Om behovet av kunskap: Analys av Landsbygdsnätverkets forskningsenkät Landsbygdsnätverkets styrgrupp har sedan något år tillbaka efterlyst en bättre bild om behovet av forskningsbaserad kunskap. Frågan gick vidare till det Vetenskapliga rådet som tillsammans med några närvarande medlemmar i styrgruppen diskuterade på sitt tvådagarsmöte i november 2011. Vi beslöt då om att gå ut med en enkät till alla aktörerna i Landsbygdsnätverket för att få svar på vilken forskning man anser sig behöva, om sådan forskning idag finns tillgänglig, och hur Landsbygdsnätverket skulle kunna förbättra kommunikationen kring relevant forskning om landsbygdens förutsättningar och problematiker. Maria Gustafsson och Karin Hjerpe vid Jordbruksverket samt Katarina Eckerberg från Landsbygdsnätverkets vetenskapliga råd fick uppdraget att arbeta fram ett enkätförslag, vilket gjordes i juni 2012. Detta förslag har sedan cirkulerats för kommentarer bland medlemmarna i Vetenskapliga rådet, och vissa revideringar gjordes. Frågornas utformning behandlades även på styrgruppens möte den 18 september 2012 som föranledde ytterligare korrigeringar. Den slutgiltiga enkäten skickades ut med e-post den 8 oktober 2012 till totalt 604 individer som representerar 370 organisationer. Några av organisationerna har således två eller flera personer inlagda som kontakt. Av de 604 personer som enkäten skickades till svarade 162 personer (tabell 1). Svarsfrekvensen ligger därmed på drygt 25 %. Tabell 1. Antal svarande fördelat på vilken typ av organisation de företräder. Organisation Antal svar nationell myndighet 12 universitet/högskola/forskningsinstitut 8 Organisation (ej myndighet) kopplad till jord- och 7 skogsbruksnäringen organisation (ej myndighet) som företräder företagarintressen (ej 6 kopplad till jord- och skogsbruksnäringen) rådgivningsorganisation kopplad till jord- och skogsbruksnäringen 1 rådgivningsorganisation kopplad till andra sektorer än jord- och 6 skogsbruksnäringen ideell organisation som företräder miljöintressen 4 ideell organisation som företräder lokal utveckling 17 länsstyrelse 19 Leader anställd 37 Leader förtroendevald 32 Övriga samt annat 31 1(6)
Det kom en fråga från LRF om svaren skulle samordnas. Vi svarade att det inte var nödvändigt men önskvärt. Vi har alltså både individuella svar (39 %) och gemensamt formulerade svar (60 %). Den låga svarsfrekvensen kan i stor utsträckning förklaras av att majoriteten valt att svara i grupp, och materialet speglar därför en majoritet av de som tillfrågats. Bland de som svarat på enkäten dominerar företrädare för leadergrupperna (43 %) vilket är naturligt eftersom dessa har en central roll i Landsbygdsnätverket. Bland övriga märks statliga myndigheter, inklusive länsstyrelser (19 %) och ideella organisationer (13 %) både inom lokal utveckling och miljö. Relativt få av svaren representerar näringsintressen (4 % vardera från areella näringar respektive övriga) samt forskningsvärlden (5 %). Totalt 18 % har klassificerat sig som övriga, eller annat utan att ange vad detta är. Observera att tabell 1 ovan anger antal svar, och inte procentandelar. 184 av personerna var kopplade till Leader och 63 av organisationerna var leaderområden. Svarsfrekvensen var högre för personer med leaderanknytning, 40 % jämfört med 20 % för övriga. Personer med leaderanknytning angav dock också i högre utsträckning att de svarade i egenskap av individer än för hela organisationen, 65 % för Leader jämfört med 30 % för övriga. Eftersom en så stor andel av de svarande representerar Leader ville vi utröna om deras åsikter skiljer sig från övriga svarande. Genom att dela upp svaren på Leader/icke Leader fann vi att så inte är fallet, vilket betyder att svarande med leaderanknytning har liknande mönster av åsikter som övriga svarande. I det följande kommenteras kort de tendenser som framträder. Det fanns även två frågor med öppna svar där man kunde ange ytterligare idéer. Dessa ger mer konkret vägledning i det fortsatta arbetet. Vilken kunskap söks och hur Intresset för landsbygdsforskning följer ett tydligt mönster: merparten av de svarande söker främst forskning om olika former av ekonomisk utveckling, såsom lokalt entreprenörskap och näringslivsutveckling, byutveckling och turismutveckling som vardera nämns av nära hälften av de svarande (man kunde fylla i flera svar) (figur 1). Därnäst följer frågor kring kommunal politik för landsbygden, landsbygden som livsmiljö och ungdomar och integration. Landsbygdens tekniska infrastruktur, sociala service, utvärdering av programinsatser och jord- och skogsproduktion nämns vardera av cirka en fjärdedel av de svarande. Landsbygden som kultur- respektive naturmiljö nämns av 17 respektive 16 % vardera, medan konflikter på landsbygden anges av 9 %. 2(6)
