Hästveda kyrka. Antikvarisk kontroll. Hästveda-Farstorps kyrkliga samfällighet, Hästveda socken i Hässleholms kommun Skåne län. Utvändig restaurering

Transkript

1 Antikvarisk kontroll Hästveda kyrka Utvändig restaurering Hästveda-Farstorps kyrkliga samfällighet, Hästveda socken i Hässleholms kommun Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:010 Jörgen Kling

2

3 Antikvarisk kontroll Hästveda kyrka Utvändig restaurering Hästveda-Farstorps kyrkliga samfällighet, Hästveda socken i Hässleholms kommun Skåne län

4 Malmö Kulturmiljö Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 Antikvarisk kontroll Hästveda kyrka Utvändig restaurering Hästveda-Farstorps kyrkliga samfällighet, Hästveda socken i Hässleholms kommun. Skåne län Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:010 Författare: Jörgen Kling Foto: Jörgen Kling Grafisk form: Anders Gutehall Sättning: Maria Lundberg Omslagsbild: Hästveda kyrka, foto Anders Lennartsson ISSN: X Malmö Kulturmiljö 2007

5 Innehåll Tekniska och administrativa uppgifter 4 Historik 5 Arbetets omfattning Utförda tillägg, ej medtagna i arbetshandlingar 9 Iakttagelser under arbetet 10 Puts 10 Norra fasaden 11 Södra fasaden 13 Antikvarisk kommentar 16 Övrigt 16 Referenser 16 Årets rapporter 17 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Fasadritningar Arbetsbilder

6 Tekniska och administrativa uppgifter Län:... Skåne Kommun:...Hässleholm Socken:... Hästveda Beställare:...Hästveda-Farstorps kyrkliga samfällighet Länsstyrelsens beslut: , dnr: Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skånes yttrande: Arbetena påbörjades:... Augusti 2006 Slutbesiktning: Generalentreprenör:... Petrus AB, Åhus Underentreprenör:... Mathiassons Plåtservice AB, Kristianstad Konsult:...Ponnert Arkitekter AB Arbetsbeskrivning:...Upprättad av Ponnert Arkitekter AB, Antikvarisk kontrollant:...jörgen Kling, Malmö Kulturmiljö 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:010

7 Historik Kyrkan består av långhus och kor med absid i öster, brett västtorn och mindre vapenhus mot tornets västsida. Hela kyrkan är utvändigt putsad och vitmålad. Taket över långhus, kor, torn och vapenhus är täckta med enkupigt rött takfallstegel. Absidtaket är avtäckt med kopparplåt. Hästveda kyrka är ursprungligen en romansk kyrka där de äldsta delarna är långhuset, koret, absiden samt det breda västtornet. Under 1400-talet försågs kyrkan med valv som omkring år 1500 fick bildrika kalkmålningar utförda av Everlövsmästaren. Dessa, liksom romanska målningar i absiden, blev överkalkade på 1600-talet. Till följd av sättningar i närliggande mark och därmed risk för ras, blev den övre delen på kyrkans västtorn nedriven på 1600-talet. Kyrkan stod därefter under ett par decennier med stympat torn och 1718 blev större delen av blytaket reparerat. En omfattande yttre restaurering genomfördes under ledning av domkyrkoarkitekten Helgo Zettervall. Då blev västtornet åter påbyggt till sin ursprungliga höjd. Mot tornets västfasad uppfördes ett större vapenhus som liksom tornet försågs med tinnade gavlar. Samtidigt togs nya större fönsteröppningar upp i kyrkans murar försågs tornet med ett nytt tegeltak samtidigt som kyrkan utvändigt hvitmenades utfördes en större restaurering där kyrkans kalkmålningar frilades. Vid samma tillfälle utfördes även utvändiga puts- och kalkmålningsarbeten var kyrkans tak fortfarande delvis täckt med bly enligt gammal tradition. Undantaget var tornet och tillbyggnaden i väster som hade tegeltak. Kyrkorådet ansökte om omtäckning med kopparplåt men fick avslag och istället täcktes delar av taket med tegel genomgick kyrkan en i huvudsak invändig restaurering under ledning av arkitekt Torsten Leon-Nilson. Vid samma tillfälle framkom de exteriört överputsade tegelomfattningarna runt fönstren, som åter överputsades. Plåten på fönstrens solbänkar byttes ut till kopparplåt utfördes utvändig avfärgning, sprutmålad med vit kalkvälling, och nytt taktegel lades som delvis ersatte det äldre. Samma år framknackades omfattningarna av tre romanska portaler, två på kyrkans sydsida och en på den norra sidan. Sedan dess är de ursprungliga ingångarna markerade i putsskiktet. En utvändig renovering genomfördes Murarna kalkavfärgades. Nya hängrännor och stuprör av koppar sattes upp. Samtidigt revs, utan tillstånd, ett äldre blytak på korets norra sida och ersattes med tegel. Enligt muntlig uppgift från entreprenören Petrus AB utfördes omputsningar 1982 där bl.a. Keim skall ha ingått på delar av kyrkan. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:010 5

