Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S

Transkript

1 Statens jordbruksverks författningssaling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S ISSN Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1993:129) o djurhållning ino lantbruket.. 1 ; Otryck Statens jordbruksverk har, ed stöd av 2, 4, 13, 13 a, och 29 djurskyddsförordningen (1988:539), föreskrivit följande. INLEDNING Denna författning innehåller föreskrifter o djurhållning ino lantbruket.. Föreskrifterna avser djurslagen hästar, nötkreatur, svin, får, getter, fjäderfän och pälsdjur. Definitioner avseende i författningen använda uttryck finns i bilaga 8. 1 KAP. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER Tillsyn och skötsel 1 Djur skall hållas på sådant sätt att tillsynen över djuren kan ske utan svårigheter. Tillsyn skall ske på ett för djuren betryggande sätt och skall noralt ske inst en gång dagligen. Nyfödda, sjuka eller skadade djur och djur so beter sig onoralt skall ses till oftare. Detsaa gäller beträffande högdräktiga djur, särskilt vid tiden kring förlossningen. 2 När ett djur hålls på bete får djurets rörelsefrihet inte begränsas geno att en tyngd eller annat sådant hindrande föreål fästes vid djuret. Rörelsefriheten får heller inte begränsas geno att olika delar av djurets kropp binds saan eller geno att djuret binds saan ed ett annat djur. 3 Djur skall hållas tillfredsställande rena. 1 Författningen senast ändrad SJVFS 1998:25.

2 4 Autoatiska utfodrings- och vattningssyste skall ses till dagligen. 5 Föreål och änen so kan skada djur skall förvaras oåtkoliga för djuren. Utrye och inredning.. 6 Stallar so förprövas skall utforas så att det finns godtagbara förutsättningar att rädda djuren vid brand. 7 Golv och båspallar skall ha en jän och halkfri yta. Dränerande golv skall vara så utforade att de inte tillfogar djuren skador eller inverkar enligt på deras beteende. 8 Utfodrings- och vattningssyste skall vara utforade, diensionerade och placerade så att de edger ett för djuren lugnt och naturligt intag av vatten och foder. 9 Fönster, belysningsanordningar och elektriska ledningar, so djuren kan nå skall vara försedda ed läpliga skydd. 9 a Det skall finnas en godtagbar plan för hur djurskyddet skall upprätthållas vid elavbrott. (SJVFS 1997:124). Måttföreskrifter 10 De ått so anges i denna författning är insta ått och centruått för noral inredning, o inte annat anges i 2 kap. I ett befintligt stall godtas indre avvikelser från föreskrivna ått o det är djurskyddsässigt acceptabelt för det enskilda djuret. Detsaa gäller vid obyggnad under förutsättning att planlösningen i stallet är god. Stallkliat 11 I stall skall djuren ha ett kliat so är anpassat till djurslaget och djurhållningsforen (terisk kofort). 12 I väreisolerade stallar får den relativa luftfuktigheten under vintern inte annat än undantagsvis överstiga 80 procent. I oisolerade stallar får den relativa fuktigheten inte annat än undantagsvis överstiga uteluftens relativa fuktighet ed er än 10 procentenheter. 2

3 13 I ett stall får djur endast tillfälligtvis utsättas för luftföroreningar so överstiger följande värden, o inte annat anges i 2 kap. Aoniak 10 pp Koldioxid pp Svavelväte 0,5 pp Organiskt da 10 g/³ 14 Utgödslingssyste skall vara utforade så att djur i en stallavdelning inte koer i direktkontakt ed gödsel från annan avdelning. Luft får inte ströa ellan olika stallavdelningar via ventilations-, utgödslings- och urindräneringssyste. Öppningar ellan stallavdelningar skall kunna stängas och vara stängda när de inte används. 15 I ekaniskt ventilerade stallar skall det finnas nödventilation. Fönster och belysning 16 Djurstall får vara försett ed andra ljusinsläpp för dagsljus än fönster. 17 Svinstallar so saknar fönster för dagsljus och so var i bruk före den 1 juli 1989 behöver inte förses ed fönster. Detsaa gäller för fjäderfästallar so är i bruk före den 1 januari Stallar sat kobinerade ligg- och utfodringshallar för utegångsdjur, skall vara försedda ed artificiellt ljus, so inte förorsakar djuren obehag och so edger att tillsyn kan utövas utan svårigheter. Buller 19 Bullret i stallar får inte ha en sådan nivå och frekvens att det påverkar djurens hälsa enligt. I stall får djur endast tillfälligtvis utsättas för ekaniskt buller överstigande 65 dba. Foder och vatten 20 Djur skall dagligen ges foder av läplig struktur. Fodergivan skall garantera en tillräcklig, allsidig och välbalanserad näringstillförsel. 21 Djur skall få vatten inst två gånger per dygn, o inte annat anges i 2 kap. 3

4 Renhållning 22 Stallutrye skall rengöras och utgödslas inst en gång dagligen, o inte systeet för djurhållning är uppbyggt för andra rutiner so ger god hygien. Vid kontinuerlig uppfödning skall stall eller stallavdelning rengöras noggrant inst en gång årligen. Vid ogångsuppfödning skall stall eller stallavdelning rengöras noggrant före varje insättning av en ny ogång djur. 23 Ströbäddar och ströade liggplatser skall hållas torra. Ströedel skall ha god hygienisk kvalitet. Betesarker och rastgårdar 24 Stängsel skall vara utforat och anordnat på sådant sätt att djur so hålls ino stängslet under norala förhållanden inte skadas. 25 Betesarker, rastgårdar och drivningsvägar skall vara fria från löst liggande fräande föreål so kan skada djuren. 26 I anlagda rastgårdar sat vid av djur hårt belastade ytor i det fria skall arken vara hårdgjord, dränerad eller naturligt ha otsvarande funktion. 26 a Landet indelas, då fråga är o att hålla djur på bete i enlighet ed 10 och 11 djurskyddsförordningen (1988:539), i nedanstående tre regioner. Region A: Region B: Blekinge, Skåne och Hallands län. Stockhols, Uppsala, Söderanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalar, Gotlands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värlands, Örebro och Västanlands län. Region C: Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jätlands, Västerbottens och Norrbottens län. Betesperioden ofattar i region A inst 4 ånader, i region B inst 3 ånader och i region C inst 2 ånader. Betesperioden skall vara saanhängande och infalla under tiden den 1 aj - den 1 oktober. Under betesperioden skall betesdrift anordnas för satliga jölkande kor satidigt. (SJVFS 1997:30). 4

