Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar



Relevanta dokument
REKOMMENDATION R2. Intäkter. November 2018

Redovisning av lånekostnader

Delårsrapport. Maj 2013

REKOMMENDATION 3.1. Redovisning av extraordinära poster och upplysningar för jämförelseändamål

Redovisning av kassaflöden

Materiella anläggningstillgångar December 2013

REKOMMENDATION 7.1. Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser

Rekommendation Materiella anläggningstillgångar September 2011

Redovisning av immateriella tillgångar

REKOMMENDATION Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel

REKOMMENDATION R12. Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel

Nyheter från Rådet för kommunal redovisning

REKOMMENDATION 17. Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser

REKOMMENDATION R6. Nedskrivningar. November 2018

REKOMMENDATION R11. Extraordinära och jämförelsestörande poster

Rådet för kommunal redovisning Aktuella frågor

REKOMMENDATION R17. Delårsrapport. November 2018

Särskild avtalspension och visstidspension

Statliga stöd, Avsnitt RR 28 Statliga stöd

Redovisning intäkter och kostnader

Övergång till komponentavskrivning

Hantering och redovisning av folktandvårdens intäkter

REKOMMENDATION R13. Kassaflödesanalys. November 2018

INFORMATION. Mars Bakgrund

REKOMMENDATION 19. Nedskrivningar. September 2011

Ekonomi Nytt. Nummer 18/ Dnr SKL 13/7699 Leo Ruostejoki

REKOMMENDATION R3. Immateriella anläggningstillgångar

BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

Rekommendationer - BFN R 1

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF HILDA I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

REKOMMENDATION R10. Pensioner. Juni 2019

CIRKULÄR 10:82. Redovisningsfrågor 2010 och Rådet för kommunal redovisning (RKR) Ekonomi/finans

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö

Ekonomi Nytt. Nummer 15/ Dnr SKL 17/06492 Robert Heed

Bokföringsnämndens UTTALANDE

Skinnskattebergs Vägförening

REKOMMENDATION R18. Övriga upplysningar som ska lämnas i not

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BOSTADSRÄTTSFÖRENING SKÖLDEN I MALMÖ

Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning

Redovisning av intäkter (bl.a. gåvor och bidrag)

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF KRYDDFABRIKEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF RTB I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF MUNKHÄTTAN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING HSB Brf Lessö i Malmö

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ /

UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ

Avstämningar. Avstämning av. Avstämningar. Avstämningar. Om det inte stämmer? Regelbunden rapportering

ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/ / HSB BRF JÄRVEN I MALMÖ

Checklista för särredovisning inom VA-branschen

Alingsås kommuns exploateringsriktlinjer

Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö

ÅRSREDOVISNING. HSB Brf Berguven i Malmö

HSB-s BRF KROKSBÄCK I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF BÄRNSTENEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF BERGUVEN I MALMÖ

Redovisning av Exploateringsverksamheten MEX-dagarna 2007 i Uppsala. Viveca Karlsson

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ

Granskning av Malmö stads årsredovisning Mattias Haraldsson, PwC


Årsredovisning Bostadsrättsföreningen Magne

Årsredovisning HSB brf Friheten i Malmö

ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/ / HSB BRF ALMEN I MALMÖ

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott

Ekonomi. -KS-dagar 28/

Intäkter, periodisering och eget kapital. Anna Karin Pettersson Lektion 7


ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/ / HSB BRF ALMEN I MALMÖ

Ystads kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning Daniel Lantz Auktoriserad revisor

Redovisning av derivat och säkringsredovisning

STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(5) NR/OEM Monica Leonardsson

ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/ / HSB BRF STENBOCKEN I MALMÖ

Revisionsrapport. VA-redovisning Hallsbergs kommun. Februari 2010 Karin Sundelius

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING HSB BRF MUSKÖTEN I MALMÖ

Yttrande i Regeringsrättens mål nr XXXX-XX

Rådet för kommunal redovisning Aktuella frågor

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning Hans Axelsson Carl Sandén

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF GAMBAN I MALMÖ

REKOMMENDATION R16. Sammanställda räkenskaper

KOMMANDE ÄNDRINGAR AV RFR 2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF HENRIKSDAL I MALMÖ

Transkript:

REKOMMENDATION 18.1 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar September 2009

