Antikvarisk rapport Äsphults kyrka Utvändig renovering Västra Vrams kyrkliga samfällighet, Äsphults socken i Kristianstads kommun Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:003 Jörgen Kling
Malmö Kulturmiljö Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 44 75 Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 www.malmo.se/kulturmiljo Antikvarisk rapport Äsphults kyrka Utvändig renovering Västra Vrams kyrkliga samfällighet, Äsphults socken i Kristianstads kommun. Skåne län Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:003 Författare: Jörgen Kling Grafisk form: Anders Gutehall Foto: Jörgen Kling Sättning: Maria Lundberg Omslagsbild: Äsphults kyrka ISSN: 1653-493X Malmö Kulturmiljö 2006
Tekniska och administrativa uppgifter Län:...Skåne Kommun:...Kristianstad Socken:...Äsphult Beställare:... Västra Vrams kyrkliga samfällighet Länsstyrelsens tillstånd:... 2006-02-14 Regionmuseet Kristianstads yttrande:... 2006-02-13 Arbetena påbörjades:... Vecka 20, 2006 Slutbesiktning:... 2006-10-05 Konsult:... Barup & Edström Arkitektkontor AB, Simrishamn Generalentreprenör:...Bröderna Bergströms Byggnads AB, Halmstad Arbetsbeskrivning:...Upprättad av Barup & Edström Ark. kontor AB, 2005-08-16 Antikvarisk kontrollant:...jörgen Kling, Malmö Kulturmiljö Historik Äsphults kyrka uppfördes troligen under senare delen av 1100-talet med långhus, kor och halvrund absid i öster. Byggnadsmaterialet består av tuktad och huggen gråsten med markerade hörnkedjor och sockel av sandsten. Under senmedeltid tillkom valv i kyrkan som vilade på en pelarrad som delade långhuset i två skepp. I början av 1600-talet tillfogades ett, i gråsten byggt, västtorn. På södra sidan av långhuset fanns tidigare ett vapenhus med portal som revs 1851, vid samma tillfälle flyttades huvudingången till tornets västsida. En stor ombyggnad gjordes 1880 under ledning av Helgo Zettervall, då tornet fick sin nuvarande utformning med trappstensgavlar uppförda i 1-stens tegelmurverk och avtäckta med tegelpannor. Övriga förändringar av Zettervall som kom att förändra kyrkans karaktär var att mittpelarna togs bort, de medeltida valven revs och ersattes med nya, större fönster togs upp och man utförde fasadutsmyckningarna av putsat tegel. Vid samma tillfälle tillkom även den nuvarande bänkinredningen. 1931 försågs kyrkan med nya yttertak, där långhus och kor fick tegeltak medan absid och torn belades med förzinkad plåt som rödmålades. I samband med renoveringen 1931 kalkavfärgades även kyrkan både in- och utvändigt. Vid renoveringen 1951-52 kalkades kyrkan både in- och utvändigt och försågs med elektrisk belysning, värme samt klockringning och orgelfläkt. Vid samma renoveringstillfälle fick tornet och långhusets bänkkvarter nya trägolv. 1985 genomfördes utvändiga putslagningar samt kalkavfärgning. Det nuvarande tegelgolvet tillkom 1988 och då utfördes även en interiör kalkavfärgning. Vid en omfattande utvändig restaurering 1996 putslagades fasaderna varvid merparten av de norra fasaderna på långhus, kor och absid omputsades, fönster renoverades och försågs med innerbågar. Både plåttaken och tegeltaken sågs över, tegeltaken justerades medan plåttaken utlagades och ommålades. Även dörrar och luckor ommålades. I samband med att putsen partiellt nedknackades utfördes en murverksdokumentation av Regionmuseet Kristianstad. Undersökningen visade att delar av kyrkan varit avfärgad med kvadertuktade hörnkedjor av sandsten, dessutom dokumenterades två igensatta portaler vid södra respektive norra fasaderna, ett romanskt fönster på långhusets norra fasad samt ett absidfönster på södra fasaden. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:003 3