5 26 b Mjölkande kor skall anses hållna på bete o de varje dygn släpps på bete ellan två jölkningstillfällen, andra nötkreatur skall hållas på bete hela dygnet. (SJVFS 1995:93). 26 c Djurbeläggningen på betesarken får inte vara högre än att ett växttäcke bibehålls på inst 80 procent av arealen. (SJVFS 1995:93). 26 d Ett undantag enligt 13 a 2 djurskyddsförordningen (1988:539) från kravet i 10 saa förordning o att nötkreatur so hålls för jölkproduktion soartid skall hållas på bete kan edges och gäller o villkoren i någon av punkterna 1-5 nedan är uppfyllda: 1. Djurhållaren följer en av dispensyndigheten godkänd, skriftlig plan för att avveckla den verksahet för vilken kravet på betesdrift inte kan uppfyllas. 2. Djurhållaren följer en av dispensyndigheten godkänd, skriftlig och detaljerad plan för att anlägga bete och anordna betesdrift. 3. Dispensyndigheten har funnit att öjligheter att anordna betesdrift för satliga djur so ofattas av beteskravet inte finns och att a. satliga sinkor hålls på bete under en tidsperiod o inst sex veckor, b. satliga rekryteringsdjur över sex ånader hålls på bete, c. verksaheten inte utvecklas så att fler djur behöver ofattas av undantag, d. stalliljön och djurhälsan i besättningen är dokuenterat ycket god, e. alla djur so ofattas av undantaget ges öjlighet till otion under en saanhängande period o inst två ånader per år, sat f. stallet vid behov kan töas helt. 4. Djurhållaren följer en av dispensyndigheten godkänd, skriftlig plan för att uppfylla villkoren i punkt Dispensyndigheten har funnit att oförutsedda oständigheter förhindrar djurhållaren att under en kortare tid hålla djur på bete och att djurhälsan och stalliljön hålls på högsta öjliga nivå. (SJVFS 1997:30). 26 e Undantag enligt 26 d får edges i fråga o punkt 1 för högst två år, punkt 2 för högst tre år, punkt 3 för högst fe år, punkt 4 för högst två år och punkt 5 för högst ett år. (SJVFS 1997:30). Utegångsdjur 27 Endast djurslag och raser so är läpade för utevistelse under den kalla årstiden får användas so utegångsdjur. En ytterligare förutsättning är att de yttre förhållandena såso terräng och arkbeskaffenhet är läpliga för djurslaget och rasen. 5

6 28 Utegångsdjur skall ha tillgång till ligghall, hydda eller otsvarande, so ger de skydd ot väder och vind sat en torr och ren liggplats. För utegångsdjur so behöver särskild vård skall finnas ett närbeläget utrye so kan väras upp. Drivning 29 Djur skall drivas i ett lugnt tepo. Begränsning av tilläpligheten av geensaa bestäelser 30 Föreskrifterna i 1 kap 1-5, och gäller inte för andra hästar än sådana so föds upp eller hålls för att användas i tävling. Dispens 31 O det föreligger särskilda skäl, kan Jordbruksverket edge undantag från föreskrifterna i denna författning. 2 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER HÄSTAR Skötsel.. 1 Vid uppbindning i spilta eller box skall gria eller halsre och löpande griskaft användas. Häst får endast tillfälligtvis hållas bunden på bete och skall då ses till särskilt. Vid sådan uppbindning får endast gria eller halsre användas. En gria eller halsre får inte bestå av aterial so kan skada djuret. 2 Hovar på häst so föds upp eller hålls för att användas i tävling skall inspekteras regelbundet och verkas vid behov. Utrye och inredning.. 3 Mellan spiltor eller boxar skall det finnas en avskiljningsanordning so hindrar hästar att skada varandra. 4 O fölning sker i stall skall fölningsbox finnas. 6

7 5 I eller i närheten av stall för bundna eller grupphållna hästar skall det finnas inst en enhästbox för var tionde hästplats där djur so behöver särskild vård kan tas ohand. Utryet skall kunna väras upp. 6 Dränerande golv skall vara försett ed ströbädd. Måttföreskrifter 7 Måttföreskrifter för hästar finns i bilaga 1. NÖTKREATUR Tillsyn och skötsel 8 Nyfödda kalvar skall få råjölk snarast öjligt, dock senast sex tiar efter födseln. (SJVFS 1997:124). 9 Vid ycket var väderlek sat vid sjukdo skall kalvar ha ständig tillgång till vatten o inte en veterinär ordinerar annat. (SJVFS 1997:124). 10 Kalvar skall utfodras inst två gånger o dagen. (SJVFS 1997:124). 11 Kalvar skall senast från och ed två veckors ålder ha fri tillgång till grovfoder. (SJVFS 1997:124). 12 Kalvar so hålls inohus skall ses till inst två gånger o dagen. (SJVFS 1997:124). 13 Kvigor och kor får inte betäckas ed tjur, seineras eller vara ottagare av ebryo o förlossningssvårigheter kan förväntas. (SJVFS 1997:124). 14 Gödselrännan bako bunden kviga eller ko skall vara övertäckt i saband ed förlossningen. (SJVFS 1997:124). 15 Vid förlossning får ekaniska hjälpedel endast användas efter godkännande av veterinär i varje enskilt fall. (SJVFS 1997:124). 16 Kalvar får inte hållas bundna. Vid grupphållning av kalvar skall djur so behöver särskild vård kunna hysas individuellt. (SJVFS 1997:124). 17 Djurens klövar skall inspekteras regelbundet och verkas vid behov. (SJVFS 1997:124). 7

