31 Minsta utrymme vid rakt foderbord vid samtidig utfodring av lösgående djur. 1)

Transkript

1 Mått 31 Minsta utrye vid rakt foderbord vid satidig utfodring av lösgående djur. Tabell 1 Högsta vikt, kg Ätplats, Minsta fria öppning till ätplats, Kalvar 90 0,30 0,14 Kalvar 150 0,40 0,14 Ungdjur 250 0,45 0,15 Ungdjur 400 0,50 0,15 Ungdjur 600 0,60 0,17 Ungdjur > 600 0,65 0,20 Vuxna djur 500 0,60 0,17 Vuxna djur 650 0,70 0,20 Vuxna djur > 650 0,75 0,22 Vid fri tilldelning av allt foder får antalet ätplatser inskas till en ätplats per tre djur. 32 Foderbordsytans eller rännbottens höjd över båspall, klövpall eller gödselgång ska vara inst 0, Foderbordets kant ot båspallen får i kortbås, foderliggbås och fångbås inte vara högre än 0,2 över båspallytan. 34 Antalet drickplatser per djur ed autoatisk vattenförsörjning ska vara inst: - 1 drickplats per 10 jölkande kor so hålls för jölkproduktion, - 1 drickplats per 25 övriga nötkreatur. 18

2 35 Minsta utrye i kalvningsbox: 1. ensabox 9 2, kortaste sidan 3, 2. ensabox på båspall för uppbundna djur 8 2, kortaste sidan föreskrivna insta båsbredden ultiplicerad ed 2, 3. gruppbox 8 2 /ko, kortaste sidan 3 i boxar för högst 3 kor, 4. gruppbox 8 2 /ko, kortaste sidan 5 i boxar för er än 3 kor. 36 Minsta utrye i ensabox. Tabell 2 Högsta vikt, kg Längd, Bredd, Kalvar 60 1,20 1,00 Kalvar 90 1,40 1,10 19

3 37 Minsta utrye i geensabox. Tabell 3 Högsta vikt, kg Spaltgolv, 2 /djur Ströbädd, 2 /djur Liggarea 4) Totalarea 5) Kalvgöa 0,9 0,9 Kalvar 60 1,00 1,50 Kalvar 90 1,50 1,20 1,70 Kalvar 150 1,50 1,50 2,20 Ungdjur 250 1,80 2,00 2,90 Ungdjur 400 1,90 2,60 3,70 Ungdjur 600 2,30 3,10 4,40 Ungdjur > 600 2,60 3,40 4,80 Dikor 2) och sinkor 3,40 3) 4,80 Mjölkkor och Akor 2) 6,00 3) 8,50 2) 3) 4) 5) För kalvar enligt 19 Inklusive kalvar upp till 3 ånaders ålder. Exklusive utrye för kalvgöa. Avser även insta utrye i ligghall utan utfodring. Avser även insta utrye i ligghall ed utfodring. 20

4 38 Minsta utrye i bås. Tabell 4 Högsta vikt, kg Långbås Kortbås Liggbås 2) Foderliggbås Fångbås Längd, Bredd, Längd, Bredd, Längd, Ätbås Bredd, Kalvar 3) 60 1,20 0,60 Kalvar 3) 90 1,40 0,65 1,10 0,65 Kalvar 3) 150 1,50 0,80 1,20 0,80 Ungdjur 250 1,70 0,90 1,30 0,90 Ungdjur 400 1,90 1,00 1,50 1,00 Ungdjur 600 2,00 1,10 1,60 1,10 Ungdjur > 600 2,10 1,20 1,70 1,20 Vuxna djur 500 2,00 1,10 1,60 1,10 Vuxna djur 650 2,20 1,20 1,70 1,20 1,60 0,80 Vuxna djur > 650 2,30 1,25 1,80 1,25 1,65 0,80 För kortbås ed begränsning fraåt (s.k. ellanbås) ska avståndet ellan begränsning och båspallens bakkant, ätt 1 över båspallen, vara lika ed båslängden för långbås. 2) Båset ska vara 0,30 längre o båsavskiljaren och frontväggen hindrar djuret från att föra huvudet åt sidan eller fraåt när det reser sig. 3) Att kalvar inte får hållas bundna fragår av 3. 21

