Strategisk plan för Serviceresor

Strategisk plan för Serviceresor 1

Förord Vi är på god väg I den allmänna kollektivtrafiken liksom inom affärsområdet serviceresor har vi en stor variation av kunder med olika behov. Det kan röra sig om olika fysiska funktionsnedsättningar eller varierande grad psykisk funktionsnedsättning som gör det svårt för den enskilde individen att resa i den allmänna kollektivtrafiken. Därför arbetar Skånetrafiken med att förbättra tillgängligheten inom den allmänna kollektivtrafiken i hela Skåneregionen. Genom att gynna personer med funktionsnedsättning och tillgänglighetsanpassa all vår kollektivtrafik får vi ett mer jämställt trafiksystem som öppnar möjligheten till ett friare val för alla Skånes medborgare. Lika viktigt, som att skapa hög tillgänglighet i den allmänna kollektivtrafiken, är det att affärsområdet Serviceresor håller hög kvalitet och som är kundvänlig, trygg och punktlig. Med denna nya strategi för serviceresor har vi inom Skånetrafiken tagit fram en tydlig plattform för det fortsatta arbetet med att utveckla hela resan perspektivet. 2

Innehåll Förord... 2 Sammanfattning... 5 Vision 2020... 5 Syfte... 5 Utmaningar... 5 Inriktningsmål för affärsområdet Serviceresor... 5 Vision... 7 Planera sin resa efter sina individuella förutsättningar.... 7 Boka sin resa.... 7 Köpa en biljett eller få hela resan på fakturan på ett enkelt sätt.... 7 Genomföra en resa.... 7 Syfte, metod och målgrupp... 9 Syfte... 9 Metod... 9 Målgrupp... 10 Lagar, regler och riktlinjer... 11 Detta är funktonsnedsättning och funktionshinder/ handikapp:... 11 Detta är allmän- respektive särskild kollektivtrafik... 11 Färdtjänst... 11 Riksfärdtjänst... 12 Sjukresa... 13 Trafikledning... 13 Mål och strategier... 15 Inriktningsmål: Fysisk tillgänglighet... 15 Inriktningsmål: Kommunikativ tillgänglighet... 15 Inriktningsmål: Service och bemötande... 16 Inriktningsmål: Öka andelen resor i den allmänna kollektivtrafiken... 17 Marknads- och nulägesbeskrivning... 18 Tåg... 18 Buss... 19 Hållplatser... 20 3

Serviceresor... 22 Antal resor och tid... 22 Ålderstruktur och tillstånd/intyg... 25 Ekonomiska resurser... 28 Mer fokus på... 31 Efterfrågan på serviceresor ur ett långsiktigt perspektiv... 32 Prognos befolkningsstruktur... 33 Prognos färdtjänsttillstånd... 33 Prognos resor inom färdtjänsten... 34 Prognos kostnader inom färdtjänsten... 35 Slutsatser... 36 Bilaga 1... 38 Remissammanställning, Strategisk plan för Serviceresor... 38 Sammanfattning... 38 Remissinstanser... 39 Region Skåne... 39 Serviceresors kundråd... 41 Kommuner... 42 Yttrandekategori... 43 Vision... 44 Inriktningsmål: Fysisk tillgänglighet... 46 Inriktningsmål: Kommunikativ tillgänglighet... 47 Inriktningsmål: Service och Bemötande... 48 Inriktningsmål: Öka resandet i allmänna kollektivtrafiken och bevara dagens efterfrågan på serviceresor... 48 Övriga synpunkter... 49 Bilaga 2... 52 Medverkade... 52 4

Sammanfattning Strategisk plan för Serviceresor i korthet Vision 2020 När funktionsnedsättningen gör att det inte är möjligt att resa med allmänna kommunikationsmedel erbjuder Skånetrafiken en serviceresa, en resa som är trygg och väl anpassad efter kundens behov. Det handlar om att skapa möjligheter för alla medborgare att på lika villkor kunna arbeta, studera och delta i olika aktiviterer i samhället. Syfte Syftet är att samla och redovisa vision, mål och strategier som Skånetrafiken har valt att tillämpa för att utveckla affärsområdet Serviceresor. För att förklara varför olika strategier har valts redovisas de utmaningar som Serviceresor står inför fram till 2020. En viktig del i denna strategi är att målen för insatserna måste bli mer konkreta, mätbara och uppföljningsbara. Utmaningar Sverige är i dag ett av de länder som har högst medellivslängd i världen. Det finns stora skillnader i befolkningens ålderstruktur i olika delar av Sverige och i Skåne. Framtidens demografi, med allt större andel äldre med särskilda behov, kommer att skapa större efterfrågan på färdtjänst och ett tillgänglighetsanpassat kollektivtrafiksystem. Utmaningarna är därefter både sociala och ekonomiska. Inriktningsmål för affärsområdet Serviceresor För att klara av de utmaningar som Skånetrafiken står inför måste vi arbeta tillsammans. Skånetrafiken måste optimera både allmän- och särskild kollektivtrafik utifrån de förutsättningar som ges. Detta gör vi genom inriktningsmål: Fysisk tillgänglighet Kommunikativ tillgänglighet Service och bemötande Öka resandet i allmänna kollektivtrafiken och bevara dagens efterfrågan på Serviceresor Kollektivtrafiken med Skånetrafiken ska utvecklas så att det blir enklare och bekvämare för människor att förflytta sig i hela Skåne. För en person med funktionsnedsättning är det särskilt viktigt att hela resekedjan fungerar samt att kunna välja att resa med både allmän- 5

och särskild kollektivtrafik. Ett hinder i något av trafiksystemen kan till exempel vara att det brister i infrastrukturen, att fordon inte är tillgängliga och punktliga, eller att personalen brister i bemötandet. 6

Vision Tänk affärsområde Serviceresor år 2020 Året är 2020 och allmän kollektivtrafik i Skåne är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning lever oberoende och deltar fullt ut på livets alla områden. Man har full tillgång till den fysiska miljön och till de transporter som man har behov av samt till de verksamheter och tjänster som Region Skåne erbjuder. Trots detta finns det vissa personer som inte klarar av att genomföra hela resan med allmän kollektivtrafik på grund av sin funktionsnedsättning. Då erbjuder Skånetrafiken möjligheten att resa med en serviceresa på ett tryggt och väl anpassat sätt efter kundens behov. Planera sin resa efter sina individuella förutsättningar. Det är enkelt att få information för att kunna välja att resa med buss, tåg eller med serviceresor. Kunden kan boka och genomföra en kombinationsresa och få individanpassade resealternativ. För att öka tryggheten kan kunden via mobila IT-lösningar kontrollera hela reseförloppet inklusive resplan som omfattar byten av buss- och tågtrafik. Vid förseningar får kunden besked om såväl beräknad ny tid för hämtning och framkomst. Denna information kan av kunden även göras tillgänglig för anhöriga via användarvänlig informationsteknik. Boka sin resa. Bokning av en serviceresa görs på ett enkelt sätt oavsett förekomst av trafikslag under resan. Kunden får direktinformation om alternativa resformer, som utgår från redan kända uppgifter om kundens behov vid resor. De flesta resor bokas av kunden själv via enkla mobila IT-lösningar. Personlig service för bokning av en serviceresa finns alltid att tillgå när så behövs. Köpa en biljett eller få hela resan på fakturan på ett enkelt sätt. Det är enkelt att betala och det finns flera olika möjligheter att köpa biljetter på. Betalningsformerna är lika för alla kunder, men priset är något högre för serviceresor på grund av den högre servicenivån. Betalningsformerna för serviceresor är de samma som i övrig kollektivtrafik. Detta är en förutsättning för att kunna kombinera resor som sker med såväl serviceresor som buss- och tågtrafik. Genomföra en resa. Serviceresekunden kan genomföra en kombinationsresa. Detta genom att kunden får rätt reseförslag och rätt information om tillgänglighet vid resmålet. Kunden eller ombud har tillgång till utförlig information om tillgängligheten om kringmiljön runt resmålet så att man vid behov kan beställa eventuell ledsagning vid framkomsten. Vid resor med serviceresebilar, specialanpassade fordon eller liggande transport individuell hjälp erbjuds. Punktligheten eftersträvas och servicen är av hög grad. 7

