Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Vida världen, vt 2005 (gymnasiet och komvux) Lärarenkäten efter vårterminens kursprov Vida världen har besvarats av 886 lärare. Fördelningen mellan lärare som undervisar i ungdomsgymnasiet 771 st. (87 %) och på komvux 99 st. (11 %) är ungefär samma om tidigare terminer, liksom andelen lärare som undervisar i kursen Svenska som andraspråk B 39 st. (4 %). Beräkningarna nedan baseras på 886 enkäter om inget annat anges. Fråga 1: Det gröna häftet Allmänna anvisningar för provet Informationen i det gröna häftet finner 91 % bra. Skälen till detta anges främst vara att den är utförlig, informativ och användbar. Flera framhåller också att informationen är praktisk samt innehåller goda tips till både lärare och elever. Några få lärare anser att informationen inte är så bra därför att information och kopieringsunderlag blandas samt att materialet är för omfattande. Fråga 2 5: Delprov 1: det muntliga provet Av de lärare som genomfört det muntliga provet uppger 72 % att de lyckats bra då temat Vida världen gjorde provet möjligt/bra för många olika typer av elever. Eleverna kunde koppla temat till egna intresseområden, skriver en lärare. Av de 14 % som uppger att det muntliga provet inte gick så bra, nämner flera att det berodde på eleverna inte fått tillräckligt med tid till förberedelser samt att en del elever inte tog uppgiften riktigt på allvar. Endast 2 % anger att de inte haft någon nytta av de översiktliga kriterierna vid bedömningen av elevernas muntliga prestationer. Som ett skäl anges att kriterierna upplevs som otydliga. 50 % anger att de haft stor nytta av kriterierna och 43 % att de haft viss nytta av dem. Majoriteten väljer fortfarande att göra det muntliga provet i anslutning till provperioden. Fråga 6 9: Förberedelsen inför det skriftliga proven Det kopieringsmaterial som ingår i det gröna häftet användes också denna termin i hög och 88 % liksom förra terminen använde vid detta prov Frågor att fundera över inför det nationella provets skrivdag. Skrivråden Hur gör man har använts av 93 % medan diskussionsmaterialet Hur bedöms en elevtext användes av 82 %. Cd:n har 44 % av lärarna delat ut till elever med lässvårigheter. Fråga 10 11: Delprov II och III: skrivuppgift A och B Av de lärare som svarat på frågorna om A-uppgiftens funktioner framgår att 78 % anser att A- uppgiften gör eleverna förtrogna med texthäftets innehåll, 70 % att den utgör en del av provprocessen, 46 % att den prövar ett annat skrivande än B-uppgifterna och 44 % att den testar läsförmågan. Endast 34 % anser att uppgiften väcker intresse för provets tema. Rangordningen på svaren är desamma som tidigare termin. Av de 10 % som själva formulerat ett svarsalternativ framhåller flera att A-uppgiften används som en förberedelse för B-uppgiften. Några skriver att A-uppgiften är onödig och efterfrågar istället en utökad B-uppgift alternativt ett ordkunskaps- och läsförståelseprov. Det sista gäller främst de lärare som undervisar i svenska som andraspråk B. Liksom tidigare terminer anser flera lärare att betyget Mycket väl godkänd borde kunna ges även för A-uppgiften.
En sammanställning av lärarnas åsikter om skrivuppgifternas lämplighet för respektive program alternativt skolform redovisas i tabell 1. Tabell 1. Hur bedömer du skrivuppgifterna för eleverna på det här programmet alt. komvux? Svaren i procent. Hur bedömer du skrivuppgifterna på det här programmet? Välvald Ganska bra Olämplig A1 Världens texter 52 34 1 A2 Världens bilder 30 42 10 A3 Lektyr på väg 44 38 4 B1 På okänd mark/möte med nya miljöer 62 27 3 B2 Ute i världen/vida värden 63 27 1 B3 Overkliga världar/lockande världar 46 40 5 B4 Språk bygger broar 50 34 7 B5 Hit måste du komma!/mitt smultronställe 66 24 2 B6 Andra världar behöver vi dem?/dyra rymdfärder 43 43 5 värt att satsa på? B7 Vilket land tog guld?/att tävla för sitt land 52 37 3 B8 Rädda regnskogen! 50 36 6 B9 Språket lever! 