5 39 Gångar i lösdriftsstallar får inte vara så sala att djuren riskerar att fastna. 40 Minsta gångbredder i lösdriftsstallar. Tabell 5 Gång ellan 25 djur / grupp, Vuxna djur > 25 djur/ grupp, 250 kg, Ungdjur > 250 kg, - liggbåsrad och vägg - ätbåsrad och vägg 1,80 2,00 1,40 1,80 - två liggbåsrader - liggbåsrad och ätbåsrad - foderbord och vägg - liggbåsrad och foderbord 2,00 2,20 1,50 1,90 2,80 3,00 2,10 2,50 Med vägg likställs avgränsning ot djupströbädd. Allänna råd till 3 djurskyddsförordningen Tvärgångar geno liggbåsrader bör för vuxna djur vara 0,9 o djuren inte ska gå i bredd och inst 1,6 o djuren ska gå i bredd. För ungdjur so inte ska gå i bredd bör tvärgångarna vara 0,6 0,7 för djur 250 kg och 0,7 0,8 för djur > 250 kg. Tvärgångarna bör placeras så att återvändsgångar undviks. 22

6 41 Mått för dränerande golv. Tabell 6 Djurkategori Högsta vikt, kg Största spaltöppning, Största andel öppning 3), % Kalvar Gödseldränerande golv för kalvar och ungdjur Ungdjur Ungdjur > Gödseldränerande golv för djur i Vuxna djur lösdrift Gödseldränerande guispaltgolv i bås 2) Vuxna djur Urindränerande Golv Alla Gödseldränerande guispaltgolv ed största spaltöppning 30 och största andel öppning 36 % får användas i bås (dock ej ätbås) under förutsättning att stavarna placeras vinkelrät ot båsets längdriktning. 2) Stavarna ska placeras vinkelrät ot båsets längdriktning. 3) För dränerande spaltgolvskassetter av betong får aterial so förbinder stavarna inte räknas ed vid beräkning av andelen öppning. 3 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR GRISAR Skötsel Allänna råd till 2 djurskyddslagen Uppfödning av växande grisar bör ske ogångsvis. Grisar so väger indre än 20 kg bör inte föras saan ed grisar från andra besättningar. Sågriskullarna bör efter eventuell kullutjäning hållas saan under tillväxttiden. En gris so har nedsatt föråga att hävda sig i en sågriskull bör dock avlägsnas och inhysas i en iljö so är bättre anpassad för grisen. 1 Grisar ska hållas i par eller grupp. Under veckan före grisning och under grisning får dock suggor och gyltor hållas individuellt och uto synhåll för andra grisar. Första stycket gäller inte galtar so hålls individuellt i boxar under förutsättning att galtarna kan höra, känna lukten av och se andra grisar. 23

7 18 Grisar so hålls utohus under den vara årstiden ska ha tillgång till plats so ger skydd ot direkt solstrålning, stark vind och nederbörd. Allänna råd till 4 djurskyddslagen Grisar so hålls utohus under den vara årstiden bör ha tillgång till gyttjebad. Mått 19 Minsta utrye per djur i boxar eller hyddor för vuxna djur. Tabell 7 Ströad liggbox Liggarea 3) 2 Totalarea 2 Ströbäddsbox Totalarea 2 Minsta boxsida Galt 6 7 2) 7 Digivande sugga Sinsugga < 6 djur / grupp 1,1 2,48 2,5 2,4 6 djur / grupp 1,1 2,25 2,5 2,8 Dräktig gylta < 6 djur / grupp 0,9 1,81 enligt 21 2,4 6 djur / grupp 0,9 1,64 enligt 21 2,8 En box eller hydda får inte ino angiven area vara utforad på ett sådant sätt att svårigheter uppstår för djuren att vända sig i boxen, hyddan eller avgränsad gödselgång. 2) 10 2 o betäckning sker i boxen. 3) Liggarean får inte vara försedd ed dränerande golv på annat sätt än vad so fragår av

8 20 Minsta utrye i bås. Tabell 8 Längd, Bredd, Liggbås, foderliggbås Gylta eller liten sugga 2,00 0,60 Noralstor eller stor sugga 2,00 0,70 Ätbås Gylta eller liten sugga 2,00 0,45 Noralstor eller stor sugga 2,00 0,50 Inklusive utrye för utfodring. Dock får tråg inte inkräkta er än 0,3 i båset. 21 Minsta utrye per djur i boxar ed växande grisar, kg. Tabell 9 Liggarea, 2 Totalarea, 2 vikt (kg) vikt (kg) Ströad liggbox = 0,10 + = 0, Ströbäddsbox vikt (kg) = 0, En box får inte ino angivna areor vara utforad på ett sådant sätt att svårigheter uppstår för djuren att vända sig i boxen eller avgränsad gödselgång. 27