Arbetets omfattning 2006 En kort tid efter det att den utvändiga restaureringen 1996 avslutats, uppmärksammades putslagningarnas avvikande kulör på kyrkobyggnaden. Oenighet i ansvarsfrågan resulterade att anmärkningarna ej åtgärdades. År 2000 genomfördes dock en fasadbesiktning av ECS-Teknik AB i Krylbo. Enligt rapporten visar analysen att putsens sammansättning var den föreskrivna men att detta bruk endast innehöll ca 10 vikts% kalk. Avvikelser i kulör i förhållande till äldre puts förklarades med att lagningsbruket reflekterade infallande ljus sämre än omgivande, mer kalkhaltiga putsytor och att kalkfärgen eroderar med tiden, speciellt på den nyare, mer skarptoppiga putsen, varvid lagningsytorna framstod som allt mörkare. Inför de planerade arbetena 2006 utfördes ett prov i form av tunnslipsanalys, provet togs på norra långhusfasden och utfördes av Målarkalk AB, Hyllinge. Provet visade missfärgningar på områden i de två putslagren och igenom alla tolv färgskikt. Omfattningen av missfärgningen ökade utåt i provet. Rester av nästan totalt upplösta salter fanns i luftporer i den yttersta delen av putsen. Den slutliga bedömningen var att salter (klorid, sulfat, nitrat eller liknande) hade orsakat missfärgningen. Det var inte möjligt att fastställa exakt var salterna härstammade från men ballasten bedömdes som den troligaste orsaken. De utförda arbetena 2006 omfattade utvändig renovering av fasader, dörrar, tak, fönster samt plåtarbeten. Förutom problemet med de äldre, i kulör avvikande, putslagningarna från 1996 innefattade även skadebilden nedfallande puts främst på gavelröstena men även på övriga fasadytor. Dessa ytor knackades ned och putsades om. Trappstegsgavlarna kompletterades med nya tegelstenar och tegelpannor. Skadade delar av kalkstensockeln lagades av konservator. Fönster, dörrar och luckor av trä lagades och målades. Ommålningen utfördes med Ottossons linoljefärg grå kulör, Umbra nr 36 3A. Avvattningssystemet justerades och lagades. Plåttak, järn- och plåtdetaljer rengjordes, rostskyddsbehandlades och målades. Rostskyddsmålning samt täckmålning av samtliga järnsiffror/-bokstäver och ankarjärn utfördes med Ottossons linoljefärg, kulör Grafitgrå. Med tanke på KC underlaget på tornfasader och trappstegsgavlar (se rubrik Avvikelse från arbetshandlingar ) användes B-bruk för tunngrundning, för utstockningar användes B-bruk 50%, hydrauliskt kalkbruk Kkh 35/65/500, 50%. Spritputsen som ovan med inblandning av ärtsingel fraktion 3-6 mm. För skadorna på långhus och korabsid användes hydrauliskt kalkbruk Kh 100-400 som tunngrundning och hydrauliskt kalkbruk Kkh 35/65/500 för utstockning. Avvikelse från arbetshandlingar JOS-blästring istället för högtryckstvätt på grund av borttagande av kraftig algbeläggning. Silikatfärg av fabrikat Keim Purkristalat, vit ersatte föreskriven kalkfärg på samtliga tornfasader. Den större delen av den befintliga grundningsputsen på tornet visade sig vara mycket hårt KC-bruk (typ B eller C) i bra skick och togs sålunda inte ner. Med tanke på underlagets hårdhet uteslöt vi kalkfärg som lämpligt material. Förmodligen kan nämnda KC-puts härledas till mitten av 1900- talet, vid denna tid ansågs starkt cementhaltigt grundningsbruk självklart som första påslag oavsett underlag och typ av objekt. Även kreneleringarna över kor och långhus visade sig ha samma typ av cementhaltigt KC-bruk som tornfasaderna vilket resulterade i att Keim användes även på kreneleringarna. 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:003
