Skapat den Stockholm 2005-11-28 Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International Lesbian and Gay Association (ILGA) Förbundskansli +46 8 50 162 900 forbund@rfsl.se Hemsida www.rfsl.se Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet (SOU 2005:66) Makt att forma samhället och sitt eget liv: jämställdhetspolitiken mot nya mål Dnr: N2005/6960/JÄM Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) har beretts tillfälle avge yttrande över rubricerade betänkande och får med anledning härav anföra följande. Sammanfattning RFSL välkomna att utredningen belyser den könsmaktsordning som råder mellan män och kvinnors möjligheter och förutsättningar i samhället. RFSL anser dock att det är ytterst bristfälligt att utredningen är både könsnormativ och heteronormativ. Med detta menar vi att utredningen; Förutsätter heterosexualitet, vilket därmed osynliggör homosexualitet och bisexualitet. Förutsätter att samhället endast består av två kön och att människor alltid identifierar sig med det kön de tilldelats vid födseln, vilket därmed osynliggör transpersoner. RFSL vill betona att när transpersoner som grupp diskrimineras och särbehandlas så sker det inom ramen av begreppet kön och därmed bör gruppen transpersoner naturligt ingå i förståelsen av jämställdhet och jämställdhetspolitiska mål.
Utredningens könsmaktsanalys är begränsad till att förklara (heterosexuella) kvinnor och (heterosexuella) mäns ojämlika maktstruktur i samhället. Ett könsnormativt och heteronormativt samhälle formuleras och upprätthålls av heterosexuella (maskulina) män och heterosexuella (feminina) kvinnor. Utredarnas analysmodell och utredningens resultat brister därmed i förmåga att förklara verkligheten där hbt-människor ingår och påverkas av samhällets strukturer som på många sätt exkluderar, åsidosätter och osynliggör gruppen. I enlighet med svensk lag, skall hbt-personer ha samma rättigheter och möjligheter som heterosexuella och därmed är det viktigt att en jämställdhetsutredning och förslag på utvecklad jämställdhetspolitik inkluderar och synliggör hbt-personer i sin analys. RFSL har särskilt lämnat yttrande om utredningens begreppsdiskussion (kapitel 2) och avsnittet om mäns våld mot kvinnor (kapitel 10). RFSL lyfter framförallt upp; Att sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck bör ingå i förståelsen av maktstrukturer och könsmaktsordning, Att våld i samkönade relationer ska ingå i uppdraget för mäns våld mot kvinnor. RFSL bifogar RFSL:s Transbroschyr för vidare utveckling av vår argumentation kring transpersoner, könsidentitet och könsuttryck.
2. Från genussystem till könsmaktsordning: en begreppsdiskussion RFSL tycker det är förvånande att utredarna överhuvudtaget inte tagit del av någon hbt-forskning. Utredningens begreppsdiskussion befäster tydligt dess heteronormativitet då hbt som begrepp överhuvudtaget inte nämns. Att ta del av hbt-forskning skulle direkt ge utredarna en bredare förståelse för könsmaktsordning. 2.4 Utredningen tar upp Gertrud Åströms analys av den svenska jämställdhetspolitiken utifrån begreppen utbyggnad, sidoordning och allmängiltighet. Samma begrepp skulle kunna användas för att förklara dagens syn på hbtfrågor. Frågan om hbt-människors lika rättigheter och möjligheter i samhället är både åsidosatta och allmängiltiga. RFSL, som frivilligorganisation anses bära ansvaret för frågorna, dvs. frågorna drivs bara av hbt-personer för hbtpersoner. Ansvar, konkreta och mätbara mål eller tidsplaner fastställs sällan eller aldrig av myndigheter och andra samhälls institutioner, som t.ex. skola och utbildning. Utredningen i sig själv, som tydligt valt att inte inkludera eller problematisera könsmaktsanalysen utifrån annan sexuell läggning och könsidentitet, är ett exempel på hur ansvaret bortförklaras och åsidosätts. 2.5 Utredningen konstaterar att maktstrukturer görs och upprätthålls av både män och kvinnor. RFSL vill uppmärksamma att maktstrukturer konstruerar och formulerar även tvåkönsmodellen, man och kvinna, dess tillhörande könsuttryck, maskulin och feminin samt heterosexualitet som presenteras som självklar och naturlig. Sexualitet, könsidentitet och könsuttryck utgår alla kriterier som rangordnar människors över- och underordnade positioner i samhället.