44 38 8 Anm: Procentsatserna har beräknats på samtliga (886) enkäter. Procentsatser för enkäter med två respektive inget svar redovisas inte i tabellen. Som framgår av tabell 1 anser lärarna att uppgift A2 är mindre lämplig än A1 och A3. Liksom tidigare terminer tycks de uppgifter som förutsätter bildstudier innebära att uppgifterna väljs bort av vissa lärare. Det är dock 72 % som anser att uppgiften är välvald eller ganska bra. Den B-uppgift som flest antal lärare finner välvald är B5 Hit måste du komma/mitt smultronställe (66 %) tätt följt av Ute i världen/ Vida världen (63 %) och På okänd mark/möte med nya miljöer (62 %). Samtliga uppgifter anses välvalda eller ganska bra av majoriteten av de svarande lärarna liksom föregående termin. Många anger att eleverna var mycket nöjda med uppgifterna. Några lärare ifrågasätter lämpligheten med uppgift B1 På okänd mark/möte med nya miljöer, i vilka uppgiften är att skriva en essä som ska publiceras på en webbplats. En sådan text, enligt några lärare, bör inte vara för lång och en lärare menar att ett av textexemplen därför inte borde kunna få betyget Mycket väl godkänd, då den är för lång för texttypen i fråga. I elevinstruktionen finns dock ingen begränsning beträffande omfånget. Några lärare uttrycker önskemål om att ordningen på B-uppgifterna borde graderas, med de lättare uppgifterna de som ger högst Väl godkänd i betyg först. Den B-uppgift som får högst värde för olämplig är B9 Språket lever! Men endast 8 % ansåg att ämnet var olämpligt, 82 % ansåg att det var välvalt eller ganska bra. Flera lärare menar att essä är olämplig som uppgift över huvudtaget, främst för att det inte är något vi sysslar med i gymnasieskolan men också för att texthäftet saknade exempel på just essä. Provgruppen anser dock att det är viktigt att kunna erbjuda en bred variation på uppgiftstyperna, så att alla elever hittar åtminstone någon uppgift som stimulerar dem och väcker intresse. Några lärare anser också att det är mindre lämpligt med uppgifter som inte kräver anknytning till texthäftet. Referatteknik prövas i delprov II (A-uppgiften). Uppgifter som inte kräver textanknytning anses oftast som lättare och det högsta betyget uppgiften kan ge är Väl
godkänd. Svårighetsgraden lämpar sig för elever som inte brukar prestera de högsta betygen och även i detta fall anser provgruppen att det är viktigt att alla elever har möjlighet att hitta någon uppgift som passar dem. Fråga 12 15: Texthäftet De flesta lärare som besvarat enkäten, 91 %, anser att texterna i texthäftet är lagom svåra. 3 % anser att texterna är för svåra och 2 % att de är för lätta. Några lärare anser att texterna inte passar för elever på yrkesförberedande program och elever som läser svenska som andraspråk. 88 % anger att de köpt provhäftena och 4 % att de kopierat. Bilderna ansåg 30 % var välvalda, 64 % ganska bra och 2 % olämpliga. En lärare säger: eftersom vår skola kopierade texthäftet har inte bilderna kommit till sin fulla rätt i svart-vitt. Av texterna är utdraget ur John M. Coetzees roman Pojkår samt artikeln Med diarré som enda sällskap av Johanna Hallin de texter som anses vara mest välvalda i texthäftet. Båda texterna ansågs välvalda av 66 % av lärarna. Den text som ses som mest olämplig är dikten Når solen skinner på kineserne av Rolf Jacobsen. Dikter och texter på norska eller danska anses ofta olämpliga av lärare, men provgruppen anser att dessa typer av texter bör finns med, då grannspråken finns med i målbeskrivningen för svenska B. Dock behöver naturligtvis inte alla elevgrupper använda dessa texter. Dikten ansågs dock välvald eller ganska bra av 77 %. Fråga 16 17: Det röda häftet Delprov III: analys av skrivuppgift B Endast två lärare uppger att de inte haft någon nytta av det röda häftet som innehåller underlag för bedömning. Några lärare efterfrågar fler exempel på texter skrivna av elever som läser svenska som andraspråk och då gärna med högre betyg än G. Övervägande delen av de som svarat har också använt sig av medbedömning på sin skola men endast 13 % har använt det för samtliga elever. Fråga 18 21: Kursprovet och kursplanen I enkäten finns varje termin frågor om kursprovet i relation till ämnessynen till kursplanen, betygskriterier, innehåll och slutbetyg. Lärarnas synpunkter för vårterminen 2005 redovisas i tabell 2. Tabell 2. Lärarens synpunkter i relation till kursplanen. Svaren i procent. I vilken anser du att kursproven...... speglar ämnessynen i kursplanen? I mycket stor I ganska stor I ganska liten I mycket liten / ingen alls 19 70 8 0... påverkar din tolkning av kursplanens mål och betygskriterier? 9 62 25 2... påverkar de arbetsformer du använder i undervisningen? 5 52 38 3... påverkar det innehåll i betydelsen delmål och delfärdigheter etc. som 7 66 24 1 tas upp i undervisningen?... påverkar det slutbetyg du ger enskilda elever? 2 58 34 0 Anm: Procentsatserna har beräknats på samtliga (886) enkäter. Procentsatserna för enkäter med två respektive inget svar redovisas inte i tabellen.