Bakgrund Strategisk plan för Serviceresor i sitt sammanhang Region Skåne är regional kollektivtrafikmyndighet och därmed huvudman för den lokala och regionala kollektivtrafiken i Skåne. Inom Region Skåne utövas verksamheten genom förvaltningen Skånetrafiken. Region Skåne har tagit fram en regional handikapplan som också kallas för ett handikappolitiskt program Tillgänglighet för alla. Den grundar sig på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen tillhör de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter men skapar inte i sig några nya rättigheter utan har till syfte att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning att åtnjuta sina mänskliga rättigheter. 1 Inom Skånetrafiken finns affärsområdet Serviceresor. Serviceresor är den gemensamma benämningen som Skånetrafiken använder för särskild kollektivtrafik, vilket innefattar färdtjänst och sjukresor med specialanpassat fordon eller personbil. Skånetrafiken har sedan år 2005 haft ansvar för sjukresorna då dessa överfördes från dåvarande sjukvårdsdistrikt. Efter det har affärsområdet Serviceresor successivt vuxit i omfattning. År 2008 tog Skånetrafiken över ansvaret för färdtjänst i åtta nordvästskånska kommuner. Därefter år 2010 tog Skånetrafiken över ansvaret för färdtjänst i 14 kommuner från östra Skåne och år 2011-2012 har det tillkommit ytterligare två kommuner. Sedan januari 2012 är Region Skåne och Skånetrafiken huvudman för färdtjänsten i 24 av Skånes 33 kommuner. Detta medför att affärsområdet Serviceresor har blivit en omfattande verksamhet och kräver en medveten strategi för att på ett effektivt sätt använda offentliga ekonomiska resurser samt kunna svara upp mot framtida krav från kunder och andra intressenter. Därför har Skånetrafiken beslutat att ta fram en strategisk plan för Serviceresor. Sedan tidigare finns det motsvarande planer för buss- respektive tågtrafik, där Skånetrafiken bland annat tar upp tillgänglighetsaspekten i den allmänna kollektivtrafiken. 1 Riksdagen 8

Syfte, metod och målgrupp Varför en strategi och hur den har tagits fram Syfte Syftet med att skriva en strategisk plan är att redovisa vision, mål och strategier som Skånetrafiken har valt att tillämpa för att utveckla affärsområdet Serviceresor. För att redogöra varför olika strategier har valts redovisas även de utmaningar som affärsområdet Serviceresor står inför. Detta görs med hjälp av Region Skånes befolkningsprognos, nulägesbeskrivning och marknadsanalys för 2015, 2020 och 2030. Dokumentet ska även tydliggöra vilka insatser som Skånetrafiken ska arbeta vidare med för att tillgängligheten i den allmänna kollektivtrafiken ska upplevas som det mest attraktiva resealternativet för kunder med funktionsnedsättning. Den strategiska planen ska vara ett styrande dokument för affärsområdet Serviceresor och ett vägledande dokument inom Skånetrafiken när det gäller tillgänglighetsfrågor. Dokumentet ska ge stöd även för de prioriteringar som behöver ske fram till 2020. Serviceresestrategierna ska ange vad Skånetrafiken ska göra för att uppnå de kortsiktiga och långsiktiga målen. Dokumentet kommer att innehålla inriktningsmål och ett antal strategier som är rimliga att genomföra fram till 2020. Serviceresestrategin kommer inte att innehålla några handlingsplaner och inte heller någon detaljstyrning över hur affärsområdet Serviceresor och övriga avdelningar på Skånetrafiken ska uppnå de uppsatta målen. Metod Projektetarbetet genomfördes med hjälp av workshops. Vidare togs marknadsanalyser fram från kollektivtrafikbarometern för anropsstyrd trafik Anbaro, samt Region Skånes befolkningsprognos. Skånetrafiken har haft workshop med Serviceresors kundråd 2, i syfte att fånga upp de önskemål, idéer och förväntningar som ställs på Skånetrafiken när det gäller tillgänglighet i allmän- och särskild kollektivtrafik. Vi har genomfört informationsträffar och en workshop med kommunförbundet i Skåne, kommunpolitiker och tjänstemän från olika skånska kommuner. Syftet var att ta fram goda idéer och att följa upp vilka förväntningar som finns på framtidens resmöjligheter för kunder som har funktionsnedsättningar. 2 Bilaga 1 9

Föreliggande material har tagits fram av en projektgrupp 3. Projektgruppen består av representanter från olika avdelningar inom Skånetrafiken. Projektgruppen har utifrån workshopen och dialog med olika intressenter definierat vad Skånetrafiken kommer att arbeta med för att uppnå de kort- och långsiktiga målen när det gäller tillgängligheten inom allmän och särskild kollektivtrafik. En intern referensgrupp 4 har tillsatts. Referensgruppen består av representanter från olika delar inom affärsområdet Serviceresor. Referensgruppen definierade vad avdelningarna inom Serviceresor kommer att arbeta med för att uppnå de kort- och långsiktiga målen för Serviceresor. Målgrupp Ett av affärsområde Serviceresors huvudmål är att stimulera kunder med funktionsnedsättning att välja resor i den allmänna kollektivtrafiken. På detta sätt minskas antalet färdtjänst- och sjukresor med serviceresor. Detta mål kan inte affärsområdet Serviceresor själv bidra till, utan målet kan främst uppfyllas genom att ha samarbete med olika aktörer för att ta fram en stabil och väl tillgänglig allmän kollektivtrafik. Interna målgrupper är: Skånetrafikens medarbetare Kollektivtrafiknämnden Region Skåne Externa målgrupper är: Handikapporganisationer i Skåne Kommunförbundet Skåne Kommuner Entreprenörer Andra intressenter 3 Bilaga 1 4 Bilaga 1 10

Lagar, regler och riktlinjer Detta måste vi tänka på Detta är funktonsnedsättning och funktionshinder/ handikapp: Funktionsnedsättning innebär att en person har nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning uppstår till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara av bestående eller övergående natur. 5 Med funktionshinder avses begränsning av möjligheten för en person med funktionsnedsättning att delta i samhällslivet på samma sätt som andra. Det handlar framförallt om bristande tillgänglighet i omgivningen. 6 Detta är allmän- respektive särskild kollektivtrafik Allmän kollektivtrafik är all spår- och busstrafik, inklusive närtrafik. Skånetrafiken arbetar för att tillgodose de krav på tillgänglighet som finns i den allmänna kollektivtrafiken. Syftet är att allmän kollektivtrafik ska bli tillgänglig och attraktiv för kunder med funktionsnedsättning och att de i större utsträckning väljer att resa med denna. Särskild kollektivtrafik är all samhällsbetald trafik som inte är öppen för alla utan kräver någon form av tillstånd. Till särskild kollektivtrafik räknas färdtjänst, riksfärdtjänst och sjukresor. Serviceresor är den gemensamma benämningen inom Skånetrafiken för den anropsstyrda trafiken, det vill säga färdtjänst och sjukresor. Serviceresor beställs genom beställningscentraler. Trafiken kan vara linjebunden eller anropsstyrd och utförs i regel med särskilt anpassade fordon eller med personbil. Färdtjänst Färdtjänst regleras genom Lag om färdtjänst (1997:736). 7 Tillstånd till färdtjänst skall meddelas för dem som på grund av funktionshinder, som inte endast är tillfälligt, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med allmänna kommunikationsmedel. Om sökanden är under 18 år skall prövningen göras i förhållande till barn i motsvarande ålder utan funktionshinder. Tillståndet omfattar inte transporter som av någon annan anledning bekostas av det allmänna. Lag 2006:1 114. 7 Den som söker färdtjänst via Skånetrafiken måste vara folkbokförd i den kommun där Region Skåne har övertagit huvudmannaskapet för färdtjänst och riksfärdtjänst. Den sökande ska ha 5 Socialstyrelsen 6 Socialstyrelsen 7 Riksdagen 11

