Djurskyddsyndighetens författningssaling Djurskyddsyndigheten Box 80 532 21 SKARA Tel: 0511-274 00, fax 0511-274 90 ISSN 1652-3040 Djurskyddsyndighetens föreskrifter och allänna DFS 2004:17 råd o djurhållning ino lantbruket.. Utko från trycket den 10 deceber 2004 beslutade den 9 noveber 2004. Djurskyddsyndigheten föreskriver 1, ed stöd av 2, 4, 9, 9 a, 13, 13 a, 15, 17 och 18 djurskyddsförordningen (1988:539) följande sat beslutar följande allänna råd. Innehållsförteckning 1 kap. Geensaa bestäelser..... s. 3 Inledande bestäelser. s. 3 Tillsyn och skötsel.. s. 3 Utrye och inredning.. s. 3 Mått. s. 5 Stallkliat... s. 5 Fönster och belysning s. 6 Buller. s. 6 Foder och vatten s. 6 Renhållning... s. 7 Betesarker och rastgårdar... s. 7 Utegångsdjur.. s. 9 Drivning. s. 10 Ny teknik... s. 10 Undantag s. 10 2 kap. Särskilda bestäelser för olika djurslag s. 11 Hästar. s. 11 1 Jfr rådets direktiv 91/629/EG av den 19 noveber 1991 o fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar (EGT L 340, 11.12.1991, s. 28, Celex 31991L0629), rådets direktiv 98/58/EG av den 20 juli 1998 o skydd av anialieproduktionens djur (EGT L 221, 8.8.1998, s. 23, Celex 31998L0058), rådets direktiv 1999/74/EG av den 19 juli 1999 o att fastställa iniinorer för skyddet av värphöns (EGT L 203, 3.8. 1999, s. 53, Celex 31999L0074) och rådets direktiv 91/630/EEG av den 19 noveber 1991 o fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning (EGT L 340, 11.12.1991, s. 33, Celex 31991L0630). Angivna direktiv är satliga senast ändrade geno rådets förordning (EG) nr 806/2003 (EGT L 122, 16.5.2003, s. 1, Celex 32003R0806). Anälan har gjorts enligt Europaparlaentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 o ett inforationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för inforationssahällets tjänster (EGT L 204, 21.7.1998, s. 37, Celex 31998L0034), ändrat geno Europaparlaentets och rådets direktiv 98/48/EG (EGT L 217, 5.8.1998, s.18, Celex 31998L0048).
Nötkreatur s. 12 Grisar... s. 15 Får s. 17 Getter... s. 18 Fjäderfän allänt... s. 19 Höns inklusive slaktkycklingar s. 19 Kalkoner... s. 21 Gäss... s. 21 Ankor s. 21 Pälsdjur allänt.... s. 22 Minkar... s. 23 Rävar s. 23 Ikraftträdande- och övergångsbestäelser. s. 23 Bilagor Bilaga 1 Hästar. s. 25 Bilaga 2 Nötkreatur.. s. 28 Bilaga 3 Grisar. s. 33 Bilaga 4 Får.. s. 37 Bilaga 5 Getter. s. 39 Bilaga 6 Fjäderfän s. 40 Bilaga 7 Mink.. s. 46 Bilaga 8 Definitioner s. 47 2
1 kap. Geensaa bestäelser Inledande bestäelser 1 Grundläggande bestäelser o hur djur ska hållas och skötas finns i djurskyddslagen (1988:534) och djurskyddsförordningen (1988:539). 2 Dessa föreskrifter och allänna råd innehåller bestäelser o djurhållning ino lantbruket.. Bestäelserna avser djurslagen häst, nötkreatur, gris, får, get, fjäderfä uto strutsfåglar sat pälsdjur. Definitioner av uttryck so finns i dessa föreskrifter och allänna råd finns i bilaga 8. Tillsyn och skötsel 3 Djur ska hållas på sådant sätt att tillsynen över djuren kan ske utan svårigheter. Tillsyn ska ske på ett för djuren betryggande sätt och ska noralt ske inst en gång dagligen. Nyfödda, sjuka eller skadade djur och djur so beter sig onoralt ska ses till oftare. Detsaa gäller beträffande högdräktiga djur, särskilt vid tiden kring förlossningen. 4 När ett djur hålls på bete får djurets rörelsefrihet inte begränsas geno att en tyngd eller annat hindrande föreål fästes vid djuret. Rörelsefriheten får heller inte begränsas geno att olika delar av djurets kropp binds saan eller geno att djuret binds saan ed ett annat djur. 5 Djur ska hållas tillfredsställande rena. 6 Autoatiska syste och anordningar so inverkar på djurskydd och djurhälsa ska kontrolleras dagligen. 7 Föreål och änen so kan skada djur ska förvaras oåtkoliga för djuren. 8 Elektriska pådrivare får endast i undantagsfall användas av veterinär när denne anser det nödvändigt av veterinäredicinska skäl. Utrye och inredning.. Allänna råd till 1 djurskyddsförordningen Djurstallar bör utforas så att flyttning, transport och utlastning av djuren underlättas. Drivgångar bör ha släta ytor utan skarpa hörn. O det från djurskydds och djurhälsosynpunkt är positivt ed speciella utlastningsru 3
eller -boxar bör sådana finnas. Lastrapers lutning bör vara så liten so öjligt. 9 Vid förprövningspliktig ny-, till- eller obyggnad av stallar ska dessa utforas så att det finns godtagbara förutsättningar att rädda djuren vid brand. Allänna råd till 1 kap. 9 Lantbrukets Brandskyddskoittés rekoendationer bör följas vid nybyggnad och större o- och tillbyggnad av djurstall. 10 Golv och liggytor ska ha en jän och halkfri yta. Boxar eller liggytor ed rörligt golv sat utgödslingssyste i öppna skrapgångar ska utrustas, utforas och skötas så att djuren inte tillfogas skador och så att utrustningen inte inverkar enligt på djurens beteende och hälsa. Detsaa ska gälla utforningen av dränerande golv. 11 Djur so behöver särskild vård ska kunna tas ohand i ett närbeläget utrye ed ett kliat so djuren är vana vid. För djur so hålls i icke väreisolerade stallar och för utegångsdjur ska dock inst en tredjedel av behandlingsplatserna inryas i utrye so kan väras upp. Djur so behöver särskild vård ska inhysas i boxar där de kan vända sig, o inte veterinär föreskriver annat, och ska vid behov kunna hysas individuellt. Första stycket gäller inte fjäderfästallar enligt 2 kap. där sjuka och skadade djur oedelbart avlivas. Allänna råd till 1 kap. 11 För grupphållna nötkreatur och grisar bör det utrye so avses i föreskriften kunna hysa inst vart 25:e djur. För grupphållna eller bundna hästar bör det utrye so avses i föreskriften kunna hysa inst vart 10:e djur. 12 Utfodrings- och vattningssyste ska vara utforade, diensionerade och placerade så att de edger ett för djuren lugnt och naturligt intag av foder och vatten. Utatningsöppningen på datafodervagnar får ha elektriska avvisare. Avvisarna ska vara så konstruerade att djuren enbart koer i kontakt ed de vid försök att påverka öppningen och så att de inte skadar djuren. 13 Fönster, belysningsanordningar och elektriska ledningar so djuren kan nå ska vara försedda ed läpliga skydd eller vara utförda så att skaderisk inte föreligger. 4
