480 4948 3181 4548 5057 2372 1193 3151 3713 10724 9900 7248 3468 2059 2024 1134 1277 411 387 15149 16509 11965 9128 6133 18487 48016 43430 Inkvarteringsstatistik Västernorrlands län 2012 och 2013 Utländska gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 Diagrammet visar nationalitetsfördelningen i Västernorrlands län på hotell, stugby, vandrarhem och camping under helåret 2013. Norrmännen var den vanligast förekommande utländska turistgruppen med 43 430 gästnätter. Tyskland och Finland kom på andra respektive tredje plats. Antalet gästnätter från Norge har minskat med 10 procent mellan 2012 och 2013. Källa: SCB/Tillväxtverket 9
Inkvarteringsstatistik Västernorrlands län 2013 Beläggningsgrad (rum) på hotell, stugby och vandrarhem (%) mån-tor fre-sön totalt 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 49% 34% 42% 47% 40% Västernorrland Gävleborgs län 49% 31% 34% Västerbottens län 42% 42% 40% 41% Jämtlands län 56% 49% 42% Riket Diagrammet visar beläggningsgraden på hotell, stugbyar och vandrarhem i länet samt för utvalda jämförande län och riket som helhet. I Västernorrlands län låg den genomsnittliga rumsbeläggning på 42 procent under 2013 vilket var under snittet för riket som uppgick till 49 procent. Västernorrlands län redovisade en betydligt högre beläggning under vardagarna jämfört med helgerna i likhet med riket. Jämtlands län är det enda län av de jämförda som redovisar en jämn beläggning över hela veckan. Källa: SCB/Tillväxtverket 10
Inkvarteringsstatistik Västernorrlands län 2013 Beläggningsgrad (rum), per kommun, på hotell, stugby och vandrarhem (%) 60% mån-tor fre-sön totalt 60% 53% 50% 40% 20% 32% 29% 25% 26% 19% 18% 45% 39% 36% 33% 32% 26% 27% 32% 42% 0% Ånge Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Beläggningen skiljer sig mycket mellan kommunerna i länet och Sundsvall var den kommun som redovisade högst beläggningsgrad under 2013 medan boendeanläggningarna i Ånge rapporterade lägst beläggning. Timrå har för få inrapporterande anläggningar för att beläggningsgraden ska kunna redovisas för 2013. Källa: SCB/Tillväxtverket 11
Inkvarteringsstatistik Västernorrlands län 2013 Målgruppsfördelning på hotell (%) 60% 50% 53% 53% Västernorrlands län Sverige 40% 30% 33% 33% 20% 10% 8% 8% 5% 6% 0% Affärsresenärer Konferensgäster Gruppresenärer Fritidsresenärer Diagrammet visar fördelningen av olika målgrupper på hotellen i Västernorrlands län. Företagsmarknaden, bestående av affärsresenärer och konferensgäster, stod för 61 procent av hotellbeläggningen i länet. Källa: SCB/Tillväxtverket 12
Icke kommersiella boendeformer Västernorrlands län 2012 och 2013 (tusen) 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 38 Tält/ husvagn/ husbil utanför campingplats Diagrammet visar gästnätter på övriga boendeformer. Övernattning hos släkt och vänner var den vanligaste boendeformen även för 2013. I Annat ingår gästnätter ombord, på färja, buss, bil eller tåg, i skola eller logement, i fritidsbåt samt övriga gästnätter. Källa: HUI Research/STS 90 187 139 Hyrd stuga/ lägenhet/ rum 970 1050 2 186 2487 73 Eget fritidshus Släkt och vänner Annat 242 13
Icke kommersiella boendeformer Västernorrlands län 2013 (tusen) 6% 2% 4% 26% Tält/husvagn/husbil utanför campingplats Hyrd stuga/lägenhet/rum Eget fritidshus Släkt och vänner 62% Annat Cirkeldiagrammet visar hur gästnätterna från föregående sida fördelar sig. Närmare två tredjedelar av övernattningarna genomfördes hos släkt och vänner. I Annat ingår gästnätter ombord, på färja, buss eller tåg, i skola eller logement, i fritidsbåt samt övriga gästnätter. Källa: HUI Research/STS 14