byutveckling lokalt entreprenörskap och kommunal politik för landsbygden landsbygden som livsmiljö landsbygden som naturmiljö landsbygden som kulturmiljö ungdomar och integration jord- och skogsbruksproduktion turismutveckling landsbygdens tekniska infrastruktur landsbygdens sociala service utvärdering av programinsatser konflikter på landsbygden annat 0 20 40 60 80 100 Andel (%) Figur 1. Andel (%) svarande som anger att de söker information inom ett forskningsområde. Hos de svarande med leaderanknytning är intresset för forskning om by- och turismutveckling något större (det handlar om några procentenheter) jämfört med övriga grupper medan intresset för jord- och skogsbruksproduktion är något lägre. Mycket få säger att de söker men finner inte den information de söker (13 %), vilket tyder på att mycket information är tillgänglig. De flesta finner den information de söker på Internet (77 % ) eller via kollegor (41 %), följt av dagstidningar respektive facktidskrifter och e-postutskick 24-26 % vardera). Den stora andel som söker information på Internet är värd att notera. Radio/TV står för en liten del av informationsflödet i detta sammanhang. Svarande med leaderanknytning söker lite oftare information i dagstidningar (5 procentenheter högre andel jämfört med övriga svarande) och i någon mindre mån i facktidskrifter (5 procentenheter lägre andel jämfört med övriga svarande). De flesta söker information rätt oregelbundet och mer sällan högst någon eller flera gånger per år (tillsammans 64 %). Men det finns också de som söker information regelbundet varje månad (16 %), mer än en gång i månaden (8 %) och till och med dagligen (4 %) (figur 2). De flesta svarande med leaderanknytning söker information om landsbygdsforskning högst flera gånger per år eller flera gångar per år (figur 2). För övriga grupper är spridningen större, vilket sannolikt kan förklaras med att det är en mer heterogen grupp. 3(6)
50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Aldrig högst någon gång per år flera gånger per år regelbundet varje månad mer än en gång i månaden nästan dagligen Figur 2. Andel (%) som söker information om landsbygdsforskning av de leadersvarande (blå staplar) och övriga (röda staplar). Bland de få svarande (drygt 7 %) som aldrig söker information uppger 16 % att det beror på att de tror att det finns forskning men att den är svår att finna/förstå, medan 12 % inte tror på att den forskning de behöver finns att tillgå. Resterande säger att forskningen finns men de har inte tid/intresse att leta efter den (9 %) men mycket få att de inte behöver informationen (4 %). Lika många (18 %) anser att det är ett problem att den information de söker saknas som att det inte är ett problem. De flesta tycker dock att det kan vara problem ibland (60 %). Vi fann inget samband mellan huruvida det upplevs som svårt att hitta information och vilken typ av information man söker, vilket betyder att det är lika enkelt/svårt att finna information för alla typer av forskningsområden. Landsbygdsnätverkets roll i kunskapsspridning En stor majoritet vill att Landsbygdsnätverket ska göra något åt spridningen av information om forskning kring landsbygdsfrågor (69 %), och en fjärdedel säger att detta kanske borde göras. Bara knappt 6 % säger nej på denna fråga. Vad vill man då se för ytterligare information på Landsbygdsnätverkets webplats? Svaret är entydigt (81 % av de svarande): aktuella forskningsresultat (figur 3)! Många vill också ha information om pågående forskning i Sverige (66 %) och information om nya forskningsinsatser (35 %) - mindre så i de nordiska länderna (34 %). Man vill även få tips på vilka forskare man kan kontakta i olika frågor (45 %) samt länkar till forskningsmiljöer (29 %) liksom korta inblickar från konferenser (29 %). Här finns ingen skillnad mellan svarande med leaderanknytning och övriga. 4(6)