Som tidigare terminer är svaret i ganska stor det vanligaste på samtliga fem delfrågor. Flera lärare har lämnat kommentarer till dessa frågor. En återkommande kommentar är även denna termin att provet inte i tillräcklig grad mäter elevernas litteraturkunskaper och att dessa måste vägas in i slutbetyget. En annan är att kursprovet får fälla avgörandet när en elevs prestationer under kursen hamnar på gränsen mellan två betyg. På frågan om provets olika delar ger det stöd som behövs för bedömning av andraspråkselevers prestationer svarar 29 % ja eller ja, i viss mån men 5 % svarar nej på frågan. Liksom vid tidigare prov har betydligt fler lärare besvarat den här frågan än antalet som uppgett att de undervisar i kursen Svenska som andraspråk B. Av frågan om hur provet har fungerat för elever i behov av särskilt stöd framgår att de 33 % som kommenterat anser att det har fungerat bra mycket bra. Särskilt framhålls värdet av CD-skivan med de inlästa texterna. Många lärare och skolor ger elever med behov av särskilt stöd extra lång tid och tillgång till datorer. Tack för ett mycket bra prov som engagerade mina elever skriver en lärare på Riksgymnasiet för Hörselskadade som anser att provet fungerade mycket bra för hennes elever. Övriga kommentarer De många ytterligare kommentarer som lärarna har givit till provet är värdefulla för oss i provgruppen inför vårt fortsatta arbete. Många lärare har fått personliga svar men vi har inte möjlighet att svara alla. I stället redovisas några återkommande kommentarer här. Som på höstterminen gäller den mest frekventa frågan sammanvägningen av resultaten på delproven till ett provbetyg. Sammanvägningen är främst till för att Skolverket ska kunna jämföra statistik för de olika nationella proven. Den enskilde läraren kan se proven som separata prov av olika färdigheter i kursen svenska B och svenska som andraspråk B. Det finns också lärare som tycker att viktningen är bra. En annan, återkommande, synpunkt gäller A-uppgiften. Några anser fortfarande att den är en fullständigt onödig uppgift och att den är den svåraste av uppgifterna. Flera anger dock att de tycker att den är bra, då den förbereder eleverna för den tyngre B-uppgiften och många lärare anser att det är viktigt att hinna med att ge feedback på A-uppgiften, så att eleverna kan göra bra ifrån sig på B-uppgiften. Fortfarande är det många lärare, om än färre än tidigare terminer, som uppger att de inte genomfört denna provdel, trots obligatoriet. Ett fåtal väljer också att använda sig av ett helt annat tema för A-uppgiften, då tiden inte räcker till för tre tunga prov kring samma ämne under en termin. Som tidigare terminer anser många lärare att nationella provet i svenska tar orimligt mycket tid och att rättningsbördan, särskilt för de lärare som har engelska i sin undervisning och därmed också det nationella provet i engelska att rätta. En lösning, som också genomdrivits på flera skolor, är att tid avsätts för rättningsarbetet. Flera lärare som undervisar i svenska som andraspråk B anser att det är för få textexempel skrivna av elever med svenska som andraspråk. Provgruppen eftersträvar en så jämn spridning som möjligt på elevtexter och antalet texter skrivna av elever som läser svenska som andraspråk kurs B är överrepresenterat om man ser på det procentuella antalet elever som läser kursen. De flesta lärare som kommenterar provets tema och provet som helhet är övervägande positiva. Några få uttrycker sig dock negativt: Varför detta eviga vi och dom som tema? Det måste väl finnas andra tema för våra blivande studenter! En del lärare som arbetar främst på yrkesförberedande program menar att texturvalet är för svårt för deras elever, men det
finns också lärare som anser att provet i sin helhet är för lätt denna termin. Lärare som arbetar företrädesvis på vuxengymnasiet efterfrågar uppgifter som riktar sig mot vuxna. Dock anser flera lärare som undervisar elever som läser svenska som andraspråk att vårens tema passade deras elever alldeles utmärkt, då de kunde referera till flera av texterna och hitta uppgifter som inspirerade. Många lärare är även denna termin mycket positiva till det nationella provet som företeelse både beträffande utformning och innehåll. Som en lärare uttrycker det: ett bra NP är guld eftersom det accepteras av både lärare och elever och mäter det som ska mätas. En jämförelse av lärarnas synpunkter med vad de ansett tidigare terminer visar också för övrigt stora likheter. Gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk FUMS Box 527 751 20 UPPSALA Nationella.prov.svenska@nordiska.uu.se