Klubbens egenkontroll I förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll (1998:901) är det speciellt tre punkter som är viktiga för klubbens egenkontrollupplägg: 6 Verksamhetsutövaren skall fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Resultatet av undersökningar och bedömningar skall dokumenteras. Inträffar i verksamheten en driftsstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljön, skall verksamhetsutövaren omgående underrätta tillsynsmyndigheten om detta. Den systematiska genomgången har genomförts och ligger till grund för det upplägget som dokumenteras i denna pärm. I varje punkt tas sedan hänsyn till kraven enligt de två andra viktiga paragraferna: 4 För varje verksamhet skall finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för de frågor som gäller för verksamheten enligt 1. http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.htmmiljöbalken, 2. föreskrifter som meddelats med stöd av http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.htmmiljöbalken, samt 3. domar och beslut rörande verksamhetens bedrivande och kontroll meddelade med stöd av de författningar som avses i 1 och 2. 5 Verksamhetsutövaren skall ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning m.m. för drift och kontroll hålls i gott skick, för att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön. Det som föreskrivs i första stycket skall dokumenteras. Det betyder att det skall finnas ansvariga för varje punkt (eller hela områden) och uppgifter om vad som skall kontrolleras. En översyn av pärmens upplägg skall genomföras regelbundet och vid varje större förändring i verksamheten som kan påverka människors hälsa eller miljön. Allt detta skall dock vägas mot skälighetsprincipen ( 7 miljöbalken) dvs. att miljöproblem och tänkbar miljönytta skall vägas mot den erforderliga insatsen/kostnaden för att avhjälpa problemet. Detta avvägande för de olika frågorna görs bäst och enklast i samråd med er ansvariga miljöinspektör. Det kan samtidigt vara ett sätt att från början etablera en bra kontakt med kontrollmyndigheten. Upplägg egenkontroll 2010-11-22 1/62
Information om krav på egenkontroll enligt miljöbalken En väl fungerande egenkontroll ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar. Egenkontrollen är också ett verktyg för att se till att föreningen lever upp till miljöbalkens grundläggande krav på resurshushållning och hänsyn till hälsa och miljö. Vem omfattas av krav på egenkontroll? Den som bedriver en verksamhet ska enligt miljöbalken planera och kontrollera sin verksamhet för att motverka eller förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön. I ansvaret ingår en skyldighet att skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning för att skydda omgivningen. Omfattning och anpassning Egenkontrollen ska anpassas till verksamheten. Upplägg egenkontroll 2010-11-22 2/62
Egenkontroll enligt andra lagar än miljöbalken Enligt arbetsmiljölagstiftningen gäller krav på systematiskt arbetsmiljöarbete (det kallades tidigare internkontroll). Det systematiska arbetsmiljöarbetet granskas av Arbetsmiljöinspektionen (f.d. yrkesinspektionen) och inte av kommunens miljönämnd eller länsstyrelsen. Vi vill ändå passa på att nämna detta. I vissa delar rör de båda kontrollsystemen samma saker, och det är i båda fallen verksamhetsutövarens skyldighet att se till att de fungerar. Inget hindrar, tvärtom det är säkert ofta en fördel, att man arbetar ihop egenkontroll och systematiskt arbetsmiljöarbete till ett kontrollsystem, med en gemensam dokumentation. Det sparar resurser och tid. Kraven i räddningstjänstlagen på förebyggande brandskyddsarbete är också en form av egenkontroll. Närmare anvisningar finns i Räddningsverkets Allmänna råd 2001:2 Systematiskt brandskyddsarbete. Också brandskyddet bör kunna inarbetas i föreningens samlade egenkontroll. Tillsynsmyndighet för brandskyddet är samhällsbyggnadsnämnden. För vissa verksamheter finns ytterligare bestämmelser i andra lagar om särskild egenkontroll. Det gäller t.ex. krav på egenkontrollprogram enligt livsmedelslagen för livsmedelsindustri, restauranger m.fl. Även i sådana fall kan man överväga att inarbeta alla kontroller i ett system på föreningen. Tillsynsmyndighet för livsmedelsfrågor är Samhällsbyggnadsnämnden. Upplägg egenkontroll 2010-11-22 3/62
Miljöledning Införande av miljöledningssystem är, till skillnad mot kraven på egenkontroll, frivilligt. Men företag som infört miljöledningssystem som ISO 14001, EMAS eller FR2000 bör därigenom i allt väsentligt redan ha levt upp till kraven på egenkontroll. Lycka till med er egenkontroll! Upplägg egenkontroll 2010-11-22 4/62
Kontrollplan för checklista "Intern brandskyddskontroll" Kontroll av brandskyddet skall genomföras enl. årschecklista och av utsett brandsäkerhetsombud. 1. BRANDRISKER Syfte: Hindra brands uppkomst (även anlagd brand). Checkfråga a, b och c Funktion: Ordning och reda är ett effektivt skydd mot anlagd brand. Kontroll: Det är inte tillåtet att förvara brännbart material i utrymningsvägar, trapphus, korridorer eller källare. Observera att förbudet också gäller tillfällig förvaring. Sopkärl och öppen container bör placeras minst 6 meter från fasad och lastkaj. Lastkaj och under utskjutande tak bör det vara helt fritt från brännbart material. Utanför fasader, soprum och återvinningsrum ska det vara rent från brännbart material. Rutiner för sop- och återvinningshantering skall vara anpassade till verksamheten. Töm regelbundet papperskorgar och undvik att förvara brännbart material i allmänna utrymmen. Checkfråga d Funktion: Förvaring av brandfarlig vara ska förvaras i härför avsedda skåp och i verkstadslokaler på utsedd plats. Förvara aldrig mer mängd gaser eller vätskor som behövs och som finns tillstånd till. Upplägg egenkontroll 2010-11-22 5/62