en funktionsnedsättning som beräknas vara i minst tre månader. Det är funktionsnedsättningens omfattning som avgör om man har rätt till färdtjänst. Färdtjänst kan inte beviljas på grund av att allmän kollektivtrafik saknas eller är dåligt utbyggd. En färdtjänstresa är en del av kollektivtrafiken. Den färdtjänstberättigades funktionsförmåga samt behov av individuell service ligger till grund för val av fordon vid varje restillfälle inom serviceresor. Utförandet av resan sker enligt politiskt beslutat regelverk. Färdtjänstområdet omfattar hela Skåne. Dessutom ingår färdtjänstresor till de angränsande kommunerna Laholm, Markaryd, Älmhult, Olofström och Sölvesborg. För resor till och från kommuner utanför färdtjänstområdet gäller riksfärdtjänst. Riksfärdtjänst Riksfärdtjänst regleras genom Lag om riksfärdtjänst (1997:735). 5 Tillstånd skall meddelas om: 1. resan till följd av den sökandes funktionshinder inte till normala reskostnader kan göras med allmänna kommunikationer eller inte kan göras utan ledsagare, 2. ändamålet med resan är rekreation eller fritidsverksamhet eller någon annan enskild angelägenhet, 3. resan görs inom Sverige från en kommun till en annan kommun, 4. resan görs med taxi, ett för ändamålet särskilt anpassat fordon eller med allmänna kommunikationer tillsammans med ledsagare, och 5. resan inte av någon annan anledning bekostas av det allmänna. Om sökanden är under 18 år skall prövningen göras i förhållande till barn i motsvarande ålder utan funktionshinder. Lag 2006:1 115. 8 Personer som till följd av sin funktionsnedsättning inte kan resa till normala reskostnader kan ansöka om riksfärdtjänst. Ändamålet med resan ska vara rekreation, fritidsverksamhet eller annan enskild angelägenhet. Den som söker riksfärdtjänst via Skånetrafiken måste vara folkbokförd i den kommun där Skånetrafiken är ansvarig för färdtjänst. Resan görs med allmänna kommunikationer tillsammans med ledsagare eller med ett för ändamålet särskilt anpassat fordon eller personbil. Om den som söker tillstånd för riksfärdtjänst behöver ledsagare, får tillståndet omfatta även ledsagaren. 8 Riksdagen 12

Sjukresa Sjukresorna har Skånetrafiken haft ansvar för sedan 2005 då de överfördes från dåvarande sjukvårdsdistrikt till regionens förvaltning Skånetrafiken. Regler för sjukresor: I lagen om resekostnadsersättning vid sjukresor (SFS 1991:419) regleras när reseersättning skall utgå samt att resekostnadsersättningen beräknas enligt de grunder som sjukvårdshuvudmannen bestämmer. Vidare ersätts hemtransport av person bosatt i annat nordiskt land enligt nordiska konventionen om social trygghet (SFS 1993:1 529). Med reseersättning avses här både sjukresor med särskilt fordon och särskild service, samt ersättning för sjukresor med buss, tåg, flyg och privatbil. 9 Sjukresa ges till personer som är folkbokförda i Skåne. Personer som tillfälligt vistas i Sverige och omfattas av förordningen (EEG) 883/2004 har rätt till sjukresa till följd av ett akut vårdbehov. Sjukresa är en resa till/från kundens folkbokföringsadress och till/från Region Skånes vårdinrättningar. I de flesta fall fungerar Skånetrafikens bussar och tåg eller privatbil utmärkt för sjukresor. Rätt till sjukresa med serviceresefordon har man endast när medicinskt hälsotillstånd kräver det eller när sjukresenärer är över 85 år. Om en sjukresenär inom en 12-månadersperiod erlagt egenavgift för sjukresor med ett sammanlagt värde motsvarande högkostnadsskyddet 1980 kronor kan resenären ansöka om högkostnadsskydd. Färdtjänstberättigade har rätt till sjukresa på motsvarande sätt som de åker färdtjänst. Trafikledning Trafikledningen ansvarar för att kommunikation och informationsutbyte fungerar och sker kontinuerligt mellan Skånetrafikens trafikledning, beställningscentralen och entreprenörer. Skånetrafiken har idag avtal med Samres AB för att ta emot beställningar av serviceresor. Samtalen går via växlar till första lediga bokare i någon av deras centraler på olika platser i världen. Samres AB ansvarar för att beställning och information hanteras på korrekt sätt. Beställning av serviceresa: Kunden själv, anhörig, eller vårdpersonal kan ringa och beställa en serviceresa. Den som gör beställningen ansvarar för att lämna rätt information till beställningscentralen så att resan kan bokas på rätt sätt. Skånetrafikens trafikledning tar emot, samordnar och bokar de mer komplicerade beställningarna, som innebär att trafikledarna går manuellt in i systemet och bokar enstaka resor. 9 Regler för sjukresor med tillhörande taxa maj 2009 Region Skåne 13

Serviceresornas kundsupports arbetsuppgifter är att ta emot synpunkter på kundernas resor. Kundsupporten kan även ge trafikupplysning inför en resa, information om färdtjänsttillstånd och svara på fakturafrågor. 14

Mål och strategier Önskat läge De framtagna inriktningsmålen och valen av strategier ska leda oss mot önskat läge för att uppnå Skånetrafikens vision för år 2020. Inriktningsmålen och strategierna kommer att medföra ett framtagande av en handlingsplan och en aktivitetsplan som är konkreta, tidsatta och mätbara för affärsområdet Serviceresor. Inriktningsmål: Fysisk tillgänglighet Skånetrafiken har som mål att den fysiska tillgängligheten i den allmänna kollektivtrafiken ska förbättras för varje år. För de kunder som inte klarar av att genomföra hela resan med allmän kollektivtrafik på grund av sin funktionsnedsättning ska Skånetrafiken erbjuda en serviceresa som är trygg och väl anpassad efter kundens behov. Vi når målet genom att: Optimera affärsområdet Serviceresors fordonspark. Serviceresefordon ska vara funktionella, moderna och miljöanpassade som drivs med fossilfria drivmedel 2020. Öka andelen kombinationsresor för serviceresekunder, att en del av resan görs med serviceresor och den andra delen med allmän kollektivtrafik. Skånetrafiken ska samarbeta med olika aktörer så att den fysiska tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska öka på allmänna platser utifrån hela resanperspektivet. Indikatorer: Varje år ska Skånetrafiken redovisa: Vilka åtgärder som har vidtagits för att affärsområdet Serviceresor ska öka antalet kombinationsresor, ha en effektiv och miljöanpassad fordonsflotta samt visa de kvantitativa eller kvalitativa resultaten av åtgärderna. Inriktningsmål: Kommunikativ tillgänglighet Skånetrafiken har som mål att förbättra informationshanteringen om affärsområdet Serviceresor till gagn för individen, personalen och beslutsfattarna. Informationen ska finnas tillgänglig på flera språk, den skall vara lättläst och tillgänglig för synskadade. Målet är att individen i sin roll som serviceresekund ska erbjudas en individuell anpassad service och interaktiva IT-tjänster för att kunna öka delaktigheten och självbestämmandet. 15