26 12 90 89 38 90 264 187 73 279 139 242 624 688 970 1 050 2 186 2129 2 487 2631 Kommersiella och icke kommersiella gästnätter samt dagbesök i Västernorrlands län 2012 och 2013 (tusen) 4000 3000 2000 Övernattande besökares genomsnittliga vistelselängd i Västernorrlands län 2012: 2,9 nätter 2013: 2,9 nätter 2012 2013 1000 0 Hotell/ motell/ pensionat Stugby Vandrarhem Tält/ husvagn/ husbil på Tält/ husvagn/ husbil utanför campingplats campingplats Diagrammet visar totalt antal gästnätter per boendeform samt antal dagbesök i Västernorrlands län 2012 och 2013. Övernattningar hos släkt och vänner stod för ungefär hälften av samtliga gästnätter i hela länet. I Annat ingår gästnätter ombord, på färja, buss eller tåg, i skola eller logement, i fritidsbåt samt övriga gästnätter. Källa: SCB/Tillväxtverket och HUI Research/STS Hyrd stuga/ lägenhet/ rum Eget fritidshus Släkt och vänner Annat Dagbesök 15
Antal icke kommersiella gästnätter och dagbesök per kommun i Västernorrlands län 2012 och 2013 (tusen) 3000 ickekommersiella gästnätter 2012 ickekommersiella gästnätter 2013 dagbesök 2012 dagbesök 2013 2000 1000 0 1506 1329 1 132 1399 872 808 377 431 455 562 334 126138 248 285 379 233 258 57 71 66 82 159196 130160 130161 Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik De icke kommersiella gästnätterna hos släkt och vänner och i eget fritidshus och dagbesöken fördelade sig uppskattningsvis mellan Västernorrlands kommuner för 2012 och 2013 enligt diagrammet ovan. Flest gästnätter och dagbesök genomfördes i Sundsvalls kommun. Källa: HUI Research/STS 16
Upptagningsområde för Västernorrlands län Svenska besökare Dagbesök* Övernattande besök* (resor) Region Andel (%) Region Andel (%) 1 Stockholms län 5% 2 Östra Mellansverige 3% 3 Småland och öarna 0% 4 Sydsverige 1% 5 Västsverige 1% 6 Norra Mellansverige 12% 7 Mellersta Norrland 64% 8 Övre Norrland 15% 1 Stockholms län 20% 2 Östra Mellansverige 15% 3 Småland och öarna 3% 4 Sydsverige 1% 5 Västsverige 6% 6 Norra Mellansverige 12% 7 Mellersta 25% 8 Övre Norrland 19% Källa: HUI Research/STS *Dessa tabeller syftar till att ge en schematisk bild över varifrån turisterna kommer och ska inte ses som en exakt beräkning av andelar för olika områden. Med aktuell intervjubas är felmarginalen ett par procentenheter. 17
Huvudsakligt ressyfte till Västernorrlands län 2013 Svenska fritidsresenärer Släkt och vänner 32% Shopping/inköpsresa Lugn och ro/avkoppling Vistelse i eget fritidshus Byta miljö, komma bort Motion och friluftsliv (idrott, vandring, bad, fiske, jakt etc.) Deltagande i idrottsevenemang (fotbollsturnering, maraton etc.) Titta på idrottsevenemang 8% 6% 4% 4% 4% 4% 20% Släkt och vän-besök är den vanligaste reseanledningen bland svenska fritidsresenärer och cirka en tredjedel uppgav släkt och vänner som huvudsakligt ressyfte. Birsta shoppingområde i Sundsvall lockar många shoppingturister vilket medför att shopping var det andra vanligaste ressyftet. Titta på kulturevenemang, museer och utställningar 3% Nöjen, underhållning, nattliv 2% Andra syften 14% Källa: HUI Research/STS 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Underlaget för resenärer som reser i tjänsten är för litet för att kunna presenteras med statistisk säkerhet. 18
Huvudsakligt transportmedel till Västernorrlands län 2012 och 2013 Svenska besökare 100% 80% 60% 84% 84% 40% 20% 0% 10% 8% 3% 5% 3% 3% Bil Tåg Buss Övrigt Diagrammet ovan redovisar turisternas huvudsakliga transportmedel till slutdestinationen. Bilen var det vanligaste transportmedlet följt av tåget. Källa: HUI Research/STS 19
3 034 774 3 258 741 3 285 820 3 361 779 4 054 850 3 464 624 4 158 1 351 139 2 790 532 4 133 906 4 055 877 3 871 842 3 150 640 9 195 10 427 10 555 9 556 9 210 11 641 11 920 12 063 14 985 16 194 14 731 Flygplatsstatistik 2013 Ankommande passagerare till Västernorrlands flygplatser 20 000 Sundsvall/Timrå Örnsköldsvik Kramfors 15 000 10 000 5 000 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Diagrammet redovisar antalet ankommande passagerare till Västernorrlands flygplatser. Totalt reste 182 965 passagerare till Västernorrland med flyg, vilket motsvarar en minskning med 8 719 resenärer sedan 2012. Det inkluderar även invånare i Västernorrland som flugit hem till regionen. Källa: Transportstyrelsen 20