8 18 Under den örka tiden på dygnet skall inst däpad belysning vara tänd i stall för jölkkor. (SJVFS 1997:124). 19 Endast i väreisolerade stallar får ungnöt hållas på dränerande golv utan ströbädd. (SJVFS 1997:124). Utrye och inredning.. 20 För kvigor so har indre än två ånader kvar till förlossningen och för kor får liggytan inte bestå av gödseldränerande golv. (SJVFS 1997:124). 21 I lösdriftsstallar och stallar so förprövas för inst 18 bundna kor skall det finnas inst en plats i box för kalvning och behandling per påbörjat 30-tal kor. Minst 1/3 av platserna skall inryas i lokal so kan väras upp. (SJVFS 1997:124). 22 Ensaboxar för kalvar, ed undantag för sjukboxar, skall ha genobrutna ellanväggar so tillåter ögonkontakt och direkt beröring ellan kalvarna, dock skall ellanväggarna vara täta upp till 0,80 eters höjd. En kalv får inte hållas i ensabox efter åtta veckors ålder o inte en veterinär, till följd av kalvens hälsotillstånd eller beteende, har ordinerat att den skall hållas isolerad. Vad so anges i andra stycket gäller inte för anläggningar ed färre än sex kalvar. (SJVFS 1997:124). 23 I lösdriftsstallar för akor eller dikor skall det finnas särskilda utryen för kalvarna (kalvgöor). (SJVFS 1997:124). 24 Vid datorstyrd individuell utfodring skall antalet djur per kraftfoderstation anpassas till gruppens avkastningsnivå och utfodringsodell. Då hela kraftfodergivan ges i kraftfoderstationer får antalet kor per station inte överstiga 20 i högjölkargrupper, 25 i blandgrupper och 35 i sinkogrupper. (SJVFS 1997:124). 25 Gödseldränerande golv får inte användas för bundna nötkreatur. För ungdjur och tjurar so hålls bundna får dock den bakre halvan av båspallen bestå av gödseldränerande golv. (SJVFS 1997:124). 26 När fler än 50 kalvar för köttproduktion årligen anskaffas från andra besättningar, skall det finnas ett särskilt ottagningsstall för kalvarna. Uppfödning i ottagningsstall skall ske ogångsvis. 8

9 I ottagningsstall får stallavdelning bestå av högst 100 djurplatser. Djuren i en stallavdelning skall föras in och ut geno en dörr so inte har förbindelse ed annan avdelning. (SJVFS 1997:124). 27 I ungdjursstallar ed rekrytering från er än en besättning och där kalvarna tas eot i ottagningsstall ed ogångsuppfödning får stallavdelning bestå av högst 300 djurplatser. O kalvarna inte tas eot i ottagningsstall får stallavdelning bestå av högst 100 djurplatser. Djuren i en stallavdelning skall kunna föras in och ut geno en dörr so inte har förbindelse ed annan avdelning. (SJVFS 1997:124). 28 I eller i närheten av stallavdelning för grupphållna nötkreatur skall det finnas ett särskilt utrye, där djur so behöver särskild vård kan tas o hand. Utryet skall kunna väras upp. (SJVFS 1997:124). 28 a Mekaniskt ventilerade stallavdelningar för kalvar skall vara utrustade ed laranordning so varnar för 1. överteperatur, 2. ströavbrott, och 3. fel på laranordningen. Utrustningen skall kontrolleras regelbundet och före varje insättning av en ny ogång djur. (SJVFS 1997:124). Måttföreskrifter.. 29 Föreskrifter o ått för nötkreatur och diensionering av viss typ av vattenförsörjning för nötkreatur i lösdrift finns i bilaga 2. (SJVFS 1997:124). SVIN Skötsel 30 O det är nödvändigt får enstaka suggor och gyltor fixeras under högst en vecka vid tiden kring förlossningen och vid tiden för betäckningen. (SJVFS 1997:124). 31 Sågrisar får inte avvänjas förrän de uppnått fyra veckors ålder och skall då ha vant sig vid tillskottsfoder. (SJVFS 1997:124). 32 Djurens klövar skall inspekteras regelbundet och verkas vid behov. (SJVFS 1997:124). 9

10 Utrye och inredning.. 33 I ett stall skall svin ha tillgång till utrye so ger de öjlighet att utnyttja olika delar av utryet för att ligga, äta och gödsla. Liggplatsen får inte bestå av gödseldränerande golv. (SJVFS 1997:124). 34 Vid konventionell uppfödning i grisningsbox skall sågrisar under den första levnadsånaden ha en liggplats, so är avskild från suggan. (SJVFS 1997:124). 35 När suggor båsutfodras skall de hållas åtskilda av båsavskiljare. (SJVFS 1997:124). 36 En datorstyrd foderstation får inte användas för fler svin än att alla hinner äta sin dygnstilldelning ino 12 tiar. (SJVFS 1997:124). 37 I stallar för slaktsvin ed kontinuerlig uppfödning får stallavdelning bestå av högst 200 svinplatser. I stallar för slaktsvin ed ogångsuppfödning och rekrytering från er än en besättning får stallavdelning bestå av högst 400 svinplatser. Djuren i en stallavdelning skall kunna föras in och ut geno en dörr so inte har förbindelse ed annan avdelning. (SJVFS 1997:124). 38 I eller i närheten av en stallavdelning för grupphållna svin skall det finnas ett särskilt utrye, där djur so behöver särskild vård kan tas o hand. Utryet skall kunna väras upp. (SJVFS 1997:124). 39 Svin so hålls utohus under den vara årstiden skall ha tillgång till plats, so ger skydd ot väder och vind. Vid utohushållning av svin under den vara årstiden skall sjuka djur kunna avskiljas för erforderlig vård. (SJVFS 1997:124). Måttföreskrifter.. 40 Föreskrifter o ått för svin och diensionering av viss typ av vattenförsörjning för svin i lösdrift finns i bilaga 3. (SJVFS 1997:124). FÅR Skötsel 41 Får skall hållas i lösdrift. (SJVFS 1997:124). 10

11 42 Djurens klövar skall inspekteras regelbundet och verkas vid behov. Vuxna får skall klippas inst en gång per år. (SJVFS 1997:124). Utrye och inredning.. 43 I fårstall skall ett avskilt utrye kunna ordnas för laning. O utryet har spaltgolv, skall golvet vid laningen vara försett ed en ströbädd. (SJVFS 1997:124). Måttföreskrifter.. 44 Föreskrifter o ått och diensionering av viss typ av vattenförsörjning för får finns i bilaga 4. (SJVFS 1997:124). GETTER Skötsel 45 Djurens klövar skall inspekteras regelbundet och verkas vid behov. Getter av ullras skall klippas inst en gång per år. (SJVFS 1997:124). Måttföreskrifter.. 46 Föreskrifter o ått och diensionering av viss typ av vattenförsörjning för getter finns i bilaga 5. (SJVFS 1997:124). FJÄDERFÄN ALLMÄNT Utrye och inredning.. 47 Fjäderfästallar för fler än djur skall vara utrustade ed laranordning so varnar för 1. överteperaturer, 2. ströavbrott, 3. fel på laranordningen. Utrustningen skall kontrolleras regelbundet och före varje insättning av en ny ogång djur. (SJVFS 1997:124). 48 I fjäderfästallar ed ströbädd får djuren endast tillfälligtvis utsättas för luftföroreningar so överstiger följande värden. 11