Vi når målet genom att: Skånetrafiken ska säkerställa att det finns tillgängligt och säkert informationsmaterial om affärsområdet Serviceresor för olika användningsområden och olika målgrupper. Serviceresor ska utveckla ett informations- och bokningssystem som fungerar i olika led. Systemet måste vara operativt, informationsmässigt, säkert och användbart för personer med funktionsnedsättning. Indikatorer: Årligen ska affärsområdet Serviceresor redovisa: Vilka åtgärder som har vidtagits för att öka den kommunikativa tillgängligheten samt visa de kvantitativa eller kvalitativa resultaten av åtgärderna. Inriktningsmål: Service och bemötande Serviceresor ska erbjuda resor som är väl anpassade efter kundens behov. Serviceresekunder ska uppleva att resan med särskild kollektivtrafik är trygg, effektiv och punktlig. Service och bemötande ska vara av hög nivå vid all kontakt med kunden av både interna och externa medarbetare och aktörer. Vi når målet genom att: Skånetrafiken ska årligen anordna utbildning som ökar medvetenheten och kunskapen hos medarbetare, entreprenörer och allmänhet för att kunna bemöta de behov som kunder med funktionsnedsättning har. Affärsområdet Serviceresor ska behandla alla ansökningar skyndsamt. Beställningsmottagningen ska upplevas som trevlig och effektiv. Trafikplaneringen ska med hög effektivitet samordna och informera kunder om den bokade resan. Affärsområdet Serviceresor ska erbjuda enkla tekniska lösningar för bokning utifrån hela resan-perspektivet, eller via personlig service när så behövs. Indikatorer: Varje år ska Skånetrafiken redovisa: Vilka åtgärder som har vidtagits för att öka medvetandet och kunskapen hos medarbetare, entreprenörer och allmänhet, samt visa de kvantitativa eller kvalitativa resultaten av åtgärderna. 16

Inriktningsmål: Öka andelen resor i den allmänna kollektivtrafiken Skånetrafiken har som mål att antalet färdtjänst-, riksfärdtjänst- och sjukresor på sikt ska minska och i högre grad ske i den allmänna kollektivtrafiken. Andelen människor som blir äldre i Skåne förväntas bli större i framtiden. Skånetrafiken ska erbjuda personer med funktionsnedsättning nödvändig service så att kunderna klarar av att genomföra resan med allmän kollektivtrafik på ett säkert sätt. Vi når målet genom att: Region Skåne ska driva på för snabbare anpassning av tillgängligheten i den allmänna kollektivtrafiken, dess bytespunkter och stationer tills de har uppnått full tillgänglighet år 2025. Skånetrafiken ska genom ökad tillgänglighet, information och marknadsföring av den allmänna kollektivtrafiken till äldre och till personer med funktionsnedsättning bevara dagens produktionsnivå på serviceresor. Skånetrafiken ska aktivt arbeta för att all vår trafik ska upplevas som trygg och säker att resa med. Indikatorer: Årligen ska Skånetrafiken redovisa: Vilka åtgärder som har vidtagits för att öka fysisk tillgänglighet i den allmänna kollektivtrafiken, samt visa de kvantitativa eller kvalitativa resultaten av åtgärderna. Vilka åtgärder som har vidtagits inom affärsområdet Serviceresor för att serviceresekunder i större utsträckning ska efterfråga att resa med allmänna kollektivtrafiken. 17

Marknads- och nulägesbeskrivning Så här ser det ut Dagligen reser drygt 250 000 kunder med någon av de drygt 14 600 dagliga turerna med buss och tåg i Skåne. Med serviceresor reser dagligen cirka 5 000 kunder. En kund reser med stadsbusstrafiken i snitt 3,5 km, med regionbusstrafiken 16,5 km, med tågtrafiken cirka 30,7 km och med serviceresor cirka 13 km. Tåg Enligt EU-direktiv har Region Skåne i uppdrag att öka tillgängligheten till järnvägstransport för människor med funktionsnedsättning, samt öka tillgängligheten till offentliga platser. 10 Tågresenärernas rättigheter omfattar även rätt till information om tjänsten före och under resan. Personer med funktionsnedsättning bör ha samma möjlighet att resa med tåg som andra medborgare. 11 Skånetrafiken arbetar kontinuerligt med att tillgänglighetsanpassa den allmänna kollektivtrafiken samt hållplatser. Skånetrafiken följer nationella och internationella rekommendationer när det gäller upphandling av nya Pågatåg. År 2012 tillgänglighetsanpassades cirka 50 stycken hållplatser och stationer i Skåne. Skånetrafikens Pågatåg och Öresundståg är tillgänglighetsanpassade främst för rörelsehindrade, hörselskadade och synskadade. Tillgänglighetsanpassningar, komfort, trygghet och överskådlighet var några av de viktigaste aspekterna vid valet av de nya Pågatågen. 12 När det gäller tillgänglighetsanpassning av järnvägstransporter har Skånetrafiken kommit en bra bit på väg, men det återstår en del att göra. I de bedömningar och prognoser som har gjorts avseende framtidens kollektivtrafikresande, och som också har politiska ambitioner, kommer kollektivresandet fortsätta att öka i Skåne. År 2012 genomfördes cirka 149 miljoner resor med Skånetrafikens olika trafikslag. Till år 2020 bedömds antal resor öka till 219 miljoner per år och fram till år 2030 beräknas resandet öka till 355 miljoner resor per år. 13 Den bedömda ökningen ger en tydlig indikation på hur viktig utvecklingen av den allmänna kollektivtrafiken är för Skåne. 10 Källa: EU-direktiv om tekniska specifikationer för driftskompatibilitet avseende funktionshindrade i järnvägssystemet, 2008/164/EG 11 Källa: EU:s förordning om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer. Nr 1371/2007 12 Källa: Tågstrategi 2037. 13 Detta är även i överensstämmelse med det nationella målet om en fördubblad kollektivtrafik år 2020 jämfört med år 2007. 18

Miljoner resor 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2007 2009 Kollektivtrafikresor i Skåne - Prognos 2007-2037 Tåg Regionbuss Stadsbuss Totalt 2011 2013 2015 2017 2019 2021 Diagram 1: Bedömning av resandeutvecklingen för allmänna kollektivtrafiken i Skåne 2007-2037. 14 Buss Enligt EU-förordningen och Bussdirektivet har Skånetrafiken i uppdrag att personer med funktionsnedsättning bör ha samma möjligheter att resa med buss som andra medborgare har. 15 Vidare framkommer det att busspersonalen bör få lämplig utbildning för att kunna tillgodose de behov som kunder med funktionsnedsättning har. All betydande information före och under resan skall kunna lämnas i alternativa former som är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning 16 Region Skåne ansvarar för den samhällsfinansierade trafiken och för att hela det linjelagda trafikutbudet ska uppfylla villkoren för användbarhet för kunder med funktionsnedsättning. Region Skåne ska verka för att även den kommersiellfinansierade trafiken ska vara anpassad för funktionsnedsatta. 2023 År 2025 2027 2029 2031 2033 2035 2037 14 Källa: Tågstrategi 2037 15 Källa: EU:s förordning om passagerares rättigheter vid busstransport nr 181/2011 16 Källa: Bussdirektivet 2001/85/EG 19