Innehåll Rekommendationens bindande verkan Text markerad med fet stil utgör den normerande delen i denna rekommendation. Om avvikelse från rekommendationen görs ska enligt 1 kap. 3 lagen (1997:614) om kommunal redovisning i årsredovisningen anges vilken avvikelse som gjorts och skälen för detta. Definitioner Inkomst värdet av avgifter, bidrag och försäljningar. Intäkt en ökning av det ekonomiska värdet under en redovisningsperiod till följd av inbetalningar eller ökning av tillgångars värde, eller minskning av skulders värde. Värdering En inkomst ska redovisas till det värde kommunen fått eller kommer att få. Redovisning En inkomst ska normalt redovisas som intäkt först när samtliga av följande villkor är uppfyllda: - inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt - det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förenliga med transaktionen kommer att tillfalla kommunen - de eventuella utgifter som uppkommit eller som förväntas uppkomma till följd av transaktionen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Som huvudregel gäller också att villkoren för den ekono - miska uppgörelsen i allt väsentligt ska ha fullgjorts. Ett undantag är uppdrag gentemot enskild fysisk eller juridisk person, med ett obestämt antal aktiviteter under en överenskommen tidsperiod, vilken intäktsförs linjärt över den överenskomna tidsperioden. Är en aktivitet dominerande ska intäkten redovisas när denna aktivitet har utförts. I den mån en avgift eller ett bidrag är hänförbart till en in - vestering, ska inkomsten intäktsföras på ett sätt som åter - speglar investeringens nyttjande och förbrukning. Utdelningar ska redovisas när rätten att få utdelning bedöms som säker. Den del av inkomsten som inte uppfyller kriterierna för intäkt, periodiseras och redovisas som skuld på balansräkningen. 2

Villkorade bidrag för projekt som sträcker sig över flera redovisningsperioder. Villkorade bidrag för projekt, som sträcker sig över flera redovisningsperioder, intäktsredovisas i takt med att villkoren bedöms vara uppfyllda och bidraget bedöms som säkert. Upplysningar Avseende förutbetalda intäkter ska en beskrivning av väsentliga inkomstgrupper jämfört med föregående år redovisas. Grunderna för intäktsföring för olika poster ska anges, dvs. över vilken tid och enligt vilket mönster som inkomsten kommer att intäktsföras. Ikraftträdande Denna rekommendation gäller från räkenskapsåret 2010. Tidigare tillämpning uppmuntras. Exempel: Förskole-, patient-, äldreomsorgsavgifter etc. Inkomsten intäktsförs i samband med fakturering. Vid bokslut kan levererad men ännu ej fakturerad prestation periodiseras och intäktsföras i enlighet med gällande taxa. Renhållnings- och VA-avgifter I den mån verksamhetens avgiftsuttag uttryckligen regleras av självkostnadsprincipen och avgiftsuttaget överskrider självkostnaden, ska intäkten minskas och överuttaget bokföras som en förutbetald intäkt. Abonnemangstandvård Abonnemangstandvård tillhandahålls i form av fleråriga avtal där patienten betalar en årlig avgift för att erhålla den tandvård han/hon behöver. Detta är ett exempel på ett uppdrag med ett obestämt antal aktiviteter under en överenskommen tidsperiod där inkomsten intäktsförs linjärt över den överenskomna tidsperioden. Gatukostnadsersättningar, anläggnings/anslutningsavgifter och övriga investeringsbidrag Gatukostnadsersättningen avser att täcka investeringsutgifter för gata och gatubelysning. Då gatan och gatubelysningen har olika nyttjandeperiod, måste gatukostnadsersättningen delas upp proportionellt i förhållande till nedlagda utgifter och beräknad nyttjandeperiod för de olika investeringsobjekten. Inkomsten bokförs initialt som en skuld. I enlighet med matchningsprincipen intäktsförs sedan inkomsten successivt i takt med att investeringsobjekten skrivs av över sina respektive nyttjandeperioder. Samma princip gäller för anläggnings - avgifter och övriga investeringsbidrag, exempelvis statliga bidrag till gång- och cykelvägar. Försäljning av fastigheter Inkomsten intäktsförs normalt vid dagen för tillträdet, förutsatt att det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som kommunen får av transaktionen kommer att tillfalla kommunen och att avtalet är utformat så att inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Dessutom ska de utgifter som uppkommit eller som förväntas uppkomma till följd av transaktionen 3