Kontroll: Kontrollera att inte mer brandfarlig vara förvaras än det finns tillstånd till. Att brandfarlig vara förvaras i skåp eller på avsedd plats när den inte används. Där skåp används kontrollera att dörrar är stängda och uppmärkta med föreskriven varningsskylt. Dörr till rum där brandfarlig vara förvaras skall vara försedd med särskild upplysningsskylt. Att gasflaskors utrustning blir kontrollerade efter utfärdade säkerhetsföreskrifter. Checkfråga e Funktion: Lösa elledningar, trasiga eluttag, -strömbrytare, -kontakter, -skarvsladdar och -elapparater kan vara en personsäkerhetsrisk och en orsak till brand. Kontroll: Kontrollera att elledningar, eluttag, strömbrytare, kontakter och elapparater är hela och att sladdar inte sitter löst i infästningen. Kontorsapparater skall vara anslutna direkt till vägguttag, ej genom skarvsladd med grenuttag. Alla kaffebryggare, vattenvärmare och kokplattor bör vara inkopplade via timer, för att förhindra att brand kan uppstå om man glömmer att koppla ifrån dessa efter användning. Checkfråga f och g Funktion: Delar i lysrörsarmaturer kan bli överhettade om inte utbrända (blinkande) lysrör byts ut. Elektriska lampor är en värmekälla, för att inte överföra värme till brännbart material måste säkerhetsavstånd hållas. Upplägg egenkontroll 2010-11-22 6/62
Kontroll: Lysrör får ej blinka eller "glöda under normal drift. Gardiner eller annat brännbart material får inte komma i kontakt med lysrör/lampor/spotlight. Armaturer skall stå stadigt eller vara fast monterade (speciellt nära säng eller soffa). Glödlampa med högre wattal än märkning i armaturen får inte monteras i lamparmaturen. Ingen lagring närmare än 50 cm från lysrör/lampor/spotlight. Brännbara föremål bör inte stå för nära elradiatorer. Checkfråga h Funktion: En elcentral skall vara lättillgänglig. Vid kontaktfel i elcentral kan överhettning ske och varmt plastmaterial från centralen skvätta ner och antända brännbart material. Kontroll: Fri passage till elcentral och inget material framför till 1,2m. Under elcentral får inget brännbart material förvaras. 2. UTRYMNING/VÄGAR/NÖDUTGÅNGAR Syfte: Från lokaler där männingskor vistas mer än tillfälligt skall det finnas minst två av varandra oberoende skyltade utrymningsvägar. Utrymnings/(brandlarm) skall bevaka utrymningsvägar och påkalla utrymning. Checkfråga a, b och c Upplägg egenkontroll 2010-11-22 7/62
Funktion: Vid en brand skall alla ges en möjlighet att ta sig till en utrymningsväg som skall vara säker och möjlig att använda och leder ut till det fria. Kontroll: Kontrollera att utrymningsvägar i hela sin längd kan användas för säker utrymning till det fria och får inte vara belamrad med lös inredning eller material. Skyltar skall finnas i sådan omfattning att utrymningen inte hindras av svårigheter att orientera sig fram. Dörrar/fönster skall vara lätt öppningsbara utan nyckel i utrymningsriktningen. Checkfråga d Funktion: Utrymningsplanen ska ge anställda och besökare en översiktig bild var utrymningsvägarna, brandsläckningsutrustning o brandknappar finns i fastigheten samt åtgärder vid brand/utrymning. Kontroll: Kontrollera att planen stämmer med de verkliga förhållandena, om inte den gör det uppdatera. Checkfråga e Syfte: Att tidigt indikera brandrök. Funktion: Rök- och värmedetektorer skall vara effektiva och snabbt aktivera utrymnings-/brandlarmet. Brandvarnare med inbyggt batteri skall vid rökutveckling avge en kraftig varaktig ljudsignal. Upplägg egenkontroll 2010-11-22 8/62
Kontroll: Vid installerad brandlarmcentral kolla med fastighetsskötare att rökdetektorer är provade enl. uppgjord plan. Rökdetektorer skall provas av med 20% /år. Värmedetektorer provas ej. Enskilda brandvarnare med inbyggt batteri (hemmamodell) skall batteri provas med jämna intervaller genom att trycka på testknappen. En kraftig tonstöt hörs från den inbyggda sirenen. Batteribyte bör utföras när brandvarnaren varnar eller lämpligen vartannat år och hela brandvarnaren byts ut vart 8:e år. Checkfråga f Syfte: Utrymningslarm/(brandlarm) skall påkalla uppmärksamhet när larmknapp eller branddetektor aktiveras. Funktion: Utrymningslarm aktiverar ringklockor eller sirener, med brandlarmcentral även vidaresändning till Räddningstjänsten. Finns ingen vidaresändning skall detta anges på larmcentralen och vid larmknapp. Larmknapp som startar utrymningslarm är placerad bakom ett skyddsglas som lätt kan tryckas sönder, ibland finns även ett skyddslock som skall lyftas upp framför skyddsglaset. Kontroll: Under bl.a lovperiod kan hela utrymningsanläggningen provas. Obs! Att brandlarmcentral med vidaresändning kollas av Räddningstjänsten!!!!! Kolla att ringklockor och sirener har god hörbarhet. Upplägg egenkontroll 2010-11-22 9/62
Att larmknappar är märkt med sin funktion. Att skyddsglaset är helt. Checkfråga g Kontroll: Kontrollera när det finns installerat en brandlarmcentral, att grön lampa lyser vilket indikerar att centralen är i drift. Gör om möjligt en daglig kontroll utan anteckning i checklista. Anläggnings-/fastighetsskötaren och Räddningstjänsten har övriga kontrolluppdrag. 3. BRANDCELLSGRÄNSER Syfte: Branddörr (och brandväggar) skall förhindra att rökgas och brand inte sprider sig mellan brandcellgränser. Checkfråga a,b och c Funktion: Dörren skall normalt vara stängd, efter öppnandet skall den stänga helt själv med hjälp av dörrstängaren. Dörren kan vara uppställd med hållmagnet som släpper dörren vid styrning från brandcentral. Dörren skall sluta tätt mot karm och dörrens låsanordning skall gripa tag i låsblecket i dörrkarmen. Kontroll: Öppna stängd dörr ca 20 cm och släpp. Dörrstängaren skall stänga dörren helt och låsanordningen Upplägg egenkontroll 2010-11-22 10/62
gripa in i karmens låsbleck. Dörren skall inte kunna öppnas utan att trycke eller panikregel trycks ner. Gör en okulär besiktning på dörr, karm och tätningslister att de är felfria så att dörren sluter tätt mot karmen. Prova släppfunktionen på dörrmagneten genom att trycka på kontrollknappen på väggen eller direkt på knappen i magneten. Magneten skall släppa dörren omedelbart. Vid dubbla dörrar finns en kordinator som skall se till att dörrbladen stängs i en bestämd ordning, kontrollera att detta fungerar så båda dörrarna förblir stängda och låsta. Båda dörrarna öppnas 90 grader och släpps samtidigt. Kontrollera att inga kilar finns eller ta bort dem. 4. SLÄCKUTRUSTNING Syfte: Släckredskap skall finnas i anpassad omfattning, så att det finns möjlighet att släcka eller begränsa en begynnande brand. Funktion: Tre typer av handbrandsläckare finns. Pulver, skum och kolsyra. Inomhusbrandpost med slang och strålrör på rulle i skåp med lucka. Vatten erhålls när en ventil öppnas i skåpet, slang dras ut o därefter öppnas strålrörsmunstycket. Personal i byggnaden skall genom utbildning och övning kunna använda handbrandsläckare och inomhusbrandpost och ha vetskap om vilka släckmedel som skall användas. Checkfråga a,b,c,d och e Upplägg egenkontroll 2010-11-22 11/62
