Bete fördelar, tips & råd

Bete fördelar, tips & råd En viktig regel inom IP SIGILL, och i svensk djurskyddslag, är kravet på att nötkreatur ska vistas på bete under sommartid (undantaget tjurar). En del av producenterna stickprovkontrolleras därför för att kontrollera att djuren släpps ut på bete. Konsumenterna vill se ett öppet svenskt landskap med betande djur. I ett flertal undersökningar där enskilda personer tillfrågats om vilken slags natur de uppskattar mest, har ängs- och hagmarker hamnat mycket högt, om inte först. Betesregeln är en röd regel, dvs. en kritisk punkt. Det innebär att regeln alltid måste uppfyllas för att man ska få leverera IP SIGILL-certifierad mjölk och för att få producera IP SIGILL-certifierat nötkött. Med denna text vill vi påminna om de fördelar som betet ger för alla nötkreatur, men även visa på de risker som finns och hur man i praktiken får till en lyckad betesdrift. Foto: Ola Jennersten Betets fördelar Bete är billigt foder Betet är en utmärkt resurs för att få tillgång till ett högvärdigt foder som är lättsmält och smakligt. Betet är det billigaste fodret som kan produceras på gården. Om en stor del av tillväxten kan ske på bete har man vunnit mycket. Det är påvisat i ett flertal undersökningar att kors möjlighet till bete och motion, även vid långa avstånd, inte påverkar mjölkavkastningen. Det kan löna sig att lägga tid på betesskötsel. Från ett välskött och välgödslat gräsbete på åkermark uppgår vid ca 5 avbetningar bruttoavkastningen till ca 6,5 ton ts per ha. Bruttoavkastningen på ogödslade marker varierar mellan 800 kg till 5 000 kg ts/ha. Sigill Kvalitetssystem AB 105 33 Stockholm 1

Motion är bra för kors hälsa Kor som ges tillfälle att beta motionerar och får därför bättre hälsa än stillastående kor, räknat i förekomst av sjukdomstillfällen. Särskilt gäller detta för acetonemi (ämnesomsättningssjukdom i samband med t.ex. kalvning), mastit, spentramp och benhälsa. Motion bidrar till att lederna smörjs och kor som fått motionera visar betydligt mindre tveksamhet när de ska lägga sig. Muskelaktivitet ökar blodcirkulationen och därmed ökar också den syreupptagande förmågan. En ökad hjärtkapacitet är också till nytta för att bättre klara av kalvning och omställningen efter kalvningen till en hög mjölkproduktion. Tomhållningen underlättar hygienisk djurhållning När korna är ute på bete finns det tillfälle att rengöra hela djurstallet. En totalrengöring av stallet hindrar tillväxt av bakterier och parasiter samtidigt som gömslen där skadedjur gärna trivs kan tas bort. Principen allt in, allt ut är en bra metod. Betande djur bidrar till biologisk mångfald Djur som betar håller markerna öppna. När djuren betar, trampar och gödslar markerna skapas förutsättningar för artrikedom. Hävden medför att många arter får samsas på en liten yta, det bildas en mångfald av arter. Vad säger lagen? Beteskravet i IP SIGILL Mjölk överensstämmer med Svensk lagstiftning i huvudsak. Däremot ger inte Svenskt Sigill möjligheter till dispens utifrån om det är möjligt att anordna bete eller inte. Beteskravet gäller för alla. Följande paragrafer från djurskyddslagen L100 (SJVFS 2010:15) är direkt tillämpbara i Svenskt Sigill. 25 Nötkreatur som hålls för mjölkproduktion ska anses hållna på bete om de varje dygn kommer ut på bete och har tillgång till betesmarken under minst 6 timmar. Andra nötkreatur med krav på bete eller annan utevistelse ska vistas ute hela dygnet. 26 Nötkreatur ska i enligt med 10 11 djurskyddsförordningen hållas på bete eller ges tillfälle att vistas ute under en sammanhängande tidsperiod som infaller under perioden 1 maj 15 oktober enligt följande: 1. Blekinge, Skåne och Hallands län minst 4 månader, 2. Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Västra Götalands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län minst 3 månader, 3 Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län minst 2 månader. 27 Nötkreatur får utan hinder av 25-26 hållas inne hela dygn eller delar av dygn i följande fall: 1. Om det är nödvändigt för att skydda djuren vid onormala väderleksförhållanden, 2. Om det är nödvändigt för att skydda marken från skador vid onormala väderleksförhållande,, 3. Om det är nödvändigt för att skydda djur mot allvarliga insektsangrepp, 4. Om det finns en omedelbar fara för rovdjursangrepp som rimligen inte kan undanröjas på annat sätt, 5. Om djuren är anmälda för slakt och ska slaktas före den 15 juni, 6. Kvigor för seminering under högst 30 dygn, förutsatt att betesperiodens sammanlagda längd minst motsvarar den tid som framgår av 26, eller 7. Om djuren måste skötas, vårdas eller behandlas på ett sätt som inte är lämpligt utomhus. Om djur hålls inne hela dygn i enlighet med någon av ovanstående punkter ska detta journalföras. Sigill Kvalitetssystem AB 105 33 Stockholm 2