12 Aoniak 25 pp Koldioxid pp Svavelväte 0,5 pp Organiskt da 10 g/³ (SJVFS 1997:124). HÖNS Skötsel 49 Endast hönsraser so har en edelvikt under 2,4 kg får hållas i burar. Hönsen får hållas i burar högst två år. (SJVFS 1997:124). 50 Slaktkycklingar so föds upp inohus skall hållas på ströbädd. (SJVFS 1997:124). 51 Stallar hos slaktkycklinguppfödare so är anslutna till av Jordbruksverket godkänt kontrollprogra får, utan hinder av vad so föreskrivs i bilaga 6 punkt 10, beläggas i enlighet ed vad so är tillåtet enligt kontrollprograet. (SJVFS 1997:124). Utrye och inredning.. 52 Inredning i hönsstall skall vara utforad så att djuren inte utsätts för foder-, vatten- och gödselspill. (SJVFS 1997:124). 53 En hönsbur skall vara försedd ed täta sidoväggar och klonötare. I stallar so förprövas skall hönsbur dessuto vara försedd ed sittpinne. (SJVFS 1997:124). 54 När höns hålls på nätgolv eller annat dränerande golv, skall inst en tredjedel av stallgolvet vara försett ed ströbädd. (SJVFS 1997:124). Måttföreskrifter.. 55 Föreskrifter o ått och diensionering av viss typ av vattenförsörjning för höns finns i bilaga 6. (SJVFS 1997:124). KALKONER Skötsel 56 Stallar hos slaktkalkonuppfödare so är anslutna till av Jordbruksverket godkänt kontrollprogra får, utan hinder av vad so föreskrivs i 12

13 bilaga 6 punkt 12, beläggas i enlighet ed vad so är tillåtet enligt kontrollprograet. (SJVFS 1997:124). Måttföreskrifter 57 Föreskrifter o ått och diensionering av viss typ av vatten- och foderförsörjning för kalkoner finns i bilaga 6. (SJVFS 1997:124). GÄSS Skötsel 58 Gäss so föds upp inohus skall hållas på ströbädd. (SJVFS 1997:124). Måttföreskrifter.. 59 Föreskrifter o ått och diensionering av viss typ av vatten- och foderförsörjning för gäss finns i bilaga 6. (SJVFS 1997:124). ANKOR Skötsel 60 Ankor so föds upp inohus skall hållas på ströbädd. (SJVFS 1997:124). Måttföreskrifter 61 Föreskrifter o ått och diensionering av viss typ av vatten- och foderförsörjning för ankor finns i bilaga 6. (SJVFS 1997:124). PÄLSDJUR ALLMÄNT Skötsel 62 Infångade vilda inkar eller rävar får inte hållas i burar för päls - produktion. (SJVFS 1997:124). 13

14 63 Minkar och rävar skall, beträffande avelsdjur och valpar upp till fyra ånaders ålder, ha fri tillgång till dricksvatten. Övriga inkar och rävar skall ha tillgång till dricksvatten inst två gånger per dygn. (SJVFS 1997:124). Utrye och inredning.. 64 Mink- och rävburar skall vara så konstruerade eller uppställda att djuren inte kan skada varandra geno näten. (SJVFS 1997:124). 65 Bottennät i ink- och rävburar skall bestå av rostfri eller plastbelagd tråd eller av galvaniserad järntråd. Nätbotten skall vara stabil och tråden skall ha en sådan kvalitet att djurens tassar inte skadas av den. (SJVFS 1997:124). 66 Mink- och rävburar skall vara försedda ed en lya. Lyan skall vara utforad så att den edger god hygien och att djuren kan inta naturliga viloställningar i den. En avelshonas lya skall dessuto ge honan utrye att föda och vårda sina valpar. (SJVFS 1997:124). 67 Minkar och rävar skall ges föreål so de kan sysselsätta sig ed. (SJVFS 1997:124). 68 Skugghus skall vara konstruerade på sådant sätt att inkar och rävar inte utsätts för oacceptabel överteperatur. (SJVFS 1997:124). MINKAR Skötsel 69 En kull inkvalpar skall delas senast vid tio veckors ålder. (SJVFS 1997:124). 70 Minklya skall vara försedd ed ströedel, vilket dock inte är erforderligt vid stark väre under soaren. (SJVFS 1997:124). Måttföreskrifter 71 Måttföreskrifter för inkar finns i bilaga 7. (SJVFS 1997:124). 14

15 RÄVAR Skötsel 72 Djuren, särskilt valparna, skall skötas på sådant sätt att de blir vana vid änniskor. (SJVFS 1997:124). Utrye och inredning.. 73 Rävbur skall vara försedd ed en spaningshylla. En lyas tak får användas so spaningshylla och skall då ha tät botten. Under valparnas första levnadsånad behöver buren inte vara försedd ed spaningshylla. (SJVFS 1997:124). 74 Alla rävar i buren skall ha öjlighet att satidigt vistas på fast underlag. (SJVFS 1997:124). Måttföreskrifter 75 Måttföreskrifter för rävar finns i bilaga 7. (SJVFS 1997:124) Ikraftträdande- och övergångsbestäelser Denna författning 2 träder i kraft, ifråga o 1 kap. 19 och 2 kap. 48 andra stycket, den 1 januari 1994 och i övrigt den 1 noveber 1993 då Lantbruksstyrelsens föreskrifter och allänna råd (LSFS 1989:20) o djurhållning ino lantbruket.. skall upphöra att gälla. För djurhållningen i stallar och anläggningar so är i bruk före den 1 juli 1989 gäller dock Lantbruksstyrelsens kungörelse (LSFS 1982:21) o djurhållning.. 3 i tilläpliga delar tills de nya föreskrifterna träder i kraft enligt övergångsbestäelserna nedan. För djurhållningen i stallar och anläggningar so togs i bruk efter den 30 juni 1989 eller so förprövats på grund av o- eller tillbyggnad.. efter den 30 juni 1989 gäller föreskrifterna i Lantbruksstyrelsens föreskrifter och allänna råd (LSFS 2 SJVFS 1993: Del 1 (punkterna ) upphävdes vid ikraftträdandet av Lantbruksstyrelsens föreskrifter och allänna råd (LSFS 1989:20) o djurhållning ino lantbruket.. 15