14 Det ska finnas en godtagbar plan för hur djurskyddet skall upprätthållas vid elavbrott. Mått 15 De ått so anges i denna författning är insta ått och centruått för noral inredning, o inte annat anges i 2 kap. I ett befintligt stall godtas indre avvikelser från föreskrivna ått o det är djurskyddsässigt acceptabelt för det enskilda djuret och stallet so helhet uppfyller kraven på god djuriljö. Detsaa gäller vid obyggnad under förutsättning att planlösningen i stallet är god. 1 djurskyddsförordningen ska tilläpas när det gäller ått för djurkategori so inte är upptagen i denna författning. Stallkliat 16 I stall ska djuren ha ett kliat so är anpassat till djurslaget och djurhållningsforen (terisk kofort). 17 I väreisolerade stallar får den relativa luftfuktigheten under vintern inte annat än undantagsvis överstiga 80 procent såvida inte stallteperaturen understiger 10 o C. I sådana fall får den nueriska suan av stallteperaturen och relativa fuktigheten inte överstiga 90 procent. I oisolerade stallar får den relativa fuktigheten inte annat än undantagsvis överstiga uteluftens relativa fuktighet ed er än 10 procentenheter. 18 I ett stall får djur endast tillfälligtvis utsättas för luftföroreningar so överstiger följande värden, o inte annat anges i 2 kap. Aoniak: 10 pp Koldioxid: 3000 pp Svavelväte: 0,5 pp Organiskt da: 10 g/³ 19 Utgödslingssyste ska vara utforade så att djur i en stallavdelning inte koer i direktkontakt ed gödsel från annan avdelning. Luft får inte ströa ellan olika stallavdelningar via genoföringar i t.ex. ventilations-, utgödslings- och urindräneringssyste. Öppningar ellan stallavdelningar ska kunna stängas och vara stängda när de inte används. 20 I ekaniskt ventilerade stallar ska det finnas nödventilation. 5
Allänna råd till 1 kap. 20 Även stallar ed ekanisk ventilation utan krav på lar bör vara utrustade ed en laranordning so varnar för överteperaturer, ströavbrott och fel på laranordningen o ett ventilationsbortfall bedös kunna edföra lidande för djuren. Fönster och belysning 21 Djurstall får vara försett ed andra ljusinsläpp för dagsljus än fönster. 22 Grisstallar so saknar fönster för dagsljus och so var i bruk före den 1 juli 1989 behöver inte förses ed fönster o inte förprövningspliktig till- eller obyggnad genoförs. Detsaa gäller för fjäderfästallar so var i bruk före den 1 januari 1994. 23 Stallar, uto ligghallar eller andra byggnader för utegångsdjur, ska vara försedda ed artificiellt ljus so inte förorsakar djuren obehag och so edger att tillsyn kan utövas utan svårigheter. Buller 24 Bullret i stallar får inte ha en sådan nivå och frekvens att det påverkar djurens hälsa enligt. I stall får djur endast tillfälligtvis utsättas för ekaniskt buller överstigande 65 dba. Foder och vatten 25 Djur ska dagligen ges foder av läplig struktur. Fodret ska vara tjänligt för djuret och fodergivan ska garantera en tillräcklig, allsidig och välbalanserad näringstillförsel. 26 Djur ska få dricksvatten inst två gånger per dygn, o inte annat anges i 2 kap. Vattnet ska vara tjänligt för djuret. Allänna råd till 1 kap. 26 Djur bör ha fri tillgång till dricksvatten. 6
Renhållning 27 Stallutrye ska rengöras och utgödslas inst en gång dagligen, o inte systeet för djurhållning är uppbyggt för andra rutiner so ger god hygien. Vid kontinuerlig djurhållning ska stall eller stallavdelning rengöras noggrant inst en gång årligen. Vid ogångsuppfödning ska stall eller stallavdelning rengöras noggrant före varje insättning av en ny ogång djur. Hönsstallar ska därtill desinficeras regelbundet och alltid innan ny ogång djur sätts in. 28 Ströbäddar och ströade liggplatser ska hållas torra. Ströedel ska vara av läplig typ och ha god hygienisk kvalitet. Betesarker och rastgårdar 29 Stängsel ska vara utforat och anordnat på sådant sätt att djur so hålls ino stängslet under norala förhållanden inte skadas. Stängsel so innehåller taggtråd får inte vara elektrifierade. Allänna råd till 1 kap. 29 Taggtrådsstängsel bör inte användas. Det horisontella avståndet ellan el- och taggtrådsstängsel bör inte understiga 2. 30 Betesarker, rastgårdar och drivningsvägar ska vara fria från föreål ed uppenbar risk att skada djuren. 31 I anlagda rastgårdar sat vid av djur hårt belastade ytor i det fria ska arken vara hårdgjord, dränerad eller naturligt ha otsvarande funktion. 32 Landet indelas, då fråga är o att hålla djur på bete i enlighet ed 10 och 11 djurskyddsförordningen, i nedanstående tre regioner. Region A: Blekinge, Skåne och Hallands län. Region B: Stockhols, Uppsala, Söderanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalar, Gotlands, Västra Götalands, Värlands, Örebro och Västanlands län. Region C: Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jätlands, Västerbottens och Norrbottens län. Betesperioden ofattar i region A inst 4 ånader, i region B inst 3 ånader och i region C inst 2 ånader. Betesperioden ska vara saanhängande och infalla under tiden 1 aj - 1 oktober. 7
33 Nötkreatur so hålls för jölkproduktion ska anses hållna på bete o de varje dygn förs ut på bete och har tillgång till betesarken under inst 6 tiar. Andra nötkreatur ed krav på bete eller annan utevistelse ska vistas ute hela dygnet. 34 Djurbeläggningen på betesarken får inte vara högre än att ett växttäcke bibehålls på inst 80 procent av arealen i den aktuella betesfållan. Allänna råd till 1 kap. 34 Med hänsyn till växtnäringsbelastningen på betesarealen bör djurtätheten noralt inte överstiga följande genosnittsvärden: Betestid Antal jölkkor/ha ånader 2 7 3 6 4 5 O bete endast anordnas under en del av dygnet kan djurtätheten ökas i förhållande till den inskade användningen av betet. Vid extre väderlek kan djuren hållas inne hela dygn o det behövs för att skydda de eller arken från skador.. 35 Undantag enligt 13 a första stycket 2 djurskyddsförordningen från kravet i 10 saa förordning o att nötkreatur so hålls för jölkproduktion soartid ska hållas på bete kan edges o villkoren i någon av punkterna 1-5 nedan är uppfyllda: 1. Djurhållaren följer en av dispensyndigheten godkänd, skriftlig plan för att avveckla den verksahet för vilken kravet på betesdrift inte kan uppfyllas. 2. Djurhållaren följer en av dispensyndigheten godkänd, skriftlig och detaljerad plan för att anlägga bete och anordna betesdrift. 3. Dispensyndigheten har funnit att öjligheter att anordna betesdrift för satliga djur so ofattas av beteskravet inte finns och att a. satliga sinkor hålls på bete under en tidsperiod o inst sex veckor, b. satliga rekryteringsdjur över sex ånader hålls på bete, c. verksaheten inte utvecklas så att fler djur behöver ofattas av undantag, d. stalliljön och djurhälsan i besättningen är dokuenterat ycket god, sat e. alla djur so ofattas av undantaget ges öjlighet till otion under en saanhängande period o inst två ånader per år. 4. Djurhållaren följer en av dispensyndigheten godkänd, skriftlig plan för att uppfylla villkoren i punkt 3. 8
