DET EKONOMISKA KRETSLOPPET

DET EKONOMISKA KRETSLOPPET D R I F TSÄ K E R & KO ST N A D S E F F E K T I V B R Ä N N K A M M A R E F Ö R A L L A B E H OV! En kvalitetsprodukt från

TA VARA PÅ RESURSERNA! I många hundra år har hästen varit en energikälla för människor, i form av rå muskelkraft i jord och skogsbruk, men även som dragdjur. Vi har tagit hästen till hjälp då vi ville ha veden från skogen in till boningshuset för vår värme och energi. Idag är situationen lite annorlunda, vi värmer upp våra bostäder med el, olja, ved och biobränsle i form av fl is, pellets och torv. Vi är inte längre beroende av hästens överlägsna muskelstyrka för att forsla hem veden från skogen för att värma våra hem. Hästen används mer och mer i rekreationsoch sportsammanhang vilket både hästen och vi mår bättre av. Nu har vi på AB SWEBO Flis & Energi, tillsammans med Luleå tekniska Universitet, under fl era års tid utvecklat en brännkammare som gör att hästen ännu en gång kommer att till stor del stå för uppvärmningen och energin i våra fastigheter, en brännkammare som inte bara skonar miljön utan faktiskt hjälper den på traven. Det som egentligen inte är möjligt är nu möjligt! SWEBO BIOTHERM är en förbränningskammare som utvinner energi från hästspillning, något som tills nu inte varit miljömässigt möjligt. Hästspillningen och strömaterialet från hästboxarna eller spiltorna blandas och eldas som vilket vanligt biobränsle som helst i vår brännkammare ända upp till en fuktighetsgrad av max 50%. Med den höga verkningsgraden som Swebo Biotherm arbetar med och tack vare den unika förbränningskonstruktionen är den det mest miljövänliga och effektiva uppvärmningsalternativet i sitt slag, både driftmässigt och ekonomiskt. Swebo Biotherm är ett resultat av ett mångårigt forsknings och utvecklingsprojekt och har som så många andra av SWEBO:s produkter har satt sin prägel på energimarknaden. Det optimala kretsloppstänkandet Slutprodukten efter förbränning av hästspillning i Swebo Biotherm blir ett utmärkt gödsel. Ledande forskare och ingenjörer från Energi Tekniskt Centrum (ETC) i Piteå, vars expertis ligger inom askrelaterade problem, förbrännings- och förgasningsteknik samt processoptimering, har kommit fram till att man utifrån de höga halterna av fosfor och kalium bör återföra askan som gödslingsmedel till skog och mark. Trygghet-Kvalité-Funktion Det är några av de ledord som vi på Swebo Flis & Energi arbetar efter. Vi på Swebo har kompletta system för hästspillningseldning där både värmepanna och vårt storförråd Swebo S.M.S (Smart Module System) ingår. Helheten av en komplett levererad anläggning med Biotherm värmepanna och Swebo storförrådssystem gör Er investering till en trygg, ekonomisk och säker affär. Detta ger Er ett bekvämt och enkelt handhavande av bränslet och driften av anläggningen som ger Er tid över för annat! Swebo Flis & Energi utvecklar ett samarbete med en av Sveriges största kretsloppsföretag för säkring av logistik, bränslets kvalitet och tillförsel. Swebo Biotherm vänder sig i första hand till privatpersoner, företag och organisationer som har tillgång till hästar i sin omedelbara närhet, som till exempel ridskolor, stuterier och travtränare

TRYGGHET-KVALITÉ-FUNKTION Det är några av de ledord som vi på Swebo Flis & Energi arbetar efter. Vi på Swebo har kompletta system för hästspillningseldning där både värmepanna och vårt storförråd Swebo S.M.S (Smart Module System) ingår. Helheten av en komplett levererad anläggning med Biotherm värmepanna och Swebo storförrådssystem gör Er investering till en trygg, ekonomisk och säker affär. Detta ger Er ett bekvämt och enkelt handhavande av bränslet och driften av anläggningen som ger Er tid över för annat! Swebo Flis & Energi samarbetar med en av Sveriges största kretsloppsföretag för säkring av logistik, bränslets kvalitet och tillförsel.för mer info om Swebo S.M.S, se separat folder eller beställ den via www.swebo.com SEKUNDÄZON Den optimerade blandningen mellan luft och gas ger en mycket effektiv slutförbränning. BIOENERGIPANNA Swebo Biotherm är framtagen för att passa de fl esta på marknaden förekommande bioenergipannor. PRIMÄRZON Swebo Biotherm kan fås i singel eller dubbelmodul. PANNA PANNSOCKEL ASKUPPSAMLING Swebo Biotherm forslar, med hjälp av en matarskruv, ut restprodukter från förbränningen till en uppsamlingslåda, oftast placerad utomhus för enkel tömning. ASKMATARSKRUV Med en robust säkerställs en pålitlig automatisk asktömning från brännarna. SOTNINGSLUCKA Sotningsluckan på Arimax 500 är placerad i botten på sockelfronten för att underlätta underhåll.

BYGGNADSBESKRIVNING TIMRÅ RIDSTADION De tekniska specifi kationerna som presenteras här nedan är hämtade från Timrå Ridstadion. De visar hur de har löst placering och askhantering.

BYGGNADSBESKRIVNING TIMRÅ RIDSTADION De tekniska specifi kationerna som presenteras här nedan är hämtade från Timrå Ridstadion. De visar hur de har löst placering och askhantering.

