Lust och engagemang Utbildning för en hållbar framtid 14-15 November 2017 ESD Skolans uppdrag Utbildningens funktion och samhällets utveckling Energin, Miljön och Hälsan Anders Jidesjö (PhD) Linköpings Universitet, Sweden anders.jidesjo@liu.se R http://www.roseproject.no SE- Sweden the Relevance Of Science Education http://iris.fp-7.org IRIS-International Interests & Recruitment in Science EU s SEVENTH FRAMEWORK PROGRAMME Science in Society Factors influencing recruitment, retention and gender equity in science, technology and mathematics in higher education http://www.knutprojektet.se Föreställningar om skolans uppdrag (Läroplanen och kursplanerna mm ) Föreställningar om lärande Föreställningar om kunskap (katalog, analog, dialog) Föreställningar om utbildning Föreställningar om ämnen Föreställningar om åtgärder (betyg, prestationer (PISA, TIMMS), nationella prov, kollegialt lärande ) 1
I would like to become a scientist Uganda Ghana (Centr) Lesotho Swaziland Zimbabwe Botswana Philippines Bangladesh India (Guj) India (Mumb) Malaysia Trinidad & T. Turkey Greece Portugal Spain (Bal) Russia (Kar) Poland Czech Rep. Latvia Estonia Slovenia Austria Germany Ireland Scotland N. Ireland England Japan Finland Iceland Sweden Denmark Norway 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4 Mean F14. I would like to become a scientist I would like to get a job in technology Uganda Ghana (Centr) Lesotho Swaziland Zimbabwe Botswana Philippines Bangladesh India (Guj) India (Mumb) Malaysia Trinidad & T. Turkey Greece Portugal Spain (Bal) Russia (Kar) Poland Czech Rep. Latvia Estonia Slovenia Austria Germany Ireland Scotland N. Ireland England Japan Finland Iceland Sweden Denmark Norway 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 Mean F16. I would like to get a job in technology Grand mean of all items on Interest vs. HDI (Human Development Index) 3,20 Uganda Bangladesh Philippines India (Gujarat) 3,00 Zimbabwe Swaziland Botswana Trinidad & T grand ACE mean 2,80 2,60 R = - 0,85 Ghana (Centr) Malaysia Greece Russia (Karel) Portugal Latvia Ireland Poland N. Ireland Estonia England Japan 2,40 R Sq Linear = 0,719 Norway Iceland Sweden Finland Denmark 2,20 0,500 0,600 0,700 0,800 0,900 1,000 HDI 2
Resultat Resultat 2017-11-20 600 500 Korrelation mellan länders PISA resultat i naturvetenskap Tack och intresse för naturvetenskap PISA 2006 PISA Projektgrupp magnus.oskarsson@miun.se 400 Rapporten kan laddas ner ifrån: http://www.skolverket.se 300 7 lågt Interesse högt 600 Korrelation mellan länders PISA resultat i naturvetenskap och intresse för naturvetenskap PISA 2006 Fin 500 Sve Dan Nor 400 300 lågt Interesse högt Hur blev debatten? Bilder och motbilder 3
Resultatutveckling enligt PISA The Swedish PISA shock 520 515 P I 510 S 505 A 500 s c o r e 495 490 485 480 475 2000 2003 2006 2009 2012 Year Read Math Science Finland: Highest science score PISA 2006 Science mean score Svein Sjøberg, slide # PISA 2006 Science Interest score Finland: Highest in science score, lowest in interest Colombia Thailand Azerbaijan Mexico Jordan Indonesia Brazil Romania Chile Tunisia Kyrgyzstan Portugal Argentina Uruguay Qatar Montenegro Greece Lithuania Russian Federation Turkey Hong Kong-China Croatia Spain Chinese Taipei Italy Macao-China Serbia Bulgaria Hungary Slovak Republic France Luxembourg Germany Japan Israel Austria Slovenia Liechtenstein Latvia Switzerland Belgium Estonia Poland Czech Republic Korea Ireland United States Norway Canada Iceland Australia United Kingdom Denmark New Zealand Sweden Netherlands Finland 400 450 500 Svein 550 Sjøberg, slide 600 # 650 4
Skillnad i poäng mot OECD Skillnad i poäng mot OECD 2017-11-20 Finland: Largest gender difference in favour of girls, also in science PISA-paradox: Gender difference science score USA Largest gender difference in favour of boys 30 Science 2000-2012 - Spridning 20 10 0-10 -20 NV 2000 NV 2003 NV 2006 NV 2009 NV 2012-30 -40 5 10 25 50 75 90 95 Percentiler Mathematics 2000-2012 30 20 10 0-10 -20 Ma 2000 Ma 2003 Ma 2006 Ma 2009 Ma 2012-30 -40 5 10 25 50 75 90 95 Percentiler 5
Skillnad i poäng mot OECD 2017-11-20 Literacy 2000-2012 30 20 10 0-10 -20 Läs 2000 Läs 2003 Läs 2006 Läs 2009 Läs 2012-30 -40 5 10 25 50 75 90 95 Percentiler More low achieving boys Percentage of students below Level 2 on the PISA science scale 30 25 20 15 Boys Girls 10 5 0 2006 2009 2012 Increasing differences between schools 20% Between school variance PISA Science 16% 12% 8% 4% 0% 2000 2003 2006 2009 2012 6