5. Dispensyndigheten har funnit att oförutsedda eller speciella oständigheter förhindrar djurhållaren att hålla djur på bete och att djurhälsan och stalliljön hålls på högsta öjliga nivå. Allänna råd till 13 a djurskyddsförordningen Särskilda skäl för att edge undantag från kravet på bete enligt 13 a första stycket 2 djurskyddsförordningen, i enlighet ed villkoren i 1 kap. 35 3 i föreskrifterna, kan anses föreligga för djurhållare ed jölkkor o dispensyndigheten efter en uttöande utredning kan konstatera - att det inte finns godtagbara drivningsvägar till betesarken och inte heller förutsättningar att anlägga sådana vägar, - att drivningsvägen ellan bete och jölkningsplats överstiger en kiloeter, eller - att det inte finns ark där bete är anlagt eller kan anläggas på ett godtagbart sätt. Särskilda skäl för att edge undantag enligt de ovannända bestäelserna i djurskyddsförordningen bör inte anses föreligga o dispens tidigare edgetts i enlighet ed villkoren i 1 kap. 35 1, 2, 4 eller 5 i föreskrifterna, o saa dispensgrunder åberopas för förnyad dispens. Allänna råd till 1 kap. 35 Mycket god stalliljö enligt 1 kap. 35 3 d bör vara intygad av en sakkunnig person, såso en byggnadsrådgivare vid länsstyrelsen, och anses föreligga endast o axiiventilationen inst uppfyller rekoendationerna i Svensk Standard SS 951051, inredningen håller god standard och stallet i övrigt väl uppfyller gällande djurskyddskrav. Mycket god djurhälsa enligt saa punkt bör vara intygad av en veterinär ed kännedo o hälsoläget i besättningen, och anses föreligga endast o sjukdosfrekvensen är låg och skötseln av djuren är god. Kravet på otion under två ånader enligt 1 kap. 35 3 e bör anses vara uppfyllt endast o djuren hålls i lösdriftsyste där de kan röra sig helt fritt eller o de får regelbunden daglig otion på annat sätt. 36 Undantag enligt 35 får edges för perioder o högst två år i fråga o punkt 1, tre år i fråga o punkt 2, fe år i fråga o punkt 3, två år i fråga o punkt 4 och ett år i fråga o punkt 5. Utegångsdjur 37 Endast djur so är läpade för utevistelse under den kalla årstiden får hållas so utegångsdjur. En ytterligare förutsättning är att de yttre förhållandena såso terräng och arkbeskaffenhet är läpliga för djuren. 9
38 Utegångsdjur ska ha tillgång till ligghall eller annan byggnad so ger de skydd ot väder och vind sat en torr och ren liggplats. Allänna råd till 1 kap. 38 En ligghall för t.ex. hästar och nötkreatur bör noralt bestå av tre väggar och tak. Den öppna långsidan bör i noralfallet ha söderläge. Drivning 39 Vid drivning ska djuren hanteras lugnt. Djuren ska ha tillräckligt ed utrye för att kunna förflytta sig. Djuren ska tydligt kunna uppfatta drivvägen. Allänna råd till 1 kap. 39 Drivning av djur bör inte ske geno koppling till fordon. Ny teknik 40 Nya tekniska syste och ny teknisk utrustning so godkänts av Djurskyddsyndigheten, eller före den 1 januari 2004 Statens jordbruksverk, i enlighet ed 7 och 8 djurskyddsförordningen får användas utan hinder av denna författning. Undantag 41 O det finns särskilda skäl kan Djurskyddsyndigheten edge undantag från bestäelserna i dessa föreskrifter. 10
2 kap. Särskilda bestäelser för olika djurslag Hästar Allänna råd till 2 djurskyddslagen Hästar bör dagligen ges öjlighet att röra sig fritt i rasthage eller otsvarande och bör soartid hållas på bete. Vid halka bör sådana åtgärder vidtas att hästarna kan förflytta sig säkert. Hästars utrustning bör torkas ellan användningstillfällena. Skötsel.. 1 Vid uppbindning i spilta eller box ska gria eller halsre och löpande griskaft användas. Häst får endast tillfälligtvis hållas bunden på annan plats än i spilta eller box och ska då ses till särskilt. Vid sådan uppbindning får endast gria eller halsre användas. En gria eller halsre får inte bestå av aterial so kan skada djuret. Allänna råd till 2 kap. 1 Hästar so går i skrittaskin bör övervakas kontinuerligt. 2 Hovar ska inspekteras regelbundet och verkas vid behov. 3 Fölning i stall ska ske i fölningsbox. Utrye och inredning.. 4 Utöver skiljeväggar ellan spiltor eller boxar ska det, o det inte är uppenbart onödigt, finnas en avskiljningsanordning so hindrar hästar att skada varandra. 5 Golv i spiltor och boxar ska vara försett ed ströbädd. Mått.. 6 Uppgifter o ått beträffande förvaringsutryen.. för hästar finns i bilaga 1. 11
Allänna råd till 2 kap. 6 Boxdörr och stalldörr bör vara: 1,2 2,2 Utryningsdörr bör vara: 1,5 2,2 Fria öppningar i galler för stor respektive liten häst bör vara för: stående galler < 25 eller 65-85 liggande galler < 85 eller 160-200 eller > 450 Stallgångar bör vara: ellan två spiltrader ellan två spiltrader i ridskolestall ellan två boxrader eller boxrad och vägg ellan två boxrader i travstall ellan spilt- och boxrad ellan spiltrad och vägg 3,0 3,5 2,5 3,5 3,0 3,0 Nötkreatur Allänna råd till 2 djurskyddslagen Kor bör alltid ges tillfälle att slicka sina nyfödda kalvar. Kalvar bör tidigast flyttas till en annan djurbesättning då de uppnått en ånads ålder och en för rasen och åldern noral vikt. De bör vidare förberedas inför flyttningen geno att foderstaten ett par veckor dessförinnan anpassas till jölkersättning, kraftfoder och hö. För nötkreatur so är äldre än en ånad bör liggplatsen vara försedd ed strö. Nötkreatur bör hållas lösgående och bör då vara avhornade. Rekryteringsdjur bör vänjas vid det djurhållningssyste de ska hållas i so vuxna. I ett stall för bundna nötkreatur bör det finnas en båsavskiljare ellan inst vartannat djur. Tillsyn och skötsel 7 Nyfödda kalvar ska få råjölk snarast öjligt, dock senast sex tiar efter födseln. 8 Vid ycket var väderlek sat vid sjukdo ska kalvar ha ständig tillgång till dricksvatten o inte veterinär ordinerar annat. 9 Kalvar ska utfodras inst två gånger o dagen. 12