BYGGNADSBESKRIVNING TIMRÅ RIDSTADION

TEKNISKA SPECIFIKATIONER VATTENKRETS / TIMRÅ RIDSTADION Panna TC1 PZ PI SÄV1 ÅS-KÄRL AVT SL AL1 AV1 TC5 TC6 AVT Ack 1 Ack 2 TC7 TC8 IV SV5 VVX TC3 AV1 TC2 SV1 FI AV1 SV2 P1 SV3 AV1 FI TC4 AV1 IV VATTENKRETS ALTERNATIV 1: Fördelar: En enda pump klarar laddning och urladdning av ackumulator. Lättare att programmera styrsystemet. Nackdel: Styrningen av framledningstemperaturen blir sämre. Ingen back-up pump (såvida inte en parpump installeras) Panna TC1 PZ PI SÄV1 ÅS-KÄRL AVT SL AL1 AV1 TC5 TC6 AV1 Ack 1 AcK 2 TC7 TC8 IV SV5 VVX TC3 AV1 TC2 SV1 P1 FI AV1 SV2 SV3 AV1 P2 FI TC4 AV1 VATTENKRETS ALTERNATIV 2: Fördel: Styrningen av framledningstemperaturen blir bättre, i och med att man får snabbare svar vid ändringar. Anledningen är att shunten (SV2) gör att man kan köra ett större fl öde genom pannan. Nackdelar: Ekonomin, pga två pumpar. Betydligt svårare att programmera styrsystemet (Många rattar att justera!!). Olika pumpar vid laddning och urladdning av ackumulator.

TEKNISKA SPECIFIKATIONER SWEBO BIOTHERM / BRÄNNKAMMARE Sekundärzon Primärzon Bränslebädd mot panna OPTIMAL FÖRBRÄNNING I TVÅ ZONER SWEBO Biotherm består av två separata zoner, primärzonen (A) där förbränningen av bränslet sker. Primärzonen fi nns som singel och dubbel brännkammare samt sekundärzonen (B) som är kopplad till pannan. Matning av bränsle sker bakifrån i primärzonen, in på bränslebädden, där tillsätts primärluft genom de sidomonterade primärluftskanalerna. Dessa kanaler har som uppgift att skapa och reglera ett optimalt förbränningsförhållande beroende på vilket bränsle som används. Beroende på vilken effekt som vill uppnås kan de två förbränningskammrarna i primärzonen användas separat eller gemensamt. Exempel: Under sommarhalvåret, då energibehovet är lågt, kan EN brännkammare vara aktiv till 15-20% för att tillgodose fastigheten med tappvatten. Allt efter att energibehovet ökar skruvas effekten på brännkammrarna upp för att till sist gå på full effekt under vintertid Primärluft Rökgaser till sekundärzonen B Rökgaser till panna A Rökgaser från primärzonen

TEKNISKA SPECIFIKATIONER SWEBO BIOTHERM / ÖVERSIKT Bränsle från storförråd (Se SWEBO S.M.S) A F Cykloner Skorsten Rökgasfl äkt B Mellanlager för bränsle Matarskruvar C G Sekundär zon Panna E Acktank I VVX H D Oljebrännare för back-up (Tillbehör) Primär zon J STYRSYSTEMET FÖR MAXIMAL EFFEKT SWEBO Biotherm kan levereras som ett komplett energisystem, allt inkluderat, eller som fristående delar i ett redan befi ntligt energisystem. SWEBO Biotherm fungerar på detta sätt: Bränslet matas in från ett storförråd (A) som oftast står utomhus in till ett mellan lager för bränsle (B). Detta mellanlager är i direkt anslutning till förbränningskammrarna och förser dessa med bränsle via kraftiga matarskruvar (C). Förbränningen sker i primärzonen och rökgaserna blandas med luft i sekundärzonen för en optimal effekt (D). Givare i sekundärzonen garanterar att inställningar för primärluft alltd är optimal för bästa förbränningsresultat. Rökgaserna går in i pannan (E) och värmer upp den och följdaktligen det vatten som den innehåller. Rökgaserna sugs upp till skorsten via en rökgasfl äkt (F). Det varma vattnet går ut i vattenkretsen (G) och via en värmeväxlare (H) vidare ut i fastigheten. Givare och ventiler ser till att det alltid är ett optimalt fl öde av rätt tempererat vatten i vattenkretsen, pannan och acktanken (I) och förhindrar effektivt att en eventuell koksituation skulle uppstå i pannan. Styrsytemet väljer läplig väg för reglering av temperatur, via värmeväxlare eller ackumulatortank beroende på energibehov. Om behov av att stanna driften av SWEBO Biotherm är systemet förberett för ett backupsystem som driv med olja (J), detta är en tillbehörsdel till SWEBO Biotherm. Skulle behovet av energi drastiskt minska släcker sig brännugnen (D) sig själv succesivt.