Total turismomsättning i Västernorrlands län 2013 Turismen i Västernorrlands län: 6 014 mkr Resor & transporter: 1 579 mkr Boende & Restaurang: 1 333 mkr Varuhandel: 2 765 mkr Kultur och tjänster: 338 mkr Totalt uppgick turistkonsumtionen i Västernorrlands län till 6,0 miljarder kronor under 2013. Turismomsättningen omfattar inomregional turism, dvs när invånare i Västernorrlands län turistar inom det egna länet, övriga svenskars resor till Västernorrlands län samt utländska turisters resor till länet. Nästan hälften av konsumtionen sker inom handel. Endast en liten del hamnar inom Kultur och tjänster. Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi, HUI Research/STS 21
Turismomsättning per turistgrupp i Västernorrlands län 2013 Dagbesök: 1 926 mkr 732 kr per person och dygn Ickekommersiell övernattning: 590 mkr 154 kr per person och dygn Kommersiell övernattning: 1 011 mkr 1 083 kr per person och dygn Figuren ovan visar turismomsättningen per turistgrupp för besökare som gör dagbesök samt övernattar ickekommersiellt respektive kommersiellt i Västernorrlands län. Turismen gav upphov till en totalomsättning på 6.0 miljarder kronor under 2013. Delar av denna summa utgörs av regioninvånarnas egna turismutlägg inför en resa till en annan region eller utomlands och ingår alltså inte i ovanstående figur. Turisterna som övernattat ickekommersiellt omsatte endast knappt 0,6 miljarder kronor jämfört med drygt 1 miljard kronor för de som övernattat kommersiellt. Dygnskonsumtion för de som övernattade kommersiellt var också betydligt högre. Källa: HUI Research/STS 22
Turismens andel av den totala omsättningen i Västernorrlands län 2013 Handel Rekreation, kultur och sport 6% 18% 94% 82% Div. tjänster inkl. resebyrå 8% 92% Transport 11% 89% Restaurang 38% 62% Boende 84% 16% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Turism Övrigt Diagrammet visar turismens andel av omsättningen inom sex delbranscher, dvs hur stor del som konsumeras av turister. Boende (hotell, vandrarhem etc.) är den bransch som är mest beroende av turism. Transport, övriga tjänsteföretag och handel är relativt sett inte lika beroende av turism. Källa: SCB/Nationalräkenskaper och HUI Research/STS 23
Antal sysselsatta inom turism i Västernorrlands län 2013 Turismen i Västernorrlands län: 4 278 årsverken Resor & transporter: 799 årsverken Boende & Restaurang: 1 561 årsverken Varuhandel: 677 årsverken Kultur och tjänster: 1 241 årsverken Turismen i Västernorrlands län bidrog till att skapa 4 278 årsverken under 2013. Årsverkena fördelade sig på de fyra delbranscherna enligt ovan. Flest arbetstillfällen genererades inom Boende & Restaurang samt inom Kultur och tjänster. Turismens betydelse för kultur, rekreation och sport som sysselsättningsskapare är stor. Mer än en fjärdedel av arbetstillfällena skapas inom kultur och tjänster medan branschen bara står för ca 5 procent av den totala turismomsättningen. Källa: SCB/Nationalräkenskaper och HUI Research/STS 24
Regionala turismeffekter fördelat per kommun 2013 HUI Research Juni 2014 25
4000 Turismens omsättning per kommun i Västernorrlands län 2012 och 2013 Inkl. moms (mkr) 3000 2680 2909 2000 1000 0 1141 1246 410 446 442 490 454 497 190 215 229 211 Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Diagrammet redovisar turismomsättningens fördelning per kommun i Västernorrlands län. Turismens omsatte mest pengar i Sundsvall där 48 procent av länets totala turismkonsumtion genererades. Källa: HUI Research/STS 26
Turismindex Västernorrland 2012 och 2013 120 100 80 60 40 20 0 95 100 88 82 79 84 75 68 71 75 58 60 44 39 Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Turismindex är ett mått på turismens betydelse i förhållande till kommunens storlek mätt i antal invånare. Turismindex visar hur respektive kommuns turismomsättning förhåller sig till turismomsättningen i riket. Rikets turismomsättning uppgår till index 100. Ur ett omsättningsperspektiv har Sundsvall förmågan att skapa högst omsättning även ställt i relation till kommunens storlek. Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi, HUI Research/STS 27