8 Arbetets omfattning Partiell nedtagning av puts, rengöring, putslagning och avfärgning av fasader och socklar. Stora delar av senare putslager bevarades. Fasaderna spritputsades med kalkbruk. Tornet som tidigare målats med Keim, blev efter rengöring och putslagning åter avfärgat med Keim Purkrisalat. Algangripen yta. Efter rengöring och avfärgning. - Ny zinkplåtavtäckning av solbänkar på de nedre sittande fönstren, där den tidigare plåtavtäckningen var skadad. Målning av den nya plåtavtäckningen kommer att utföras om ett till två år. 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:010

9 Ny plåtavtäckning, norra fasaden. - Reparation och rengöring av tegeltak och plåtavtäckningar. Gavelmurarnas plåtavtäckningar (hängskivor) bevarades intakta. - Inför besiktning av takstolar och undertak demonterades takets två nedre tegelrader. Reparation av begränsad rötskada i en takstol intill skorstenen åtgärdades. Rötskadat trä. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:010 7

10 - Rengöring, lagning och målning av smides- och järndetaljer. Målningen utfördes med linoljefärg. - Översyn av utvändig dagvattenledning. Endast skadade hängrännor ersattes, hälften av hängrännekrokarna bevarades. Skadad hängränna. Ny hängränna. 8 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:010

11 Utförda tillägg, ej medtagna i arbetshandlingar I samband med nedknackning av puts framkom, förutom det äldre dekorationsmåleriet runt kantkedjor och igensatta fönsteröppningar, även rödfärgning runt de nuvarande fönster- och portalöppningarnas tegelomfattningar. Tegelomfattningarna var fram till den nu aktuella restaureringen överputsade och vitavfärgade som resten av kyrkobyggnaden. Beslut togs att åter låta kyrkan få röda omfattningar. Den röda färgen härrör från domkyrkoarkitekten Helgo Zettervalls omfattande restaurering då bl.a. de nuvarande fönsteröppningarna tillkom. Den röda dekorationen var synlig fram till 1915 då kyrkan blev helt hvitmenad. Tegelytorna runt fönstersmygar och portaler foglagades med kalkbruk varefter ytorna blev säckstrukna två gånger med sandkalk nr 407 från Målarkalk AB. Arbetet avslutades med två duschningar med naturellt kalkvatten. På grund av krav från ansvarig skorstensfejare åtgärdades åtkomligheten till tornets skorsten. Genom att takluckan flyttades närmare skorstenen och att en plattform monterades uppfylldes säkerhetskraven. Kyrkan före 1915, norra fasaden. Södra fasaden. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:010 9