TESTRESULTAT ELDNINGSFÖRSÖK MED HÄSTSPILLNING Under en längre tid har eldningsförsök med hästspillning blandat med spån genomförts i en mindre förbränningsanläggning (ca 400 kw) i Boden. Under experimenten har Luleå tekniska universitet utfört kontinuerliga mätningar av relevanta gastemperaturer och rökgaskomponenter som O2, CO2, CO och NOx. Experimenten har visat att bränslets fukthalt är av avgörande betydelse för förbränningsresultaten. Det är exempelvis mycket svårt att åstadkomma goda resultat med bränslefukthalter upp emot 60 %. Bränslets energiinnehåll är för lågt, vilket gör att den erforderliga förbränningstemperaturen inte kan upprätthållas. Försöken har visat att temperaturen innan sekundärluften tillsätts måste överstiga 850 C för att erhålla rimliga emissioner av oförbrända gaser (CO, THC). Samma temperaturgräns har, i tidigare studier, identifi erats för träfl is med hög fukthalt. Den övre gränsen för bränsleblandningens fukthalt har visat sig vara ca 50 %. Flera experiment med fukthalten 49 % och har gett mycket tillfredsställande resultat. Figur 1 visar en jämförelse av CO- och NOx-halt vid förbränning av strömedel/spillning och träfl is. I båda fallen har mätvärden samlats in från fl era olika försök vid panneffekten 150 kw och bränslefukthalter omkring 50%. Samma antal mätvärden har använts vid medelvärdesbildningen. 400 350 Emissions (mg/nm3) 300 250 200 150 100 50 0 Hästgödsel Flis Figur 1: Typiska medelvärden av CO och NO x vid förbränning av strömedel/ spillning och träflis vid 150 kw. (Värdena är standardiserade till 10 vol% O 2 Jämförelsen visar att utsläppen av CO är högre vid förbränning av spillningsblandningen. Skillnaden är dock marginell och båda medelvärdena är mycket låga. Gällande utsläppen av NO x är skillnaden mellan bränsleslagen betydligt större. Mer än dubbelt så mycket kväveoxider frigörs vid eldning av strömedel/ spillning. Detta beror i stor utsträckning på att bränslet innehåller betydligt mer bränslebundet kväve härrörande från hästarnas urin. Man skall dock ha i åtanke att kväveföreningar (ammoniak) även frigörs vid konventionell gödselhantering som lagring, spridning på åker etc.

TESTRESULTAT RESULTAT RÖRANDE FÖRBRÄNNING AV HÄSTSPILLNING Tidigare experiment har visat att bränslets kvalitet, framförallt fukthalten, är av avgörande betydelse för förbränningsresultaten. Det är exempelvis mycket svårt att åstadkomma goda resultat med bränslen med fukthalter upp emot 60% och hög andel spillning, på grund av att den erforderliga förbränningstemperaturen inte kan upprätthållas. Experimenten har fortsatt med bland annat att försöka identifi era vilken fukthalt som är gränsen för att erhålla en stabil temperatur på den nivå som krävs, minst 850 C. Figur 1 och 2 visar ett längre och ett kortare försök med ett bränsle med en fukthalt på ca 49% och med en lägre andel spillning. Den levererade effekten uppgick till 150 kw i båda experimenten. Temp and emissions (mg/nm 3 @10vol% O 2 ) 1000 800 600 400 200 Temp hals O2 NOx CO 20 15 10 5 0 (O 2 vol%) 0 5 10 15 Time Figur 1: Resultat från experiment 28 februari. Hästspillningen matas in i systemet efter ca 2 ½ timmar, vilket åskådliggörs med de stigande emissionerna av NOx. Dessförinnan eldades anläggningen med torr fl is. Med tanke på den betydligt högre halten av ammoniak i bränslet, är nivån på NOx utsläppen rimlig. Medelemissionen under försöket uppgick till 324 mg/nm3. (Standardiserat till 10 vol% O2). Emissionerna av CO är låga och kan i princip jämföras med resultat från eldning av fl is med hög fukthalt på lägre effekt. Bland annat är syrehalten alldeles för hög beroende på att en stor del av förbränningsluften tillfördes i sekundärzonen, där den i detta fall enbart fungerar som utspädning och onödig kylning av gaserna. Medelemissionen av CO var 117 mg/nm3 (standardiserat till 10 vol% O2) och syrehalten 11.6 %. I det andra försöket med samma bränsle och effektnivå, se fi gur 2, tillfördes en betydligt mindre andel sekundärluft och mer primärluft. Detta givetvis syrehalten, men ökade också förbränningsintensiteten i primärzonen, vilket starkt bidrog till att CO emissionerna reducerades. Medelvärdet av utsläppen av CO var 37 mg/nm3, vilket får anses mycket lågt, samtidigt som utsläppen av NOx i stort sett låg på samma nivå som tidigare, 320 mg/nm3.

TESTRESULTAT Temp and emissions (mg/nm 3 @10vol% O 2 ) 1000 800 600 400 200 0 O2 Temperatur NOx CO 20 15 10 5 0 O2 (vol%) 0 1 2 3 4 Tid (timmar) Figur 2: Resultat från experiment 5 mars. Slutsatsen som kan dras utifrån dessa försök är att det går att erhålla mycket god förbränning med hästspillning som bränsle om fukthalten i bränslet är under 50%. Senaste experimentet med en något högre bränslefukthalt, 54%, visar också på relativt goda resultat.