1500 Turismens bidrag till förädlingsvärdet per kommun i Västernorrlands län 2012 och 2013 Inkl. moms (mkr) 1000 829 834 500 0 353 357 59 71 127 128 137 141 140 143 62 60 Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Diagrammet ovan redovisar turismens bidrag till respektive kommuns förädlingsvärde* för 2012 och 2013. * Förädlingsvärdet utgör nettot mellan värdet av produktionen av en vara eller tjänst och värdet av den förbrukning som går åt för denna produktion. Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi, HUI Research/STS 28
Turismens andel av BRP per kommun i Västernorrlands län 2012 och 2013 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 1,6% 1,8% 1,4% 1,2% 1,8% 1,7% 2,3% 2,2% 2,6% 2,6% 1,8% 1,6% 1,8% 1,8% 0,0% Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Diagrammet ovan redovisar turismens bidrag till respektive kommuns förädlingsvärde.* Turismen var mest betydelsefull för Kramfors BRP där turismen stod för 2,4 procent av kommunens totala BRP. * Förädlingsvärdet utgör nettot mellan värdet av produktionen av en vara eller tjänst och värdet av den förbrukning som går åt för denna produktion. Summan av alla förädlingsvärden i ett område utgör områdets bruttoregionprodukt. Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi, HUI Research/STS 29
Antal turistiska årsverken per kommun i Västernorrlands län 2012 och 2013 3000 2000 1995 2070 1000 849 887 0 142 153 171 150 306 317 329 349 338 354 Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Turismen skapade mest sysselsättning i Sundsvalls kommun där 48 procent av årsverkena var turistiska.. Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi, HUI Research/STS 30
Turismens andel av sysselsättningen per kommun i Västernorrlands län 2012 och 2013 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% 3,9% 3,7% 4,0% 4,0% 3,1% 3,2% 3,0% 2,9% 2,8% 4,4% 4,2% 4,4% 3,2% 3,3% Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Diagrammet ovan redovisar hur stor andel av samtliga årsverken i respektive kommun som är turistiska. Ur ett sysselsättningsperspektiv är turismens mest betydelsefull för Kramfors 2013 där 4,2% av samtliga årsverken är kopplade till turismen. Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi, HUI Research/STS 31
Regionala turismeffekter 2013 HUI Research Juni 2014 BILAGOR 32
BILAGA Regionala effektberäkningar Tourism Satellite Account eller turistsatellitkonto (TSA) är den metod som tagits fram av World Tourism Organisation (UNTWO) i samarbete med EUROSTAT, OECD och United Nations Statistics Division. TSA är den officiella metod som Sverige tillämpar för att beräkna turismens effekter nationellt. Beräkningarna genomförs av Nationalräkenskaperna på SCB på uppdrag av Tillväxtverket. Enligt metoden för turistsatellitkontot beräknas värdet av både nationella och internationella turisters konsumtion. Turismkonsumtionen ställs även i relation till respektive områdes totala ekonomi. Genom regionala turistsattelitkontoberäkningar beräknas den totala turismomsättningen, förädlingsvärde, antal turismårsverken och turismens andel av BRP. Turismomsättningen omfattar inkommande besökare till länet (svenska och utländska), inomregionala övernattningsresor samt dagresor längre än 5 mil. Produktionsdata som turismens nyckeltal baseras på är 2011 års statistik från SCB som räknats upp till 2013. 33
BILAGA Källor Statistikkälla Beskrivning SCB Inkvarteringsstatistik Gästnätter, nationalitetsfördelning och beläggning på kommersiella boendeanläggningar SCB Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi Statistik över företags och offentlig verksamhets omsättning och antal anställda SCB BRP Bruttoregionalprodukten ligger till grund för beräkningar av turismens betydelse för regionen, d.v.s. hur stor andel av BRP som turismen står för. HUI Research/STS Tillväxtverket Transportstyrelsen Data över gästnätter på icke kommersiella boendeformer samt dagbesök. Turistkonsumtion. Inkommande besökare i Sverige Passagerarstatistik 34