Utförda tillägg, ej medtagna i arbetshandlingar Plåtarbeten, språngbleck, ståndskivor på långhus och kor. Målning av samtliga plåttak utfördes, grundning med Beckers Plomb, grundfärg och färdigstrykning med Beckers Plomb, plåtfärg röd bas 5. Konserveringsarbeten Den profilerade sandstenssockelns skadade partier lagades med hydrauliskt kalkbruk Kkh 35/60/500 som färgades med pigment. Arbetet utfördes av konservator Malin Thor Bergström, Malmö. Iakttagelser under arbetena I samband med att plåtarbeten togs delar av takets tegelpannor tillfälligt bort. Härvid blottlades det äldre takmaterialet i form av tjärat papp. Det nuvarande takmaterialet tillkom 1931. Antikvarisk kommentar Inför nästa yttre renoveringstillfälle bör en tidig diskussion ta upp frågan om att ersätta den hårda cementhaltiga grundningsputs som nu täcker stora delar av tornets fasader och trappgavlar. Nedfallande puts på gavelröstena och trappstegsgavlarna bedöms som ett återkommande problem mycket beroende på ringa murtjocklek, gavelröstena är uppförda i 1-stenstegelmurverk. En ombyggnad av gavelröstena är ur antikvarisk synpunkt ej önskvärd med tanke på den påfallande förändring av kyrkans arkitektoniska karaktär som då skulle ske. Övrigt Fotodokumentation före, under och efter arbetenas genomförande har utförts av Malmö Kulturmiljö om inte annat anges. Dokumentationsmaterial och övriga handlingar med relevans för ärendet förvaras i Malmö Kulturmiljös arkiv. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:003 5
Referenser Lindhagen, Magnus & Juhlin Alftberg, Jimmy. 1996. Äsphults kyrka murverksdokumentation. Rapport 2006:7. Kristianstad, Regionmuseet Kristianstad/ Landsantikvarien i Skåne. Ranger, Anders. 1991. Från gångna tider i Äsphult: något om kyrkan, prästgården och prästerskapet. Äsphult: Äsphults kyrkoråd (Tollarp:Winjetr.). Tunnslipsanalys. 2005. Äsphults kyrka utförd av Målarkalk AB, Hyllinge. 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:003
Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Kulturmiljös rapportserie Enheten för Kulturmiljövård Rapport: Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:001 Carola Lund Antikvarisk kontroll. Malmö Stadsteater - Ombyggnadsarbeten 2004-2006. Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:002 Carola Lund och Maria Lundberg Antikvarisk kontroll. Humanitetens Hus Renovering i samband med byte av verksamhet. Fastigheten Ridhuset 1 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:003 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Äsphults kyrka Utvändig renovering. Västra Vrams kyrkliga samfällighet, Äsphults socken i Kristianstads kommun. Skåne län.
Fotodokumentation Fasad mot söder. Putslagningar från 1996 framträder som mörka ytor. Fasaden mot söder efter renovering.
Tornfasad mot väster med kraftig algtillväxt. Efter rengörning och avfärgning. Tornets östra trappstegsgavel. Före renovering. Efter renovering.
Vittrade putspartier på södra delen av korets trappstegsgavel. Tornet från nordost. Putslagningar från 1996 framträder i en mörkare nyans. Fasad mot norr. Putslagningarna på tornet syns som mörkare ytor. Östra delen av långhus resp. kor och absid mot sydost. Före renovering.
Äldre tjärat papptak under det nuvarande tegeltaket som tillkom 1931. Plåttak före rengörning och ommålning. Nymålat plåttak.
Nya och gamla taktegel på trappstegsgaveln. Trappstegsgavel före. Grundadmålad port.
Långhusfönster mot söder. Struktur- och kulörskillnader mellan äldre puts och putslagning från 1996. Profilerad sandstenssockel före foglagning/utlagning.
Arbetsbilder