Vi ska använda ett årtionde för att stämma av! Har vi hjälpt oss själva att sätta in spärrar? Har vi tänkt efter vart vi vill? Kika på något exempel Ingen kan göra allt, men alla kan göra något Hur ser materialflöden ut? Hur ser livscykelanalysen ut för en produkt? flöden som vår välfärd vilar på Exemplet elektronik Resurser från exempelvis Kongo Flöden tillbaka till exempelvis Ghana och Kina Det vi kallar återvinning hur ser det egentligen ut? Elektronikskrot utgör cirka 5% av avfallet idag globalt och är den snabbast växande fraktionen (ca 20-50 miljoner ton/år) Elektronik innehåller en hel del Därför intressant att återvinna I avfallsprocesser och återvinningsprocesser frigörs substanser och görs tillgängliga för miljö och liv Elektronik är idag del av globala miljöproblem Begränsad kunskap hur ämnena sprids 7
Man uppskattar att så lite som ca 10% av avfallet går till specialiserade anläggningar (som kontrollerar emissioner) Resten exporteras Finns idag ingen existerande och fungerande metod för att ta hand om elektronikskrot Miljö- och hälsorisker de mest framträdande problemen Inriktning mot verkliga problem Stimulerar till kritiskt tänkande och handlingsberedskap Det är dramatiskt att fatta beslut, när man får göra själv, träna detta redan från början! Genom deltagande! Vi stirrar på produkt: Betyg, prestationer... Nu kommer utmaningen att också tänka kring processen! What, how and why Education? 1900 1950 2000 Classic education Subjects and methods System approach? Moral? Complexity? Sustainability? Uncertatinty? Etc. 8
0,08% A study was carried out in Sweden 2014 To lay an empirical foundation for discussing education for sustainable development Especially in the reporting of national status in the UN context in Nagoya, Japan, November 2014. Some key findings and challenges 9
Success: What has been done? Two main observations / results (empirical) ESD implementation in Sweden is of a structural rather than operational nature. These structures constitute a potential for further action. International trend in implementation, research and networks. Shortcomings: What has not been done? Two main observations / results (empirical) Communication problems, the absence for meeting places between practitioners and researchers difficulty of measuring learning outcomes and the lack of shared understanding of what ESD is all about. Teacher education is almost portrayed as the black sheep in the ambition to assist in the work with implementing ESD in Sweden. In my interpretation these views have to do with making ESD operational and manageable. Possibilities: What could be done? Three main observations / results (empirical) Most actors do not believe that the school curriculum is a big problem. The crucial issue seems to be the actual on-the-ground implementation. The findings support the importance of establishing strong relations between education, working life and society. Many actors point at the areas of energy consumption, the use of natural resources, environmental effects and health issues as most important content areas to cover. 10
Summary, main observations and conclusions On order to make ESD more operational for day-to-day teaching and learning practice, practitioners and education administrators alike should do well to reflect and decide on the following central ESD aspects: Complexity Measurability Coherence between purpose, goal, content and assessment Learning and teaching Man and nature: Focus more on the use of resources instead of its consequences Economy: Bring in its material and ethical dimensions Adapt the ecological, economic, social and cultural aspects to different contexts Work on a narrative that captures the motive for ESD The contribution to important contexts from different school subjects Relations between the national and international Production and consumption Förändringar tar tid Young people s perceptions of school science? 11
Alternativ inriktning? Energin, Miljön, och... Hälsan Låt kontexterna organisera Inte ämnena Studera inriktningarna Reflektera Välj några exempel (Mänskliga aktiviteter Skolämnena) Information Research Business School Education More smiles on our faces! 1900 1950 2000 International understanding! Enjoyment of life Participation Trust Empowerment 12