BILAGA Swedish Tourism Survey (STS) HUI Research startade Swedish Tourism Survey (STS) 2011 vilket är en konsumentundersökning som genomförs löpande bland svenskar. 3 000 intervjuer genomförs varje månad om svenskars resor på fritiden och i arbetet. Datan samlas in via webbpanel med ett riksrepresentativt urval. Respondenterna får svara på frågor om antal genomförda fritidsresor under föregående månad samt antal genomförda arbetsresor under de två föregående månaderna. Respondenterna får även redogöra för detaljer för upp till två genomförda resor. Resultatet viktas utifrån kön, ålder och geografisk hemvist. Från undersökningen hämtar HUI Research data över besöksvolymer och turistkonsumtion. 35
BILAGA Total turismkonsumtion i Västernorrlands län (mkr) 2013 Inkommande turism utlägg Inom regionala turismutlägg Totala turismutlägg i Västernorrlands län Utgående turismutlägg från Västernorrland Transport 581 776 1 357 209 Bensinstationer 291 520 811 271 Mataffärer 321 251 573 221 Shopping 709 673 1 381 536 Restaurang 410 295 705 382 Boende 627 0 627 431 Rekreation, kultur och sport 280 57 338 127 Resebyrå 0 222 222 0 På väg 0 103 103 653 Utland 0 0 0 979 Summa 3 220 2 897 6 117 3 811 Källa: HUI Research/STS 36
BILAGA Total förädlingsvärde, sysselsättning och omsättning i Västernorrlands län (mkr) 2013 Total produktion Brutto region produkt / Förädlings värde (mkr) Anställda Omsättning exkl moms (mkr) Moms (mkr) Omsättning inkl moms och punktskatter (mkr) I55 Boende 267 751 599 98 748 I56 Restaurang 617 2 469 1 456 288 1 870 H Transport 2 712 4 400 7 008 1 302 12 601 N78_82 Resebyrå, turistservice, etc 1 540 3 927 2 078 465 2 682 L68A Fritidshus 1 637 0 5 159 953 6 183 R+S Kultur, sport, nöje, skönhetsvård 2 725 6 870 1 517 252 1 870 G Handel 6 142 11 677 37 786 8 366 47 688 N77 Uthyrning 395 101 878 193 1 130 M Andra företagstjänster 2 788 4 743 3 990 955 5 233 Summa turismnäringar 18 821 34 937 64 289 13 739 80 004 Övriga Näringar 65 860 79 554 74 431 15 064 89 265 Totalt i länet 86 214 114 209 138 721 28 803 171 502 Preliminär statistik Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi 37
BILAGA Turismens andel av förädlingsvärde, sysselsättning och produktion i Västernorrlands län (mkr) 2013 Turism Turismens andel per bransch (%) Turismens bidrag till förädlingsvärdet (mkr) Turismanställda Turismens omsättning inkl. moms (mkr) Boende 84% 224 630 627 Restaurang 38% 233 931 705 Transportbiljetter 11% 292 474 1 357 Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 8% 127 325 222 Rekreation, kultur och sport 18% 492 1 241 338 Total handel, varav: 6% 356 677 2 765 Bensinstationer 811 Mataffärer 573 Shopping 1 381 Turism totalt 1 724 4 278 6 014 Preliminär statistik Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi, HUI Research/STS 38
BILAGA Turismens effekter på kommunal nivå 2013 Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Total produktion per kommun Brutto region produkt (BRP) mkr 3 380 4 870 7 560 37 584 5 449 7 775 19 595 Antal sysselsatta, anställda och egna företagare 3 917 5 257 10 205 52 157 7 834 8 040 26 800 Omsättning inkl. moms (mkr) 5 220 6 906 10 827 86 299 11 017 8 976 42 033 Turismens andel per kommun Förädlingsvärde mkr 62 60 128 834 141 143 357 Antal sysselsatta, anställda och egna företagare 153 150 317 2 070 349 354 887 Turismomsättning inkl. moms (mkr) 215 211 446 2 909 490 497 1 246 Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi, HUI Research/STS och Handeln i Sverige 39
HUI Research Postadress HUI Research AB 103 29 Stockholm Besöksadresser Regeringsgatan 60, Stockholm Drottninggatan 56, Göteborg Tel: 08-762 72 80 Fax: 08-679 76 06 E-post: info@hui.se 40