LABORATIONSHANDLEDNING DROGMIKROSKOPERING PERMANENTA PREPARAT

Relevanta dokument
DROGIDENTIFIERING. av Gunnar Samuelsson

BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad

Växtmorfologi. Epigyn / hypogyn. Kompletterande bilder A5/R3 vt Frukttyper. Blomställningar. Anders Backlund

Lignum & Cortex. lignum ved, wood. ...dikotyledon, vedartad stjälk. ...dikotyledon, örtartad stjälk. Anders Backlund A5 & R p.

Växter. Biologi 1 Biologi 2

blå blomma öga sko kylskåp blomma bil kuvert ljus blus flagga boll bälte kök hus jacka Vit / Vitt Svart / Svart Röd / Rött Grön / Grönt

Droger 1. Radix, rhizoma, lignum och cortex. Rot, jordstam, ved och bark Root, rhizome, wood and bark. Dept. of Medicinal Chemistry

Folium - övning. Aetheroleum, oleum, latex och resinum. Eteriska oljor, oljor, mjölksaft och harts Volatile oils, oils, latex, and resins

Droger 2. Folium, flos, fructus och semen. Blad, blommor, frukter och frön Leaves, flowers, fruits and seeds. Dept. of Medicinal Chemistry

Svenska träslag Ask Avenbok

Växtfysiologi VT 2013

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot

OPTIK läran om ljuset

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

VÄXTERNAS BYGGNAD OCH LEVNADSSÄTT VÄXTFYSIOLOGI

H 301 Vilda Bär. Litteratur: FHS 1981 Nr. 4 av Frithiof Billström.

Officinalis - apotekarros Aimable Ami Tuscany Superb

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

FRUKTER TILL BARNENS DESSERTBORD

STOCKHOLMS UNIVERSITET BIG VÄXTFYSIOLOGI (BL2016 och BL3005)

Optik. Läran om ljuset

PROV I Kärlväxters struktur och funktion för Biologi 40p

Mikrovärlden ger förståelse för evolutionen

SOFT COTTON MINI BOMULL E I

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Havsnejonöga. Petromyzon marinus. Längd: max 1 m, vikt: max 2,5 kg

Tentamen i växtfysiologi 5 juni 2008 för Biogeo,

Fåll upptill. Fåll nedtill

BATMAN. Fyll kroppen med vadd. Varv 30: 1 fm, 2 fm tills (12) Varv 31: 2 fm tills Klipp av tråden och sy ihop hålet, fäst. Armar (virka 2 stycken)

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

Kurs i oljemåleri Medborgarskolan

91298 SOFT COTTON MINI BOMULL E C

Schema för BL3005 Växtfysiologi 6hp, VT 2017

Instuderingsfrågor extra allt

Schema för BL3005 Växtfysiologi 6hp, VT 2018

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det

Tenta Växtfysiologi (BL2016)

Vad gör växten med vattnet?

1. Det första du behöver göra är att bekanta dig med pennan. Börja med att träna på är att trycka olika hårt med pennan.

Tanden i sitt sammanhang

BYGG DITT EGET FLASKSKEPP SANDKILEN

H 293 Medeltida Bokmåleri.

Stockholms universitet Version: Schema för Växtfysiologi 6hp VT Namn Kod Rum Tel. epost

En liten krysslista för stora och små

Facit till Textilslöjd 2 Arbetsbok

21 Hägg - Prunus padus

1. Vart är trattkantarellen mindre vanlig? 2. Hur växer trattkantarellen? 3. Hur ser den ut?

Träslag. Tall. Björk

Optisk bänk En Virtuell Applet Laboration

Resultat av Emma Berndtsson

Brista i Norrsunda socken

Katrinetorp. Byggnadsantikvarisk dokumentation. Dokumentation av tapeter och väggmålning

Nordic Knights. Så du vill sy dig en 15kvm stor paviljong?

EUSO 2014 Biologidel

Instruktion G-vagn v. 0.1 Sida 1 av 6

Belysning sida 1. Hur mycket ljus får vi från solen?