10 Kalvar ska senast från och ed två veckors ålder ha fri tillgång till grovfoder. 11 Kalvar so hålls inohus ska ses till inst två gånger o dagen. 12 Kvigor och kor får inte betäckas ed tjur, seineras eller vara ottagare av ebryo o förlossningssvårigheter kan förväntas. 13 Gödselrännan bako bunden kviga eller ko ska vara övertäckt i saband ed förlossningen. 14 Vid förlossning får ekaniska hjälpedel endast användas efter godkännande av veterinär i varje enskilt fall. 15 Kalvar får hållas bundna endast o veterinär föreskriver detta. 16 Djurens klövar ska inspekteras regelbundet och verkas vid behov. Allänna råd till 2 kap. 16 I stallar för lösgående jölkkor bör fotbad vid behov kunna anordnas. 17 Under den örka tiden på dygnet ska inst däpad belysning vara tänd i stall för jölkkor. 18 Endast i väreisolerade stallar får ungnöt hållas på dränerande golv utan ströbädd. Utrye och inredning.. 19 För kvigor so har indre än två ånader kvar till förlossningen och för kor får liggytan inte bestå av gödseldränerande golv. I bås för bundna djur, i foderliggbås och i fångbås får dock den bakre delen bestå av gödseldränerande guispaltgolv o båsen har helt golv ed guiatta eller otsvarande på inst 80 % av iniilängden för kortbås. 20 Gödseldränerande golv får inte användas so liggyta i bås för ungdjur och tjurar. I bås för bundna djur, i foderliggbås och i fångbås får dock den bakre delen bestå av gödseldränerande golv o båset har helt golv eller annan godtagbar liggyta på inst 80 procent av iniilängden för kortbås. 21 I lösdriftsstallar ska det finnas inst en plats i box för kalvning per påbörjat 30-tal kor. Detsaa gäller vid förprövningspliktig ny-, till- eller obyggnad av stallar för inst 18 bundna kor. 13
Allänna råd till 2 kap. 21 Antalet boxplatser för kalvning bör anpassas till kalvningsfördelningen under året. Även i stallar där det inte ställs krav på kalvningsboxar bör sådana ordnas. 22 Ensaboxar för kalvar, ed undantag för sjukboxar, ska ha genobrutna ellanväggar so tillåter ögonkontakt och direkt beröring ellan kalvarna, dock ska ellanväggarna vara täta upp till 0,80 eters höjd. En kalv får inte hållas i ensabox efter åtta veckors ålder o inte veterinär, till följd av kalvens hälsotillstånd eller beteende, har ordinerat att den ska hållas isolerad. Vad so anges i andra stycket gäller inte för anläggningar ed färre än sex kalvar såvida kalvarna inte kan hållas i läpliga åldersgrupper. Allänna råd till 2 kap. 22 Kalvar bör inte hållas i ensaboxar längre tid än 1-2 veckor och bör därefter åldersgrupperas. Vid året-runt-kalvning bör det finnas inst en spädkalvsplats för var fete koplats. O syste ed grupphållning av spädkalvarna används, t.ex. kalvaa, bör en fjärdedel av spädkalvplatserna utgöras av ensaboxar. 23 I lösdriftsstallar för akor eller dikor ska det finnas särskilda utryen för kalvar upp till tre ånaders ålder (kalvgöor). 24 Vid datorstyrd individuell utfodring ska antalet djur per kraftfoderstation anpassas till gruppens avkastningsnivå och utfodringsodell. Då hela kraftfodergivan ges i kraftfoderstationer får antalet kor per station inte överstiga 20 i högjölkargrupper, 25 i blandgrupper och 35 i sinkogrupper. 25 Vid uppfödning av föredlingskalvar eller otsvarande 1. ska kalvarna, o er än 50 kalvar anskaffas per år, födas upp ogångsvis i ottagningsstall ed högst 100 djurplatser, 2. får uppfödningssavdelning bestå av högst 300 djurplatser o kalvarna tagits eot enligt punkt 1 och annars av högst 100 djurplatser. Vid strikt ogångsuppfödning av föredlingskalvar eller otsvarande från insättning till slakt får dock stallavdelning bestå av högst 150 djurplatser. Djuren i en stallavdelning ska kunna föras in och ut geno en dörr so inte har förbindelse ed annan avdelning. 26 Vid kontinuerlig uppfödning av kalvar so anskaffats från högst fe jölkkobesättningar, so under längre tid ska vara desaa, 1. ska kalvarna, o er än 100 kalvar anskaffas per år, födas upp i ottagningsstall ed högst 100 djurplatser, 14
2. får uppfödningsavdelning bestå av högst 300 djurplatser o kalvarna tagits eot enligt punkt 1 och annars av högst 100 djurplatser. Djuren i en stallavdelning ska kunna föras in och ut geno en dörr so inte har förbindelse ed annan avdelning. 27 Mekaniskt ventilerade stallavdelningar ed kalvar ska vara utrustade ed laranordning so varnar för 1. överteperatur, 2. ströavbrott och 3. fel på laranordningen. Utrustningen ska kontrolleras regelbundet och före varje insättning av en ny ogång djur. I stallavdelningar där kalvar hålls tillsaans ed kor behöver dock laranordningen enbart varna för överteperatur. Mått.. 28 Uppgift o ått beträffande förvaringsutryen.. för nötkreatur finns i bilaga 2. Allänna råd till 2 kap. 28 För en förbättrad ströbäddsfunktion bör liggarean i ströbäddsboxar (enligt bilaga 2, punkt 2) ökas ed cirka 30 %. Ökningen av liggarean bör läggas till totalarean. Tvärgångar geno liggbåsrader bör för vuxna djur vara 0,9 o djuren inte ska gå i bredd och inst 1,6 o djuren ska gå i bredd. För ungdjur so inte ska gå i bredd bör tvärgångarna vara 0,6-0,7 för djur 250 kg och 0,7-0,8 för djur > 250 kg. Tvärgångar i liggbåsrader bör placeras så att återvändsgångar undviks. O vattenförsörjning för djur i lösdrift sker ed vattenkar, bör antalet drickplatser vid vattenkaren otsvara erforderligt antal vattenkoppar. Grisar Allänna råd till 2 djurskyddslagen Sågrisar so väger indre än 20 kg bör inte flyttas till andra besättningar. Sågriskullarna bör efter eventuell kullutjäning.. hållas saan under tillväxttiden. Produktion och uppfödning av grisar bör ske ogångsvis där så är öjligt. 15
Skötsel 29 O det är nödvändigt får enstaka suggor och gyltor fixeras under högst en vecka vid tiden kring förlossningen och vid tiden för betäckningen. I anläggningar ed er än nio suggor ska suggor och gyltor hållas i grupp under dräktighetsperioden. 30 Sågrisar får inte avvänjas förrän de uppnått fyra veckors ålder och ska då ha vant sig vid tillskottsfoder. 31 Djurens klövar ska inspekteras regelbundet och verkas vid behov. 32 Grisar ska ha fri tillgång till dricksvatten. Utrye och inredning.. 33 I ett stall ska grisar ha tillgång till utrye so ger de öjlighet att utnyttja olika delar av utryet för att ligga, äta och gödsla. Liggplatsen får inte bestå av gödseldränerande golv. Allänna råd till 2 kap. 33 Grupphållna suggor bör utfodras i stängbara bås. Fräre delen av båsavskiljarna bör vara täta. 34 Vid konventionell uppfödning i grisningsbox ska sågrisar under den första levnadsånaden ha en liggplats so är avskild från suggan. 35 En datorstyrd foderstation får inte användas för fler grisar än att alla hinner äta sin dygnstilldelning ino 12 tiar. 36 I stallar för slaktgrisar ed kontinuerlig uppfödning får stallavdelning bestå av högst 200 grisplatser. I stallar för slaktgrisar ed ogångsuppfödning och rekrytering från er än en besättning får stallavdelning bestå av högst 400 grisplatser. Djuren i en stallavdelning ska kunna föras in och ut geno en dörr so inte har förbindelse ed annan avdelning. 37 Grisar so hålls utohus under den vara årstiden ska ha tillgång till plats so ger skydd ot solstrålning och dåligt väder. Vid utohushållning av grisar ska sjuka djur kunna avskiljas för erforderlig vård. Allänna råd till 2 kap. 37 Grisar so hålls utohus bör ha tillgång till gyttjebad. 16