kunna beräknas på ett tillförlitligt sätt. Exempel på sådana utgifter är, förutom utgifter för själva anskaffandet av fastigheten, direkta försäljningsutgifter. Däremot ingår inte utgifter för anläggningar i närområdet som exempelvis gator, gatubelysning och parkmark. Specialdestinerade/riktade statsbidrag avser bidrag som är avsedda för en bestämd verksamhet eller ett bestämt ändamål och redovisas i resultaträkningen tillsammans med övriga verksamhetsanknutna intäkter. De kräver i regel någon form av motprestation och åter rappor - tering. De periodiseras i normalfallet till den period där kostnaderna som statsbidraget avser är bokförda. Exempel på specialdestinerade/riktade statsbidrag är kommunersättningar vid flyktingmottagande. Generella statsbidrag och utjämning redovisas i resultaträkningen tillsammans med bidrag och avgifter i utjämningssystemen i posten Generella statsbidrag och utjämning. De redovisas normalt enligt kontantmetoden vilket innebär att de redovisas vid utbetalning. Exempel på vad som innefattas i generella statsbidrag är kommunalekonomisk utjämning, kostnadsutjämningssystem för kommunernas stöd och service till vissa funktionshindrade samt reg - leringsbidraget/avgiften. Övriga generella bidrag från staten Vid sidan av de generella statsbidrag som ingår i utjämningssystem kan det förekomma kommun/landstingsindividuella bidrag, exempelvis läkemedelsförmånsbidrag, som inte ä r specia ldestinera de till verksa mhetsnivå uta n a v generell ka ra ktär. Villkor, syfte och inriktning av sådana bidrag påverkar periodiseringen. Kommunal fastighetsavgift För vissa kommuner kan fastighetsavgiften och förändringen av denna mellan åren utgöra intäktsbelopp av väsentlig betydelse. Beräknad intäkt i form av kommunal fastighetsavgift ska således periodiseras till det år intäkten hänför sig. Villkorade bidrag Fleråriga villkorade projektbidrag kan erhållas t.ex. från EU. Det kan många gånger vara lämpligt att särredovisa sådana projekt i internredovisningen för att få underlag för intäkts - redovisningen. Villkoren är ofta sådana att ersättning lämnas för bestämda kostnader eller utgifter. Projektens kostnader redovisas på samma sätt som kommunens/landstingets kostnader i övrigt. I vissa fall kan det dock finnas behov att också hålla reda på särskilda utgifter i ett projekt för att kunna redovisa användningen av bidraget och därigenom intäkten. I EUprojekt är det vanligt att kommunen/landstinget måste bidra med egen finansiering. I sådana fall redovisas bidragsintäkten med sin andel av finansieringen. Löpande kan bidrag som betalats till kommunen/landstinget redovisas antingen som intäkt eller som en skuld i form av förutbetald intäkt. Åtminstone i bokslut ska de inkomster som motsvarar kostnader vilka berättigar till bidrag beräknas och redovisas som intäkt. Hänsyn ska också tas till om det finns några villkor som inte har uppfyllts och som gör att inkomsten inte kan anses som säker och alltså inte ska intäktsredovisas. Om kommunen/landstinget ännu inte fått betalt för prestationer som är bidragsberättigade så redovisas en fordran i form av en upplupen intäkt för denna del av bidragsintäkten. Om bidrag lämnas för anskaffning av anläggningstillgång redovisas intäkten på samma sätt som andra investeringsbidrag. 4

Bakgrund Även om kommuner och landstings verksamhet till stor utsträckning finansieras via skatt, så spelar avgifter, bidrag och försäljningar en relativt stor roll som finansieringskälla. Vissa verksamhetsområden finansieras helt med avgifter medan andra verksamhetsområden delvis finansieras med avgifter. I vissa kommuner och landsting ger försäljning av exempelvis tomtmark och finansiella placeringar väsentliga inkomster till verksamheten. Förutom inkomster från avgifter och försäljningar erhåller såväl kom - muner och landsting statsbidrag. Rådet för kommunal redovisning har tidigare inte normerat när inkomster från avgifter, försäljningar och bidrag ska intäktsföras. Genomförda praxisundersökningar visar emellertid på ett behov av normering, då praxis är spridd och att redovisningen av dessa inkomster inte alltid sker i enlighet med bokföringsmässiga grunder. Metoden i denna rekommendation ligger i linje med normering för övrig svensk offentlig sektor samt internationell normgivning. De fördelar som uppnås med denna metod är att kostnadsjämförelser, såväl över tid som mellan olika redovisningsenheter, möjliggörs och underlättas. Dessutom synliggörs hur verksamhetens kostnader har finan - sierats. 5

Rådet för Kommunal Redovisning är normgivande organ för redovisningen på det kommunala området, dvs. för kommuner, landsting och kommunalförbund. Bokföring och redovisning skall fullgöras enligt god redovisningssed. Till god sed hör att följa rekommendationer som ges av normgivande organ. Om man avviker från dessa skall upplysning om detta och skälen för avvikelsen anges i årsredovisningen. Rådet för Kommunal Redovisning publicerar normerande text under rubriken Rekommendationer. Vad som i övrigt publiceras av Rådet, såsom vägledningar och idéskrifter är inte normerande, men kan vara till hjälp vid behov av tolkning av vad som är god redovisningssed. 118 82 Stockholm www.rkr.se