/Bengt Nylén. Trix Ub

Geometrisk optik. Laboration

Ett enkelt Kalkylexempel - Fruktaffären

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Kartor med den nya kartnormen tas i bruk från och med början av 2018 ISOM2017. Sammandrag av de märkvärdigaste förändringarna och förnyelserna

Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin

15-04 SOFT COTTON AMIGURUMI HALLOWEENDOCKOR A. VAMPYR, B. HÄXA MED KVAST, C. SPÖKE & D. PUMPA

Research. Erikdalsbadets utomhusbad i Stockholm

91300 SOFT COTTON A K I J H B D E F C G

Prov i Organismbiologi botanik. MoBi-linjen

Radix, Rhizoma & Tuber

Inspirationshäfte Vinter Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn

Rapport - Kompetensutveckling av mikroskopanalys av jord- och vattenfunna arkeologiska textilier - Kerstin Ljungkvist

Praktiskt arbete i grupp (45 min) Avslutande individuell del (30 min)

Geometrisk optik. Laboration FAFF25/FAFA60 Fotonik 2017

Smide vid Skänninge medeltida hospital

15-04 SOFT COTTON B A C D

PARMAX DENTALPRODUKTER

Järnfynd från Fyllinge

2. Ta ett bett av äpplet. 4. Fortsätt på samma sätt. X2 5. Avsluta med att du. 1. Rita av ett äpple. 3. Rita av den nya formen. Äpplet och bananen

PÄLSVÅRDS OCH TRIMNINGSHÄFTE FÖR NORFOLKTERRIER

Sandra Österling. Examensarberte Keramikkonst Kandidatnivå 2014 Högskolan för Design och konsthantverk

Orientering - Teori. Björn Johansson

Wirevira en cabochon Vilka verktyg behövs? Rundtång Flacktång, rak Flacktång, spets Avbitartång eller plåtsax Smalt litet dorn, träpinne eller rund pe

Byggsats. Elektromekanik/Mekatronik L08-1 ELMILJÖ MODERN

Fältprotokoll provgropsgrävning Gusums fd bruk Provgropsgrävning SGI / 27

Byggsats Radio med förstärkare Art.nr: 99409

Grillning med lammtema

Schema för BL2016 Växtfysiologi 6hp, HT 2016

Med jod: 1. Man häller jod på/i varan. 2. Om varan påverkas (blir svart) så visar det att varan innehåller stärkelse.

Liten Satin Danska: Lille Satin Finska: pieni satiini

Botanik 1. Föreläsning Johan Edqvist

Blommor och fjärilar. Inspiration med härliga färger!

REGIONFINAL 2017 LAGEN

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Min matematikordlista

Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började

Trädgårdscentrum AB. Grafisk profil

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom

Växtpärm Rhododendron

Älskade Pelargoner...

SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen

Det är skönt med tunnbad! 1

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1

Transkript:

LABORATIONSHANDLEDNING DROGMIKROSKOPERING Laborationsredogörelse sker muntligen genom redovisning av utav handledaren anvisade prov. Observera att laborationshandledning och drogidentifieringstexten (av Gunnar Samuelsson, modifierad av Anders Backlund) bör läsas innan laborationen. Medtag och använd labrock, och vid beredning av fluoroglucininfärgning även glasögon! PERMANENTA PREPARAT Nedanstående beskrivningar är avsedda att fungera som handledning vid mikroskoperande av de permanenta preparat som varje labgrupp tilldelats. Vid arbetet med de permanenta preparaten uppmuntras ni att ägna god tid åt att orientera er i preparatet, samt att sträva efter att identifiera och lära er känna igen de olika strukturer ni finner för att sedan lättare kunna förstå vad drogpulverpreparaten innehåller. 1. Dicotyledonstjälk, tvärsnitt Dicot stalk, transverse section I tvärsnittet av denna karakteristiska och mycket unga stjälk från en dikotyledon kan man se hur en ordnad ring av kärlsträngar med xylem och floem ligger innanför den småcelliga barken. Då stjälken är så ung har ännu inte den vaskulära cylindern, stelen, utvecklats helt utan kärlsträngarna ligger ännu i separata stråk. En mångfald glandelhår kan ses som röda utskott från barken. I stjälkens mitt ser vi ett odifferentierat parenkym. 37

2. Ginko-stam, tvärsnitt Ginkgo stem, transverse section kambium I tvärsnittet av denna förvedade stam från en gymnosperm kan man se hur en utvecklad vaskulär cylinder, stele, med xylem (brun-rött) och floem (blått) ligger innanför den småcelliga barken. I gränsen mellan dessa finner vi ett några celler tjockt lager av små fyrkantiga och tillplattade celler, det så kallade kambiet. Innanför den yttre delen av barken ses också en mångfald kristaller, både druser sammansatta av många små kalciumoxalat-kristaller som grå-gröna svårfokuserade och taggiga bollar och enstaka större så kallade enkelkristaller. Vidare kan ett antal hartsgångar ses i tvärsnitt med kraftigt infärgade svarta hartsrester. I stammens centrala del ser vi en brun-röd ved bestående av lignin-inlagrat xylem, genomskuret av radiella s.k. strålar vilka ses som smala stråk av blå-gröna celler. 38