12 Norra fasaden. Iakttagelser under arbetet När de yngre putslagren togs ner framkom spår efter kyrkans tidigare omputsningar. Två medeltida portaler på södra sidan samt en portal på den norra sidan dokumenterades vid en undersökning Det var nu möjligt att bekräfta och i vissa fall komplettera med nya upptäckter. Tillika framkom, inte tidigare dokumenterade, två romanska fönsteröppningar, en på norra fasaden och en på kyrkans sydfasad. Båda dessa romanska fönsteröppningar var fragmentariska och hade delvis spolierats av de befintliga 1800-talsfönstren. På absidens sydsida återfanns ytterligare ett igensatt fönster, som skilde sig från de båda romanska, genom att absidfönstret var större och utfört med stickbåge. Färgfragment av kvadermåleri växelvis i kimrök, röd järnoxid och vitt framkom runt samtliga nyupptäcka tre fönsteromfattningar samt de två östliga hörnkedjorna på kyrkans norrfasad. Däremot syntes inga färgfragment runt de tre tidigare dokumenterade portalerna, något som bekräftade iakttagelserna från I ett tidigt skede togs diskussionen upp angående framtagning av det påträffade kvadermåleriet och på så sätt göra det synligt för besökare. Konservator Herman Andersson tillkallades och presenterade en offert och ett åtgärdsprogram för konservering av delar av kvadermålningarna på kyrkans norrfasad. Efter en tid beslöt dock samfällighetens representanter att konserveringsarbetet inte skulle utföras, utan att efter erforderlig dokumentation överputsa dekorationsmålningarna. När det gäller den framkomna röda 1800-talsavfärgningen på nuvarande fönsteromfattningar och portaler utförde man vid arbetena avfärgningen direkt på teglet. Vid ett senare tillfälle har man lagt över en tunn puts som avfärgats i samma röda kulör som den ursprungliga. Puts Kyrkans fasader tycks från början ha varit täckta av en tunn slätputs. Skälet har med stor sannolikhet berott på murverkets utformning med både grov och obearbetad fältsten. Gråstenarna var dock tuktade runt portal och fönsteromfattningar samt hörnkedjor och socklar. De putsiakttagelser som gjordes på norra fasaden 10 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:010

13 visar att den ursprungliga utstockningen består av ett finmagrat svagt gulaktigt/- gråvitt, fett kalkbruk. Det ursprungliga kalkbruket på sydfasaden har i jämförelse med det på den norra sidan en något mer porös karaktär, med inslag av kalkklumpar, och något mer gråfärgad med medelgrovt ballastsinslag. Det prov som togs på absidens södra sida var till strukturen mer som bruket på norra fasaden, dvs. ett något poröst bruk med inslag av medelgrov ballast. Där det var möjligt att iaktta det därpå liggande äldsta befintliga putslagret var det ett finmagrat gråvitt kalkbruk, slevglättat och med nöthårsarmering, både på norra och södra fasaden (putsprov 1 och 3). När det gäller putsproverna 2 och 4 saknades inslag av nöthår, någon slevdragen yta var inte heller möjlig att iaktta. Norra fasaden Romanskt fönster Igenfyllningen av fönstret har skett med marksten. Till viss del framkom den tuktade gråstensomfattningen. Betydligt tydligare framstod dock de välbevarade färgfragmenten på fönsteromfattningen. Kvaderdekorationen var utförd växelvis med kimrök, röd järnoxid och med en smalare kilformad vit yta mellan de två större fälten som kunde uppmätas till ca 35cm. Ett av de två äldsta vitgula kalkslamningslagren som ligger på det ursprungliga putslagret hade delvis använts för att putsa över delar av kvaderdekorationen runt det romanska fönstret. Något som inte kunde iakttas runt de två övriga dokumenterade fönsteröppningarna var att de röda ytorna var försedda med svart kontur. Romanskt fönster, norra fasaden. Hörnkedja mellan kor och långhus Vid hörnets övre del framkom släthuggna gråstenar med ca 3cm breda fogar. På den gulvita putsen som täckte de huggna stenarna hade man kvadermålat i kimrök och röd järnoxid med målad vit fog utan att anpassa till de huggna stenarnas storlek. Samtidigt visade det sig att dekorationen har bättrats/målats om efterhand, t ex gick det att utskilja minst tre lager av kimrök vid hörnkedjan. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:010 11