FRÅGOR & SVAR 1. På vilket sätt gynnas stallägarna genom att investera i en förbränningsanläggning av denna typ? Det mest konkreta skälet är ekonomiskt. Dels slipper ägarna köpa el eller olja för uppvärmning av fastigheterna, dels att det nu är förbjudet att deponera hästspillning. Preliminära beräkningar visar att den årliga besparingen uppgår till mellan 55 000 kr och 198 000 kr, beroende på nuvarande uppvärmingssätt samt var i Sverige stallet fi nns. Hanteringskostnaden, dvs kostnaden för deponi och transport, har satts till 800 kr per ton hästpillning. Ragnsells uppger att kostnaden ligger mellan 800 och 1200 kr per ton. [Karlsson 2003]. Observera att ingen kapitalkostnad tagits med för olje- och eluppvärmningsalternativet i den ekonomiska jämförelsen. 2. Hur stor är marknaden för denna anläggning? Potentialen för en större etablering av detta koncept är mycket stor i Sverige. Enligt LRF fi nns det upp till 300 000 hästar i Sverige. Det är svårt att hitta statistik om hur många stall som fi nns, men enligt Svensk ridsport fi nns omkring 500 ridskolor i varierande storlek. Därtill tillkommer privata stall, lantbruk, trav- och galoppbanor med mera. Många lider av ekonomiska problem samt problem med hanteringen av restprodukten. Med tanke på den möjliga ekonomiska vinsten samt problemet med hanteringen torde fl ertalet stallägare vara mer eller mindre intresserade av konceptet. Utöver den Svenska marknaden så är Tyskland, England, Belgien, Finland, Irland, Danmark och Frankrike de marknader som vi anser är mest intressanta. 3. Spelar det någon roll vilket typ av strömedel som används? Denna fråga är mycket viktig. I norra delen av Sverige används ofta spån medan södra delen använder sig av i huvudsak halm och torv. I tidigare förbränningsförsök har en spånblandning testats med mycket lovande resultat. [Pettersson 2002]. Tester har också gjorts med halm, vilka visade på goda förbränningsresultat men med en mer problematisk drift. Mer försök kommer att genomföras med halm. 4. Hur påverkar denna typ av anläggning miljön? Den kanske viktigaste frågan. Frågan besvaras enklast genom att redogöra för de miljöproblem som fi nns idag. Deponi Det råder idag ett totalförbud mot deponi av organiskt material såsom spillning från hästar. Detta medför att man får antingen sprida ut restprodukten på eventuella åkrar som fi nns i närheten alternativt lagra materialet på anläggningen, vilket medför att högen växer sig större och större. Det miljöproblem som kan uppstå med denna typ av lagring är att lakvattnet från högarna kan nå grundvattnet. Arbetsmiljö För att kunna förbränna materialet krävs en korrekt hantering av bränslet. Tak och väggar måste byggas runt en cementplatta för att väderskydda lagret. Detta medför att hanteringen med gödseln blir renare i fråga om mindre lukt samt att lakvattnet blir kraftigt reducerat. Yttre miljö Vid lagring och spridning av hästgödsel avgår ammoniak till atmosfären som, under särskilda omständigheter, kan bilda nitrater som i sin tur är försurande för mark och vatten. Vid förbränning släpps den största delen av det bränslebundna kvävet ut som kvävgas, vilket fi nns naturligt i atmosfären. Trots det släpps en relativt stor mängd kväveoxider ut vilket bidrar till en ökad försurning. Det är mycket svårt att jämnföra ammoniakutsläpp med kväveoxidutsläpp gällande försurningseffekt, då det helt beror på i vilken omfattning ammoniaken bildar nitrater.

FRÅGOR & SVAR Transporter Att transportera gödsel från våra hästgårdar med lastbil till användning på annan plats bidrar med en negativ miljöpåverkan. Har stallet oljeuppvärmning krävs också oljeleveranser. Med denna anläggning minskar antalet transporter drastiskt. Bränslet fi nns ju redan på plats och behovet av transporter minskar. 5. Kan man helt enkelt inte sprida ut all hästspillning på våra åkrar? Visst är detta ett gott alternativ. Men det löser inte hela problematiken. Enligt en för tillfället inoffi ciell undersökning, utförd av en av Europas största restprodukthanteringsföretag (som i detta läge vill vara anonym med sin utredning), fi nns det inte åkermark tillgänglig inom rimligt transportavstånd för stora mängder hästgödsel. Dessutom borde det fi nnas utrymme att kombinera dels förbränning för värmeproduktion med någon annan typ av hantering, exempelvis återföringen till åkermark. De ekonomiska beräkningar som gjorts visar också att en stor mängd hästspillning återstår när värmebehovet tillgodosetts. Det som hänt under efterkrigstiden är dels att man fått separering av animalie produktionen och den del av växtodlingen som är baserad på produktion av avsalugrödor. Dessa har bl.a. medfört en regional koncentration av animalieproduktion till områden med svagare jordar som inte lämpar sig för produktion av avsalugrödor. En oplanerad effekt bieffekt av detta är en regional omfördelning av bl a växtnäring med en kraftig upplagring av fosfor i dessa jordar i Sydsverige. (Steineck 1999) 6. Hur används hästgödsel i dag? Resultaten från en enkät till alla kommuner (Davinder 2001) visade att av kommunerna trodde att 52 % av gödseln gick tillbaka till åkermark 4 % av gödseln till deponi 4 % av gödseln till avfallsstation övrig användning 10 % av gödseln till jordförbättring 5 % gödsel till annan användning 25 % av gödseln avyttras på okänt sätt 7. Vilka är skillnaderna i näringsbalanser vid återföring till jordbruksmark/ förbränning? Vid återföring av hästgödsel till åkermark rekommenderas det att hästgödseln komposteras. Vid komposteringen utlakas kvävet dels som ammoniumkväve och dels som nitrat. Vid lagringen avgår också ammoniak. De totala varierar beroende på använt strömedel. Tabell 1. N förluster vid kompostering kontra förbränning (Steineck 2001, Pettersson 2002) Strömedel Torv 4 Spån 8 Halm 41 N förlust vid kompostering % Vid förbränning avgår som tidigare nämts allt kväve i bränslet som kvävgas (N 2 ) eller kväveoxider (NO x ). Däremot fi nns i princip alla övriga näringsämnen kvar efter förbränningen i bottenaska och fl ygaska. Fosfor och kalium är två näringsämnen som anses viktiga i hästgödsel. Vid utfört förbränningsförsök stannade ca 60 % av fosforn kvar i bottenaskan medan vid andra försök visade att över 80 % av fosforn stannar kvar i bottenaskan (Öhman 2003). Däremot bildar kalium (K) fl yktiga föreningar med klor (Cl) och svavel (S), vilket gör det förvånansvärt att 65 % av kaliumet stannade kvar i bottenaskan vid utfört förbränningsförsök.