RFSL anser att utredarnas analysmodell är både förenklad och otillräcklig för att förklara maktstrukturer i samhället mellan olika kön. 2.6 RFSL tycker det är anmärkningsvärt, vid en uppräkning av olika feministiska ideologier, att lesbisk feminism inte nämns alls. Lesbisk feminism är en form av feministisk teori och rörelse som kritiserar den vita heterosexuella feminismen för att osynliggöra lesbiska och bisexuella kvinnor. RFSL anser att lesbisk feminism såsom övriga feministiska ideologier bör uppmärksammas. 2.7 Utredarna drar slutsatsen att vilka ord eller begrepp som används inte är avhängande potentialen att åstadkomma förändring i riktning mot lika villkor för kvinnor och män. RFSL opponerar sig emot denna slutsats och menar att det är högst avhängande vilka begrepp som används och framförallt vilken innebörd som läggs i begreppen. Utredarna har, trots en diskussion om andra diskrimineringsgrunder och variabler (med referering till intersektionalitet), valt att endast förklara makordning genom att tala om makt mellan män och kvinnor. RFSL anser detta olyckligt då de valt att inte belysa sexualitet, könsidentitet och könsuttryck. 3. Makt och inflytande RFSL har uppfattningen att både mäns och kvinnors erfarenheter och perspektiv ska vara likvärdigt företrädda i organisationers högsta beslutande organ och andra beslutsformer såsom styrelsen. Det är dock viktigt att ta i beaktning att transpersoner som ej definierar sig som man eller kvinna osynliggörs och därav missgynnas de människor som inte väljer att definiera sitt kön
4. Utbildning och forskning De utbildningspolitiska målen RFSL vill betona vikten av Att inkludera transpersoner inte utgå från att människor definierar sig utifrån det kön de tilldelats vid födseln. Att inte utgå från att det endast finns två kön och att alla människor tillhör antingen det ena eller det andra. Att låta människor definiera sin sexuella läggning och sin könsidentitet själv eller att få lov att inte definiera sig med. Att ge elever och lärare kunskap och kompetens om hbt-frågor och att aktiva åtgärder och krav skrivs in i samtliga handlingsplaner, styrdokument och riktlinjer för skola och utbildning. Att kraven säkerställs och efterlevs! Utredningen förslår att öromärkt statligt stöd för genusforskning ska genom mer resurser stärkas och permanentas. RFSL anser att hbt-forskning ska inkluderas i det öronmärkta statliga stödet. 6. Arbetsmarknad och arbetsliv Sexuell läggning innefattas i lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. RFSL vill härtill dock lyfta upp vikten av att transpersoner inbegrips i diskrimineringsgrunden för kön. Konsekvent ska därför jämställdhetspolitiska mål verka för att transperson har samma möjlighetero och rättigheter samt inte diskrimineras på arbetsmarkanden och i arbetslivet. kompetens om transpersoners livsvillkor finns bland arbetsgivare forskning om transpersoners möjligheter, villkor och förutsättningar på arbetsmarknaden ska uppmuntras.
8. Pappapolitik och obetalt hemarbete RFSL har inga synpunkter men vill dock uppmärksamma om att följande avsnitt är ytterligare ett exempel på heteronormativitet när inte andra familjekonsellationer än heterosexuella parförhållanden tas i beaktning. 10. Mäns våld mot kvinnor RFSL menar att det är positivt att utredningen grundligt tar upp mäns strukturella våld mot kvinnor. Med bakgrund i att Nationellt Råd för Kvinnofrid har systematiskt lyft upp frågan om våld i samkönade relationer på agendan så har Nytt nationellt kunskapscentrum (SOU 2004:117) endast fokuserat på mäns våld mot kvinnor trots att våld i samkönade relationer fanns med som ett utredningsdirektiv. Utredningen Slag i Luften (SOU 2004:121) som följde därefter lämnade också systematiskt ute alla förslag till åtgärder som gäller våld i samkönade relationer. Följaktligen så väljer denna utredning, såsom tidigare utredningar, trots att utredarna har insikt om och uppmärksammat samkönade relationer att på samma sätt att systematiskt förbise ett hbt-perspektiv. Detta anser RFSL vara högst bristfälligt och anmärkningsvärt. Utredarna menar att det inte är jämställdhetspolitikens uppgift att hantera våld i samkönade relationer då en könsmaktsanalys inte kan utan vidare överföras att gälla för våld inom samkönade relationer. Utifrån i att utredarna utgår från en begränsande analysmodell så instämmer RFSL med att det blir problematiskt att förstå våld i samkönade relationer. Utredarna resonerar utifrån att jämställdhetspolitikens uppgift är att verka för en jämlik relation mellan gruppen kvinnor och män. RFSL anser att för att uppnå jämlikhet mellan kvinnor och män bör det även vara eftersträvansvärt att uppnå en jämlikhet inom grupperna.