16 1989:20) o djurhållning ino lantbruket.. i tilläpliga delar tills de nya föreskrifterna träder ikraft enligt övergångsbestäelserna nedan. 1. Sådana stallar och anläggningar so avses ovan får brukas och djurhållning i sådana stallar och anläggningar utövas till utgången av år 1993 utan hinder av - 1 kap. 7-9, 11-13, 15, 18, 20, 26 och 28-2 kap. 3-5, 13-20, 21 första och andra styckena, 23, 25-26, 28-31, 33, 34 andra stycket, 36, 42-44, 48 första stycket, 49, 58 i fråga o andra djur än avelsdjur utan valpar, 59-61, 64, bilaga 1 punkterna bilaga 2 punkt 2 i fråga o andra djur än jölkkor, punkterna 3-5, punkt 6 i fråga o andra djur än ungdjur, punkterna 7-8 och punkt 10 - bilaga 3 punkt 1 ed undantag för totalarea i ströad liggbox för digivande sugga då griskullen är yngre än 2 veckor sat för areor i ströad liggbox för sinsugga och punkterna 2, bilaga 4 - bilaga 5 - bilaga 6 punkterna 2-12 och - bilaga Sådana stallar och anläggningar so avses ovan får vidare brukas och djurhållning i sådana stallar och anläggningar utövas till utgången av år 1998 utan hinder av - 1 kap. 14 och 19-2 kap. 21 tredje stycket, 22, 32, 58 i fråga o avelsdjur utan valpar, 63 - bilaga 1 punkt 1 - bilaga 2 punkt 1, punkt 2 i fråga o jölkkor, punkt 6 i fråga o ungdjur, punkt 9 - bilaga 3 punkt 1 i fråga o totalarea i ströad liggbox för digivande sugga då griskullen är yngre än 2 veckor sat i fråga o areor i ströad liggbox för sinsugga. 3. Svinstallar so avses ovan får brukas och djurhållning i sådana stallar utövas till och ed den 30 juni 1994 utan hinder av bilaga 3 punkt 3. När sådana stallar eller anläggningar so avses ovan förprövas på grund av o- eller tillbyggnad.. gäller dock de nya föreskrifterna. (SJVFS 1993:140)

17 Denna författning 4 träder i kraft den 1 deceber Denna författning 5 träder i kraft den 1 augusti Denna författning 6 träder i kraft den 1 aj Denna författning 7 träder i kraft, i fråga o 1 kap. 9 a den 1 juli 1998, och i övrigt den 1 januari Stallar och anläggningar so är i bruk den 1 januari 1998 får användas för djurhållning till och ed den 31 deceber 1998 utan hinder av 2 kap. 16 första stycket och 28 a. 3. Stallar och anläggningar so är i bruk den 1 januari 1998 får användas för djurhållning till och ed den 31 deceber 2003 utan hinder av 2 kap. 22 sat bilaga 2 punkt 2 i fråga o kalvar och ungdjur ed en högsta vikt o 250 kg och punkt 3 i fråga o sjukboxar. 4. O sådana stallar och anläggningar so avses i punkterna 2 och 3 förprövas i anledning av o- eller tillbyggnad gäller dock de nya bestäelserna. (SJVFS 1998:25) Denna författning 8 träder i kraft den 2 ars (Statens jordbruksverk) 4 SJVFS 1993: SJVFS 1995:93. 6 SJVFS 1997:30. 7 SJVFS 1997: SJVFS 1998:25. 17

18 Bilaga 1 HÄSTAR 1 Utrye i spiltor Spilta Utfodringsspilta längd 1) bredd 2) skiljeväggens höjd (exkl galler) 3) längd 4) bredd 5) Ponny A 1,80 1,15 0,95 1,75 0,50 Ponny B 2,15 1,40 1,15 2,10 0,55 Ponny C 2,35 1,50 1,25 2,30 0,60 Ponny D 2,45 1,60 1,30 2,40 0,65 Liten häst 2,65 1,75 1,40 2,60 0,70 Stor häst 2,85 1,85 1,50 2,75 0,75 1) För häst ed ankhöjd över 1,70 : 1,7 ankhöjd 2) För häst ed ankhöjd över 1,70 : 1,1 ankhöjd 3) För häst ed ankhöjd över 1,70 : 0,9 ankhöjd 4) För häst ed ankhöjd över 1,70 : 1,65 ankhöjd 5) För häst ed ankhöjd över 1,70 : 0,45 ankhöjd (ej dräktiga) 18

19 2 Utrye i box area, 1)5) ² Enhästbox kortaste sida, 2) area, 3) ² Fölningsbox kortaste sida, 4) Ponny A 4,0 1,60 4,5 1,90 Ponny B 5,0 1,90 6,5 2,30 Ponny C 6,0 2,10 7,5 2,50 Ponny D 7,0 2,20 8,5 2,60 Liten häst 8,0 2,35 10,0 2,80 Stor häst 9,0 2,50 11,0 3,00 1) För häst ed ankhöjd över 1,70 : (1,8 ankhöjd) 2 2) För häst ed ankhöjd över 1,70 : 1,5 ankhöjd 3) För häst ed ankhöjd över 1,70 : (2,0 ankhöjd) 2 4) För häst ed ankhöjd över 1,70 : 1,8 ankhöjd 5) Vid korttidsuppställning får arean inskas till 85 % 3 Utrye per häst vid grupphållning Gruppbox Vuxna hästar: Unghästar ån: Unghästar 0-12 ån: 100 % av arean för vuxen häst i enhästbox 75 % av arean för vuxen häst i enhästbox 50 % av arean för vuxen häst i enhästbox Ligghall utan utfodring inohus Vuxna hästar: 80 % av arean för vuxen häst i enhästbox Unghästar ån: 60 % av arean för vuxen häst i enhästbox Unghästar 0-12 ån: 40 % av arean för vuxen häst i enhästbox 4 Takhöjd 1,5 ankhöjd, dock lägst 2,2. 5 Boxväggar och spiltskiljeväggar Avstånd ellan vägg och tak: < 150 eller > 450 Avstånd ellan vägg och golv: < 35 19