Kontroll: Handbrandsläckarna skall finnas på sina platser och vara tydligt skyltade så de syns. Släckarna och inomhusbrandposter skall vara fria från hindrande inredning och material så att de är lätta att ta loss från sin plats. Manometern på släckarna skall markera på grönt och plomberingen vara obruten. Alla handbrandsläckare och inomhusbrandposter skall årligen vara kontrollerade av en brandsäkerhetsfirma vilket skall styrkas genom provningsdekal på släckare resp. inomhusbrandpost. Checkfråga f Funktion: Släcka mindre brand genom kvävning. Lämplig till bl.a matlagningsbrand vid spis. Kontroll: Att brandfiltar finns på sina platser, är plomberade, är tydligt skyltade. Är lätt åtkomliga till den plats de i första hand är avsedda för. 5.UTBILDNING Checkfråga a och b Varje anställd ska vara informerad om brandskyddet inom verksamheten. Avdelningschef/(brandsäkerhetsombud) ansvarar för att information och utbildning sker. Är utrymningsövning(ar) utförd(a) under året. Upplägg egenkontroll 2010-11-22 12/62
Checklista för egenkontroll Fråga JA NEJ Ansvarig 1. Är vår sammanställning över bestämmelser och myndighetsbeslut komplett? 2. Är ansvaret för frågor som berörs av miljöbalken klargjort och dokumenterat? 3 Finns ansvarig för uppdatering av rutiner, instruktioner och dokumentation? 4. Räcker kompetensen inom verksamheten till för att bedöma och utföra behövligt miljö- och hälsoskyddsarbete samt att följa de bestämmelser som finns? 5. Finns rutiner för regelbunden kontroll av utsläpp till luft, mark och vatten samt kontroll av lukt, buller eller annat som kan påverka människa eller miljö? 6. Har vi tillräckliga drift- och skötselinstruktioner för utrustning och eventuell reningsanläggningar (till exempel oljeavskiljare, ventilationsutrustning)? 7. Har vi rutiner för att kontrollera att dessa hålls i gott skick och fungerar som de ska? Fråga JA NEJ Ansvarig 8. Är kemiska produkter märkta, rätt förvarade och finns säkerhetsdatablad tillgängligt? 9. Kan förbrukning av råvaror, kemikalier och energi minskas eller ändras? 10. Kan mängden farligt avfall minskas? 11. Har vi fungerande rutiner för hantering av avfall och farligt avfall? Upplägg egenkontroll 2010-11-22 13/62
12. Behöver inköpsrutiner ändras så att miljö och hälsopåverkan från råvaror, produkter, energi osv blir mindre? 13. Kan miljöpåverkan från transporter bli mindre? 14. Utreds synpunkter eller klagomål från intressenter? 15. Genomförs regelbundna riskbedömningar för verksamheten? 16. Finns rutiner för vad som ska göras vid eventuell driftstörning eller olycka? 17. Finns rutiner för att underrätta tillsynsmyndigheten? 18. Dokumenteras egenkontrollen i tillräcklig utsträckning? 19. Kan vi bevisa att vi utför en bra egenkontroll? Upplägg egenkontroll 2010-11-22 14/62
Krav på egenkontrollsystem för livsmedel Att tänka på när du tar fram ett system för egenkontroll A. Administrativa uppgifter B. Grundläggande förhållanden GHP C. HACCP Allmänt innehåll Beskrivning Ansvar A. Administrativa uppgifter Företagsinformation B. Grundförutsättningar - GHP Rutin för dokumentstyrning Rutin för utbildning i livsmedelshygien Rutin för personalhygien Rutin för underhåll av lokaler, inredning och utrustning Rutin för rengöring Beskriv företaget, dess verksamhet, storlek och organisation, vem som ansvarar för egenkontrollsystemet med mera. Vilka myndighetsbeslut som finns och som berör företaget. Beskriv hur kvalitetsdokumenten handhas inom företaget, hur de utarbetas och ändras, vilka de är och var de finns samt vilka som ansvarar för dem. Beskriv hur avvikelserapportering ska gå till och hur avvikelser ska åtgärdas Beskriv företagets plan för introduktion och handledning av nyanställda och utbildningsaktiviteter för personalen. För journal över utbildningsaktiviteter som genomförts i livsmedelshygien, märkning, egenkontroll med mera samt vilka som fått utbildning. Beskriv vad som gäller inom företaget beträffande skydds- och arbetsklädsel, smycken, personlig hygien och andra försiktighetsåtgärder som ska vidtas till exempel vid sjukdom för att inte livsmedlen ska smittas Beskriv program för underhållsservice och funktionskontroll, hur lokaler och utrustning hålls i gott skick med mera. För journal över vidtagna åtgärder. Beskriv hur all rengöring ska gå till Upplägg egenkontroll 2010-11-22 15/62
Rutin för bekämpning av skadedjur Rutin för avfallshantering Rutin för förpackningsmaterial och annat material i kontakt med livsmedel inom anläggningens lokaler, i fordon och av utrustning, samt hur den kontrolleras. Beskriv hur företaget skyddar sig mot skadedjur och skadeinsekter. Hur förekomst av skadedjur detekteras samt hur fällor placeras. Eventuella kontrakt med saneringsföretag som finns. Beskriv hur avfall samlas, förvaras och bortforslas. Beskriv kvalitetskriterier på förpackningsmaterial och utrustning som kommer i kontakt med livsmedel, samt hur de kontrolleras. Rutin för presentation och märkning Beskriv hur olika produkter ska märkas korrekt på förpackningar, i medföljande handlingar, på matsedlar samt hur detta säkerställs. Rutin för mottagningskontroll av varor och emballage Rutin för övervakning av temperaturer Rutin för spårbarhet Rutin för återkallande av produkter och hantering av reklamationer Rutin för vatten och is Beskriv hur mottagningskontrollen ska gå till och vad som ska göras om levererad vara avviker från beställningskrav. Beskriv hur korrekta temperaturer hålls och hur de kontrolleras i utrymmen och vid temperaturkritiska produktionsmoment samt hur de dokumenteras. Läs mer:hygien - vägledning s.26 Beskriv hur produkter som lämnar företaget kan spåras tillbaka till produktionstillfälle och leverantörer. Tillverkningsjournal. Beskriv hur företaget stoppar eller återkallar felaktiga varupartier. Beskriv även hur klagomål tas om hand, följs upp och dokumenteras. Beskriv hur företaget uppfyller kvalitetskrav på vatten så att endast rent och tjänligt vatten används vid rengöring, kylning och produktion. Upplägg egenkontroll 2010-11-22 16/62