9 22 Minsta utrye per djur vid rak foderplats vid satidig utfodring av grupphållna grisar. Tabell 10 Utfodringsplats, Växande grisar, kg = 0,164 + vikt (kg) 538 Gylta eller liten sugga 0,45 Noralstor eller stor sugga 0,50 23 Mått för dränerande spaltgolv av betong och spaltgolvskassetter av betong. Tabell 11 Största spalt, Stavbredd, Ungefärligt viktintervall, kg Födsel avvänjning Avvänjning 10 veckor veckor 120 kg Vuxna grisar > Vattenförsörjning för grupphållna grisar. Tabell 12 Antal digivande suggor per Antal övriga grisar per vattenkopp vattennippel vattenkopp vattennippel Torrutfodring Blötutfodring Dock inst två vattenställen i grupper över 30 grisar. 28

10 9 I fårbesättningar ska laningsboxar kunna iordningställas under laningen. Hela golvytan i en laningsbox ska vara försedd ed ströbädd. 10 En transponder- eller responderstyrd foderstation får inte användas av fler får än att alla hinner äta sin dygnstilldelning ino 12 tiar. Mått 11 Minsta utrye i geensabox. Tabell 13 Högsta vikt, kg Liggarea 2), 2 Totalarea, 2 La >15 kg 30 0,35 0,5 La >30 0,7 1,0 Vuxet djur 65 0,85 1,2 Vuxet djur >65 1,0 1,4 Dräktig tacka 1,2 1,7 Tacka ed la <15 kg 65 1,2 1,7 Tacka ed la <15 kg >65 1,35 1,9 2) Avser dräktig tacka so har indre än två ånader kvar till förlossning. Avser även insta utrye i ligghall utan utfodring. 30

11 12 Minsta utrye vid foderhäck eller foderbord. Tabell 14 Längd per djur Satidig utfodring, Fri utfodring, Rak Rund Rak Rund La >15 kg och vuxet djur 0,35 0,20 0,17 0,10 Dräktig tacka 0,45 0,20 Tacka ed la <15 kg 0,45 Avser dräktig tacka so har indre än två ånader kvar till förlossning. 13 Avstånd ellan foderbord eller foderhäck och vägg eller otsvarande ska vara inst 2,0. 14 Gödseldränerande spaltgolv ska ha en stavbredd so är inst 80 och en spaltbredd so är högst Antalet drickplatser per djur ed autoatisk vattenförsörjning ska vara inst: - 1 drickplats per 15 tackor av jölkras, - 1 drickplats per 30 djur övriga får. 16 En laningsbox ska inst ha åtten 1,2 x 1,2. Allänna råd till 3 djurskyddsförordningen Laningsboxar för tackor ed fler än två la eller för tackor av tung ras bör vara inst 1,5 x 1,5. 5 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR GETTER Skötsel Allänna råd till 2 och 4 djurskyddslagen Getter bör vara avhornade eller försedda ed skydd på hornspetsarna för att förhindra stångningsskador. 1 Djurens klövar ska inspekteras regelbundet och verkas vid behov. 2 Getter av ullras ska klippas vid behov och ed högst ett års intervall. 31

12 6 Minsta utrye i geensabox. Tabell 15 Högsta vikt, kg Spaltgolv, 2 Ströbädd, 2 Killing 15 0,25 0,25 Unga getter >15 0,50 0,50 Vuxet djur 1,00 1,20 7 Utrye vid foderhäck eller foderbord ska vara inst 0,35 per djur o djuren hålls i lösdrift och inst 0,45 o djuren hålls bundna. 8 Gödseldränerande spaltgolv ska ha en stavbredd so är inst 80 och en spaltbredd so är högst Antalet drickplatser ed autoatisk vattenförsörjning ska vara inst en per 15 getter. 6 KAP.SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR VÄRPHÖNS OCH UNGHÖNS Skötsel 1 Endast raser so har en edelvikt under 2,4 kg får hållas i burar. Djuren får hållas i burar högst två år. 2 Unghöns ska vara uppfödda i inhysningssyste so förbereder de för det syste so de ska hållas i so vuxna. Allänna råd till 6 kap. 2 Värphöns i bursyste bör vara uppfödda i bursyste för unghöns. Frigående värphöns bör vara uppfödda so frigående unghöns. Unghöns uppfödda i bursyste bör inte användas so frigående värphöns i flervåningssyste. 3 Belysning i stallar ed plats för er än 350 djur ska tändas och släckas ed autoatisk, tidsstyrd difunktion eller otsvarande. Allänna råd till 4 djurskyddslagen Värphöns bör ha en saanhängande örkerperiod på inst åtta tiar per dygn. 33