20 Bilaga 2 NÖTKREATUR 1 Utrye i bås Bundna djur, långbås Bundna djur, kortbås 1) Lösdrift, liggbås 2 Foderliggbås Fångbås Högsta vikt, kg Längd, Bredd, Längd, Bredd, Ålder ca, ån Kalvar 4) 100 1,40 0,70 1,10 0, Kalvar 4) 150 1,50 0,80 1,20 0, Ungdjur 250 1,70 0,90 1,30 0, Ungdjur 400 1,90 1,00 1,50 1, Ungdjur > 400 2,00 1,10 1,60 1,10 Vuxna djur 500 2,00 1,10 1,60 1,10 Vuxna djur 650 2,20 1,20 1,70 1,20 Vuxna djur > 650 2,30 1,30 1,80 1,30 3) 1) För kortbås ed begränsning fraåt (s k ellanbås) skall avståndet ellan begränsning och båspallens bakkant, ätt 1 över båspallen, vara lika ed båslängden för långbås. 2) Båset skall vara 0,15 längre o en båsavskiljare eller frontvägg hindrar djuret att föra huvudet fraåt eller åt sidan när det reser sig. 3) 1,20 för foderliggbås. 4) Kalvar får inte hållas bundna. 20

21 2 Utrye i boxar och vid lösdrift Högsta Ensabox Geensabox, lösdrift vikt, kg Längd, Bredd, Spaltgolv, ²/djur Ströbädd, 1) ²/djur Ålder ca, ån Kalvar 60 1,20 1,00 1,50-1 Kalvar 90 1,40 1,10 1,50 1, Kalvar 100 1,50 1, Kalvar 150 1,50 2, Ungdjur 220 1,70 2, Ungdjur 400 1,90 3, Ungdjur > 400 2,30 4,00 Dikor 4,50 Mjölkkor 6,00 1) I ströbäddssyste ed gödselgång närast foderbordet får ströbäddsarean inskas till 70 % för rekryteringsdjur och i kobinerade ligg- och utfodringshallar för utegångsdjur.(jfr även bilaga 2, punkt 6) 3 Kalvnings- och behandlingsutrye Ensabox: Gruppbox för kalvning: 10 ², kortaste sidan 3 8 ²/ko, kortaste sidan 3 i boxar för < 3 kor, 5 i boxar för > 3 kor. Sjukboxar för kalvar ed en vikt över 90 kg skall ha en bredd so inst otsvarar ankhöjden, dock inst 1,10 och en längd so inst otsvarar kroppslängden gånger 1,10, dock inst 1,40. 4 Kalvgöa vid självrekryterande köttproduktion 0,6 ² per kalv. 21

22 5 Utrye för utegångsdjur I ligghall: 70 % av areorna för ströbädd (bilaga 2 punkt 2) I kobinerad ligg- och utfodringshall gäller bilaga 2 punkt 2. 6 Gångar i lösdriftsstallar Vuxna djur Ungdjur < 25 djur/grp > 25 djur/grp 250 kg > 250 kg Gång ellan liggbåsrad och vägg 1,80 2,00 1,40 1,80 Gång ellan två liggbåsrader 2,00 2,20 1,50 1,90 Gång ellan liggbåsrad eller djupströbädd och foderbord Tvärgång geno liggbåsrad 2,80 3,00 2,10 2,50 0,90 1) eller1, 60 1,60 Drivningsgång o djuren skall gå i bredd 1,60 1,80 Drivningsgång o djuren inte skall gå i bredd 0,90 1) 0,90 1) 0,60-0,70 1) 0,70-0,80 1) 1) Utgör såväl högsta so insta ått. 7 Vattenförsörjning för djur i lösdrift 1 vattenkopp per 10 jölkande kor 1 vattenkopp per 25 djur övriga nötkreatur 22

23 8 Utrye vid foderbord vid satidig utfodring av lösgående djur Högsta vikt, kg Utfodringsplats, Minsta fria öppning till utfodringsplats, Ålder ca, ån Kalvar 100 0,30 0, Kalvar 150 0,40 0, Ungdjur 250 0,45 0, Ungdjur 400 0,50 0, Ungdjur > 400 0,60 0,17 Vuxna djur 500 0,60 0,17 Vuxna djur 650 0,70 0,20 Vuxna djur > 650 0,75 0,22 9 Foderbord Foderbordsytan eller rännbottens höjd över båspall, klövpall eller skrapad gång skall vara inst 0,1. Foderbordets kant ot båspallen får i kortbås-, foderliggbås- och fångbåssyste inte vara högre än 0,2 över båspallsytan. 10 Gödseldränerande spaltgolv av betong eller trä Högsta vikt, kg Stavbredd, Största spalt, Ålder ca, ån Kalvar Kalvar och ungdjur Vuxna djur (SJVFS 1997:124). 23

24 Bilaga 3 SVIN 1 Utrye per djur i boxar eller hyddor för vuxna djur Ströad liggbox 1) Ströbäddsbox Liggarea ² Totalarea ² Totalarea ² Galt Digivande sugga då griskullen är yngre än 2 veckor 4 5 Digivande sugga Sinsugga, < 4 suggor per grupp Sinsugga, > 4 suggor per grupp 1,3 1,1 2,0 1,8 2,5 2,5 1) Box eller hydda får ej - ino angiven area - vara utforad på sådant sätt att svårigheter uppstår för djuren att vända sig i boxen, hyddan eller avgränsad gödselgång. 2 Utrye i bås för tillfällig fixering av svin Längd Bredd Liggbås Gylta eller liten sugga 2,00 0,60 (ca 140 kg) 1) Noralstor eller stor sugga 2,00 0,70 (> ca 180 kg) 1) Utfodringsbås, stängbart Gylta eller liten sugga Noralstor eller stor sugga 2,00 2) 0,45 2,00 2) 0,50 1) Fritt utrye bako grisande sugga: 0,3 2) Inklusive utrye för utfodring. Dock får tråg ej inkräkta er än 0,3 i båset. 24

25 3 Utrye per djur i boxar för växande svin, kg Ströad liggbox 1), liggarea (²) = 0,10 + vikt (kg) 167 Ströad liggbox 1), totalarea (²) = 0,12 + vikt (kg) 122 Ströbäddsbox, totalarea (²) = 0,20 + vikt (kg) 84 1) Box får ej - ino angiven area - vara utforad på sådant sätt att svårigheter uppstår för djuren att vända sig i boxen eller avgränsad gödselgång. 4 Utrye vid rak foderplats vid satidig utfodring av lösgående svin Högsta vikt, kg Utfodringsplats, 25 0, , , ,32 > ,02 per 10 kg 5 Gödseldränerande spaltgolv Stavbredd, Största spalt, Vuxna svin Övriga svin