Med hållna på bete menas att djuren ska vara på bete. Det räcker inte alltid med att öppna dörrarna och erbjuda bete. Som djurägare ansvarar man för att djuren verkligen kommer ut. Parasiter på bete Förstagångsbetande kalvar och ungdjur har störst risk för att drabbas av parasitskador. De saknar immunitet och kommer därför att producera stora mängder ägg. De vanligaste parasiterna som kan ställa till med problem på betet är rundmaskarna; löpmagsmask, lungmask och tunntarmsmask. Det vanligaste symtomet: sämre tillväxt, är också det svåraste att se. Diarré, hosta, eller allmänt sämre kondition kan vara andra symptom på parasitangrepp. Rundmaskarna lever i betesdjurets löpmage och tarm där de lägger sina ägg. Larverna som utvecklas i två stadier på betet är mycket motståndskraftiga och har en förmåga att övervintra i gräset oavsett klimatzon. Lungmasken kräver ett milt klimat och det är vanligast att smittan förs in i Sverige via köp av infekterade livdjur, eller genom äldre djur som inte visar symtom. Dessa tysta smittspridare har blivit allt vanligare och ger ofta problem i slutet av betessäsongen. Nya studier har visat att rådjur eller älgar inte sprider nötkreaturens maskar. Vissa arter av Koccidier (encelliga parasiter) har också en förmåga att övervintra i Sverige. Dessa kan ge upphov till sjukdomen koccidios som ger vattnig diarré. Stora leverflundran kan drabba djur som går på sanka beten eller på marker som översvämmas. Parasittrycket på betet förändras under säsongen och därför är betesplanering ett viktigt verktyg för att få en lyckad betesdrift. Smitta från övervintrade larver i gräset är högst i början av säsongen. Larverna kan sen tas upp av betande nötkreatur och kan utvecklas till äggproducerande maskar på ca 3 veckor. En ny generation parasiter kommer sedan ut som ägg med träcken. Ny larvsmitta sprids i gräset och smittan ökar successivt under hela sommaren. (Se bild nedan.) Antalet ägg, som sedan sprids med träcken, beror av om de betande djuren är immuna eller inte. Det är därför bäst att spara det renaste betet till ungdjuren. Sigill Kvalitetssystem AB 105 33 Stockholm 3

Bild: Illustration över hur betessmittan utvecklas under betesperioden. Smitta från övervintrande larver sjunker under våren men smitta från utvecklade larver ökar från och med försommaren. Totalt sett finns det störst mängd maskägg under juni och halva juli. (Bildkälla, SJV- folder, Parasiter hos nötkreatur och får, 2005.) Tips för att lyckas med betet betesplaner Det vanligaste problemet i Sverige är att vi har för dålig balans mellan betestillgång och djurantal dvs.: fel betestryck. Det finns stora möjligheter att förbättra utbytet med hjälp av olika tidpunkter för betessläpp och växtnäringsförhållanden. Många gånger kan man släppa ut vissa djur innan åkrarna torkat och vårbruket kommer igång, särskilt på permanenta gräsvallar. Äldre djur som ofta är immuna mot parasiterna kan släppas ut på äldre beten för att rengöra dvs. äta upp den övervintrande smittan. Efter ett par veckor kan sedan betesdebutanterna släppas ut på samma mark. Betets utvecklingsstadium är den viktigaste faktorn för innehållet av omsättbar energi. Vissa arter har ett något högre energiinnehåll (t.ex. ängssvingel, timotej och ängsgröe), men då de omsätts olika snabbt i mag- tarm kanalen så ska detta inte likställas med högre kvalitet. Många tillämpar rotationsbete vilket är bra. Då kan man t.ex. kombinera bete på naturbetesmarker med bete av vallar efter hö- eller ensilageskörd. Man bör då låta betet vila ca 2 veckor mellan avbetningarna. Specifika tips för olika djur Att utnyttja olika djurs behov av bete kallas framförbetning. Det är en effektiv metod men den kräver en del planering. Nedan beskrivs specifika råd beroende på djurtyp. Mjölkkor Sigill Kvalitetssystem AB 105 33 Stockholm 4