Rutin för utleverans Andra rutiner Avser även is. Kontrollplan för vatten. Beskriv hur utleverans ska gå till så att hygien och redlighetskrav uppfylls. C. HACCP Produktbeskrivningar Flödesscheman över processer Faroanalys Läs mer:kommissionens vägledning till 852/2004 Beskriv företagets produkter eller produktgrupper, hur tillverkning, förpackning, förvaring går till, vilken hållbarhet som gäller för olika produkter. Vem produkten är avsedd för. Samla alla specifikationer på råvaror och förpackningsmaterial eller ange var de finns. Läs mer: Codex dokument om allmänna principer för livsmedelshygien inkl HACCP Beskriv varje process steg för steg från råvaror till leverans. Även vilka temperatur- och tidsförhållanden som ska gälla. Flödesschema Ange alla faror av biologisk, kemisk och fysikalisk natur som kan kopplas till råvarorna, till de olika processtegen och till den färdiga produkten. Bedöm för varje fara risken att den kan inträffa och hur allvarliga skador den kan förorsaka. Resultatet blir en lista över säkerhetsfaror som måste förebyggas, elimineras eller reduceras till acceptabla nivåer. De flesta faror som identifieras genom denna faroanalys hålls normalt under kontroll genom att rutinerna i GHP tillämpas. De resterande kan vara så allvarliga att de måste styras vid kritiska styrpunkter. Det är väsentligt att specificera farorna. Exempelvis vilka mikroorganismer det är fråga om. Upplägg egenkontroll 2010-11-22 17/62
Hämning eller avdödning av olika organismer kan kräva helt olika åtgärder. Kritiska styrpunkter CCP Kritiska gränser Övervakningsrutiner Korrigerande åtgärder Rutin för verifiering/internrevision Rutin för dokumentation av alla kritiska moment Läs mer: Livsmedelsburna hälsofaror Ange vilka kritiska styrpunkter som identifierats. Ange vad som som ska gälla vid varje kritisk styrpunkt, exempelvis temperatur och tid. Ange hur en kritisk styrpunkt övervakas/kontrolleras och dokumenteras. Ange vad som ska göras om avvikelse från satta kriterier upptäcks. Ange hur HACCP-planen kontrolleras och att den fyller sitt ändamål till exempel genom hållbarhetsundersökningar, kalibrering av processövervakande mätdon. Ange var och av vem olika avvikelser ska noteras, samt vem som ansvarar för att åtgärder vidtas. Upplägg egenkontroll 2010-11-22 18/62
TEMPERATUR ANKOMMANDE KYL- OCH FRYSVAROR Kylvaror ska hålla max +8 C, med undantag av följande produkter: köttfärs max +4 C skalad potatis max +6 C (industriskalad eller egenskalad som inte bereds samma dag) färsk fisk som inte är täckt med is bör förvaras vid max +2 C rökt/gravad vakuumförpackad fisk - bör förvaras vid max +4 C färdiglagad kylförvarad mat - bör förvaras vid max +4 C Om förpackaren angivit en lägre temperatur är det förpackarens temperaturangivelse som gäller. Frysvaror ska förvaras vid -18 C eller kallare. Ansvar Tillsyn Upplägg egenkontroll 2010-11-22 19/62
Anslag i alla livsmedelslokaler: Alla personer som arbetar på platser där livsmedel hanteras ska iaktta god personlig renlighet och bära lämpliga, rena och, när det är nödvändigt, skyddande kläder och får inte bära på någon smitta. God personlig renlighet kan t.ex. innebära att: smycken och armbandsklocka inte bärs om de kan komma i kontakt med oförpackade livsmedel eller om de i övrigt kan utgöra en hygienisk risk, t.ex. genom att försvåra en god handhygien. Samma sak gäller för nagellack. personer som hanterar oförpackade livsmedel inte har smycken fastsatta i näsan, läppar, ögonbryn, öron eller annan plats om det kan utgöra en livsmedelhygienisk risk. noggrant tvätta händerna med flytande tvål och använda engångshanddukar för hygienisk torkning, eller motsvarande, så fort det behövs, framför allt efter toalettbesök. använda handskar för att skydda livsmedlen från t.ex. bakterier på händerna. Sådana kan också vara nödvändiga att bära om man t.ex. måste/vill bära vigselring eller om man har sår eller plåster på handen. Användande av handskar innebär dock inte automatiskt god handhygien, utan måste bytas kontinuerligt eller mellan olika arbetsmoment för att hanteringen ska vara säker. Det är även viktigt att händerna är rena innan handske tas på. de toaletter som används av personer som arbetar med att hantera livsmedel är utformade så att god personlig renlighet kan upprätthållas. Det betyder t.ex. att de ska hållas rena och vara så utrustade så att god handhygien kan uppnås efter toalettbesök. Sådana toaletter ska inte upplåtas till andra personer än livsmedelspersonal annat än i undantagsfall. inte röka och snusa i samband med hantering av livsmedel. vid försäljning används livsmedelanpassad förpackning Godkända temperaturer för livsmedelshantering: Diskmaskin + 60 C Varmhållningsanordning + 70 C Kyl + 8 C (eller märkningen) Frys - 18 C Glassbox - 18 C Upplägg egenkontroll 2010-11-22 20/62
Krav på egenkontroll av brunnar Myndighetskrav: Bilaga Övervakningsrutiner brunnar - Provtagningspunkter, provtagningsfrekvens och omfattning av analyserna (dessa skall fastställas av miljö- och stadsbyggnadsnämnden) se 2.a - Rutiner för inspektion av vattentäkter, hydrofor och distributionsanläggningar - Särskilda försiktighetsåtgärder och undersökningar vid omfattande reparationer eller andra arbeten i vattenverk och distributionsanläggning Rutiner: - Provtagningspunkter, provtagningsfrekvens och omfattning av analyserna (dessa skall fastställas av miljö- och stadsbyggnadsnämnden) se 2.a - 1 x månad tillsyn av brunnar, hydrofor och distributionsanläggningar - Inför reparationer eller andra arbeten i närheten av vattenverk och distributionsanläggning skall ansvarige kontaktas Ansvar: Upplägg egenkontroll 2010-11-22 21/62
Krav på egenkontroll av brunnar Att tänka på när du tar fram ett system för egenkontroll av brunnar: Den är en del av det allmänna livsmedelskontrollprogrammet. Exempel på kontroller: Allmänt innehåll Beskrivning Ansvar Rutin för vatten och is Beskriv hur företaget uppfyller kvalitetskrav på vatten så att endast rent och tjänligt vatten används vid rengöring, kylning och produktion. Avser även is. Kontrollplan för vatten. Se vidare i livsmedelstillståndet Exempel på bilagor: Övervakningsrutiner brunnar Kartskiss över brunnar Upplägg egenkontroll 2010-11-22 22/62
Kontrollrapporter Ansvar: Miljöombud Upplägg egenkontroll 2010-11-22 23/62
