Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar



Relevanta dokument
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Maskinkoncept Maltkorn En etableringstävling mellan fyra redskapstillverkare

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst

FÄLTKORT 2003 OS3-926A E D010

Fortsatt varierande kväveupptag

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Liten mineralisering denna vecka

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Oväntat högt kväveupptag

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Tillskottsbevattning till höstvete

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Försöket är utlagt för att skapa en förståelse

Markpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel

Täckdikning en viktig och lönsam investering

DATUM MÄNGD KG/HA N P K

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Sista mätningen för den här säsongen

Gödsling med svavel och kalium till lusern

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Etablering och snigelförsök

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Lägre upptag i nollrutorna igen

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

JORDBEARBETNING. Jordbearbetningssystem

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Försöksplatser: Ströö Gård (Färlöv), Vansbro (Tommarp), Lugnadal (Marieholm), Kristinebergs Gård (Eslöv), Krageholm (Ystad).

NPK till korn. Flera olika faktorer påverkar skörd och kvalitet! Gunilla Frostgård 2012

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

R E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Sortanpassad kvävegödsling

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter Examensarbete av Annika Nilsson

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Nordic Field Trial System Version:

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps

DATUM MÄNGD KG/HA N P K

Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport

Plöjningsfritt till sockerbetor går det?

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Säker etablering av ekologiska höstoljeväxter

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

Fosfor till stråsäd. SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

odlingssystem i höstvete

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Varmt väder har gett ökat upptag

Fröbehandling - inverkan på etablering och skörd 2000

R E S U L T A T 2014 OS M S001

Tabell 1. Makronäringsinnehåll i grönmassan av åkerböna vid begynnande blomning på fyra försöksplatser med olika behandlingar av svaveltillförsel

Markens mineralisering högre än normalt

Västerås NPK-stege i vårkorn

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Syra till gödsel sparar kväve

Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Transkript:

Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem Demonstrationsodling Bakgrund David Kästel Mats Engquist Projektfinansiärer Jordbruksverket Väderstadsverken Jordbearbetningen har en stor betydelse för andelen finjord i såbädden. Andelen finjord i såbädden och fröplaceringen har stor betydelse för snabbheten och jämnheten i uppkomsten. Det verkar finnas en korrelation mellan snabb och jämn etablering och rotutveckling i beståndet. Det finns en tydlig koppling mellan beståndsetablering, uppkomst och skörd och kväveutnyttjande. Förutsättningar Gårdarna Lerjord (helst mellanlera) Ingen stallgödsel Ingen vall Förfrukt stråsäd Plöjningsfritt Skall odla maltkorn extra harvat Västerås S

Nederbörd på gårdarna Markdata Maj-1 Aug Vecka 1 Vecka 2 Under maj månad Totalt under säsong 8 14 57 19 13 3 45 192 25 78 25 18 37 185 4 4 22 199 8 17 57 19 2 1 49 191 Västerås V 19 13 79 23 Medel 7 13 53 198 Medeltal för området 1961-199 (SMHI) 3 mm 175 mm Gård Vissningsgräns Ler Mjäla Mo Sand Mull Jordart 19,2 5,7 15,6 8,6,5 3,3 mmhsl 18,6 51 12,5 11 1 3 nmhsl 2,5 58 15,5 5,5,5 4 mmhsl 18,5 5,5 18 6,4,4 2,1 nmhsl 18 49 15,5 12,2,5 3 nmhsl 16,5 49 11,5 11,5 2,5 3 nmhsl 2 48 13,5 12 1 5 mmhsl Västerås V 19,8 52 14 1,5 4 mmhsl Provnr Län ph P-AL Kl K-AL Kl Mg-AL K/Mg Ca-AL C 6,9 7,8 III 19,9 IV 35,7,6 427 C 6,8 6,9 III 43,5 V 42,6 1, 341 U 6,9 6,3 III 22,7 IV 57,9,4 369 C 6,6 6,5 III 2,3 IV 22,,9 354 C 6,6 4,6 III 14,2 III 26,6,5 394 C 6,5 6, III 26,3 IV 3,4,9 395 C 5,9 7, III 24,6 IV 26,4,9 241 Västerås V U 6,3 3,6 II 24,5 IV 43,9,6 28 Bearbetningsbottens jämnhet Bearbetningsbottens nivåskillnad Skillnaden är,6 cm 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Västerås V Medel 3,1 2,5 Extra havrning