Enligt trafikförsörjningsprogrammet 2012 är tidsplanen att Skånetrafikens stadsbusstrafik ska vara tillgänglighetsanpassad fram till år 2018 och att alla regionbussar ska vara tillgänglighetsanpassade fram till 2021 för kunder med nedsatt rörelseförmåga eller syn. 17 Trafikslag År 2010 År 2014 År 2018 År 2021 Tågtrafik 100 % Stadsbusstrafik 60 % 80 % 100 % Regionbusstrafik 25 % 50 % 75 % 100 % Tabell 1. Kommande tillgänglighetsanpassningar för kunder med syn eller rörelseförmåga i allmänna kollektivtrafiken. Skånetrafiken har runt 4 000 personer som arbetar inom den allmänna kollektivtrafiken. Därför har Skånetrafiken satt upp ett antal krav. Utifrån dessa krav ska entreprenörerna se till att all personal har tillräckligt med kompetens och kunskap för att kunna bemöta kunder med någon form av funktionsnedsättning. Speciellt viktigt är att chaufförer och tågvärdar ska bemöta alla kunder med respekt och hjälpa till när behov uppstår. Hållplatser Skånetrafiken har cirka 275 busslinjer som trafikerar cirka 7000 busshållplatser runt om i Skåne, om man räknar hållplatser på båda sidor av vägen. För att tillgänglighetsanpassa den fysiska miljön runt en hållplats krävs det samarbete mellan kommunen, Vägverket och Skånetrafiken. Skånetrafiken har utarbetat en hållplatshandbok för att få en helhetsbild. Hållplatsstatistik 2013 Antal Antal anpassade Andel anpassade Totalt antal hållplatser 2013 3556 1182 33 % Antal statliga hållplatser 1551 247 16 % Antal kommunala hållplatser 1839 899 49 % Antal med väghållare okänd 166 Antal stadsbusshållplatser 1026 514 50 % Antal regionbusshållplatser 2171 531 24 % Antal hållplatser med både stads- och 193 101 52 % regionbuss Antal hållplatser där okänt om det är stads- eller regionbuss 166 Tabell 2. Statistik över antal hållplatser som är tillgänglighetsanpassade. 17 Källa: Trafikförsörjningsprogrammet 2012 20

År 2011 var 25 % av alla hållplatser anpassade för personer med funktionsnedsättning. 2012 ökade antalet till 33 %. För att en hållplats ska klassas som tillgänglig måste samtliga lägen tillhörande den hållplatsen vara anpassade både i höjdled, 17 cm kantstenshöjd för rörelsehindrade, samt ha stråk för synsvaga. Bild 3. Handikappanpassad busshållplats Alla resenärer har olika behov och ställer olika krav på hållplatsmiljön. För att uppnå god tillgänglighet för resenärer med olika funktionsnedsättningar krävs det många olika insatser inom hela trafiksystemet. Nya anpassade trafikformer, lättillgänglig information, hållplatser och bytespunkter som är anpassade i sin fysiska utformning underlättar för kunder med funktionsnedsättning att vilja resa i den allmänna kollektivtrafiken. Skånetrafiken arbetar konsekvent med att förbättra tågstationer och busshållplatsernas tillgänglighet genom: Nivåanpassade insteg Speciell fordonsutrustning som möjliggör direkt entré för rullstolar Konsekvent placerade taktila stråk som ger synskadade personer värdefull hjälp Tydliga och enkla informationsanslag med god belysning under mörka tider vilket underlättar för alla resenärer. 18 18 Källa: Hållplatshandboken Skånetrafiken 21

Serviceresor Eftersom vi i Sverige av integritetsskäl inte får registrera antalet individer med olika funktionsnedsättningar finns det inte någon klar statistik. Det som finns är indikationer på två siffror man oftast stöter på. Dessa är att cirka 1,3, respektive 1,8 miljoner människor har någon form av funktionsnedsättning i Sverige och att 9,5 % av befolkningen använder någon typ av hjälpmedel. 19 Sedan år 2012 ansvarar Skånetrafiken för färdtjänst i följande kommuner: Bjuv, Bromölla, Båstad, Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Hörby, Höör, Landskrona, Lomma, Kristianstad, Osby, Perstorp, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Svalöv, Tomelilla, Ystad, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga och Östra Göinge. De parametrar som har valts ut för att beskriva var affärsområdet Serviceresor befinner sig är: Antal resor och tid Ålderstruktur, tillstånd/intyg Ekonomiska resurser Efterfrågan på serviceresor i ett långsiktigt perspektiv Antal resor och tid Färdtjänstresor och sjukresor med serviceresor räknas till särskild kollektivtrafik, anropstyrd trafik. Vid beställningen av resan erbjuder beställningscentralen eller trafikledningen serviceresekunderna den mest passande avresetiden utifrån kundens legitimering. Det är många olika faktorer som påverkar ökningen av serviceresor. Den mest givna anledningen är att antalet färdtjänstberättigade har ökat sedan Skånetrafiken tog över ansvaret för huvudmannaskapet för färdtjänst i flera kommuner sedan 2008. Från och med maj 2009 införde Region Skåne ett nytt sjukreseregelverk. 20 I det nya regelverket avskaffades möjligheten att resa för 20 kr i kollektivtrafiken via kallelsen som skickades från vårdgivaren. Det tillkom istället en ny kilometerersättning som höjdes från 12 kr per mil till 17 kr per mil för sjukresor med egen bil. År 2009 fick också alla serviceresekunder samma kilometertaxa oavsett om de reste med sjukresor eller färdtjänst. Trender visade att mellan 2008 och 2010 minskade antalet serviceresor med 14 %, cirka 24 000 resor. År 2010 tog Skånetrafiken över ansvaret för huvudmanskapet för färdtjänst i östra Skåne och då tillkom det cirka 13 000 färdtjänstberättigade kunder och antalet serviceresor ökade. 19 Källa: www.funkanu.com 20 Källa: Tillämpningsanvisningar till Regelverk för sjukresor från 2009-05-01 22

Antal serviceresor 2008-2012 1400000 1350000 1353000 1300000 1250000 1262000 1200000 1150000 1182000 1143000 1158000 Antal resor 1100000 1050000 1000000 2008 2009 2010 2011 2012 Diagram 2. Antal serviceresor från 2008-2012 Antal enkelresor i snitt per sjukreseintyg samt färdtjänsttillstånd ökar. Ökningen för färdtjänstresor beror på en volymökning då vi har tagit emot fler kommuner, att antalet äldre har ökat och att dagens kunder är mer aktiva i samhällslivet. Ökningen för sjukresor kan bland annat bero på att antalet vårdbesök och att antalet äldre har ökat. 2010 2011 2012 Färdtjänst 31 32 38 Sjukresa 23 25 28 Serviceresor 27 28 33 Tabell 3. Antal enkelresor i snitt/intyg eller färdtjänsttillstånd. Den statistik som finns tillgänglig är en resevaneundersökning från Kolbar om antalet resor som genomförs med allmän kollektivtrafik av personer med funktionsnedsättning. Det vi kan se är att det är väldigt få resor som genomförs i den allmänna kollektivtrafiken av kunder med funktionsnedsättning. 2009 genomfördes 40 resor i den allmänna kollektivtrafiken av kunder med funktionsnedsättning och 2012 ökade antalet resor enbart till 74 stycken. Statistiken påvisar att Skånetrafiken och affärsområde Serviceresor har en hel del arbete kvar att göra för att locka kunder med funktionsnedsättning att åka med allmän kollektivtrafik. 23