Inte ens bästa betet räcker i regel till mjölkkorna utan att extra utfodring krävs. Rotationsbete på åkermark tillämpas ofta. Sinlagda kor kan användas för att reducera riskerna för parasitangrepp hos ungdjur genom att gå och städa på mindre produktiv betesmark. Kvigor Rekryteringskvigor är väl lämpade för att beta på naturbetesmarker. Den dagliga tillsynen är viktig och även byten av fållor om betet blir otillräckligt. Kvigor är kända för att växa dåligt under betesperioden vilket ofta kan bero på att de glöms bort. Att anpassa arealen till säsong och årsmån är viktigt då kvigor som växer dåligt på bete kan få en sämre inkalvning. Ett dåligt bete kan sedan kräva mer vinterfoder. Att anpassa beläggningen efter beteskvalitén kan därför vara en god investering. Avvanda kalvar Kalvarna bör helst beta på en vall med låg förekomst av parasiter, till exempel föregående års slåttervall, vall som är betad av ett annat djurslag eller vallåterväxt. Även vall som är betad av kor föregående år kan ha ett relativt lågt parasittryck. Om man skjuter upp betessläpp för de yngre djuren till efter midsommar är risken för parasitangrepp mindre, på grund av mindre larvsmitta i gräset. Larvsmittan ökar sedan igen successivt under hela sommaren. Små kalvar som inte diar, bör inte släppas på bete. De kräver tillskottsfoder. En undre åldersgräns ligger på ca 5 mån. Dikor med kalvar Dikalvar är inte lika känsliga för parasiter eftersom de lever till största delen på modersmjölk och bara betar små mängder gräs. Dessa kalvar kommer successivt att bygga upp en naturlig immunitet och erfarenheter visar att mag- eller tarmparasiter inte är något större problem i dikalvsuppfödning. På försommaren, när dikorna ska beta för att täcka både underhåll och mjölkproduktion, är det lämpligt med en beläggning med ca 3 dikor med kalvar per ha, på måttligt gödslade marker. Observera att detta bara är ett riktvärde och att stora regionala skillnader kan förekomma. För att utöka betet under säsongen kan man skörda delar av betesmarken under sommaren och/eller beta återväxten. När kalvarna så småningom dricker mindre mjölk sjunker också kons foderbehov och hon kan med ett fortsatt bra bete bygga upp en liten reserv inför vintern. Reserven kan vara till stor fördel, vilket är särskilt viktigt för köttraser eller köttraskorsningar. När betet mot hösten börjar bli av ännu sämre kvalitet kan det vara lämpligt att djur med stort inslag av mjölkras stallas in då dessa är kända för att tappa mycket hull vid sent bete. Foto: Sofia Strandberg Kalvarna behöver ökad mängd bete under säsongen. 3-4 veckor före avvänjning bör de få ett tillskott av spannmålskross och efter installning fri tillgång till hö och 1-2 kg kraftfoder. Låt därför inte kalvarna gå kvar på betet för länge. Sigill Kvalitetssystem AB 105 33 Stockholm 5

Tjurar Lagen om att alla djur ska gå på bete sommartid undantar tjurar på grund av att det kan vara riskfyllt att hantera dessa. Många menar att fördelarna överväger om man har bra stängsel och har respekt för djuren i hanteringen. Stutar Stutar lämpar sig väl till betesuppfödning. Övrigt Alla djur ska ha fri tillgång till salt, mineraler och rent vatten. Ta dig tid att titta på djuren ordentligt vid den dagliga tillsynen för att på så vis upptäcka eventuell sjukdom vid ett tidigt stadium. Tänk på att den dagliga tillsynen också är viktig för att djuren ska vänja sig vid människor. Om djuren är vana att hanteras under betesperioden underlättas också senare hantering. Om nötkreatur blir stressade vid slaktleverans riskerar också köttet att bli osmakligt. Under en vecka före slakt kan stress t.ex. omgrupperingar som gör att ny rangordning måste befästas eller förflyttningar av djur, orsaka kvalitetsfel i köttet (Dark Firm Dry, DFD). Detta är något att tänka på särskilt för den som är mån om köttets produktkvalitet. Vill du läsa mer om bete och betesplanering rekommenderar vi: Bete och betesdjur utgiven av Jordbruksverket 2001, Behöver mjölkkor motion, SLU Faktablad nr 11, 1994, Bekämpning av parasiter hos nötkreatur och får på bete, Jordbruksverkets Jordbruksinformation 3, 1998, Nötkreatur på bete, Jordbruksinformation 2006. Bete Praktiska lösningar och management, En skrift från avdelningen Mjölkföretagande, Svensk Mjölk 2008. Sigill Kvalitetssystem AB 105 33 Stockholm 6