Krav på egenkontroll av brunnar Myndighetskrav: Bilaga Övervakningsrutiner brunnar - Provtagningspunkter, provtagningsfrekvens och omfattning av analyserna (dessa skall fastställas av miljö- och stadsbyggnadsnämnden) - Rutiner för inspektion av vattentäkter, hydrofor och distributionsanläggningar - Särskilda försiktighetsåtgärder och undersökningar vid omfattande reparationer eller andra arbeten i vattenverk och distributionsanläggning Rutiner: - Provtagningspunkter, provtagningsfrekvens och omfattning av analyserna (dessa skall fastställas av miljö- och stadsbyggnadsnämnden) - 1 x månad tillsyn av brunnar, hydrofor och distributionsanläggningar - Inför reparationer eller andra arbeten i närheten av vattenverk och distributionsanläggning skall ansvarige kontaktas Ansvar: Upplägg egenkontroll 2010-11-22 24/62
Klubbens - miljö Miljön är en mycket viktig fråga för vår framtid. Alla måste lämna sitt bidrag Vi sorterar enligt kommunens regler: Komposterbart lägges i grön påse. Brännbart avfall läges i röd påse. Papper, pappförpackningar, hårdplast, metallförpackningar och glas samlas in separat i miljöstationen. Fett och olja får inte spolas ned i avloppet. A och O vid all mathantering är renlighet Med vänlig hälsning Miljö & Renhållningsgruppen Upplägg egenkontroll 2010-11-22 25/62
Avvikelser / korrigerande åtgärder Vid varje avvikelse skall: Den ansvarige personen informeras Akuta åtgärder vidtas Förebyggande åtgärder beslutas Hela händelsen dokumenteras Beredskap för utredning av misstänkt matförgiftning Klagomål från kunderna behandlas genom att orsaken till klagomålet utreds i mån av möjlighet (se ovan). Uppgifter om klagomål och åtgärder dokumenteras. Vid misstanke om matförgiftning kontaktas kommunens miljöförvaltning Ansvar Tillsyn Upplägg egenkontroll 2010-11-22 26/62
Krav på egenkontroll mot skadedjur Att tänka på när du tar fram ett system för egenkontroll mot skadedjur: Som del av det allmänna livsmedelskontrollprogrammet gäller: Allmänt innehåll Beskrivning Ansvar Rutin för bekämpning av skadedjur Beskriv hur företaget skyddar sig mot skadedjur och skadeinsekter. Hur förekomst av skadedjur detekteras samt hur fällor placeras. Eventuella kontrakt med saneringsföretag som finns. Bilagor: Avtal Anticimex Kontrollrapporter Ansvar: Upplägg egenkontroll 2010-11-22 27/62
Faroanalys för livsmedelshantering Vid all livsmedelshantering skall punkt 2 följas noga. Den som hanterar livsmedel skall: ha kontroll kunna visa att den har kontroll över livsmedelshanteringens hela kedja från ankomsten tills utlämning till kunden. Ansvar Tillsyn Upplägg egenkontroll 2010-11-22 28/62
1. Brandskyddskontroll, checklista a. Förklaringar b. Brandskyddsritningar 2. Egenkontrollprogram Livsmedel a. Tillstånd Livsmedelshantering b. Temperatur ankommande kyl- och frysvaror c. Utbildning i livsmedelshygien Förpackning Temperatur i kylar Temperatur i frysar Temperatur diskmaskin Temperatur varmhållning d. Eget vatten Rutiner egenkontroll Ritningar Brunnar e. Renhållning Källsortering mm. Underhåll av lokaler, inredning och utrustning f. Avvikelser Korrigerande åtgärder Beredskap för utredning av matförgiftningsfall g. Skadedjur h. Faroanalys 3. C-verksamhet, miljöbalken, checklista f verksamhetsutövare Upplägg egenkontroll 2010-11-22 29/62
a. Utvändig renhållning b. Spolplatta c. Oljeavskiljare d. Miljöstation e. Blankett för transport av farligt avfall f. Trekammarbrunn g. Maskinhall maskiner h. Säkerhetsdatablad för kemikalier i. Bränsletankar j. Ventilation k. Miljöinformation kök, pentry m.m. l. Miljöinformation i egna kiosker m. Miljöinformation till försäljare och cateringföretag n. Miljöinformation till tävlande o. Avvikelserapport 4. Miljöregler för motorklubbar 5. Miljöcertifiering Svemo 6. Exempel a. Fem nycklar till säkrare mat (Kökshygien) b. Egenkontrollprogram Östrabo köket (Uddevalla Gymnasiet) c. Oljeavskiljare Upplägg egenkontroll 2010-11-22 30/62
Checklista för egenkontroll Fråga 1. Är vår sammanställning över bestämmelser och myndighetsbeslut komplett? JA NEJ Ansvarig (Miljöombud / ordförande) 2. Är ansvaret för frågor som berörs av miljöbalken klargjort och dokumenterat? 3 Finns ansvarig för uppdatering av rutiner, instruktioner och dokumentation? 4. Räcker kompetensen inom verksamheten till för att bedöma och utföra behövligt miljö- och hälsoskyddsarbete samt att följa de bestämmelser som finns? 5. Finns rutiner för regelbunden kontroll av utsläpp till luft, mark och vatten samt kontroll av lukt, buller eller annat som kan påverka människa eller miljö? 6. Har vi tillräckliga drift- och skötselinstruktioner för utrustning och eventuell reningsanläggningar (till exempel oljeavskiljare, ventilationsutrustning)? 7. Har vi rutiner för att kontrollera att dessa hålls i gott skick och fungerar som de ska? 8. Är kemiska produkter märkta, rätt förvarade och finns säkerhetsdatablad tillgängligt? 9. Kan förbrukning av råvaror, kemikalier och energi minskas eller ändras? 10. Kan mängden farligt avfall minskas? 11. Har vi fungerande rutiner för hantering av avfall och farligt avfall? 12. Behöver inköpsrutiner ändras så att miljö och hälsopåverkan från råvaror, produkter, energi osv blir mindre? Upplägg egenkontroll 2010-11-22 31/62
13. Kan miljöpåverkan från transporter bli mindre? 14. Utreds synpunkter eller klagomål från intressenter? 15. Genomförs regelbundna riskbedömningar för verksamheten? 16. Finns rutiner för vad som ska göras vid eventuell driftstörning eller olycka? 17. Finns rutiner för att underrätta tillsynsmyndigheten? 18. Dokumenteras egenkontrollen i tillräcklig utsträckning? 19. Kan vi bevisa att vi utför en bra egenkontroll? Upplägg egenkontroll 2010-11-22 32/62
Renhållning av anläggningen Löpande renhållning Klubbens medlemmar ansvarar för att depå och banområde hålls rent från skräp och kemikalier. För avfall och farligt avfall används den befintliga miljöstationen samt de papperskorgar som finns utställda runt hela området. Dessa töms i sin tur i uppställda containers. Inspektion av spol/tvättområde Vid oljespill används Absodan; finns i miljöstationen och verkstaden Extra renhållningsinsatser Vid tävling samt inledning/avslutning av säsong görs extrainsatser pga den ökade mängden avfall från besökare på anläggningen. Rutiner enligt ovan gäller även här. Ansvar Samtliga som vistas på området Träningsansvarig + Depåansvariga Tillsyn Miljöombud Upplägg egenkontroll 2010-11-22 33/62