År Funktionshinder Andel resor Antal resor 100,0% 16 704 2009 ja 1,5 % 40 2009 nej 98,5% 2 712 2010 ja 1,6 % 76 2010 nej 98,1% 4 736 2010 Minns inte/vet ej 0,3 % 14 2011 ja 1,7 % 80 2011 nej 98,1% 4 695 2011 Minns inte/vet ej 0,2 % 9 2012 ja 1,7 % 74 2012 nej 98,3% 4 266 2012 Minns inte/vet ej 0,0 % 1 Tabell 4. Antal kunder med funktionsnedsättning som reser med allmän kollektivtrafik i Skåne. Den totala medelreslängden för en serviceresa har minskat med 4 % under 5 år. År 2008 var medelreslängden för en sjukresa 18,87 km och år 2012 hade den minskat till 17,19 km. Det kan betyda att de insatser som har gjorts inom allmänna kollektivtrafiken kan ha börjat ge effekt. Totalt sett har den ökade möjligheten att resa färdtjänst i hela Skåne och det fria vårdvalet gett väldigt liten effekt på medelreslängden. 20,00 15,00 10,00 Medelreslängd/resa Serviceresor 2008-2012 18,87 18,19 17,59 17,16 17,19 14,76 14,58 14,42 14,21 14,13 11,12 11,52 11,30 11,50 11,56 5,00 0,00 2008 2009 2010 2011 2012 Diagram 3. Medelreslängd för sjukresor och färdtjänst. Färdtjänst Sjukresa Totalt 24

För att en få indikation på vilka insatser vi behöver göra inom allmän kollektivtrafik har vi från januari till mars 2013 tagit fram under vilken tid på dygnet serviceresekunder reser mest med serviceresor. Mest belastning på trafikledningen och på entreprenörerna är måndag till fredag klockan 10.00, 13.00 och 16.00. Det är få kunder som åker på lördagar och söndagar när man jämför med resor på vardagar. Under helger åker kunderna mest på lördagar mellan 13.00 och 14.00. Antal resor per dag och timme jan- mars 2013 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Diagram 4. Antal resor per dag och timme från januari till mars 2013. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Ålderstruktur och tillstånd/intyg Om en person på grund av funktionsnedsättning har väsentliga svårigheter att förflytta sig eller att resa med den allmänna kollektivtrafiken kan han eller hon ansöka om färdtjänst. Rätten till färdtjänst prövas utifrån färdtjänstlagen och inte ålder. Från 2010 till 2012 ökade färstjänstberättigade kunder med cirka 13 %. 14 000 12 000 Färdtjänsttillstånd 2010-2012 12200 11 900 10 000 10 000 8 000 6 000 4600 4 600 4 000 2100 4 600 1400 2 100 2 000 400 500 1 300 2 100 400 1 300 0-19 år 20-44 år 45-65 år 65-79 år 80 år- Diagram 5. Total andel färdtjänstberättigade/ åldersgrupp från 2010-2012. 2010 2011 2012 25

Bjuv Båstad Helsingborg Landskrona Svalöv Åstorp Ängelholm Örkelljunga Bromölla Hässleholm Hörby Kristianstad Osby Perstorp Östra Göinge Eslöv Höör Lomma Vellinge Simrishamn Sjöbo Skurup Tomelilla Ystad Den 31 december 2012 hade totalt 20 879 personer färdtjänsttillstånd och av dessa färdtjänstberättigade kunder var mer än 60 % kvinnor. Vi kan se att färdtjänstbehovet ökar framförallt bland äldre kvinnor och behovet av färdtjänst är starkt förknippat med åldersgruppen 80 år eller äldre. Idag är 80,6 % av alla färdtjänstberättigade 65 år eller äldre. För dem som är över 80 år har mer än 1/3 av invånarna färdtjänsttillstånd. Däremot gör man inte så många resor, 15 stycken per år. Gruppen svarar idag för 25 % av alla färdtjänstresor. 100,0% Andel befolkning 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 65-79 80-0,0% Diagram 6. Andel av befolkningen som är 65 år eller äldre som har färdtjänsttillstånd. Yngre personer som har funktionsnedsättningar sedan födseln eller förvärvade genom sjukdom eller olycka är en förhållandevis liten grupp, men eftersom de är i en aktiv ålder reser de mycket. Personer mellan 20 och 44 år gör i genomsnitt 134 resor per år. Såväl andel färdtjänsttillstånd som antal resor per färdtjänsttillstånd varierar starkt mellan kommunerna. Teorier kring detta kan vara att kollektivtrafikens utbyggnad och anpassning skiljer sig åt. Andelen som har färdtjänsttillstånd kan också vara präglat av historiska skäl, där kommuner har gjort olika bedömningar. 26

Bjuv Båstad Helsingborg Landskrona Svalöv Åstorp Ängelholm Örkelljunga Bromölla Hässleholm Hörby Kristianstad Osby Perstorp Östra Göinge Eslöv Höör Lomma Vellinge Simrishamn Sjöbo Skurup Tomelilla Ystad 350 Antal färdtjänstresor per ålder och färdtjänsttillstånd 300 250 200 150 100 50 0-19 20-44 45-64 65-79 80- Diagram 7. Antal färdtjänstresor per ålder och färdtjänsttillstånd/person varierar starkt i olika kommuner. Stapel per kommun. Skånetrafiken ansvarar också för sjukresor. Alla sjukhus i Skåne räknas som närmaste vårdgivare. För vårdgarantins del innebär det att en kund kan få en sjukresa till alla Skånes sjukhus. I första hand gäller resa med billigaste färdsätt, tåg/buss eller egen bil. I andra hand är det med serviceresefordon om vårdgivaren intygar detta med ett sjukreseintyg. År 2009 ändrades sjukreseregelverket och det medförde att personer över 85 år eller äldre kan resa ensamma eller med ledsagare med serviceresor utan att detta behöver styrkas med ett sjukreseintyg. I samband med det ändrade sjukreseregelverket genomförde sjukresehandläggarna informationskampanjer för att sprida informationen om regler för sjukresor. Statistiken nedan visar tydligt att det har gett effekt både på att färre sjukreseintyg inkom till sjukresehandläggarna och att resandet med serviceresor minskade under 2009. Antalet inkomna sjukreseintyg har stadigt minskat. Från 2008 till 2012 har minskningen beräknats till 11 %. Utbetalningen av sjukreseersättning har däremot ökat från 2010 till 2012 med 14 %. Det innebär att Region Skånes vårdtagare har gjort fler resor. 27

25 000 24 500 24 000 23 500 23 000 24 600 Antal sjukreseintyg 2008-2012 24 500 23 900 22 500 22 000 22 200 21 900 Antal intyg 21 500 21 000 20 500 2008 2009 2010 2011 2012 Diagram 8. Antal inkomna sjukreseintyg till Serviceresor 2008-2012. Ekonomiska resurser Servicereseverksamheten finansieras med regionbidrag för sjukresor av Region Skåne och färdtjänst och riksfärdtjänst bekostas med kommunbidrag av de kommuner som har lämnat över uppdraget till Skånetrafiken. Regionbidraget motsvarar den kostnad för sjukresor vid tillfället för övertagandet av verksamheten år 2005. Kommunbidragsbeloppet kan variera på grund av att bidragen motsvarar den kostnad som kommunen hade för färdtjänst och riksfärdtjänst verksamhetsåret innan överlåtelsen. Kommunbidraget är tänkt att finnas kvar fram tills dess att alla kommuner i Skåne har överlåtit huvudmannaskapet för färdtjänst och riksfärdtjänst. Därefter skall det täckas av skatteuttag på landstingsskattesedeln istället. Rätten till färdtjänst prövas alltid utifrån färdtjänstlagen. Skånetrafiken har två enheter som arbetar med myndighetsutövning, en i Helsingborg och en i Hässleholm. Handläggare i Helsingborg handlägger ansökningar från västra Skåne och handläggare i Hässleholm handlägger ansökningar från östra Skåne. Genom hembesök, telefonsamtal eller med hjälp av läkarintyg får handläggaren fram information om kundens hälsotillstånd och beslutar om kunden har rätt till färdtjänst. 28