38 Vid vakuuutgödsling ska gödselledningarnas diaeter inst vara 300. Systeet ska i övrigt utforas och skötas så att luft förhindras att ströa in i stallet via utgödslingssysteet. Utgödsling ska ske ed högst 14 dagars intervall. 39 Mekaniskt ventilerade stallavdelningar för grisar ska vara utrustade ed laranordning so varnar för 1. överteperatur, 2. ströavbrott, och 3. fel på laranordningen. Utrustningen ska kontrolleras regelbundet och före varje insättning av en ny ogång djur. Första stycket gäller inte för avdelningar ed plats för färre än 30 stycken vuxna grisar och för avdelningar ed plats för färre än 150 stycken växande grisar över 20 kg. Mått.. 40 Uppgift o ått beträffande förvaringsutryen.. för grisar finns i bilaga 3. Får Skötsel 41 Får ska hållas i lösdrift. 42 Djurens klövar ska inspekteras regelbundet och verkas vid behov. Får ska klippas inst en gång per år. 43 Får ska soartid hållas på bete eller på annat sätt ges tillfälle att vistas ute. Allänna råd till 2 kap. 43 Får bör ges öjlighet att vistas utohus även under den kalla årstiden. Utrye och inredning.. 44 I fårstall ska ett avskilt utrye kunna ordnas för laning. O utryet har spaltgolv ska golvet vid laningen vara försett ed en ströbädd. 45 En datorstyrd foderstation får inte användas av fler får än att alla hinner äta sin dygnstilldelning ino 12 tiar. 17
Mått.. 46 Uppgift o ått beträffande förvaringsutryen.. för får finns i bilaga 4. Allänna råd till 2 kap. 46 En lakaare bör vara inst 0,2 ² per la. Getter Allänna råd till 2 djurskyddslagen Getter bör hållas i lösdrift sat vara avhornade eller försedda ed skydd på hornspetsarna för att förhindra stångningsskador. Skötsel 47 Djurens klövar ska inspekteras regelbundet och verkas vid behov. Getter av ullras ska klippas inst en gång per år. 48 Getter ska soartid hållas på bete eller på annat sätt ges tillfälle att vistas ute. Utrye och inredning.. 49 I getstall ska ett avskilt utrye kunna ordnas för killning. O utryet har spaltgolv ska golvet vid killning vara försett ed en ströbädd. Mått.. 50 Uppgift o ått beträffande förvaringsutryen.. för getter finns i bilaga 5. Allänna råd till 2 kap. 50 En killningsbox bör vara inst 1,0 1,2. Båspallens längd bör vara inst 1,0. Båspallens högsta höjd över golvet bör vara 0,55. 18
Fjäderfän allänt Allänna råd till 9 djurskyddsförordningen I inredda burar bör strö ed grov struktur, såso exepelvis kutterspån, inte användas. Utrye och inredning.. 51 Mekaniskt ventilerade stallavdelningar för fjäderfän ed fler än 2 000 djur ska vara utrustade ed laranordning so varnar för 1. överteperaturer, 2. ströavbrott, sat 3. fel på laranordningen. Utrustningen ska kontrolleras regelbundet och före varje insättning av en ny ogång djur. Allänna råd till 2 kap. 51 Fjäderfästallar för fler än 2 000 djur bör vara utrustade ed ett reservelverk. 52 I fjäderfästallar ed ströbädd får djuren endast tillfälligtvis utsättas för luftföroreningar so överstiger följande värden. Aoniak: 25 pp Koldioxid: 3 000 pp Svavelväte: 0,5 pp Organiskt da: 10 g/³ I inredda burar och flervåningssyste för frigående värphöns gäller 1 kap. 18. 53 Unga fjäderfän ska vänjas vid de inhysningssyste de ska hållas i so vuxna. Höns inklusive slaktkycklingar Allänna råd till 2 djurskyddslagen Höns för äggproduktion bör ha en saanhängande örkerperiod på inst åtta tiar per dygn. Slaktkycklingar bör ed undantag av första och sista uppfödningsveckan ha en saanhängande örkerperiod på inst fyra tiar per dygn. 19
Skötsel 54 Endast hönsraser so har en edelvikt under 2,4 kg får hållas i burar. Hönsen får hållas i burar högst två år. 55 Belysning i hönsstallar ed plats för er än 350 djur ska tändas och släckas ed autoatisk, tidsstyrd difunktion eller otsvarande. 56 Unghöns ska vara uppfödda i inhysningssyste so förbereder de för det syste de ska hållas i so vuxna. 57 Stallar hos äggproducenter so är anslutna till av Djurskyddsyndigheten godkänt kontrollprogra får, utan hinder av vad so föreskrivs i bilaga 6, punkt 3, beläggas i enlighet ed vad so är tillåtet enligt kontrollprograet. 58 Slaktkycklingar so föds upp inohus ska hållas på ströbädd. 59 Stallar hos slaktkycklinguppfödare so är anslutna till av Djurskyddsyndigheten godkänt kontrollprogra får, utan hinder av vad so föreskrivs i bilaga 6 punkt 7, beläggas i enlighet ed vad so är tillåtet enligt kontrollprograet. Utrye och inredning.. 60 I syste för frigående höns ed plats för er än 350 djur får sittpinnar inte vara placerade över ströbädden. I flervåningssyste för frigående höns ska våningsplanen utföras så att spillning inte kan falla ner på lägre våningsplan. Även i övrigt ska inredning i hönsstall vara utforad så att djuren inte blir nedsutsade av foder-, vatten- och gödselspill. 61 I syste för burhöns ska burarna vara försedda ed täta sidoväggar och klonötare. 62 Dränerande golv för höns ska vara så konstruerat att det ger stöd åt de fräre klorna på varje fot. 63 I anläggningar där hönsen har öjlighet till utevistelse ska utohusytorna ha en area so är anpassad till beläggningsgraden och arkytans beskaffenhet så att föroreningar undviks. De ska vara försedda ed skydd ot dåligt väder och rovdjur och vid behov ed läpliga vattentråg. I anläggningar ed plats för er än 350 höns ska flera öppningar ge tillträde till utohusytorna. 20
Mått.. 64 Uppgift o ått beträffande förvaringsutryen.. för höns inklusive slaktkycklingar finns i bilaga 6. Kalkoner Skötsel 65 Stallar hos slaktkalkonuppfödare so är anslutna till av Djurskyddsyndigheten godkänt kontrollprogra får, utan hinder av vad so föreskrivs i bilaga 6, punkt 9, beläggas i enlighet ed vad so är tillåtet enligt kontrollprograet. 66 Kalkoner ska hållas frigående och ska ha tillgång till ströbädd o de föds upp inohus. Mått.. 67 Uppgift o ått beträffande förvaringsutryen.. för kalkoner finns i bilaga 6. Gäss Allänna råd till 2 djurskyddslagen Gäss bör ha tillgång till badvatten. Skötsel 68 Gäss so föds upp inohus ska hållas på ströbädd. Mått.. 69 Uppgift o ått beträffande förvaringsutryen.. för gäss finns i bilaga 6. Ankor Allänna råd till 2 djurskyddslagen Ankor bör ha tillgång till badvatten. 21