Renhållning och skötsel av spolplatta Löpande renhållning Hålls ren från grus och annat skräp; även uppsamlingsrännan, Kontroller Eluttag att de är hela Vattenuttag att de inte läcker Ansvar Träningsansvarig och depåansvarig Tillsyn Upplägg egenkontroll 2010-11-22 34/62
Renhållning och skötsel av spolplatta Löpande renhållning Hålls ren från grus och annat skräp; även uppsamlingsrännan, Kontroller Eluttag att de är hela Vattenuttag att de inte läcker Ansvar Träningsansvarig och depåansvarig Tillsyn Upplägg egenkontroll 2010-11-22 35/62
Avfallshanteringspolicy och miljöstation Vi källsorterar precis som i resten av kommunen. Dock ser vår verksamhet något annorlunda ut än hos gemene man. OBS: olika regler för olika kommuner! För våra besökare gäller följande sorteringsanvisningar: (se bilaga) För de aktiva: Brännbart avfall skall förutom i de fasta soptunnorna hanteras i form av att soppåsar delas ut till de tävlande. Detta finns beskrivet i dokumenten som de tävlande får vid anmälan. Vi uppmanar våra besökande aktiva att medtaga uttjänta däck från anläggningen. I övrigt gäller samma regler som för de övriga besökarna Ansvar Tillsyn Upplägg egenkontroll 2010-11-22 36/62
Upplägg egenkontroll 2010-11-22 37/62
Upplägg egenkontroll 2010-11-22 38/62
Skötsel av trekammarbrunn och sluten tank Löpande skötsel Trekammarbrunn tömmes minst en gång per år av godkänt företag. Sluten tank tömmes vid behov. För att minska vattenmängden kontrolleras att toalettstolar och vattenkranar inte läcker. Ansvar Dokumentation sparas Upplägg egenkontroll 2010-11-22 39/62
Renhållning och skötsel av maskinhall och verkstad OBS: Tvättning av fordon får ej ske i dessa hallar Maskinhall skall kontinuerligt kontrolleras med avseende på följande: Kontroller Förhindra kemikaliespill Kontroll av hydrauliska system och motorer. Om spill upptäcks skall absorbent (ex Absol, Zugol eller dylikt) spridas ut omedelbart och sanering skall ske å det snaraste, förorenat saneringsmedel hanteras som farligt avfall, lämnas till miljöstation Utlopp eller brunn Finnes brunn skall det säkras så att kemikalier ej kan rinna ut i avloppet eller på annat sätt orsaka miljöskada. Verkstad bör helst vara avloppslös. Kemikalie behållare i garage skall säkras så att det ej kan vältas av misstag eller av okynne! Skall förvaras i spilltråg. Bränsle skall förvaras i spilltråg och om gasbehållare förvaras i lokalen SKALL erforderlig skyltning finnas vid ingång till lokalen. Brandsläckningsutrustning skall finnas tillgänglig och kontrollerad i dessa utrymmen. Kontroller Maskinansvariga följer rekommendationerna för respektive maskiner Ansvar Dokumentation Pärmar finns i verkstaden eller på kontoret Upplägg egenkontroll 2010-11-22 40/62
Kemikalieförteckning (Säkerhetsdatablad i separat pärm) Material Klassning (*) Volym/år Diesel Motorolja Hydraulolja Aspen 2T Aspen 4T Avfettning (vattenbaserad) Avfettning Smörjfett (*)Teckenförklaring: T+=Mycket giftig, T=Giftig, C=Frätande, Xn=Hälsoskadlig, Xi=Irriterande, E=Explosivt, O=Oxiderande, F+=Extremt brandfarligt, F=Mycket brandfarligt, N=Miljöfarlig. Listan anpassas genom att lägga till/stryka kemikalier uppdaterad: Ansvar: Upplägg egenkontroll 2010-11-22 41/62
Bränsleförvaring (Säkerhetsdatablad i separat pärm) Förvaringen skall uppfylla myndigheternas krav Gällande dokument: A B Dokumentation: Se bilaga Ansvar: Upplägg egenkontroll 2010-11-22 42/62
Ventilation Funktionskontrolleras (inkl. filterbyte, inga onödiga drifttider) Dokumentation: Ansvar: Upplägg egenkontroll 2010-11-22 43/62
Klubbens - miljö Miljön är en mycket viktig fråga för vår framtid. Alla måste lämna sitt bidrag Vi sorterar enligt kommunens regler: Komposterbart lägges i grön påse. Brännbart avfall läges i röd påse. Papper, pappförpackningar, hårdplast, metallförpackningar och glas samlas in separat i miljöstationen. Fett och olja får inte spolas ned i avloppet. A och O vid all mathantering är renlighet Med vänlig hälsning Miljö & Renhållningsgruppen Upplägg egenkontroll 2010-11-22 44/62
Klubbens - miljö Miljön är en mycket viktig fråga för vår framtid. Alla måste lämna sitt bidrag Vi sorterar enligt följande regler: Wellpapp lägges hopvikt utanför. Plåtburkar ställes i svart säck utanför. Brännbart ställes i röd plastsäck utanför. (Allt avfall hämtas av renhållningsgruppen) På utsidan finns det ett sopställ för brännbart & en plasttunna för burkar och PET-flaskor. Vid tid är det tacksam om det städas runt försäljningsstället. Med vänlig hälsning Miljö & Renhållningsgruppen Upplägg egenkontroll 2010-11-22 45/62
MEMO till försäljare och cateringföretag Klubben bedriver tillsammans med SVEMO och kommunen ett aktivt miljöarbete och därför måste ni tillse att det är rent och snyggt runt ert försäljningsställe. Brännbart avfall lägger ni i komprimatorn mellan spolplattan och Dusch-huset. Alla andra sorter sorteras och lägges i lämpligt kärl i miljöstationen intill komprimatorn. Efter evenemanget lämnar Ni platsen uppstädat och klar för nästa aktivitet. Ha en bra försäljningshelg! Miljö & Renhållningsgruppen Upplägg egenkontroll 2010-11-22 46/62
Klubbens - miljö Miljön är en mycket viktig fråga för vår framtid. Alla måste lämna sitt bidrag Reglerna är rekommendationer avsedda att förbättra förhållandet mellan motorcykelsporten och miljön. undvik onödig tomgångskörning använd reguljärt, blyfritt bränsle utan tillsatser, som finns i handeln. läckage av bränsle, olja, rengörings-, avfettningskyl- och bromsvätska till marken eller som avdunstning till luften skall förebyggas, miljömatta/markskydd skall användas. Behållare/container för omhändertagande av metall, glas, spillolja mm. finns i depån; sopcontainern i depån är endast avsedd för brännbart avfall. Den skall förpackas i de röda påsarna som delas ut vid anmälan. Tvätt av motorcyklar skall endast ske på spolplattan. Endast rent vatten får användas. Upplägg egenkontroll 2010-11-22 47/62