FRÅGOR & SVAR 8. Varför eldar inte de stora värmeverken restprodukten? Bl a Boden Energi AB eldar inte idag hästgödsel beroende på de lukt- och lakvattenproblem som uppstår vid hanteringen vid värmeverket av gödsel lagrad med dagens metoder. 9. Kan hästgödsel från ett normalstort stall användas för biogas tillverkning för el- och värmeproduktion? Hästgödsel kan användas i rötningsanläggningar för produktion av biogas. De fl esta anläggningar är baserade på lättrötat material som t.ex slakteriavfall. Tabell 2. Utvunnen energimängd per kg substrat Substrat Fett 7,9 Protein 4,8 Kolhydrat 3,9 Utvunnen energi i gas kw/kg substrat En studie av en gårdsbaserad rötningsanläggning utfördes år 2000 för Plönninge naturbruksgymnasium (Nilsson 2000) som visade på dålig lönsamhet år 2000 men skulle troligen visa lönsamhet med dagens energipriser för värmeproduktion. Lönsamheten var mycket sämre för kombinationen elproduktion och värmeproduktion främst beroende på högre investeringskostnader. Anläggningen var tänkt att röta fl ytgödsel från ca 50 mjölkkor plus rekrytering, djupströgödsel från 35 övrigt nöt och får, kletgödsel från över 400 svin, 56 hästar med halm som strömedel och en del lantbruksavfall. Tabell 3. Rötningsmaterial och uppskattad gasproduktion per år. Material Ton/år Ts % Ts ton/år % Gas CH4 m3/år Gödsel Nöt fl ytgödsel 16500 8 132 33,6 24300 31,6 Svin kletgödsel 350 16 56 14,2 14100 18,3 Svin urin 800 0,8 5,6 5,6 800 0,8 Gödsel med mycket strå Hästgödsel 470 30 14,1 35,9 21300 27,7 Djupströ 37 30 11,1 2,8 2200 2,9 Lantbruksavfall Ensilage 85 35 29,75 7,6 9400 12,2 Betblast 94 16 15,04 3,8 4200 5,5 Potatis 10 25 2,5 0,6 800 1,0 % Vi har räknat med 40 hästar, vilket ger 152 143 kwh/år, vilket i praktiken inte ens täcker 50 % av det uppskattade värmebehovet för Piteå Ridklubb. Rötresten har låg torrhalt, ca 5 %, vilket gör att transportkostnaderna står för en stor del av anläggningens driftskostnader (Berg 2000). I Danmark transporteras en hel del rötrester i rörledning med hjälp av pumpar, vilket medför att den längsta trasportsträckan ligger då på 4 km. Tabell 2 visar att gasutbytet ökar med ökande fetthalt i råvaran, vilket gör att många biogasanläggningar är baserade på fettriktavfall tex slakteriavfall. I många fall är alternativ kostnaden hög för dessa fall vilket innebär att behandling av dessa avfall ger en väsentlig intäkt till anläggningen. Ekonomin beror

FRÅGOR & SVAR då till stor del vilken behandlingsavgift alternativen har. Slutsats: Biogasproduktion är ett alternativ för ridanläggningar som ligger i eller i närheten av jordbruksmark som accepterar att sprida rötrester. Rötning av avfall med hög alternativ kostnad innebär att rötresten kan transporteras längre sträckor än annars. Mängden sådant avfall är dock liten och vissa sådana avfall kan enbart rötas i speciella anläggningar beroende på speciella krav. T.ex animaliskt lågriskavfall (slaktade friska djur) skall hygieniseras vid minst 70 C under minst en timme. Sammantaget innebär detta att hästgödsel som skulle kunna vara aktuell för förbränning inte är möjlig att röta i någon större omfattning. Referenser Berg 2000 Davinder et al 2001 Nilsson 2000 Lagring och hantering av rötrester från storskaliga biogasanläggningar JTI-rapport. Kretslopp&Avfall Nr 22 Resultat av enkätundersökning gällande gödselhantering (Häst och miljö) Gårdsbaserad biogas på Plönninge naturbruksgymnasium JTI-rapport. Kretslopp&Avfall Nr 21 Steineck el al 1999 Stallgödselns innehåll av växtnäring och spårelement Naturvårdsverket Rapport 4974 sid 17 Steineck et al 2001 Miljöanpassad hantering av hästgödsel JTI rapport 280 Pettersson, Lundgren 2002 Kretsloppsanpassad förbränning av strömedel/-gödsel från häststallar NIFES 2002-2 Öhman 2003 Karlsson 2003 Personlig kommunikation Marcus Öhman. Personlig kommunikation Göran Karlsson, Ragnsells