Skötsel 70 Ankor so föds upp inohus ska hållas på ströbädd. Mått.. 71 Uppgift o ått beträffande förvaringsutryen.. för ankor finns i bilaga 6. Pälsdjur allänt Skötsel 72 Infångade vilda inkar eller rävar får inte hållas i burar för pälsproduktion. 73 Minkar och rävar ska, beträffande avelsdjur och valpar upp till fyra ånaders ålder, ha fri tillgång till dricksvatten. Övriga inkar och rävar ska ha tillgång till dricksvatten inst två gånger per dygn. Utrye och inredning.. 74 Mink- och rävburar ska vara så konstruerade eller uppställda att djuren inte kan skada varandra geno näten. 75 Bottennät i inkburar ska bestå av rostfri eller plastbelagd tråd eller av galvaniserad järntråd. Nätbotten ska vara stabil och tråden ska ha en sådan kvalitet att djurens tassar inte skadas av den. 76 Mink- och rävburar ska vara försedda ed en lya. Lyan ska vara utforad så att den edger god hygien och att djuren kan inta naturliga viloställningar i den. En avelshonas lya ska dessuto ge honan utrye att föda och vårda sina valpar. 77 Minkar och rävar ska ges föreål so de kan sysselsätta sig ed. 78 Skugghus ska vara konstruerade på sådant sätt att inkar och rävar inte utsätts för oacceptabel överteperatur. Allänna råd till 2 kap. 78 I befintliga anläggningar bör beredskap finnas för att kyla ned djur eller byggnader. 22
En pälsdjursgård bör ha ett sådant läge att djuren får skydd ot vind och inte utsätts för besvärande buller. Minkar Skötsel 79 En kull inkvalpar ska delas senast vid tio veckors ålder. 80 Minklya ska vara försedd ed ströedel. Detta är dock inte erforderligt vid stark väre under soaren. Mått.. 81 Uppgift o ått beträffande förvaringsutryen.. för inkar finns i bilaga 7. Rävar Skötsel 82 Djuren, särskilt valparna, ska skötas på ett sådant sätt att de blir vana vid änniskor. Utrye och inredning.. 83 Rävbur ska vara försedd ed en spaningshylla. En lyas tak får användas so spaningshylla och ska då ha tät botten. ------------------------- Ikraftträdande- och övergångsbestäelser Dessa föreskrifter och allänna råd träder i kraft, i fråga o 2 kap. 56 avseende unghöns för envåningssyste och bursyste den 1 januari 2006, i övrigt den 1 januari 2005 då Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2003:6) o djurhållning ino lantbruket.. sat Statens jordbruksverks allänna råd (2003:3) i anslutning till djurskyddslagen, djurskyddsförordningen och Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2003:6) o djurhållning ino lantbruket.. upphör att gälla. 23
För djurhållningen i stallar och anläggningar so var i bruk före den 17 februari 2003 gäller Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1993:129) o djurhållning ino lantbruket.. i tilläpliga delar tills de nya föreskrifterna träder i kraft enligt övergångsbestäelserna i punkterna 1-3 nedan. 1. Sådana stallar och anläggningar so avses ovan får brukas och djurhållning i sådana stallar och anläggningar utövas till utgången av år 2006 utan hinder av - 2 kap. 39 och 55 sat 60 första och andra stycket, - bilaga 2, punkt 2 ifråga o ströbäddsboxar, punkt 4, 5 och 8 i fråga o ungdjur > 600 kg, - bilaga 6, punkt 4 ifråga o fodertråg, fri höjd ellan våningar och öppningar till utohusytorna. 2. Sådana stallar och anläggningar so avses ovan får vidare brukas och djurhållning i sådana stallar och anläggningar utövas till utgången av år 2010 utan hinder av - bilaga 7, punkt 1. 3. Sådana stallar och anläggningar so avses ovan får vidare brukas och djurhållning i sådana stallar och anläggningar utövas till utgången av år 2012 utan hinder av - 2 kap. 20, - bilaga 2, punkt 1 ifråga o ungdjur > 600 kg sat punkt 10 fotnot 2 ifråga o gödseldränerande golv för kalvar, ungdjur och lösgående vuxna djur, - bilaga 3, punkt 1 ifråga o ströad liggbox för digivande sugga, sinsugga och dräktig gylta och ifråga o och insta boxsida för sinsugga och dräktig gylta sat punkt 4, 5 och 6. I boxar för digivande suggor enligt bilaga 3 punkt 1 får dock 1 2 av föreskriven liggarea bestå av urindränerande golv. Vid förprövningspliktig ny-, till- eller obyggnad av sådana stallar eller anläggningar so avses ovan gäller dock de nya föreskrifterna. Statens jordbruksverks allänna råd (1994:2) i anslutning till djurskyddslagen (1988:534) och Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1993:129) o djurhållning ino lantbruket.. ska fortfarande gälla i de avseenden Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1993:129) o djurhållning ino lantbruket.. tilläpas. MATZ HAMMARSTRÖM Yvette Glantz 24
Bilaga 1 Hästar 1. Utrye i spiltor Spilta Kategori Längd 1) Ponny A 1,80 Bredd 2) 1,15 Skiljeväggens höjd (exkl. galler) 3) 0,95 Ponny B 2,15 1,40 1,15 Ponny C 2,35 1,50 1,25 Ponny D 2,45 1,60 1,30 Liten häst 2,65 1,75 1,40 Stor häst 2,85 1,85 1,50 1) För häst ed ankhöjd över 1,70 : 1,7 ankhöjd 2) För häst ed ankhöjd över 1,70 : 1,1 ankhöjd 3) För häst ed ankhöjd över 1,70 : 0,9 ankhöjd Ätspilta Kategori Längd 1) Ponny A 1,75 Bredd 2) 0,50 Ponny B Ponny C Ponny D Liten häst Stor häst 2,10 2,30 2,40 2,60 2,75 0,55 0,60 0,65 0,70 0,75 1) För häst ed ankhöjd över 1,70 : 1,65 ankhöjd 2) För häst ed ankhöjd över 1,70 : 0,45 ankhöjd (ej dräktiga) 25
2. Utrye i box Kortaste sida 2) Enhästbox Kategori 1) 3) Area 2 Ponny A 4,0 1,60 Ponny B Ponny C Ponny D Liten häst Stor häst 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0 1,90 2,10 2,20 2,35 2,50 1) För häst ed ankhöjd över 1,70 : (1,8 ankhöjd) 2 2) För häst ed ankhöjd över 1,70 : 1,5 ankhöjd 3) Vid korttidsuppställning får arean inskas till 85 % Kortaste sida 2) Fölningsbox Kategori Area 1) 2 Ponny A 4,5 1,90 Ponny B Ponny C Ponny D Liten häst 6,5 7,5 8,5 10,0 2,30 2,50 2,60 2,80 Stor häst 11,0 3,00 1) För häst ed ankhöjd över 1,70 : (2,0 ankhöjd) 2 2) För häst ed ankhöjd över 1,70 : 1,8 ankhöjd 26
3. Utrye per häst vid grupphållning Gruppbox Vuxna hästar: Unghästar 12-24 ån: Unghästar 5-12 ån: 100 % av arean för vuxen häst i enhäst- alternativt fölningsbox. 75 % av arean för vuxen häst i enhästbox. 50 % av arean för vuxen häst i enhästbox. Ligghall utan utfodring i hallen Vuxna hästar: Unghästar 12-24 ån: Unghästar 5-12 ån: 80 % av arean för vuxen häst i enhäst- alternativt fölningsbox. 60 % av arean för vuxen häst i enhästbox. 40 % av arean för vuxen häst i enhästbox. 4. Takhöjd 1,5 ankhöjd, dock lägst 2,2. 5. Boxväggar och spiltskiljeväggar Avstånd ellan vägg och tak: Avstånd ellan vägg och golv: < 150 eller > 450 < 35 27