Sammanlagt kom det in 9 759 färdtjänstansökningar år 2012. Antal beslut totalt 2011 2012 Helsingborg 4 555 stycken 4 494 stycken Hässleholm 5 725 stycken 5 265 stycken Tabell 5. Antal beslut från 2011-2012 från respektive avdelning. Skånetrafiken hanterar trafikledning av anropstyrd trafik. Trafikledningen hade år 2012, cirka 160 personbilar och cirka 170 specialanpassade fordon till sitt förfogande. Sedan 2008 kan vi se att medelkostnad för enstaka serviceresor har stigit med 16 %. Medelkostnad för en sjukresa har stigit med 9 %, medan medelkostnad för en färdtjänstresa har stigit med 27 % sedan 2008. En av orsakerna kan vara det stigande priset på drivmedel. Andra orsaker kan vara att antal enkelresor i snitt per sjukreseintyg och färdtjänsttillstånd ökar, samt att nya upphandlingar var aktuell under 2012. 300,00 200,00 100,00 0,00 Medelkostnad/resa Serviceresor 2008-2012 201,04 209,70 202,03 204,03 219,97 164,18 173,94 170,05 173,43 190,64 131,44 143,96 138,57 145,39 166,02 2008 2009 2010 2011 2012 Färdtjänst Sjukresa Totalt Diagram 9. Medelpris per enkelresa med Serviceresor 2008-2012. Diagram 10 visar kostnaden för affärsområdet Serviceresor år 2008-2012. Nettokostnaden är beräknad på transportkostnaden, inklusive beställningskostnaden, minus egenavgiften. Det framkommer att den totala kostnaden för transport och beställning av serviceresor har ökat med 31 % sedan 2008. Kostnaden för sjukresor har ökat med 21 % och för färdtjänstresor med 43 % sedan 2008. 29

350 000 000 Transportkostnad 2008-2012 290 000 000 300 000 000 249 000 000 250 000 000 225 000 000 224 000 000 222 000 000 200 000 000 150 000 000 100 000 000 Totalt serviceresor Färdtjänst Sjukresor 50 000 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 Diagram 10. Nettokostnad är lika med transportkostnad plus beställningskostnad minus egenavgift. Sjukreseersättning innebär att Skånes befolkning kan få ersättning för att ta sig mellan sin folkbokföringsadress och till den vårdgivare som kunden har blivit hänvisad till. Oavsett färdsätt, till exempel egen bil, specialfordon, tåg eller flyg, så betalar kunden alltid en egenavgift beroende på reslängden, dock max 124 kr per enkelresa. När kunden reser med buss, tåg eller privat bil kan han eller hon ansöka om reseersättning i efterhand. Vid resor med serviceresor får kunden faktura i efterhand. Sjukresor hanterar resor inom Sverige. 8200000 8000000 7800000 Kostnad sjukreseersättning 7 700 000 7 900 000 7600000 7400000 7200000 7000000 6800000 6600000 6400000 7 000 000 2010 2011 2012 Kostnad sjukreseersättning Diagram 11. Kostnad för sjukreseersättning från 2010-2012. 30

Mer fokus på År 2012 genomfördes 1 353 909 serviceresor i Skånetrafiken. Av dessa var 735 363 färdtjänstresor och 618 546 sjukresor med serviceresor. Skånetrafiken har cirka 21 000 färdtjänstberättigade kunder och har tagit emot cirka 22 000 sjukreseintyg år 2012. Behovet av färdtjänst eller sjukresa är förknippat med hög ålder och funktionsnedsättning. Av dem som är färdtjänstberättigade idag är cirka 80 % över 65 år och äldre och har någon form av funktionsnedsättning. Detta medför att Serviceresor har stor åldersvariaton på kunder som har olika funktionsnedsättningar, olika hjälpbehov och olika hälsotillstånd. Det kan vara svårt med förändringar, förstå hur lagar och regelverk fungerar för alla Skånetrafikens kunder. Därav behöver Skånetrafiken visa stor ödmjukhet mot ett behov av trygghet och även mot rätt information vid förändringar. Vanligtvis har affärsområdet Serviceresor lyckats med övergångar, utvecklingar av system, upphandlingar och övertagandet av kunder utan anmärkning. Kunderna och våra uppdragsgivare har upplevt förändringarna som positiva. Däremot har det påverkat serviceresekunder och Region Skåne mycket negativt de gånger Serviceresor inte har lyckats att göra förändringar utan störningar. Det finns mycket kvar att göra för att skapa en trygghet för både de kunder som reser med serviceresor dagligen och för dem som reser mer sällan. Detta har medfört att Serviceresors fokusområde i framtiden blir att förbättra varsamheten för alla våra färdtjänst- och sjukresekunder. Arbetet har fokuserats på punktlighet, nöjda kunder och tillgänglighet att beställa sin resa. För Skånetrafiken är det viktigt att skapa en trygg övergång för kunderna och att vara väl förberedda för kommande utmaningar. 31

Efterfrågan på serviceresor ur ett långsiktigt perspektiv Utmaningar i framtiden En del av uppgiften i den Strategiska planen är att bedöma förändringar av efterfrågan på färdtjänstresor med hänsyn till framtida befolkningsstrukturer. Det långsiktiga perspektivet ska hänvisa till de förändringar som tillkommer år 2015, 2020, 2025, 2030. De ska göras kommunvis och totalt för det ansvar som Skånetrafiken har. Basår är 2012. För att kunna göra beräkningsmässiga bedömningar krävs tillgång till följande uppgifter: Befolkningsutveckling i skilda åldersgrupper Antal färdtjänsttillstånd per 2012 Antal färdtjänstresor per kommun Tillgång till uppgifter kring transportkostnader per kommun är en förutsättning för att kunna beräkna sådana även för framtida scenarier. Befolkningsdata har hämtats från Region Skåne, Befolkningsprognos Skåne till och med 2020, respektive Befolkningsprognos Öresund för 2025 och 2030. Övriga grunddata för 2012 avseende färdtjänsttillstånd och resor har hämtats från Skånetrafiken. Den mest styrande faktorn för att beräkna den framtida efterfrågan på resor är bedömningar av befolkningsutvecklingen. Det är också den mest osäkra faktorn. Region Skånes befolkningsprognos för kommunerna uppdelat på olika åldersgrupper har använts för 2015 och 2020. För 2025 och 2030 har Befolkningsprognos Öresund använts. Region Skånes enhet för Analys och statistik har bearbetat denna så att Skånes data har kunnat brytas ner på regionerna nordvästra, nordöstra, sydvästra, respektive sydöstra Skåne. Fördelningen på kommunnivå efter år 2020 har gjorts så att den genomsnittliga befolkningsförändringen per åldersgrupp under den senaste femårsperioden har blivit vägledande för utvecklingen för de närmast kommande fem åren. Justering har sedan skett procentuellt mellan kommunerna för att befolkningen för respektive region ska överensstämma med Befolkningsprognos Öresund. Det finns svagheter i metoden att bryta ner data på kommunnivå avseende 2025 och 2030. De strukturförändringar som naturligt sker genom att åldersgruppen äldre blir allt större kan ha blivit undervärderad. Vid bedömning av framtida resor bör det övervägas huruvida människors resbenägenhet och resmönster kommer att förändras. De som om tio år är i 80-årsåldern har andra resvanor och krav än dagens 80-åringar. Sannolikt kommer även framtidens färdtjänstinnehavare att 32