26 6 Vattenförsörjning för svin i lösdrift Antal digivande suggor per Antal övriga svin per vattenkopp vattennippel vattenkopp vattennippel Torrutfodring ) 20 Blötutfodring 40 1) ) 40 1) 1) I grupper över 30 svin, dock inst två vattenställen. 7 Utrye i ligghall eller hydda för utegångssvin Lika ed liggarean i ströad liggbox. 26

27 FÅR Bilaga 4 1 Golvutrye per djur exkl foderhäck Högsta vikt, kg Spaltgolv, ² Ströbädd, ² La < 15 0,25 0,25 La 30 0,5 0,5 La > 30 0,75 0,75 Vuxet djur 55 0,8 1,0 Vuxet djur 65 0,9 1,2 Vuxet djur > 65 1,0 1,4 Dräktig tacka 55 1,1 1,3 Dräktig tacka 65 1,2 1,5 Dräktig tacka > 65 1,3 1,7 2 Utrye vid foderhäck Häcklängd per djur Häcktyp Satidig utfodring, Fri utfodring, Tacka Rak 0,35 0,17 Tacka Cirkulär 0,20 Dräktig tacka Rak 0,45 La > 25 kg Rak 0,35 0,17 La > 25 kg Cirkulär 0,20 3 Miniidjup bako foderhäck 2,0. 27

28 4 Gödseldränerande spaltgolv Stavbredd: Största spalt: Vattenförsörjning 1 vattenkopp per 15 tackor av jölkras. 1 vattenkopp per 30 tackor av övriga raser. 1 vattenkopp per 30 vinterla. 28

29 GETTER Bilaga 5 1 Golvutrye per djur exkl foderhäck Spaltgolv, ² Ströbädd, ² Nyfödd killing 0,25 0,25 Rekryteringsdjur 0,50 0,50 Vuxet djur 1,00 1,20 2 Utrye vid foderhäck Lösdrift: Bundna djur: 0,35 /djur 0,45 /djur 3 Gödseldränerande spaltgolv Stavbredd: Största spalt: Vattenförsörjning 1 vattenkopp per 15 getter. 29

30 Bilaga 6 FJÄDERFÄN 1 Utrye för burhöns Burarea, 1) ²/djur Burhöjd, 2) Utrye vid fodertråg, /djur Antal burvåningar, st 1 höna 0,10 0, höns 0,08 0, > 3 höns 0,06 0, ) I iniiarea får inte inräknas yta under gödseldeflektor so inkräktar er än 0,07 in i buren, räknat vinkelrätt från burens front. 2) Lägsta höjd ino föreskriven golvarea. 2 Golv i burar för burhöns Trådtjocklek: 2 Lutning: Högst 12 % (7 grader) 3 Vatten till burhöns Minst två koppar eller nipplar skall vara åtkoliga från varje bur. Varje nippel får betjäna högst två burfack. 4 Golvutrye för höns på golv < 2,5 kg, djur/² > 2,5 kg, djur/² Utan gödselbinge 6 6 Gödselbinge 1/3 av golvarea 7 7 Gödselbinge 1/2 av golvarea 8 7 Gödselbinge 2/3 av golvarea 9 30

31 5 Vattenförsörjning 1 vattennippel per 10 värphöns so hålls på golv. 6 Övriga utryen för höns på golv Sittutrye: 165 sittstång/höna Utrye vid fodertråg vid satidig utfodring: 125 /djur Utrye vid fodertråg vid fri utfodring: rak 40, rund 30 Utrye vid vattentråg: rak 25 /djur, rund 15 /djur. 7 Värpreden Fackreden: högst 6 hönor per rede Kollektivreden: 1 ² rede per 100 hönor. 8 Utrye för livkycklingar i bur Ålder, veckor Burarea, djur/² Burhöjd, Utrye vid rakt fodertråg, /djur Vatten kyckl/nippel st Antal burvåningar st , , O iniiarea och lägsta höjd gäller vad so föreskrivits i fotnoterna för burhöns (se bilaga 6 punkt 1). 9 Utrye för livkycklingar på golv Ålder, veckor Golvarea, djur/² Utrye vid Utrye vid vattentråg Vatten rakt fodertråg, Rak, Rund, kyckl/nippel, /djur /djur /djur st

32 10 Utrye för slaktkycklingar Ålder, veckor Golvarea, kg/² Utrye vid fodertråg Utrye vid vattentråg Vatten Rak, Rund, Rak, Rund, kyckl/nippel, /djur /djur /djur /djur st Övriga fjäderfän 11 Utrye för avelsdjur Enbart inohus, djur/² Golvarea Vid öjlighet till utevistelse, djur/² Längd Värprede Bredd Höjd Foderutrye, tuber/100 djur Kalkoner 2 0,5 0,4 0,6 2 Gäss 1 2 0,6 0,6 0,6 3 Ankor 2 4 0,4 0,4 0,5 2 32

33 12 Utrye för slaktdjur Ålder, veckor Enbart inohus kg/² Golvarea Vid öjlighet till utevistelse, kg/² Foderutrye, tuber/100 djur Vattenutrye, tuber/100 djur Kalkoner ,5 1 Kalkoner ,0 2 Gäss 1), 2) ,0 4 Ankor 1) ,0 3 1) Under första uppfödningsveckan får beläggningen var högst 15 djur/². Beläggningen skall därefter sänkas successivt. Efter 4 veckor gäller tabellvärdena. 2) Uppfödning i ligg- och utfodringshall ed rastgård: -golvarea i ligghall 32 kg/² -rastgård 10 ggr ligghallsarean -runt fodertråg 7 /djur (fri utfodring) -rakt vattentråg 9 /djur 33

34 Bilaga 7 PÄLSDJUR 1 Utrye i bur Burått Djup Bredd Höjd Golvarea ² An Mink 0,8 0,3 0,4 Efter delning av kullarna högst 2 inkar per bur, alternativt 3 inkar av honkön Mink 0,8 0,35 0,4 Efter delning av kullarna högst 3 inkar per bur Räv, uppfödningsperioden 0,9 0,7 1,0 1) 2), 3) Avelsräv 0,9 0,7 2,0 1) 3) 1) Fri bottenarea exklusive lya 2) Räv av silverrävstyp skall under uppfödningsperioden ha inst 1 ² för upp till två rävar, sat 0,7 ² per ytterligare räv. Räv av blårävstyp skall under uppfödningsperioden ha inst 1 ² för upp till tre rävar, sat 0,5 ² per ytterligare räv. 3) Gäller för räv av noralstorlek från fyra ånaders ålder. 34