ÅRS-CHECKLISTA FÖR INTERN BRANDSKYDDSKONTROLL (Förklaring till cheklistan se kontrollplan för checklista). Ej tillämpliga punkter stryks. Verksamhet.. Kontroll utförd månad: 1. BRANDRISKER 1 2 3 4 5 6 8 9 10 11 12 Anm a. Korridorer o trapphus är fria från brännbart materiel b. Fasader o lastkaj är fria från brännbart materiel på 6m Soprum är låsta och utanför fria från brännbart c. materiel d. Brandfarlig vara förvaras och hanteras på rätt sätt e. Elinstallationer/utrustning är hela och sitter fast f. Inga blinkande lysrör Lagring sker på avstånd från lysrör, lampor o g. elvärme h. Säkerhetsavstånd finns runt elcentral 2. UTRYMNING/VÄGAR/NÖDUTGÅNGAR a. Dörrar och fönster är lätt öppningsbara utan nyckel b. Utr.vägar är ej blockerade av inredning eller materiel c. Utr.skyltar finns, syns och lysfunktion fungerar d. Utrymningsplaner finns o stämmer med verkligheten e. Brandvarnare är provade, även enskilda med batteri f. Ev. utrymningslarm och knappar fungerar g. Ev Ev. brandlarmcentral är i drift, grön lampa lyser 3. BRANDCELLSGRÄNSER a. b. c. Hållmagneter o de automatiska dörrstängarna fungerar Dörrar sluter tätt mot karm o är inte uppställda med kil Dörrarnas låskolvar griper tag och håller dörren stängd 4. SLÄCKUTRUSTNING a. Finns på plats och är tydligt skyltade Lättåtkomliga och lätta att ta b. loss c. Plombering är ej bruten och tryck visar på grönt Funktionsprov av inomhusbrandposter är d. utförd e. Årlig kontroll är utförd av brandsäkerhetsfirma f. Brandfilt finns på plats, är tydligt utmärkt o Upplägg egenkontroll 2010-11-22 48/62
lättåtkomlig 5. UTBILDNING a. Brandutbildningar utförs regelbundet b. Utrymningsövning har genomförts Brister från föregående årschecklista är åtgärdade Ja Nej Hela årschecklistan utförd 20 - - - Brandskyddskontrollen utförd av.. Ev. anmärkningar skrivs in på andra sidan med nr och delmoment. Anmärkningar Nr Anmärkning Bristen åtgär- delmom. placering dad datum Upplägg egenkontroll 2010-11-22 49/62
Kontrollplan för cheklista "Intern brandskyddskontroll" Kontroll av brandskyddet skall genomföras enl. årschecklista och av utsett brandsäkerhetsombud. 1. BRANDRISKER Syfte: Hindra brands uppkomst (även anlagd brand). Checkfråga a,b och c Funktion: Ordning och reda är ett effektivt skydd mot anlagd brand. Checkfråga d Funktion: Kontroll: Det är inte tillåtet att förvara brännbart material i utrymningsvägar, trapphus, korridorer eller källare. Observera att förbudet också gäller tillfällig förvaring. Sopkärl och öppen kontainer bör placeras minst 6 meter från fasad och lastkaj. Lastkaj och under utskjutande tak bör det vara helt fritt från brännbart material. Utanför fasader, soprum och återvinningsrum ska det vara rent från brännbart material. Rutiner för sop- och återvinningshantering skall vara anpassade till verksamheten. Töm regebundet papperskorgar och undvik att förvara brännbart material i allmänna utrymmen. Upplägg egenkontroll 2010-11-22 50/62
Förvaring av brandfarlig vara ska förvaras i härför avsedda skåp och i verkstadslokaler på utsedd plats. Förvara aldrig mer mängd gaser eller vätskor som behövs och som finns tillstånd till. Kontroll: Kontrollera att inte mer brandfarlig vara förvaras än det finns tillstånd till. Att brandfarlig vara förvaras i skåp eller på avsedd plats när den inte används. Där skåp används kontrollera att dörrar är stängda och uppmärkta med föreskriven varningsskylt. Dörr till rum där brandfarlig vara förvaras skall vara försedd med särskild upplysningsskylt. Att gasflaskors utrustning blir kontrollerade efter utfärdade säkerhetsföreskrifter. Checkfråga e Funktion: Lösa elledningar, trasiga eluttag, -strömbrytare, -kontakter, -skarvsladdar och -elapparater kan vara en personsäkerhetsrisk och en orsak till brand. Kontroll: Kontrollera att elledningar, eluttag, strömbrytare, kontakter och elapparater är hela och att sladdar inte sitter löst i infästningen. Kontorsapparater skall vara anslutna direkt till vägguttag, ej genom skarvsladd med grenuttag. Alla kaffebryggare, vattenvärmare och kokplattor bör vara inkopplade via timer, för att förhindra att brand kan uppstå om man glömmer att koppla ifrån dessa efter användning. Checkfråga f och g Funktion: Delar i lysrörsarmaturer kan bli överhettade om inte utbrända (blinkande) lysrör byts ut. Elektriska lampor är en värmekälla, för att inte överföra värme till brännbart material måste säkerhetsavstånd hållas. Kontroll: Lysrör får ej blinka eller "glöda under normal drift. Gardiner eller annat brännbart material får inte komma i kontakt med lysrör/lampor/spotlight. Armaturer skall stå stadigt eller vara fast monterade (speciellt nära säng eller soffa). Glödlampa med högre wattal än märkning i armaturen får inte monteras i lamparmaturen. Ingen lagring närmare än 50 cm från lysrör/lampor/spotlight. Brännbara föremål bör inte stå för nära elradiatorer. Checkfråga h Funktion: En elcentral skall vara lättillgänglig. Vid kontaktfel i elcentral kan överhettning ske och varmt plastmaterial från centralen skvätta ner och antända brännbart material. Upplägg egenkontroll 2010-11-22 51/62
Kontroll: Fri passage till elcentral och inget material framför till 1,2m. Under elcentral får inget brännbart material förvaras. 2. UTRYMNING/VÄGAR/NÖDUTGÅNGAR Syfte: Från lokaler där männingskor vistas mer än tillfälligt skall det finnas minst två av varandra oberoende skyltade utrymningsvägar. Utrymnings/(brandlarm) skall bevaka utrymningsvägar och påkalla utrymning. Checkfråga a, b och c Funktion: Vid en brand skall alla ges en möjlighet att ta sig till en utrymningsväg som skall vara säker och möjlig att använda och leder ut till det fria. Kontroll: Kontrollera att utrymningsvägar i hela sin längd kan användas för säker utrymning till det fria och får inte vara belamrad med lös inredning eller material. Skyltar skall finnas i sådan omfattning att utrymningen inte hindras av svårigheter att orientera sig fram. Dörrar/fönster skall vara lätt öppningsbara utan nyckel i utrymningsriktningen. Checkfråga d Funktion: Utrymningsplanen ska ge anställda och besökare en översiktig bild var utrymningsvägarna, brandsläckningsutrustning o brandknappar finns i fastigheten samt åtgärder vid brand/utrymning. Kontroll: Kontrollera att planen stämmer med de verkliga förhållandena, om inte den gör det uppdatera. Checkfråga e Syfte: Att tidigt indikera brandrök. Funktion: Rök- och värmedetektorer skall vara effektiva och snabbt aktivera utrymnings-/brandlarmet. Brandvarnare med inbyggt batteri skall vid rökutveckling avge en kraftig varaktig ljudsignal. Kontroll: Vid installerad brandlarmcentral kolla med fastighetsskötare att rökdetektorer är provade enl. uppgjord plan. Rökdetektorer skall provas av med 20% /år. Värmedetektorer provas ej. Enskilda brandvarnare med inbyggt batteri (hemmamodell) skall batteri provas med jämna intervaller genom att trycka på testknappen. En kraftig tonstöt hörs från den inbyggda sirenen. Upplägg egenkontroll 2010-11-22 52/62