3. Monocotyledonstjälk, tvärsnitt (samma preparat som dikotledonstjälken) Monocot stem, transverse section I tvärsnittet av denna karakteristiska stjälk från en monokotyledon kan man se hur kärlsträngarna ligger oordnade, utspridda i stjälkens parkenkym (grundvävnad). I varje kärlsträng ser vi tydliga och välutvecklat xylem och floem omgivet att en förstärkt skida. Xylemet färgas rött på grund av sina kraftigt förstärkta väggar, under det att floemet med sina mycket mindre kärl utan förstärkningar blir blåaktiga. Ytterst ses en tunn men tät, mörkfärgad, bark. 39

4. Stenceller från Pyrus, päron Stone cells from Pyrus, pear I denna vävnad från frukten av Pyrus, päron, ses tydligt karakteristiska stenceller med mycket tjocka och kraftiga väggar som rödfärgas starkt av fluoroglucin. I stencellernas centrala delar kan en kvarvarande cellhåla, lumen, ses som en ljusare punkt. 40

5. Oljeceller i tvärsnitt av pericarpium från Citrus-frukt Oil cells in transverse section of pericarpium of fruit from Citrus I tvärsnittet av fruktväggen, pericarpium, från denna Citrus-frukt kan de stora ihåliga och karakteristiska oljecellerna ses. Dessa utgör ett dominerande inslag i Citrus-fruktens exocarpium som ibland industriellt kallas för flavelo det gula och innehåller de kommersiellt viktiga eteriska oljorna. Innuti dessa oljeceller ses rester av deras tidigare innehåll, samt delvis nedbrutna och sammanpressade cellrester som bildar insidan av håligheterna. Längst ut ses fruktväggens yttersta cell-lager epidermis motsvarande samma skikt hos ett blad, täckt av en vaxhinna som delvis bevarats i preparatet. 41

6. Tvärsnitt av Atropa-blad Cross-section of leaf from Atropa I tvärsnittet av detta blad från Atropa belladonna kan man se en tydlig kärlsträng, en s.k. bladnerv, med xylem och floem och kraftiga förstärkningar på ovan- och undersidan. På vardera sidan i bladskivan ses epidermis ovan och under, ett tydligt pallisadparenkym, ett aerenkym, och rikligt med klyvöppningar framförallt på bladets undersida. I vävnaden ses också stora runda, grå celler fyllda med så kallad kristallsand vilka är mycket svåra att fokusera. I bladskivan kan också ledningsvävnad i längdsnitt förekomma. Svagt rödfärgade delar av bladets hårbeklädnad kan ses vid eller nära epidermis. 42

7. Tvärsnitt av blad från Galanthus, snödroppe, en monocotyledon Cross section of leaf from Galanthus, a monocotyledon I detta tvärsnitt av ett blad från Galanthus, snödroppe, som är en monokotyledon kan man se en annorlunda typ av organisation jämfört med bladet från dikotyledonen Atropa i det förra preparatet. Ledningsvävnaden är mindre tydlig, ordnad i flera tunnare parallella stråk eller nerver. Ett särpräglat drag är de stora luftfyllda kanalerna som ger bladen hos snödroppen deras kraftiga tvärsnitt och känslan av mjuk och fjädrande vävnad. Ytterst ett distinkt epidermis av små tätt sammanfogade celler. 43

8. Tuber av Solanum, potatis, tvärsnitt Tuber of Solanum, potato, in transverse section I detta preparat kan man se den näringsupplagrande vävnaden i en tuber. En lucker vävnad av stora celler, många med ett innehåll av stärkelsekorn som färgats röda i preparatet. Stärkelsekornen i tubrer från Solanum anläggs som ett litet korn vilket byggs på med lager efter lager. Detta ger den rundade formen och tydligt strierade strukturen hos stärkelsekornen från Solanum, vilket skiljer dem från exempelvis stärkelsekornen hos Oryza, ris. Ljusbrytningsfenomen brukar göra att det ursprungliga lilla kornet syns som en svart prick i kornet, ofta benämd hilum öga. 44

DROGPULVER Nedanstående beskrivningar är avsedda att fungera som handledning vid mikroskoperande av de åtta drogpulver som varje labgrupp tilldelats. Observera att bildmaterialen kan vara sammansatta från flera källor och ibland visa samma strukturer på något olika sätt. Av de olika karakteristika som nämns kan det ibland vara svårt att se samtliga, men de markerade med en * är de mest karakteristiska. Innan ni påbörjar arbetet med drogpulvren återlämna de permanenta preparaten! Vid arbetet med drogpulvren uppmuntras ni att ägna god tid åt beredandet av preparat. Förutom vatten finns färgreagenser att tillgå, jod-jodkalium för påvisande av stärkelse och fluoroglucin för infärgning av förvedade delar. Planera preparaten och bedöm vilka infärgningar som kan vara relevanta och motivera varför. 9 & 10. Stärkelse, Starch, Amylum Vetestärkelse, Tritici amylum Potatisstärkelse, Solani amylum Lägg märke till skillnaderna i storlek och form hos dessa två typer av stärkelse, och jämför dem också med de små kornen av stärkelse som ni ser i några av de andra proverna. I potatisstärkelsen ses en relativt tydlig striering* till följd av att stärkelsekornen byggts upp i lager liknande årsringarna hos ett träd. Dessa syns tydligare vid infärgning med jod. I risstärkelsen är kornen mer homogena. 45...ovan ses ett exempel på en syntetisk fiber från en röd tröja!