14 Hörnkedja mellan kor och långhus, norra fasaden. Hörnkedja mellan absid och kor Kvaderdekorationen hade samma utformning som vid den intilliggande hörnkedjan med ca 40x25cm stora målade stenimitationer i kimrök, röd järnoxid och vitt som täckte de huggna naturstenarna. Hörnkedja mellan absid och kor, norra fasaden. Portal Vid undersökningen 1971 utfördes arkivstudier som visade att portalen blev delvis igensatt 1793 för att helt igensättas Vid putsavknackningen 1971 framkom att portalens omfattning bestod av huggen gråstenskvader med rätvinklig genomskärning, samt att det på karmstenarna syntes vittning men inga färgrester. Undersökningen 2006 kan verifiera antagandet att fyllningen bestod av gråsten. 12 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:010

15 Portal, norra fasaden. Södra fasaden Romanskt fönster Vid den igensatta fönsteröppning var det möjligt att iaktta och dokumentera delar av de tuktade gråstenarna som bildade fönstrets omfattning. På den underliggande vitgula putsen fanns fragment av kvadermåleri i kimrök, röd järnoxid och med en smalare mellanliggande vit kilformad yta. En intressant iakttagelse var att det här Romanskt fönster, fasaden. södra Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:010 13

16 var möjligt att klart se tidigare rödfärgade fragment som sedan övermålats med kimrök. Kimröksytan som var pålagd i minst två lager ingick tillsammans med röd järnoxid och vitt i växelvis målat kvadermönster. Absidfönster Även den större stickbågeförsedda fönsteröppningen på absidens sydsida kan vara en senare förstoring av ett äldre mindre romanskt fönster, något som dock inte gick att fastställa då merparten av den senaste sprutputsen ej behövdes knackas ner och således gick det inte att dokumentera eventuella tidigare igensättningar. När fönstret igensattes är oklart, men det måste ha skett före 1840-talet, då det inte är med på C.G. Brunius fasadritning från Något som skiljer dekorationsmåleriet från de två romanska fönstren är att det förutom det gemensamma kvadermåleriet i kimrök, röd järnoxid och vitt även fanns spår av en yttre, i kimrök målad båge som synes ha inramat kvadermåleriet. Det fanns även fragment av röd färg i smygen. Fönsteröppningen är med tanke på stickbågekonstruktionen troligen renässans (1500-tal), men kan vara äldre, och är en ren avlastningsbåge, dvs. en teknisk lösning. Absidfönster, södra fasaden. Sydportalen Portalen, som troligen blev igensatt vid restaureringen , hade sitt läge snett under nuvarande sydvästra fönstret. Vid undersökningen 1971 omnämns att den större delen av omfattningen var synlig, något som inte framgick 2006 då putsen här var i sådant gott skick att den bevarades. Vid dokumentationen 1971 framgick det även att några av omfattningsblocken var anmärkningsvärt höga, varav en sten uppmättes till 85cm och en annan till 65cm. Någon avfärgning i form av kimrök eller röd järnoxid påträffades inte, vare sig 1971 eller 2006, däremot flera lager gulvit kalkslamning på omfattningsstenarna. Portalen är igenfylld med gråsten och skärv. 14 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:010

17 Sydportalen, södra fasaden. Korportalen/prästportalen Ingången sattes med stor sannolikhet igen vid restaureringen på 1860-talet. Igenfyllningen består av tegel. Denna s.k. prästportal finns med på Brunius fasadritning. Vid undersökningen 1971 visade det sig att den rundbågiga omfattningen vara utförd i släthuggen gråsten. Inga avfärgningsfragment omnämns och kunde inte heller iakttas vid den senaste undersökningen. Korportalen/prästportalen, södra fasaden. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:010 15