13 11 I anläggningar där djuren har öjlighet till utevistelse ska utohusytorna ha en area so är anpassad till beläggningsgraden och arkytans beskaffenhet så att föroreningar undviks. Utohusytorna ska vara försedda ed skydd ot dåligt väder och rovdjur. I anläggningar ed plats för er än 350 djur ska flera öppningar ge tillträde till utohusytorna. 12 Dränerande golv ska vara så konstruerat att det ger stöd åt de fräre klorna på varje fot. 13 Burar för värphöns eller unghöns ska ha täta sidoväggar. 14 Burar för värphöns ska vara försedda ed klonötare. 15 Ströbadet i burar för värphöns ska vara utforat så att hönsen koer i direktkontakt ed ströedlet vid ströbadning sat avgränsat så att ströedlet hålls kvar i ströbadet. 16 Golvet i ett rede får inte vara utfört så att fåglarna ligger direkt på rutnät av etall. Mått 17 Minsta utrye för värphöns i bur. Tabell 16 Area, 2 /djur Tillgänglig area, 2 /djur Höjd, Kortaste sida, Bur 0,060 0,45 2) Rede 0,015 0,20 0,24 Ströbad 0,015 0,20 0,24 En bur får inte vara indre än 0,2 2. I iniiarea får inte inräknas yta under gödseldeflektor so inkräktar er än 0,07 in i buren, räknat vinkelrätt från burens front. 2) Avser tillgänglig area. 35

14 18 Övriga ått.. för värphöns i bur. Tabell 17 Golv Trådtjocklek 2 Lutning högst 12 % Vatten Minst två koppar eller nipplar ska vara åtkoliga från varje bur. Varje nippel får betjäna högst två burfack. Fodertråg 120 trågkant per djur Sittpinne 150 per djur Fri bredd för inspektionsgångar 0,90 Avstånd golv nedersta burraden 0,35 Antal burvåningar Högst 3 Antal värphöns per bur Högst 16 36

15 19 Utrye för frigående värphöns. Tabell 18 Högsta beläggning Envåningssyste Flervåningssyste < 2,4 kg 9 höns / 2 tillgänglig area 2,4 kg 7,5 höns / 2 tillgänglig area - 7 höns / 2 tillgänglig area - 20 höns/ 2 golvarea Rede Fackrede Kollektivrede - 0, / höna - insta area 0, kortaste sidan 0,24-0,010 2 / höna - insta area 0, kortaste sidan 0,35 Ströarea - 1/3 av golvarean - dock inst 0,025 2 / höna 20 Utan hinder av 19 får stallar hos äggproducenter so är anslutna till ett kontrollprogra, beläggas i enlighet ed kontrollprograet, dock högst 20 höns per 2 golvarea. 37

16 21 Övriga ått.. för frigående värphöns. Tabell 19 Golv Lutning högst 12 % Rakt tråg 25 trågkant/höna Vatten Runt tråg 10 trågkant/höna Nippel eller kopp Högst 10 höns / nippel eller kopp Fodertråg Rakt tråg Runt tråg 100 trågkant / höna 40 trågkant / höna Sittpinne 2) 150 / höna Fri höjd ellan våningar i flervåningssyste 0,45 Antal våningar i flervåningssyste Högst 4 Öppningar till utohusytorna 3) Höjd 0,35 Bredd 0,40, dock inst 2,0 totalt per höns 2) 3) Minst två tillgängliga för varje höna. Centruavstånd 300, avstånd till vägg 200. Ska vara utspridda utefter hela byggnadens längd. 38