35 2 Nät Tråddiaeter bottennät Botten Största askstorlek Väggar Tak Mellanvägg Mink 1, ) Mink 1, ,5 25 2) Räv 2, ) Räv 2, ) O avståndet ellan burarnas ellanväggar är < 25. 2) O avståndet ellan burarnas ellanväggar är > 25. 3) 6-kantsnät. 35

36 Bilaga 8 Definitioner av i författningen använda uttryck dba Enhet för ätning av bl a ljud(trycks)nivå. "A" anger att det ingående ljudet vägts över det standardiserade A-filtret före nivåangivelsen. dbskalan är logaritisk. En ökning eller inskning av ljudnivån 10 dba uppfattas av det änskliga örat so en fördubbling resp halvering av ljudet. Dränerande golv Ett salingsbegrepp för genosläppliga golv. Gödseldränerande golv är golv so är konstruerade för att släppa igeno träck, urin och i viss ån ströedel till ett underliggande utrye. Urindränerande golv är golv so är konstruerade för att enbart släppa igeno urin och annan vätska. Fixering av svin Svinens rörelsefrihet begränsas så att de inte kan vända sig geno att de stängs inne i bås eller burar ed hjälp av grindar.. Foderliggbås En båsplats so är både utfodrings- och liggplats för djur i besättningar där nötkreatur går lösa. Fångbås Nötkreaturen (jölkkorna) står uppstallade på båsplatsen ed fångbåge eller fånggrind. Båsplatsen är djurens utfodrings- och liggplats. Djuren släpps lösa i saband ed jölkningen. Fölningsbox Box för sto ed föl fra till fölets avvänjning. Gödseldeflektor Utrustning i vissa hönsburar. Den är en från fodertrågets bakkant utstickande plåt, so har till syfte att skydda äggen ot bl a nedsutsning och hackning sat att förhindra ryning och gödselnedfall i underliggande burvånings fodertråg. Hårdgjord yta Ytan anses vara hårdgjord o den består av betong, asfalt eller likvärdigt. 36

37 Hästar Olika hästars ungefärliga storlek Längd, Mankhöjd, Ponny A <1,60 <1,07 Ponny B 1,95 1,08-1,30 Ponny C 2,10 1,31-1,40 Ponny D 2,20 1,41-1,48 Liten häst 2,35 1,49-1,60 Stor häst 2,50 1,61-1,70 Kalv Ett nötkreatur so är högst sex ånader gaalt. Kontinuerlig uppfödning Hållande av - i noralfallet - olikåldriga djur i stall eller stallavdelning. Insättning av nya djur sker efterhand. Konventionell uppfödning i grisningsbox Med konventionell uppfödning avses att suggan tillsaans ed sågrisarna hålls lösgående i en box. Sågrisarna har tillgång till avskilt ligg- och utfodringsutrye, so är skyddat ot drag och so oftast är uppvärningsbart. I saband ed grisningen kan suggan i regel fixeras på olika sätt. Kortbås Bås för bundna nötkreatur där djuren ständigt kan hålla huvudet in över foderbordet. Korttidsuppställning av häst T ex inhysning i peranenta eller tillfälliga gäststallar under några dagar. Kroppslängd Längden från nosspetsen till den bakre delen på tuber ischii (sittbensknölen). 37

38 Liggarea Begreppet används i bilaga 3 och avser boxareor so är godkända so liggytor. Anordningar för utfodring so inkräktar på liggarean inräknas inte i denna. Liggbås Båsplatsen är endast avsedd so viloplats för djuren. Djuren går i lösdrift. Långbås Bås för bundna nötkreatur. Djuren tillåts i regel bara att nå in över foderbordet i saband ed att de äter. Annars är de utestängda från foderbordet. Mankhöjd Lodrätt avstånd ellan ankens högsta punkt och det plan so djuret står på. Mellanbås Bås för bundna nötkreatur. Mellanbåset är en kobination av kort- och långbås. Foderbordsgrinden är i regel rörlig. Ogångsuppfödning Hållande av likåldrig djurgrupp i eget stall eller egen stallavdelning. Insättning av ny djurgrupp sker inte förrän stallet eller stallavdelningen töts helt och rengjorts. pp Koncentration av ett visst äne ätt i iljondelar (parts per illion). Slaktsvin Svin ellan ca 35 kg och slaktvikt. Spaltgolv Spaltgolv är en typ av dränerande golv. Golvet består av stavar av t ex betong, trä eller plast so läggs ed visst avstånd från varandra. Mellanruet ellan stavarna kallas spalt. Stallavdelning Del av ett stall so är avskilt från andra delar av stallet ed täta väggar. Ströad liggyta Ströad liggyta används so regel i kobination ed daglig tillsyn av ströbädden och daglig utgödsling. Förbrukat och blött ströedel ersätts ed nytt. 38

39 Ströbädd En ströbädd gödslas ut ed intervall från någon eller några veckor upp till ett år. En ströbädd hålls torr geno att nytt ströedel tillförs ovanpå det gala. En ströbädd so "brinner" kallas vanligen djupströbädd. Terisk kofort Djuren anses ha terisk kofort ino den s k teroneutrala zonen. I denna zon kan djuren utan svårigheter upprätthålla sin värebalans. Den teroneutrala zonen begränsas nedåt av den nedre kritiska teperaturen och uppåt av den övre kritiska teperaturen. Vid teperaturer under den undre kritiska teperaturen åste djuren öka sin änesosättning och äta er foder för att behålla sin kroppsteperatur. Vid teperaturer över den övre kritiska teperaturen koer djurens kroppsteperatur att stiga på grund av att de av fysikaliska skäl inte kan bli av ed sin överskottsväre. Teperaturgränserna påverkas av en ängd faktorer såso djurslag, djurvikt, utfodringsintensitet, lufthastighet, luftfuktighet, liggytor, strö, antal djur i gruppen och fixeringsgrad. Totalarea Begreppet används i bilaga 3 och avser areor där djuren kan röra sig utan hinder, so regel liggarea och gödslingsarea. Anordningar för utfodring so inkräktar på totalarean inräknas inte i denna. Utegångsdjur Djur so går ute eller har öjlighet att gå ut på betesark eller i rasthage även under den kalla årstiden då betestillväxt inte sker. Överteperatur Skillnaden ellan lokal och ogivande teperatur. (SJVFS 1997:124). 39