Bilaga 2 Nötkreatur 1. Utrye i bås Högsta vikt kg Bundna djur, långbås, lösdrift, liggbås 2) Bundna djur, kortbås 1), foderliggbås, fångbås Lösdrift, ätbås Längd Bredd Längd Bredd Längd Bredd Kalvar 3) 90 1,40 0,70 1,10 0,70 Kalvar 3) 150 1,50 0,80 1,20 0,80 Ungdjur 250 1,70 0,90 1,30 0,90 Ungdjur 400 1,90 1,00 1,50 1,00 Ungdjur 600 2,00 1,10 1,60 1,10 Ungdjur > 600 2,10 1,20 1,70 1,20 Vuxna djur 500 2,00 1,10 1,60 1,10 Vuxna djur 650 2,20 1,20 1,70 1,20 1,60 0,80 Vuxna djur > 650 2,30 1,25 1,80 1,25 1,65 0,80 1) För kortbås ed begränsning fraåt (s.k. ellanbås) ska avståndet ellan begränsning och båspallens bakkant, ätt 1 över båspallen, vara lika ed båslängden för långbås. 2) Båset ska vara 0,30 längre o båsavskiljare och frontvägg hindrar djuret att föra huvudet åt sidan eller fraåt när det reser sig. 3) Kalvar får inte hållas bundna, se 2 kap. 15. 28
2. Utrye i boxar och vid lösdrift Ensabox Kalvar Högsta vikt kg 60 Längd 1,20 Bredd 1,00 Kalvar 90 1,40 1,10 Geensa box, lösdrift Högsta vikt kg Spaltgolv 2 /djur Ströbädd 2 /djur Liggarea Totalarea Kalvar 60 1,00 1,50 Kalvar 90 1,50 1,20 1,70 Kalvar 150 1,50 1,50 2,20 Ungdjur 250 1,80 2,00 2,90 Ungdjur 400 1,90 2,60 3,70 Ungdjur 600 2,30 3,10 4,40 Ungdjur > 600 2,60 3,40 4,80 Dikor, Sinkor 3,40 4,80 Mjölkkor, akor 6,00 8,50 29
3. Kalvningsutrye Ensabox: 10 ², kortaste sidan 3. Gruppbox för kalvning: 8 ²/ko, kortaste sidan 3 i boxar för 3 kor, 5 i boxar för > 3 kor. 4. Kalvgöa vid di- och akoproduktion 0,9 ² per kalv. 5. Utrye för utegångsdjur I ligghall: I kobinerad ligg- och utfodringshall: lika ed liggareorna i ströbäddsboxar i bilaga 2 punkt 2. lika ed totalareorna i ströbäddsboxar i bilaga 2 punkt 2. 6. Gångar i lösdriftsstallar 1) Vuxna djur Ungdjur Gång ellan 25 djur/ grupp > 25 djur/ grupp 250 kg > 250 kg -liggbåsrad och vägg -ätbåsrad och vägg 2) 1,80 2,00 1,40 1,80 -två liggbåsrader -liggbåsrad och ätbåsrad 2,00 2,20 1,50 1,90 - foderbord och vägg 2) - liggbåsrad och foderbord 2,80 3,00 2,10 2,50 1) Gångar får inte vara så sala att djuren riskerar att fastna 2) Med vägg likställs avgränsning ot djupströbädd 30
7. Vattenförsörjning för djur i lösdrift 1 vattenkopp per 10 jölkande kor 1 vattenkopp per 25 djur övriga nötkreatur 8. Utrye vid rakt foderbord vid satidig utfodring av lösgående djur 1) Högsta vikt kg Ätplats Minsta fria öppning till ätplats, Kalvar 90 0,30 0,14 Kalvar 150 0,40 0,14 Ungdjur 250 0,45 0,15 Ungdjur 400 0,50 0,15 Ungdjur 600 0,60 0,17 Ungdjur > 600 0,65 0,20 Vuxna djur 500 0,60 0,17 Vuxna djur 650 0,70 0,20 Vuxna djur > 650 0,75 0,22 1) Vid fri tilldelning av allt foder får antalet ätplatser inskas till en ätplats per tre djur. 9. Foderbord Foderbordsytan eller rännbottens höjd över båspall, klövpall eller skrapad gång ska vara inst 0,1. Foderbordets kant ot båspallen får i kortbås-, foderliggbås- och fångbåssyste inte vara högre än 0,2 över båspallsytan. 31
10. Dränerande spaltgolv och spaltgolvskassetter Djurkategori Högsta vikt kg Största spaltöppning Största andel öppning % Gödseldränerande golv för kalvar och ungdjur Kalvar Ungdjur Ungdjur 90 400 > 400 25 30 35 28 28 1) 28 1) Gödseldränerande golv för lösgående djur Gödseldränerande guispaltgolv 2) i bås för bundna djur, i foderliggbås, fångbås och ätbås Urindränerande golv Vuxna djur 35 28 Vuxna djur 30 36 Alla 15 35 1) Gödseldränerande guispaltgolv ed största spaltöppning 30 och största andel öppning 36 % får användas i bås för bundna djur, i foderliggbås och i fångbås under förutsättning att stavarna placeras vinkelrät ot båsets längdriktning. 2) Stavarna skall placeras vinkelrät ot båsets längdriktning. 32
Bilaga 3 Grisar 1. Utrye per djur i boxar eller hyddor för vuxna djur Ströad liggbox 1) Ströbäddsbox Minsta boxsida Liggarea 3) 2 Totalarea 2 Totalarea 2 Galt 6 7 2) 7 Digivande sugga 4) då griskullen är yngre än 2 veckor 4 5 Digivande sugga 4) 4 6 7 Sinsugga, < 6 djur/grupp 6 djur/grupp 1,1 1,1 2,48 2,25 2,5 2,5 2,4 2,8 Dräktig gylta, < 6 djur/grupp 6 djur/grupp 0,9 0,9 1,81 1,64 Enligt bilaga 3 punkt 3 2,4 2,8 1) Box eller hydda får ej - ino angiven area - vara utforad på sådant sätt att svårigheter uppstår för djuren att vända sig i boxen, hyddan eller avgränsad gödselgång. 2) 10 2 o betäckning sker i boxen. 3) Liggarean får inte vara försedd ed dränerande golv. 4) Box för digivande sugga ska vara utforad så att det fria utryet i suggans ankhöjd har en diaeter av inst 2,0. 33
2. Utrye i bås för tillfällig fixering av grisar Liggbås - Gylta eller liten sugga 1) - Noralstor eller stor sugga 1) Längd 2,00 2,00 Bredd 0,60 0,70 Ätbås, stängbart - Gylta eller liten sugga - Noralstor eller stor sugga 2,00 2) 0,45 2,00 2) 0,50 1) Fritt utrye bako grisande sugga: 0,3 2) Inklusive utrye för utfodring. Dock får tråg ej inkräkta er än 0,3 i båset. 3. Utrye per djur i boxar för växande grisar, 10-130 kg Ströad liggbox 1) liggarea 2 totalarea 2 Ströbäddsbox totalarea 2 vikt (kg) = 0,10 + 167 vikt (kg) = 0,17 + 130 vikt (kg) = 0,20 + 84 1) Box får ej - ino angiven area - vara utforad på sådant sätt att svårigheter uppstår för djuren att vända sig i boxen eller avgränsad gödselgång. 34
4. Utrye vid rak foderplats vid satidig utfodring av lösgående grisar Högsta vikt kg 25 35 50 95 > 95 Utfodringsplats 0,21 0,23 0,26 0,34 +0,02 per 10 kg 5. Dränerande spaltgolv eller spaltgolvskassetter av betong Djurkategori Största spalt Stavbredd Ungefärligt viktintervall kg Födsel avvänjning Avvänjning 10 veckor 10 veckor 120 kg 11 50-9 14 50 9-25 18 80 25-120 Vuxna grisar 20 80 > 120 kg 35
6. Urindränerande golv Djurkategori Största spaltöppning Största andel öppning % Alla 11 35 1) 1) Gäller ej spaltgolv eller spaltgolvskassetter av betong 7. Vattenförsörjning för grisar i lösdrift Antal digivande suggor per Antal övriga grisar per vattenkopp vattennippel vattenkopp vattennippel Torrutfodring 20 10 40 1) 20 Blötutfodring 40 1) 20 80 1) 40 1) 1) Dock inst två vattenställen i grupper över 30 grisar. 8. Utrye i ligghall eller hydda för utegångsgrisar Lika ed liggarean i ströad liggbox. 36
Bilaga 4 Får 1. Golvutrye per djur exklusive foderhäck Högsta vikt kg Spaltgolv 2 Ströbädd 2 La >15 kg 30 0,5 0,5 La >30 0,8 1,0 Vuxet djur 65 0,9 1,2 Vuxet djur >65 1,0 1,4 Dräktig tacka 1,3 1,7 Tacka ed la <15 kg 65 1,4 1,7 Tacka ed la <15 kg >65 1,5 1,9 2. Utrye vid foderhäck Häcklängd per djur Satidig utfodring Fri utfodring Rak Rund Rak Rund La >15 kg och vuxet djur 0,35 0,20 0,17 0,10 Dräktig tacka 0,45 0,20 Tacka ed la <15 kg 0,45 37