göra fler resor per år än vad man gör idag och kanske även längre resor. I denna strategiska planen görs inte några bedömningar av en sådan utveckling. Däremot har den beräkningsmodell, på vilken denna utredning grundas, utformats så att olika antaganden om resbenägenhet kan simuleras. Det gäller såväl andelen av olika åldersgrupper som beviljas färdtjänst som antalet resor per färdtjänstberättigad och år. Även om analysen inte kan ge uttryck för exaktheter, ska den ändå på ett relativt realistiskt sätt visa vilken utveckling som affärsområdet Serviceresor står inför. Denna bild kan naturligtvis påverkas av i vilken utsträckning som den övriga kollektivtrafiken är tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar. I den strategiska planen ingår inte att bedöma utvecklingen i de nio kommuner som ännu inte överlåtit huvudmannaskapet för färdtjänst till Region Skåne. Denna marknadsanalys kommer heller inte att innehålla hur prognoser för sjukresor ser ut fram till 2020. Detta är ett medvetet val på grund av att affärsområdet Serviceresor i nuläget inte kan ta fram statistik för ålder, kommun, utfärdat intyg eller genomförd sjukresa med buss, tåg eller egen bil. Prognos befolkningsstruktur Skånes befolkning förväntas öka med knappt en procent per år. Förväntade förändringar skiljer sig väsentligt mellan kommunerna, men också mellan åldersgrupperna. Gruppen yngre och äldre förväntas öka mest. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Prognos befolkningsstruktur 2012-2030 3% 8% 11% 14% 14% 15% 15% 7% Diagram 12. Procentuell förändring av antalet personer i skilda åldersgrupper i de 33 kommunerna i Skåne. 29% 2012 2015 2020 2025 2030 18% 49% 0-19 år 20-44 år 45-64 år 65-79 år 80 - år Prognos färdtjänsttillstånd Prognosen baseras på den lagstiftning och det regelverk som Region Skåne tillämpar 2012. Om exempelvis den allmänna kollektivtrafiken blir så pass tillgänglig att behovet av färdtjänst minskar och tillämpning av regelverket anpassas till en sådan utveckling, bör behovet av färdtjänst och därmed antalet färdtjänsttillstånd kunna begränsas trots att åldersgruppen äldre ökar. Nedanstående prognos baseras på dagens förhållande, men relaterat till prognosticerade befolkningsförändringar. 33

20 000 15 000 10 000 5 000 0 Prognos färdtjänsttillstånd 2012-2030 12 200 12 200 13 300 16 000 490 495 530 540 2012 2015 2020 2025 2030 18 800 0-19 år 20-44 år 45-64 år 65-79 år 80 - år Diagram 13. Prognos antal färdtjänsttillstånd i skilda åldersgrupper. Antal färdtjänsttillstånd har avrundas i heltal. Med utgångspunkt från dagens legitimeringar bedöms antalet färdtjänsttillstånd öka med 9 % fram till och med 2020 för att därefter kraftigt accelerera till mellan 20- och 30 % jämfört med 2012. Detta kommer att ställa ökade krav på färdtjänsthandläggningen. Prognos resor inom färdtjänsten På samma sätt som tillämpats för prognos avseende färdtjänsttillstånd, beräknas antalet resor förändras i takt med att befolkningsstrukturen tar ny form, främst beroende på att antalet äldre personer ökar. 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 Prognos resor inom färdtjänsten 2012-2030 735 000 749 000 802 000 903 000 1 003 000 0 2012 2015 2020 2025 2030 Diagram 14. Prognos antal färdtjänstresor i de 24 kommunerna. Vid oförändrad efterfrågan på resor per färdtjänsttillstånd, ökar antalet resor från 735 000 år 34

2012 till 903 000 år 2025, vilket är en ökning med 23 %. Till år 2030 beräknas antalet resor öka till 1 003 000 motsvarande med 36 %. Om alla med färdtjänsttillstånd reser 10 % mer år 2025, ökar antalet färdtjänstresor från 735 000 år 2012 till 994 000, en total ökning med 35 %. Omvänt kan man säga att ju bättre resalternativet med övrig kollektivtrafik kan bli, desto mer kan ovan beskrivna ökning begränsas, men osannolikt minska i förhållande till dagens antal resor. Prognos kostnader inom färdtjänsten Nettokostnaden för en färdtjänstresa varierar kraftigt över länet. Kostnaderna varierar beroende av reslängd, samordningsmöjligheter, entreprenadsavtal, regionens regelverk, egenavgifter och fysisk struktur i olika delar av Skåne. Baserat på 2012 års transportkostnader inom Skånetrafikens färdtjänstansvar har en prognos över kostnadsutvecklingen fram till år 2030 utarbetats. För att få en helhetsbild har det antagits att av totalkostnaden svarar transporterna för cirka 80 % och beställningscentral, färdtjänsthandläggning och ledningsadministration för cirka 20 %. 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Prognos kostnader inom färdtjänsten 2012-2030 122 125 134 150 167 24 25 27 30 33 2012 2015 2020 2025 2030 Transportkostnad Kostn BC, handl, adm 20% Diagram 15. Prognos färdtjänstkostnader vid förändrad befolkningsstruktur med oförändrad efterfrågan per färdtjänsttillstånd. Nettokostnaden, som är liktydig med skattefinansieringen uttryckt i 2012 års kostnadsläge ökar med 33 miljoner fram till år 2025 eller med 23 %. Till 2030 beräknas kostnaderna öka med 53 miljoner eller med 37 %, jämfört med kostnaderna år 2012. Om vi också antar att framtida färdtjänstresenärer kommer att efterfråga 10 % fler resor per år jämfört med idag, ter sig utvecklingen som följer: 35

200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Prognos kostnader inom färdtjänsten 2012-2030 184 165 137 147 122 Transportkostnad Kostn BC, handl, adm 20% 24 27 29 33 37 2012 2015 2020 2025 2030 Diagram 16. Prognos färdtjänstkostnader vid förändrad befolkningsstruktur och en ökad efterfrågan per färdtjänsttillstånd med 10 %. Till år 2025 ökar nettokostnaden med 35 % eller 52 miljoner jämfört med 2012. Motsvarande ökat finansieringsbehov fram till 2030 är 50 % eller 73 miljoner, allt uttryckt i 2012 års kostnadsläge. Slutsatser Region Skåne och länets kommuner gör bedömningen att befolkningen kommer att öka. Detta kommer dock att ske ojämnt över länet. Andelen äldre personer kommer att öka kraftigt. Behovet av färdtjänst ökar med åldern. Färdtjänst i de kommuner där Region Skåne är huvudman bedöms öka med i genomsnitt 2 % per år. Ökningstakten är störst efter år 2020. Om de framtida färdtjänstresenärerna kommer att öka sin efterfrågan kommer resandet att öka närmare 3 % per år. Oavsett vilket av dessa scenarier som är mest troligt kommer behovet av ökade finansiella resurser att behöva ökas kraftigt. Dock måste prognosticerad kostnadsökning kunna begränsas. Denna marknadsanalys har i första hand tagit hänsyn till förändringar i efterfrågan utifrån kommande befolkningsstruktur. Även om det är svårt att sia, bör överväganden även göras utifrån att fler personer lever ett längre och friskare liv, vilket bland annat innebär att folk reser mer frekvent och att vanorna följer med trots stigande ålder. 36