17 22 Utrye för unghöns i bur. Tabell 20 Ålder, veckor Burarea Högsta antal djur/ 2 Burhöjd 2), Utrye vid rakt fodertråg, /djur Vatten Högsta antal kycklingar/ nippel, st Högsta antal burvåningar, st , , , , I iniiarea får inte inräknas yta under gödseldeflektor so inkräktar er än 0,07 in i buren, räknat vinkelrätt från burens front. 2) Lägsta höjd ino föreskriven golvarea. 23 Utrye för frigående unghöns. Tabell 21 Ålder, veckor Envåningssyste, tillgänglig area Högsta antal djur/ 2 Flervåningssyste 3), tillgänglig area Högsta antal djur/ Minsta ströarea 1/3 av golvarean 1/3 av golvarean /3 av golvarean /3 av 21 2) 9 7 2) 3) golvarean 1/3 av golvarean Djurbeläggningen får dock inte överstiga 20 unghöns per 2 golvarea. Avser unghöns avsedda so föräldradjur för slaktkycklingproduktionen. Antalet våningar får vara högst 4 stycken. Minsta sittpinnelängd, /djur

18 24 Utan hinder av 23 får stallar hos unghönsuppfödare so är anslutna till ett kontrollprogra, beläggas i enlighet ed kontrollprograet, dock högst 18 unghöns per 2 tillgänglig area vid 18 veckors ålder. 25 Övriga ått för frigående unghöns. Tabell 22 Ålder, veckor Utrye vid rakt fodertråg, /djur Utrye vid vattentråg Rakt, /djur Runt, /djur Vatten, djur/nippel KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR SLAKTKYCKLING Skötsel 1 Slaktkycklingar so föds upp inohus ska hållas på ströbädd ed en torr och lucker yta. Anordningar för dricksvatten ska placeras och underhållas så att vattenspill i ströbäddar inieras. Slaktkycklingar ska ses till inst två gånger dagligen. 2 Slaktkycklingar ska ed undantag av första uppfödningsveckan och de sista tre dagarna före slakt, ha en örkerperiod o inst sex tiar per dygn, varav en saanhängande örkerperiod på inst fyra tiar. I stallar för slaktkycklingar ska belysningen på inst 80 % av den tillgängliga ytan vara inst 20 lux ätt i fåglarnas ögonhöjd. På veterinärs inrådan får ljusstyrkan tillfälligt inskas. Allänna råd till 9 djurskyddslagen O en slaktkyckling uppvisar svårigheter att gå, eller i övrigt visar tecken på skada eller sjukdo bör den avlivas. 40

19 3 O fler än 500 djur hålls på anläggningen, ska relevanta fakta o uppfödningen (antal djur, totalarea, hybrid, daglig dödlighet, sat o öjligt - orsak) journalföras. Journalerna ska bevaras i inst tre år. 4 Personer so hanterar slaktkycklingar på anläggningar ed plats för fler än 500 slaktkycklingar ska ha genogått en utbildning eller på annat sätt förvärvat otsvarande kunskaper för att kunna sköta slaktkycklingar på ett djurskyddsässigt korrekt sätt. Fraförallt gäller detta kunskap o regelverk, djurens fysiologi, behov och beteende, varsa hantering i saband ed infångning, lastning och transport, akutvård och avlivning sat förebyggande sittskydd. Utrustning 5 Mekaniskt ventilerade stallavdelningar ed fler än djur ska vara utrustade ed laranordning so varnar för: 1. överteperaturer, 2. ströavbrott, sat 3. fel på laranordningen. Laranordningen ska vara utforad så att laret uppärksaas på ett betryggande sätt. Utrustningen ska kontrolleras regelbundet och före varje insättning av en ny ogång djur. Allänna råd till 2 djurskyddslagen Stallar för fler än djur bör vara utrustade ed reservelverk. 6 Djuren ska ha ständig tillgång till foder eller åltidsutfodras ed för djuren läpliga intervall. Fodret får tas bort från djuren tidigast 12 tiar före beräknad slakttidpunkt. Mått 7 Utrye för slaktkycklingar. Tabell 23 Ålder, veckor Golvarea, kg/ 2 Utrye vid fodertråg Rakt, / djur Runt, / djur Utrye vid vattentråg Rakt, / djur Runt, / djur Vatten kyckling/ nippel, st vid fri tillgång på foder. 41