EKONOMISK KALKYL / UPPVÄRMNINGSALTERNATIV STALL Förutsättningar / Exempel från Piteå ridklubb enligt en uppskattning utförd av ETC Uppvärmd yta 21 C Uppvärmd yta 8 C Årligt energibehov varav Värmebehov 400 m2 750 m2 420000 kwh 260000 kwh Noteringar: Oljepris (31031) Preem: 6478 kr/m3 (från 1 jan 2004 + 500 kr/m3 höjd skatt) Verkn grad 90 % (ny olje panna)olja 42,9 MJ/kg (11,9167 kwh/kg) 835 kg/m3 Belysning Hushållsel Tappvarmvatten Antal hästar Årlig volym restprodukt Densitet Värmevärde Värmevärde Hanteringskostnad (deponi+transport) 100000 kwh 35000 kwh 25000 kwh 40 st 2000 m3 200 kg/m3 2000 kwh/ton 400 kwh/m3 800 kr/ton Enköping, Vallentuna, Hufvudsta Ridklubbar Fördelning Energianvändning Elvärme 43 % (Ridsportsförbundets MiljöFakta nr 2/98, Belysning 38 % (Energikartläggning i ridanläggningar) Varmvatten 2%, Fläktar 10 % OBSERVERA: Investeringskostnader för el & oljealternativen är ej upptagna i kostnadskalkylen. Kalkylen skall inte räknas som en offert, utan mer en fi ngervisning på hur stor investering man kan behöva göra. Alternativ El Olja Hästspillning El Olja Hästspillning Huvudsäkring 160A 80A 80A 160A 80A 80A Nätavgift 30000 kr 15500 kr 15500 kr 30000 kr 15500 kr 15500 kr Totalt elpris 160A 0,6 kr/kwh 0,6 kr/kwh 0,6 kr/kwh 0,6 kr/kwh Värme+tappvarmvattenbehov 285000 kwh 285000 kwh 285000 kwh 220000 kwh 220000 kwh 220000 kwh Verkningsgrad panna 100% 90% 80% 100% 80% 80% Bränslebehov 316666,7 kwh 356250 kwh 244444,44 kwh 275000 kwh Bränslebehov 31, 82437 m3 178,125 ton 25,566183 m3 Överskott restprodukt 400 ton 400 ton 400 ton 400 ton 400 ton 262,5 ton Investeringar KOST KOST Byggnader 50000 kr 50000 kr KOSTNAD EJ EJ INRÄKNAD STNAD EJ ST STN Brännkammare, bränslematn. styrsyst. 600000 kr 600000 kr INRÄKN NAD EJ INRÄKN Fuel container 200000 kr 200000 kr KNA KNA KNA Övrig utrustning 50000 kr 50000 kr Ackumulator, isol. pumpar, rör, vent. 150000 kr 150000 kr NA J NAD! NAD! Årlig ränta 5% 5% Avskrivningstid 15 år 15 år Kapitalkostnad 101159 kr 101159 kr Bränslekostnad 206158 kr 159140 kr Driftkostnad 50000 kr 50000 kr Tot. kostnad (uppvärmn+varmvatten) 171000 kr 151159 kr 132000 kr 151159 kr Tot. elkostnad (belysn.+hush.el+nät) 111000 kr 96500 kr 96500 kr 111000 kr 96500 kr 96500 kr Överskott restprodukter 400 ton 400 ton 221,9 ton 400 ton 400 ton 262,5 ton Hanteringskostnad 320000 kr 320000 kr 177500 kr 320000 kr 320000 kr 210000 kr Total årlig kostnad: 602000 kr 623058 kr 425159 kr 563000 kr 576040 kr 507659 kr