3. Miniidjup bako foderhäck 2,0. 4. Gödseldränerande golv Stavbredd: 80 Största spalt: 25 5. Vattenförsörjning 1 vattenkopp per 15 tackor av jölkras. 1 vattenkopp per 30 tackor eller vinterla av övriga raser. 6. Utrye för utegångsdjur 70 % av arean i ströbäddsbox. 7. Laningsbox 1,5 x 1,5 38
Bilaga 5 Getter 1. Golvutrye per djur exklusive foderhäck Högsta vikt kg Spaltgolv 2 Ströbädd 2 Killing 15 0,25 0,25 Ungdjur >15 0,50 0,50 Vuxet djur 1,00 1,20 2. Utrye vid foderhäck Lösdrift: Bundna djur: 0,35 /djur 0,45 /djur 3. Gödseldränerande golv Stavbredd: Största spalt: 80 25 4. Vattenförsörjning 1 vattenkopp per 15 getter. 39
Bilaga 6 Fjäderfän 1. Utrye för värphöns i bur Area, 2 /djur Tillgänglig area 2 /djur Höjd Bur Rede Ströbad 0,075 1) 0,060 0,45 2) 0,20 0,20 1) En bur får inte vara indre än 0,2 2. I iniiarea får inte inräknas yta under gödseldeflektor so inkräktar er än 0,07 in i buren, räknat vinkelrätt från burens front. 2) Avser tillgänglig area. 2. Övriga ått.. för värphöns i bur Golv Vatten Fodertråg Sittpinne Fri bredd för inspektionsgångar Avstånd golv nedersta burraden Antal burvåningar Antal värphöns per bur Trådtjocklek 2 Lutning högst 12 % Minst två koppar eller nipplar ska vara åtkoliga från varje bur. Varje nippel får betjäna högst två burfack. 120 trågkant per djur 150 per djur 0,90 0,35 Högst 3 Högst 16 40
3. Utrye för frigående värphöns Högsta beläggning Envåningssyste < 2,4 kg: 9 höns/ 2 tillgänglig area 2,4 kg: 7,5 höns/ 2 tillgänglig area Flervåningssyste 7 höns/ 2 tillgänglig area 1) Rede Ströarea Fackrede Kollektivrede 20 höns/ 2 golvarea 0,0125 2 /höna, insta area 0,075 2, kortaste sidan 0,24 0,010 2 /höna, insta area 0,140 2, kortaste sidan 0,35 1/3 av golvarean, dock inst 0,025 2 / höna 1) Jfr 2 kap. 57 41
4. Övriga ått.. för frigående värphöns Golv Lutning högst 12 % Vatten Fodertråg Sittpinne 2) Fri höjd ellan våningar Rakt tråg Runt tråg Nippel eller kopp 1) Rakt tråg Runt tråg Flervåningssyste 25 trågkant/höna 10 trågkant/höna Högst 10 höns/nippel eller kopp 100 trågkant/höna 40 trågkant/höna 150 /höna 0,45 Antal våningar Flervåningssyste Högst 4 Öppningar till utohusytorna 3) Höjd 0,35 Bredd 0,40, dock inst 2,0 totalt per 1 000 höns 1) Minst två tillgängliga för varje höna 2) Centruavstånd 300, avstånd vägg 200. 3) Ska vara utspridda utefter hela byggnadens längd 42
5. Utrye för unghöns i bur Ålder, veckor Burarea 1) Burhöjd 2) djur/ 2 Utrye vid rakt fodertråg, /djur Vatten, kyckling/ nippel st Antal burvåningar st 0-6 85 0,25 20 15 4 7-18 30 0,38 60 8 3 1) I iniiarea får inte inräknas yta under gödseldeflektor so inkräktar er än 0,07 in i buren, räknat vinkelrätt från burens front. 2) Lägsta höjd ino föreskriven golvarea. 6. Utrye för frigående unghöns Ålder veckor 0 6 Golvarea, djur/ 2 25 Utrye vid rakt fodertråg, /djur 20 Utrye vid vattentråg Rakt Runt / / djur djur 5 4 Vatten djur/nippel st 30 7 12 15 50 7 5 20 13-18 10 50 7 5 15 7. Utrye för slaktkycklingar Ålder veckor Golvarea 1), kg/ 2 Utrye vid fodertråg Rakt / djur Runt / djur Utrye vid vattentråg Rakt / djur Runt / djur Vatten kyckling/ nippel st 0 7 20 20 12 2) 10 4 20 8 10 20 35 20 15 5 15 1) Jfr 2 kap. 59. 2) 8 vid fri tillgång på foder 43
8. Utrye för avelsdjur Enbart inohus djur/ 2 Golvarea Vid öjlighet till utevistelse, djur/ 2 Värprede, bredd (b) djup (dj) höjd (h) Utrye vid runt fodertråg, /djur Utrye vid runt vattentråg, /djur Kalkoner 2,5 b: 0,35 2) dj: 0,5 h: 0,45 Gäss 1 2 b: 0,6 dj: 0,6 h: 0,6 Ankor 2 4 b: 0,4 dj: 0,4 h: 0,5 30 1) 12 1) 1) Dubbla utryet för tuppar 2) Högst 4,5 djur/rede 9. Utrye för slaktdjur Enbart inohus kg/ 2 Golvarea Vid öjlighet till utevistelse, kg/ 2 Utrye vid runt fodertråg, /djur Utrye vid runt vattentråg, /djur Kalkoner 10 kg 30 3) 18 8 30 3) > 10 kg Gäss 1) 2) 14 18 Ankor 1) 16 20 30 12 1) Under första uppfödningsveckan får beläggningen vara högst 15 djur/². Beläggningen ska därefter sänkas successivt. Efter 4 veckor gäller tabellvärdena. 44
2) Uppfödning i ligg- och utfodringshall ed rastgård: - golvarea i ligghall 32 kg/² - rastgård 10 ggr ligghallsarean - runt fodertråg 7 /djur (fri utfodring) - rakt vattentråg 9 /djur 3) Jfr 2 kap. 65. 45
Bilaga 7 Mink 1. Utrye i bur Burått Anärkning Djup Höjd Burarea 2 Vuxet djur Hona ed valpar 0,8 0,45 0,255 Två valpar efter avvänjning 0,8 0,45 0,225 För varje tillkoande valp ska burarean ökas ed 0,085 2 2. Nät Tråddiaeter, bottennät, Botten Största askstorlek Väggar Tak Mellanvägg 1,8 38 x 25 38 x 25 38 x 25 25 x 25 1) 1,8 38 x 25 38 x 25 38 x 25 12,5 x 25 2) 1) O avståndet ellan burarnas ellanväggar är > 25. 2) O avståndet ellan burarnas ellanväggar är 25. 46
Bilaga 8 Definitioner av i författningen använda uttryck Ako Ko so ger di till kalvar so inte är hennes egen avkoa. dba Enhet för ätning av bl.a. ljud(trycks)nivå. "A" anger att det ingående ljudet vägts över det standardiserade A-filtret före nivåangivelsen. dbskalan är logaritisk. En ökning eller inskning av ljudnivån ed 10 dba uppfattas av det änskliga örat so en fördubbling respektive halvering av ljudet. Diko Ko so ger di till egen kalv eller egna kalvar. Dräktighetsperiod Begreppet används för suggor och gyltor och avser tiden från fyra veckor efter betäckning till en vecka före beräknad grisning. Dränerande golv Ett salingsbegrepp för genosläppliga golv. Gödseldränerande golv är golv so är konstruerade för att släppa igeno träck, urin och i viss ån ströedel till ett underliggande utrye. Urindränerande golv är golv so är konstruerade för att enbart släppa igeno urin och annan vätska. Fixering av grisar Grisars rörelsefrihet begränsas så att de inte kan vända sig geno att de stängs inne i bås eller burar ed hjälp av grindar.. Foderliggbås En båsplats so är både utfodrings- och liggplats för djur i besättningar där nötkreatur går lösa. Fångbås Nötkreaturen (jölkkorna) står uppstallade på båsplatsen ed fångbåge eller fånggrind. Båsplatsen är djurens utfodrings- och liggplats. Systeet innebär att djuren kan släppas lösa; jölkkorna fraför allt i saband ed jölkningen. Fölningsbox Box för sto ed föl fra till fölets avvänjning. Föredlingskalvar Kalvar so salats ihop från flera kobesättningar för att sedan distribueras vidare till ungnötsuppfödare. 47