20 8 Utan hinder av 7 kap, 7 får stallar hos slaktkycklinguppfödare so är anslutna till ett kontrollprogra, beläggas i enlighet ed kontrollprograet, dock högst 36 kg per 2 och högst 25 djur per 2. 8 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR KALKONER Skötsel 1 Kalkoner ska hållas frigående och ska ha tillgång till ströbädd o de föds upp inohus. Utrustning 2 Mekaniskt ventilerade stallavdelningar ed fler än djur ska vara utrustade ed laranordning so varnar för: 1. överteperaturer, 2. ströavbrott, sat 3. fel på laranordningen. Laranordningen ska vara utforad så att laret uppärksaas på ett betryggande sätt. Utrustningen ska kontrolleras regelbundet och före varje insättning av en ny ogång djur. Mått Allänna råd till 2 djurskyddslagen Stallar för fler än djur bör vara utrustade ed reservelverk. 3 Utrye för avelsdjur och slaktdjur. Tabell 24 Djurkategori Golvarea Högsta antal djur/ 2 Avelsdjur, höns 2,5 Högsta antal kg/ 2 Minsta ått på värprede, bredd: 0,35 djup: 0,5 höjd: 0,45 Minsta utrye vid runt fodertråg, /djur Minsta utrye vid runt vattentråg, /djur Avelsdjur, tuppar 2, Slaktdjur 10 kg > 10 kg Högst 4,5 djur/rede 42

21 Mått 3 Utrye för ankor och gäss. Tabell 25 Golvarea Djurkategori Avelsdjur Enbart inohus högsta antal djur/ 2 högsta antal kg/ 2 Vid öjlighet till utevistelse högsta antal djur/ 2 Ankor 2 4 Gäss 1 2 högsta antal kg/ 2 Värprede, bredd: 0,4 djup: 0,4 höjd: 0,5 bredd: 0,6 djup: 0,6 höjd: 0,6 Slaktdjur Ankor Gäss 2) Under första uppfödningsveckan får beläggningen vara högst 15 djur/². Beläggningen ska därefter sänkas successivt. Efter 4 veckor gäller tabellvärdena. 2) Uppfödning i ligg- och utfodringshall ed rastgård: - golvarea i ligghall 32 kg/², - rastgård 10 ggr ligghallsarean, - runt fodertråg 7 /djur (fri utfodring), - rakt vattentråg 9 /djur. 10 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR PÄLSDJUR Skötsel 1 Infångade vilda inkar eller rävar får inte hållas i burar för pälsproduktion. 2 Minkar och rävar ska, beträffande avelsdjur och valpar upp till fyra ånaders ålder, ha fri tillgång till dricksvatten. Övriga inkar och rävar ska ha tillgång till dricksvatten inst två gånger per dygn. Utrye och inredning.. 3 Mink- och rävburar ska vara så konstruerade eller uppställda att djuren inte kan skada varandra geno näten. 44

22 4 Bottennät i inkburar ska bestå av rostfri eller plastbelagd tråd eller av galvaniserad järntråd. Nätbotten ska vara stabil och tråden ska ha en sådan kvalitet att djurens tassar inte skadas av den. 5 Mink- och rävburar ska vara försedda ed en lya. Lyan ska vara utforad så att den edger god hygien och att djuren kan inta naturliga viloställningar i den. En avelshonas lya ska dessuto ge honan utrye att föda och vårda sina valpar. 6 Minkar och rävar ska ges föreål so de kan sysselsätta sig ed. 7 Ett skugghus ska vara konstruerade på sådant sätt att inkar och rävar inte utsätts för oacceptabel överteperatur. Allänna råd till 10 kap. 7 I befintliga anläggningar bör beredskap finnas för att kyla ned djur eller byggnader. En pälsdjursgård bör ha ett sådant läge att djuren får skydd ot vind och inte utsätts för besvärande buller. Särskilda bestäelser för inkar 8 En kull inkvalpar ska delas senast vid tio veckors ålder. 9 En inklya ska vara försedd ed ströedel. Detta är dock inte erforderligt vid stark väre under soaren. 10 Utrye i bur. Tabell 26 Djurkategori Vuxet djur Hona ed valpar Två valpar efter avvänjning Djup, Burått Höjd, Burarea, 2 0,8 0,45 0,255 0,8 0,45 0,255 Anärkning För varje tillkoande valp ska burarean ökas ed 0,

23 11 Mått för nät. Tabell 27 Tråddiaeter bottennät, Botten, Största askstorlek Väggar, Tak, Mellanvägg, 1,8 38 x x x x 25 1,8 38 x x x 25 12,5 x 25 2) O avståndet ellan burarnas ellanväggar är > 25. 2) O avståndet ellan burarnas ellanväggar är 25. Särskilda bestäelser för rävar 12 Djuren, särskilt valparna, ska skötas på ett sådant sätt att de blir vana vid änniskor. 13 En rävbur ska vara försedd ed en spaningshylla. En lyas tak får användas so spaningshylla och spaningshyllan ska då ha tät botten