Checkfråga f Batteribyte bör utföras när detektorn varnar eller lämpligen vartannat år och hela detektorn byts ut vart 8:e år. Syfte: Utrymningslarm/(brandlarm) skall påkalla uppmärksamhet när larmknapp eller branddetektor aktiveras. Funktion: Utrymningslarm aktiverar ringklockor eller sirener, med brandlarmcentral även vidaresändning till Räddningstjänsten. Finns ingen vidaresändning skall detta anges på larmcentralen och vid larmknapp. Larmknapp som startar utrymningslarm är placerad bakom ett skyddsglas som lätt kan tryckas sönder, ibland finns även ett skyddslock som skall lyftas upp framför skyddsglaset. Kontroll: Under bl.a lovperiod kan hela utrymningsanläggningen provas. Obs! Att brandlarmcentral med vidaresändning kollas av Räddningstjänsten!!!!! Kolla att ringklockor och sirener har god hörbarhet. Att larmknappar är märkt med sin funktion. Att skyddsglaset är helt. Checkfråga g Kontroll: Kontrollera när det finns installerat en brandlarmcentral, att grön lampa lyser vilket indikerar att centralen är i drift. Gör om möjligt en daglig kontroll utan anteckning i checklista. Anläggnings-/fastighetsskötaren och Räddningstjänsten har övriga kontrolluppdrag. 3. BRANDCELLSGRÄNSER Syfte: Branddörr (och brandväggar) skall förhindra att rökgas och brand inte sprider sig mellan brandcellgränser. Checkfråga a,b och c Funktion: Dörren skall normalt vara stängd, efter öppnandet skall den stänga helt själv med hjälp av dörrstängaren. Dörren kan vara uppställd med hållmagnet som släpper dörren vid styrning från brandcentral. Dörren skall sluta tätt mot karm och dörrens låsanordning skall gripa tag i låsblecket i dörrkarmen. Kontroll: Öppna stängd dörr ca 20 cm och släpp. Dörrstängaren skall stänga dörren helt och låsanordningen gripa in i karmens låsbleck. Dörren skall inte kunna öppnas utan att trycke eller panikregel trycks ner. Gör en okulär besiktning på dörr, karm och tätningslister att de är felfria så att dörren sluter tätt mot karmen. Upplägg egenkontroll 2010-11-22 53/62
Prova släppfunktionen på dörrmagneten genom att trycka på kontrollknappen på väggen eller direkt på knappen i magneten. Magneten skall släppa dörren omedelbart. Vid dubbla dörrar finns en kordinator som skall se till att dörrbladen stängs i en bestämd ordning, kontrollera att detta fungerar så båda dörrarna förblir stängda och låsta. Båda dörrarna öppnas 90 grader och släpps samtidigt. Kontrollera att inga kilar finns eller ta bort dem. 4. SLÄCKUTRUSTNING Syfte: Släckredskap skall finnas i anpassad omfattning, så att det finns möjlighet att släcka eller begränsa en begynnande brand. Funktion: Tre typer av handbrandsläckare finns. Pulver, skum och kolsyra. Inomhusbrandpost med slang och strålrör på rulle i skåp med lucka. Vatten erhålls när en ventil öppnas i skåpet, slang dras ut o därefter öppnas strålrörsmunstycket. Personal i byggnaden skall genom utbildning och övning kunna använda handbrandsläckare och inomhusbrandpost och ha vetskap om vilka släckmedel som skall användas. Checkfråga a,b,c,d och e Kontroll: Handbrandsläckarna skall finnas på sina platser och vara tydligt skyltade så de syns. Släckarna skall vara fria från hindrande inredning och material så att de är lätta att ta loss från sin plats. Manometern skall markera på grönt och plomberingen vara obruten. Alla handbrandsläckare och inomhusbrandposter skall årligen vara kontrollerade av en brandsäkerhetsfirma vilket skall styrkas genom provningsdekal på släckare resp. inomhusbrandpost. Checkfråga f Funktion: Släcka mindre brand genom kvävning. Lämplig till bl.a matlagningsbrand vid spis. Kontroll: Att brandfiltar finns på sina platser, är plomberade, är tydligt skyltade. Är lätt åtkomliga till den plats de i första hand är avsedda för. 5.UTBILDNING Checkfråga a och b Varje anställd ska var informerad om brandskyddet inom verksamheten. Avdelningschef/(brandsäkerhetsombud) ansvarar för att information sker. Är utrymningsövning(ar) utförd(a) under året. Upplägg egenkontroll 2010-11-22 54/62
2. Egenkontroll Livsmedel a. Tillstånd livsmedelshantering b. Temperatur ankommande kyl- och frysvaror c. Utbildning i livsmedelshygien Förpackning Temperatur i kylar Temperatur i frysar Temperatur diskmaskin Temperatur varmhållning d. Eget vatten Rutiner egenkontroll Ritningar e. Renhållning Källsortering mm. Underhåll av lokaler, inredning och utrustning f. Avvikelser Korrigerande åtgärder Beredskap för utredning av matförgiftningsfall g. Skadedjur h. Faroanalys Upplägg egenkontroll 2010-11-22 55/62
7. C-verksamhet, miljöbalken, checklista f verksamhetsutövare a. Utvändig renhållning b. Spolplatta c. Oljeavskiljare d. Miljöstation e. Blankett för transport av farligt avfall f. Trekammarbrunn g. Maskinhall maskiner h. Säkerhetsdatablad för kemikalier i. Bränsletankar j. Ventilation k. Miljöinformation kök, pentry m.m. l. Miljöinformation i egna kiosker m. Miljöinformation till försäljare och cateringföretag n. Miljöinformation till tävlande o. Avvikelserapport Upplägg egenkontroll 2010-11-22 56/62
Avskiljare Upplägg egenkontroll 2010-11-22 57/62
miljöstation - Här lämnar Du: Däck Glas Skrot/metallförpackningar Färgburkar Engångsgrillar (utanför) FARLIGT AVFALL: Småbatterier Spillolja (mindre mängder) Glykol Miljömattor och förorenat saneringsmedel Oljefilter Upplägg egenkontroll 2010-11-22 58/62
Renhållning Upplägg egenkontroll 2010-11-22 59/62
SPEAKER TEXTEN (GP NR 3) Ett önskemål till publiken: Göteborgs kommun bedriver tillsammans med SVEMO ett aktivt miljöarbete. Tillsammans försöker vi att undvika allt som kan skada eller påverka miljön. Vi ber Er därför att använda befintliga papperskorgar så att vi även där kan skydda vår miljö på bästa sätt. Ullevi Arena är en rökfri arena; var därför vänlig och rök ej på läktarna. Upplägg egenkontroll 2010-11-22 60/62