aktuella forskningsresultat svensk pågående forskning nordisk forskning korta inblickar från konferenser namn på forskare man kan kontakta i olika frågor länkar till olika forskningsmiljöer nya forskningssatsningar kommande forskarmöten annat 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Andel (%) Figur 3. Antal (%) svarande som anger att de söker information inom ett forskningsområde. På frågan på vad Landsbygdsnätverket skulle kunna bidra med för information om landsbygdsforskning har en tredjedel av de svarande lämnat konkreta förslag. Flera pekar på problemet att forskningen mycket sällan kommer dem till del som ska omsätta resultaten i praktiken och det vore bra att stödja kunskapsöverföringen från forskarna eftersom de sällan får projektmedel för detta utan endast till själva forskningen. En lång rad olika konkreta förslag till förbättring ges: seminarier och tankesmedjor där aktuell forskning presenteras; föreläsningsserier; populära kortversioner av forskningsresultat i form av ljudböcker; en bra forskningsportal hellre än fler nyhetsbrev via mejl; överskådliga forskningssammanfattningar på en samlad plats; en särskild FoU-skrift som regelbundet rapporterar forskningsresultat till en bred publik; länkar/kontaktuppgifter till aktuella forskarmiljöer och forskare; förteckning av pågående forskning. Det lyfts också fram att mer forskning borde stimuleras och finansieras inom området landsbygdsutveckling, och ges olika förslag på spännande frågor bl a inom innovativt entreprenörskap, forskning ur ett jämställdhetsperspektiv, landsbygdens roll i omställningsprocesser för mat, energi, ekonomi i samspel med staden samt social-ekonomiska resultat av bredbandsutbyggnaden. En ytterligare forskningsuppgift är att utvärdera hur Landsbygdsprogrammet påverkat Sverige nu och inför framtiden. Någon pekar på att det borde vara enklare att köpa forskningsuppdrag. Likaså att forskningens praktiska användning borde lyftas mer, t ex i form av best practice och goda exempel. Man menar också att det Vetenskapliga rådet skulle kunna kopplas ännu närmare den övriga verksamheten än vad som är fallet idag och någon föreslår att man borde bjuda in forskare till Landsbygdsnätverket att förmedla forskningsresultat. På den sista öppna frågan om det är något ytterligare man vill tillägga ger flera svarande sin uppskattning till initiativet att undersöka behovet av kunskap om forskning inom landsbygdens villkor. En säger att Vi behöver forskning om landsbygden. Staden är norm i så mycket! och en annan framhäver att det borde tas krafttag för att samordna landsbygdsforskningen i Sverige. Enligt en av de svarandes uppfattning är det relativt tunt med forskning inom landsbygdsutveckling i Sverige, särskilt den typ av utvecklingsinsatser som inte direkt är kopplat mot jord- och skogsbruk, och att Landsbygdsnätverket borde initiera att mera sådan forskning kommer till stånd. En annan poängterar återigen vikten av att forskningsresultat sprids på ett bättre och mer 5(6)
systematiskt sätt till de som är föremål för forskningen (tex. företag) samt att det är ett viktigt samhällsuppdrag att minska avståndet mellan små företag och forskningen. Det pekas också på att det är viktigt att forskarvärlden är intresserade av vad som görs på landsbygden och vill följa med i olika projekt. En person från Länsstyrelserna menar att dessa borde få resurser för att skapa en regional omvärldsanalys där en direkt koppling finns till den regionala strategin. Detta är ett sätt för att kunna levandegöra den regionala strategin men också synliggöra vilka utmaningar respektive län står inför. Sammanfattningsvis framträder en bild av att medlemmarna i Landsbygdsnätverket har ett stort engagemang och aktivt söker information om landsbygdsforskning. Man vill att Landsbygdsnätverket ska söka initiera forskningsaktiviteter och utgöra en plattform för forskarkontakter. Internet är den största källan till information, och det bör finnas möjligheter att relativt enkelt utveckla korta sammanfattningar och länkar på Landsbygdsnätverkets hemsidor. 6(6)