18 Antikvarisk kommentar Murarna har från början troligen varit putsade med tanke på blandningen av tuktad, grovt tuktad och icke bearbetad gråsten i varierande skifthöjd. Frågan om dekorationsmåleriets datering kunde inte helt säkert fastställas. Något som talar för att delar av måleriet är utfört tidigt är den iakttagelse som gjordes vid det romanska fönstret på sydsidan där ett underliggande äldre rött parti var övermålat med kimrök som i sin tur ingick i kvadermönster tillsammans med röd järnoxid och vitt. Det är möjligt att de romanska fönstrens omfattningar under ett äldre skede varit rödfärgade för att sedan övergå i ett kvadermåleri som även innefattade kimrök och vitt. Ytterligare något som pekar på en tidig datering av delar av de röda färgfragmentens underliggande lager är slevdraget, något som talar för att dekorationens äldsta delar kan vara medeltida. Något slevdraget putslager gick dock inte att iaktta vid det södra absidfönstret. Exteriört var det möjligt att dokumentera endast det södra absidfönstret, men interiört kan man konstatera att ett motsvarande fönster även funnits på absidens norra sida. I båda fallen har fönsterupptagningarna spolierat delar av absidens kalkmåleri som är daterat till mitten av 1200-talet. Dessa förstörda delar har man sedan rekonstruerat när kalkmålningarna togs fram på 1940-talet. En hypotes är att absidfönstren togs upp i samband med att långhusets invändiga kalkmåleri tillkom i början av 1500-talet, och att det är omkring denna tid som det exteriöra kvadermåleriet påbörjas. Något som pekar på att måleri- och mönstertraditionen fortsatte under en längre tid är att flera lager av samma kulör påträffades på vissa ställen. Det är därför troligt att delar av senare kvadermåleriet kan härledas både till 1600-och 1700-talen. Inför framtida putsarbeten kan systematiska arkivstudier av främst kyrkans äldre räkenskaper troligen delvis ge upplysningar om när förbättringar och ommålningar har skett av dekorationsmåleriet. Övrigt Fotodokumentation före, under och efter arbetenas genomförande har utförts av Malmö Kulturmiljö om inte annat anges. Dokumentationsmaterial och övriga handlingar med relevans för ärendet förvaras i Malmö Kulturmiljös arkiv. Referenser Arbetskopia underhållsplan Hästveda kyrka Ponnert Arkitekter AB Karlson, T Romanska portaler i Hästveda kyrka. Göinge Hembygdsförenings årsbok. Sydsvenska Dagbladet Snällposten Sydsvenska Dagbladet Snällposten Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:010

19 Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Kulturmiljös rapportserie Enheten för Kulturmiljövård Rapport: Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:001 Carola Lund Antikvarisk kontroll. Malmö Stadsteater - Ombyggnadsarbeten Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:002 Carola Lund och Maria Lundberg Antikvarisk kontroll. Humanitetens Hus Renovering i samband med byte av verksamhet. Fastigheten Ridhuset 1 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:003 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Äsphults kyrka Utvändig renovering. Västra Vrams kyrkliga samfällighet, Äsphults socken i Kristianstads kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:004 Olga Schlyter och Maria Lundberg Byggnadsantikvarisk utredning. Eurocs kontorsbyggnad - Dokumentation och riktlinjer inför ombyggnad. Fastigheten Annetorpsgården 1 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:005 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Marsvinsholms kyrka Restaurering av tornspiran. Ljunits församling, Balkåkra socken i Ystad kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:006 Pia Gunnarsson Wallin och Maria Lundberg Antikvarisk rapport. Skabersjöskolan Restaurering av staket. Fastigheten Skabersjö 25:2 i Svedala kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:007 Pia Gunnarsson Wallin och Maria Lundberg Antikvarisk rapport. Skabersjöskolan Inredning av WC samt montering av akustiktak. Fastigheten Skabersjö 25:2 i Svedala kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:008 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Sofia Albertina kyrka Renovering av yttertak. Landskrona församling i Landskrona kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:009 Carola Lund, Maria Lundberg och Olga Schlyter Kulturhistorisk utredning. Varvsstaden - Kockumsområdet söder om Stora Varvsgatan. Fastigheten Hamnen 21:149 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:010 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Hästveda kyrka Utvändig restaurering. Hästveda-Farstorps kyrkliga samfällighet, Hästveda socken i Hässleholms kommun. Skåne län.

20

21 Bilaga 1 Fasadritningar

22

23 Bilaga 2 Arbetsbilder

24

25