11. Kinabark, Cinchona cortex, Cinchona spp. a b c d a. Svagt röd-bruna parenkymceller och gråaktiga celler med kristallsand; vanliga och karakteristiska. b. Långa fibrer* och bitar av trasiga fibrer, svagt gulaktiga; väldigt vanliga och karakteristiska. c. Små, runda eller ovala stärkelsekorn från parenkymcellerna; mindre vanliga och ett mindre karakteristiskt element d. Delar av röd-brunt parenkym; vanligt* OBS! Kalciumoxalat får inte förekomma som druser eller enkelkristaller, ej heller får stenceller eller kärl förekomma. 46

12. Kanelbark, Cinnamomum cortex, Cinnamomum zeylanicum a d f b c e a. Celler från märgstrålarna med små nålformade kristaller (rafider), brunaktigt; vanliga och karakteristiska element. b. Fibrer* och delar av trasiga fibrer, gulaktiga; väldigt vanliga och karakteristiska. c. Stenceller (sklerider) *, svagt gulaktiga med tjocka väggar; mycket vanliga och karakteristiska. d. Celler från bark-parenkym med små, nålformade kristaller och enstaka sekretceller med eterisk olja, gulaktiga; vanliga och karakteristiska. e. Celler från bark-parenkym, stärkelseinnehållande; vanliga men mindre karakteristiska element. f. Stärkelsekorn; vanliga men mindra karakteristiska. OBS! Hår får inte förekomma 47

13. Kräkrot, Ipecacuanha radix, Cephaelis acuminata a. Delar av korkvävnad, brunaktigt; ej vanligt och mindre karakteristiskt. b. Stärkelsekorn; vanliga och karakteristiska. c. Kalciumoxalat nålformad (rafider) *; vanligt förekommande och karakteristiska element. d. Bitar av ved; vanliga men mindre karakteristiska. e. Parenkym-celler med rafidbuntar; mycket vanliga och karakteristiska. OBS! Stenceller och kalciumoxalat i form av druser eller enkelkristaller får inte förekomma. 48

14. Lakritsrot, Liquiritiae radix, Glycyrrhiza glabra a) Kalciumoxalat i form av enkelkristaller*, samlade i kristallkammarceller*; väldigt vanliga och karakteristiska. b) Biter av veden med kristallkammarceller och gulaktiga fibrer; mycket vanliga och mycket karakteristiska. c) Bitar av trasiga fibrer; vanliga men mindre karakteristiska. d) Gulaktiga bitar av trasiga kärl; vanliga och karakteristiska. e) Stärkelsekorn; mycket vanliga men inte särskilt karakteristiska. f) Bitar av parenkymvävnad; mycket vanliga men inte karakteristiska. OBS! Hår, stenceller, druser eller kristallsand får ej förekomma. 49

15. Belladonna-blad, Belladonnae folium, Atropa belladonna a) En bit av ett blad i tvärsnitt, med parenkymceller och celler med kristallsand*; vanliga; celler med kristallsand är ett mycket karakteristiskt element. b) En bladbit med parenkymceller, kärl och kristallsand; vanliga och mycket karakteristiska. c) En bit bladepidermis, stomata med 3-5 biceller (anomocytiska) *; vanliga och karakteristiska. d) Körtelhår; ovanliga men karakteristiska. e) En bit av bladet i låg förstoring, celler med kristallsand (jfr. b) OBS! Stärkelse och stenceller får ej förekomma. 50

16. Senna-blad, Sennae folium, Cassia senna a) Bladfragment i tvärsnitt. b) Bitar av bladets yta med epidermisceller, hår, stomata; vanliga och karakteristiska. c) Kalciumoxalatkristaller i form av druser; karakteristiska. d) Encelliga, böjda senna-hår *; vanliga och mycket karakteristiska. e) Slemcell; mindre vanligt förekommande. f) Bitar av fibrer med kristallkammarceller; vanliga och karakteristiska. g) Epidermis med stomata*, 2-4 biceller (paracytiska) och hår; karakteristiskt. h) Enkelkristaller. 51