RFSL vill betona att det är viktigt och nödvändigt att behålla den patriarkala analysmodellen för att förklara mäns våld mot kvinnor så att den strukturella maktordningen inte försvinner ur analysen. Carin Holmberg och Ulrica Stjernqvist forskning "Våldsamt lika och olika * om våld i samkönade parrelationer" (kommer att publiceras under december månad 2005) visar på hur våld i samkönade relationer är å ena sidan lik mäns våld mot kvinnor men å andra sidan att det finns dimensioner av utsatthet som är specifik för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Forskningen visar att våld, psykiskt, fysiskt och sexuellt, förekommer och att våldet är i högsta grad betydande. Forskningen visar bland annat att 25 procent av respondenterna uppgett att de någon gång i tidigare eller nuvarande relation blivit utsatta för någon form av våld. Mekanismerna av kontroll och av olika roller av under- och överordnad är densamma för samkönade relationer som för olikkönade. Det som dock är specifikt för gruppen hbt är den psykologiska dimensionen av samhälleliga isoleringsmekanismer i olika grader. Isolering kan yttra sig i form av att den ena parten tvingar den andra att inte vara öppen och därmed utsätter sin partner för osynliggörande och utanförskap i sin omgivning, att tvinga till öppenhet kan också vara en form av hot och kontroll som påverkar partnerns relation till familj och vänner. Okunskap om våld i samkönade relationer hos personal som möter våldsutsatta i sitt arbete är särskilt hög och risken för direkt diskriminering är stor. Okunskap innebär även att omgivningen har svårt att se, förstå och upptäcka våldet samt att kunna ge adekvat stöd och hjälp. Detta leder till försvårade omständigheter för offret att söka hjälp och därmed till ytterligare isolering från samhället (se Stjernqvist och Holmberg, 2005). Trots att en patriarkal maktanalys inte går att tillämpa i samkönade relationer så är en över- och underordnade maktstrukturen densamma och även om
maktanalyserna må vara olika bör våldet värderas lika och åtgärderna vara desamma En inkluderande könsmaktsanalys kan på ett effektivt sätt utveckla metoder och åtgärder så att till exempel brottsofferjourer kan tillförskaffa sig kompetens för att hantera inkommande samtal gällande våld i nära relationer, oavsett individens eller hans/hennes partners kön. För vidare utveckling av argument och åtgärder se bifogat RFSL:s tidigare remissyttrande (SOU 2004:121) Slag i Luften (SOU 2004:117) Ett nationellt kunskapscentrum. 11. Stärk styrning i jämställdhetspolitiken 11.7 Försöksverksamhet på området kvinnofrid Utredningen föreslår att arbete i en första etapp inriktas på målområdet mäns våld mot kvinnor RFSL anser att våld i samkönade relationer ska ingå. Se motivering kap 10. 12. Förslag till nya mål för jämställdhetspolitiken 12.2. utredningens förslag till mål Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. För att komma ifrån en tvåkönsmodell förslår RFSL följande formulering: Alla människor, oavsett kön, ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Rubrik: Kroppslig integritet och mäns våld mot kvinnor RFSL anser att våld i samkönade förhållanden ska inkluderas i uppdraget. Se motivering kap. 10.
13. Jämställdhetspolitikens organisation RFSL instämmer inte i förslaget om inrättandet av en ny myndighet. Befintliga resurser och kompetens hos jämställdhetsombudsmannen kan utökas och uppdraget kan breddas för att motsvara de uppgifter en ny myndighet skull ha. Sören Andersson Förbundsordförande Annica Ryng Förbundshandläggare