PRESS //Sundsvalls Tidning 2004-01-08 // Timrå ridsportstadion sparade 130 000 kwh på fyra månader i fjol sedan eldning med hästspillning påbörjades. Spillning sparar el i Timrå Eldningen av hästspillning och strö vid Timrå ridsportstadion har sparat 130000 kilowattimmar el underperioden september december 2003. Det framgår av slutrapporten över den unika panncentralen som successivt trimmades in under andra hälften av fjolåret. Samtidigt visar analyser av askan från förbränningen att den inte innehåller några skadligt höga halter av tungmetaller eller andra miljögifter. Det började under 2002 med planer på att övergå från den allt kostsammare uppvärmningen med el till pellets. I det läget fi ck man förfrågan från tillverkare av en panna för eldning med råfl is om man var villiga att pröva att elda gödsel och strö, den dynga som normalt mockades ur stallet. I samarbete med ett företag i Norrbotten har Luleå Tekniska Universitet utvecklat och fi njusterat metoderna, så att man kunde börja elda regelbundet under hösten förra året. Ytterligare en del modifi e- ringar återstår innan anläggningen är helt intrimmad för automatisk drift. Flera miljövinster Att kunna elda hästdynga och strö från träfl is innebär fl era miljöfördelar, säger Lars Zätterqvist vid Timrå kommuns fastighetskontor. Vi slipper köpa dyr el och dyra lastbilstransporter av dyngan till Blåberget. Tidigare kördes dyngan till anläggningen för tillverkning av matjord vid Bogrundet, men det är osäkert om den kan ta emot några större mängder i framtiden. 300 mil med lastbil försvinner. Inga skadliga ämnen En analys av askans innehåll av skadliga ämnen visar nu också att den kan strös ut som jordförbättringsmedel i skog och på åkermark, eller till och med i trädgårdsland. Därför behöver inte heller askan köras till deponi. Totala kostnaden för hela projektet uppgår till 3,5 miljoner kronor. Kommunen står för en knapp tredjedel, 995000 kronor, EU:s regionala fond för lika mycket och Hästsportföreningen för en miljon. Länsstyrelsen och det lokala investeringsprogrammet LIP för vardera en kvarts miljon kronor. Stort intresse Vid ridstadion i Timrå produceras ungefär 1400 kubikmeter strö-hästgödsel per år. Det räcker för att värma hela ridhuset och det varmvatten som går åt. Intresset från andra ridhus, från travbanor, travtränare och andra har varit påtagligt och Lars Zätterqvist räknar med ett fl ertal studiebesök under året. Bäst information nu Det bästa ur informationssynpunkt vore naturligtvis att dom kommer nu, under den kalla perioden, då panncentralen körs som intensivast. Sommartid går ju hästarna utomhus och då produceras ingen värme från den nya pannan, säger han.

PRESS //Sundsvalls Tidning 2003-10-08 // Dynga ersätter dyr el i Timrå Ridstadion. Sedan en tid har intrimningen av den unika värmeanläggningen pågått och utfallit till full belåtenhet. Det som mockas från stallets boxar räcker mer än väl till hela uppvärmningen som tidigare kostade hundratusentals kronor årligen. Förutom billig uppvärmning löser anläggningen avfallsproblemet för Hästsportföreningen. Tidigare kördes den spånblandade dyngan till Blåberget för deponering. Spån + Dynga Det handlar om 1450 kubikmeter dyngblandad spån som mockas ur stallboxarna årligen. Två tredjedelar utgörs av spån, resten är hästdynga. När kostnaderna steg i höjden började kommunen i samarbete med Hästsportföreningen överväga andra alternativ. Pellets var en beprövad metod, men snart kom tankarna in på spån. Nästa steg blev att ta steget fullt ut och se om inte det spån som ströddes i boxarna och som mockades ut som avfall gick att elda. Man samarbetade med forskare vid Tekniska högskolan i Luleå och en tillverkare av fastbränsleanläggningar i Boden. I en pilotanläggning har metoden förfi nats och ridstadion i Timrå blir sannolikt först i Europa med den här eldningen. EU-projekt Totalkostnaden för Timrås dyngvärmeverk är 3,4 miljoner kronor. Då bidrar projektpengar från EU med nära en miljon. 265000 kronor kommer från Timrås LIP, lokala investeringsprogram. Hästsportföreningen står för en miljon kronor, med avräkning mot kommunen som kan skära ned på tidigare driftbidrag tack vare dyngvärmen. Intresset har varit stort för att se vår anläggning men det är väl först nu när vi vet att den fungerar fullt ut som vi kan tänkas ta emot studiebesök, säger Lars Zätterqvist på kommunens fastighetskontor. Han har under hela projekterings- och byggnadstiden följt projektet i detalj och varit med att formulera kraven på anläggningen. Hela behovet Den spånblandade dyngan täcker hela uppvärmningsbehovet och lite till för ridanläggningen. Det fi nns en liten överkapacitet om Hästsportföreningen förverkligar sina planer på att bygga ett gäststall, säger Lars Zätterqvist. Som säkerhet för anläggningen fi nns också möjligheten att köra med olja, men den räknar man endast undantagsvis behöva använda. Den kan exempelvis behövas kortare sommarperioder för att ordna varmvatten till anläggningen. Under den kallaste perioden ska i stort sett allt som mockas ur stallet köras till förbränning. Ett depålager fi nns i direkt anslutning till pannhuset som matas med bränsle automatsikt från utsidan med en skruvmatare. Aska kan bli gödsel Bränslet förvärms av utgående rökgaser innan det går in i brännaren. Där får man en mycket hög temperatur, över 1 000 grader, som ger en effektiv förbränning. Askan som faller från pannan matas ut automatiskt till en sluten container. Det är mycket troligt att askan går att använda som gödningsmedel, men den måste först kontrolleras så att den inte innehåller för höga halter av icke önskvärda ämnen, säger Lars Zätterqvist. I så fall ha kretsloppet slutits så långt det går vid ridstadion: foder och spån in, och aska ut som kan läggas på de åkrar där hästfodret växer. Skitbra, tycker man i Hästsportföreningen och kommunen.