Finjordsfördelning Finjordsfördelning Andel finjord (<5 mm) i såbäddens lager samt medeltal för hela såbädden 1 9 8 7 6 5 4 Extra harvning 3 2 1 Lager 1 Lager 2 Lager 3 Medel Vattenhalt i såbädd och vissningsgräns Vattenhalt i förhållande till vissningsgräns Vissningsgräns L1 L2 L3 Botten 19,2 12,6 7,1 4,4 14,3 Extra harv 19,2 11,7 8,1 4,4 13,5 18,6 14,8 13,4 9,9 1,4 Extra harv 18,6 14,2 13,4 1, 9,4 2,5 12,7 8,8 3,5 12,7 Extra harv 2,5 7,9 5,1 1,7 9,9 18,5 8,9 7,9 5,5 7,9 Extra harv 18,5 11,5 7,9 4,1 7,5 18, 12,6 7,9 1,8 1,7 Extra harv 18, 12,5 7,2 1,5 11,3 16,5 12,8 1,7 5,9 11,7 Extra harv 16,5 13,9 11,4 6,7 7,7 2, 9,5 2,7,6 6,9 Extra harv 2, 7,3 1,1 1,1 12, Västerås V 19,8 12,5 9,5 5,9 5,5 Extra harv 19,8 9,5 5, 1,2 6,4 Medel -12,1-8,5-4,5 1, Extra harv -11,1-7,4-3,6 9,7 Utsädesplacering (antal kärnor per lager) Lager 1 Lager 2 Lager 3 Nedskuret 7 22 Extra harvning 8 21 19 16 Extra harvning 1 22 12 1 13 19 Extra harvning 19 13 1 18 12 3 Extra harvning 4 25 3 3 3 5 24 Extra harvning 1 5 27 2 19 17 Extra harvning 1 16 21 3 32 Extra harvning 6 28 Västerås V 1 24 1 Extra harvning 2 14 Medel 3 13 18 Extra harvning 3 13 17

Fröplacering Fältgraderingar 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Fröplacering. Andel nedskurna kärnor per gård och medeltal behandling Västerås V Medel Planträkning 1 Planträkning 2 Axavräkning Egsk Planttäthet Bestånd Planttäthet Bestånd Axtäthet Bestockning Enhet Pl./m² % Pl./m² % Ax/m² Ax/plantor Beh. Extra Extra Extra Extra Extra Extra 27 23 72 7 249 273 86 95 661 733 2,65 2,69 243 268 69 76 282 287 8 82 516 57 1,83 1,99 241 25 74 76 265 273 81 83 36 45 1,36 1,48 4 55 12 16 22 228 64 66 73 63 3,19 2,64 253 35 79 95 33 347 85 98 675 771 2,23 2,22 18 191 47 5 288 285 76 75 565 699 1,96 2,45 129 179 37 51 343 323 98 93 637 69 1,86 1,89 Västerås V 237 276 68 79 297 289 85 83 52 575 1,75 1,99 Medel 191 216 57 64 281 288 82 84 58 621 2,1 2,17 Fröplacering normalt Fröplacering extra harv Skördevariationen Kväveutnyttjande 7 6 5 4 3 2 1 Extra harvning Västerås V 4943 4674 Medel 269 kg/ha 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Extra harvning Skördad mängd kväve i kärnan. Kväveutnyttjande i % av tillförd mängd N Västerås V Medel

Ekonomi Erfarenheter Skörd 14% Merskörd Harv Resultat Kostnad Kr/ha 5387 Extra harvning 5333-54 -3-377 533 Extra harvning 5731 428-3 312 253 Extra harvning 2873 37-3 229 5659 Extra harvning 5136-522 -3-147 4924 Extra harvning 515 227-3 24 4854 Extra harvning 4957 13-3 -153 4465 Extra harvning 458 115-3 -135 Västerås V 431 Västerås V Extra harvning 5782 148-3 1817 Medel 268 84 Maltkornspriset är 1,43 kr/kg (Lantmännens Pool 1 pris 21) Stor variation mellan gårdarna Se upp för djup harvning Sök såbäddsfukt viktigare än exakt sådjup i området Fröplacering med hänsyn till markfukt väldigt viktig för jämn och bra etablering. Grova såbäddar kan fungera mkt bra men observera odlingssäkerheten Ökad odlingssäkerhet motiverar bättre såbäddar Slutsatser Extra harvning har gett jämnare bearbetningsbotten (signifikant) och djupare såbädd (+,6 cm). Extra harvning har gett större andel finjord i såbädden (sign. skillnad i lager 2 och 3) Tendens att en bra etablering har positiv effekt på axtäthet (mindre spridning mellan gårdarna vid extra harvning) Tendens att fler anlagda ax har gett högre skörd och högre kväveutnyttjande. I medeltal av alla fält har extra harvning gett fler plantor, fler ax och en större skörd. Stora variationer mellan gårdarna. Extra harvning lönsamt vid maltkornspris 1,43 kr/kg, i vissa fall väldigt lönsamt.