BRÄNSLEFÖRRÅDET FÖR STORA BEHOV D R I F TSÄ K R A & A N PA S SA D E B R Ä N S L E F Ö R R Å D S O M VÄ X E R M E D B E H OV E T En kvalitetsprodukt från

FLEXIBLA LÖSNINGAR FÖR OLIKA BEHOV... SWEBO S.M.S är det optimala förvaringsutrymmet och hanteringen av biobränsle i större skala, speciellt framtaget för storförbrukare av energi som till exempel närvärmeverk, industri och större fastigheter. Det är ett fl exibelt modulsystem som är framtaget för att minska hanteringsprocessen för biobränslekonsumenter i och med de stora förrådsutrymmen som man snabbt får tillgång till med SWEBO S.M.S SWEBO S.M.S bygger på idén att kundens speciella situation styr utformningen av bränslebehållaren. SWEBO S.M.S byggs ihop av olika moduler, anpassade efter kundens utrymme och bränslebehov. Man kan som kund av SWEBO S.M.S välja att bara införskaffa en bottenplatta, kanske en bottenplatta med väggar, varför inte ben på 1 meter också? SWEBO S.M.S levereras som standard med ett presenningstak men kan även levereras med ett mer gediget hydraulstyrt tak. Bottenplattan på SWEBO S.M.S fi nns att få från 3 x 2,4 meter, upp till 6 x 2,4 meter, detta innebär att man snabbt kan konstruera en bränslebehållare för riktigt stora fastigheter men även för mindre förbrukare. Bekväm hantering av bränsle Maxvolym per modul är 30 kubikmeter bränsle, detta ger en förutsättning för en bekväm bränslehantering i sträng kyla. Man kan även seriekoppla tre bränslebehållare om man har behov av bränsleförråd upp till 90 kubikmeter.

FLEXIBILITET & TEKNIK I SAMVERKAN. SWEBO S.M.S har ett unikt slussystem vilket är ledbart i 180 grader, detta för att underlätta placeringen av bränslebehållaren i relation till pannrummet. Grundidén med SWEBO S.M.S är att det är Ni som kund som ger förutsättningarna och vi levererar utefter dessa. Alla SWEBO S.M.S är även försedda med ett styrsystem som är både manuellt och helautomatiskt, samt att det sitter induktiva givare i matningen, vilket innebär att SWEBO S.M.S har ett optimalt överfyllnadsskydd i form av att givarna alltid ser till att optimal mängd bränsle alltid är på väg till brännaren via transportsystemet. SWEBO S.M.S går att fås med både en singel eller dubbel matning av bränslet från bränslebehållaren till pannan beroende på om Ni har en eller fl era brännare. SWEBO S.M.S är även utrustad med ett antal givare för att höja driftsäkerhet, dessa sitter bland annat inne i bränslebehållaren, i matarskruven och i transportören och indikerar bland annat låg bränslemängd och stoppar automatiskt matarskruvar när serviceluckor öppnas under drift. Hydrauliken på SWEBO S.M.S skrapmatning ligger lättåtkomligt under bränslebehållaren och kan snabbt lossas med två låsbultar, detta för att underlätta service och felsökning vid eventuella driftstopp. Designen är framtagen med tanke på att man inte skall behöva skotta ur hela containern om man till exempel skulle få ett hydralhaveri. SWEBO S.M.S kan brukas till alla biobränslen som idag används såsom pellets, fl is och torv, men även för hästgödselbränsle. Bränslemodulen är mycket lätt att underhålla och rengöra vilket underlättar trivseln kring modulen i sig. Bränslematning SWEBO S.M.S levereras med en stark och pålitlig bränslematning med matar-skruv och kuggväxelmotor i industriformat. Induktiva givare säkerställer matning av bränsle för optimal mängd. Presseningstak Presseningstaket är ett stabilt och lättmanövrerat tak som fästs med gummistroppar på den ena sidan och sitter fast i en vajerbindning på den andra. Går att få i ett heltäckande hydraulstyrt tak också.. Kuggväxelmotor Bränsleslussens kuggväxelmotor dimentioneras efter kunds behov, dock lägst industristandard. Takvev (Presseningstak) Med ett enkelt handgrepp rullar man snabbt av presseningstaket med hjälp av den stadiga presseningsveven. Ledad anslutning Mellan bränslematningen och bränsleslussen bidrar till fl exibiliteten som är ett av SWEBO S.M.S riktmärken. Bränslesluss Med en matarskruv av industriformat säkerställs en pålitlig bränsletransport från förådet

OANADE MÖJLIGHETER! I och med att SWEBO S.M.S är så fl exibel, både i sin design som i sin kapacitet att förändra sig, är ingen situation för extrem. Den ledbara slussen mellan bränsleskruvarna ger ett antal olika alternativ på fl ödesvinklar för bränslet, man kan även använda bränslematningen som den primära bränsletillförseln och helt utesluta slussystemet om man vill. WWW.BRAINREACTOR.NU Det är Er situation som bestämmer hur Er SWEBO S.M.S kommer att se ut. Eftersom SWEBO S.M.S går att seriellkopplaupptill tre förråd öppnas genast möjlighet för bränslelagring för riktigt stora energiförbrukare. AB Swebo Flis & Energi levererar även: Arimax Fastbränslepannor & Fastighetspannor Arimax Energibrännare & Förrådssystem Swebo Energibrännare Swebo Bioterm Swebo S.M.S storförråd Swebo Elpannor Swebo Pelletspannor Swebo Pelletsbrännare Swebo Pelletskaminer samt: Swebo Golvvärmesystem Ackumulatortankar, kulvert, skorstenar, laddpaket, solvärmesystem, flishuggar m.m. Bullerleden 7, 961 67 BODEN Tel: 0921-152 54 - Fax: 0921-176 73 swebo@swebo.com - www.swebo.com