Tillgänglighet i din besöksinformation 12 frågor som hjälper dig på vägen

Tillgänglighet i din besöksinformation 12 frågor som hjälper dig på vägen

TILLGÄNGLIGHETSINFORMATION FÖR BESÖKARE kan det vara viktigt att på förhand få veta om lokalen eller verksamheten är tillgänglig utifrån de behov man har. Det gäller speciellt personer med funktionsnedsättning. På samma sätt som verksamheten informerar om öppettider, inträde och kontaktuppgifter bör det också finnas information om tillgängligheten. FRÅGEFORMULÄRET i den här skriften kan användas för att beskriva hur tillgängliga olika besöksmål är. Svaren är tänkta att presenteras på den egna verksamhetens webbplats, på samma ställe som övrig besöksinformation. FRÅGORNA GER INTE en heltäckande bild och kan inte ersätta en fullständig inventering. De tar endast upp de allra viktigaste tillgänglighetskraven. Titel: Tillgänglighet som en del i din besöksinformation 12 frågor som hjälper dig på vägen. Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning Stockholm,2010. Handisam Serie: A 2010:8 ISBN-nummer: 978-91-979062-2-7 Handisam har även tagit fram en handbok som ett stöd för att arbeta med tillgänglighet i besöksinformation. Både denna skrift och handboken går att ladda ner på www.handisam.se. MAN BEHÖVER INTE vara expert på tillgänglighet för att kunna svara på frågorna i formuläret. Som stöd finns hjälptexter. PÅ DE FLESTA FRÅGOR ska ni svara ja eller nej. Om ni vill fördjupa svaren kan ni vid dessa frågor skriva en kommentar. HANDISAM HAR TAGIT FRAM frågeformuläret tillsammans med Boverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Konsumentverket och Handikappförbunden. Alternativa format kan beställas från Handisam. Postadress: Handisam, Arenavägen 63, 121 77 Johanneshov E-post: info@handisam.se Fax: 08-600 84 99 Telefon: 08-600 84 00

FRÅGA 1 TILL 4 ÄR BAKGRUNDSFRÅGOR FRÅGA 5 TILL 11 HANDLAR OM HUR TILLGÄNGLIGA UTRYMMENA ÄR 1. Uppgifter om vem som kan kontaktas för frågor eller synpunkter om besöksmålet. Kontaktperson: Telefon: 4. Vilken hållplats eller station ligger närmast entrén och hur långt ifrån entrén ligger den? a) Namn på hållplats/station: b) Avstånd till entrén ca: meter Kommentar E-postadress: 2. Vilken yta har de utrymmen dit besökare har tillträde? 4 Ca: Kommentar kvadratmeter 5. Är följande utrymmen utformade så att de fungerar för personer med nedsatt rörelseförmåga? Ja Nej a) Finns parkeringsplats reserverad och skyltad för personer med nedsatt rörelseförmåga inom 25 meter från entrén? 5 b) Är gångvägen fram till entrén framkomlig för personer som använder rullstol? 3. Hur många våningsplan fınns det för besökare? c) Är entrén i marknivå, eller om det finns trappsteg fram till entrédörren kompletterad med användbar ramp eller hiss? Ett våningsplan d) Har entrédörren dörröppnare (automatisk eller sådan man aktiverar med knapptryck)? Två våningsplan e) Är dörröppningen till entrén fri från tröskel eller har den en tröskel som är högst 15 millimeter och avfasad? Tre våningsplan Fler än tre våningsplan, ange hur många f) Kan man ta sig från entrén till receptionen eller informationsdisken, till kapprum och toalett, samt till utrymmen som ofta används av besökare utan att passera trappsteg om ramp eller hiss saknas? Kommentar g) Finns det möjligheter att sitta ner och vila under besöket? Kommentar

6. Vilket är det fria passagemåttet för entrédörren och andra dörrar som besökare ska passera? (Mäts när dörren är öppnad 90 grader). 8. Är utrymmena utformade så att de fungerar för personer med nedsatt syn eller kognitiva funktionsnedsättningar? Välj Ej relevant om stora glasytor, hiss eller trappa saknas i lokalerna. a) Entrédörren centimeter Andra dörrar a) Är stora glasytor, som kan misstas för öppningar, tydligt markerade? b) Finns taktil markering, punktskrift eller relieftext på hissknapparna? c) Informerar en röst i hissen om vilken våning man befinner sig på? d) Är alla trappor kontrastmarkerade (exempelvis med ljushetskontrast på nedersta och översta trappstegen) så att personer med nedsatt syn enkelt kan se stegen? e) Är dörrar eller dörrkarmar ljusare eller mörkare än omgivande väggar? Ja Nej Ej relevant f) Är viktiga skyltar, symboler och texter utformade så att de är lätta att upptäcka och läsa? 6 7 7. Finns det minst en toalett i lokalen som personer med eldriven rullstol kan använda? Toalettutrymmet ska ha en total yta på 2,2 x 2,2 meter och ett fritt utrymme som är 0,9 meter brett på båda sidor om toalettstolen, samt armstöd på båda sidor om toalettstolen. Ja Nej Vi har ingen toalett alls g) Finns en bemannad reception, informationsdisk, kassa eller motsvarande? Kommentarer b) Om nej! Ange det största toalettutrymmets mått och på utrymmen vid sidan av toaletten 9. Finns hörselteknisk utrustning (minislinga, teleslinga, mikrofoner) i nedanstående utrymmen? Ja Nej Ej relevant a) I receptionen, informationsdisken, kassan eller motsvarande. b) I minst ett annat utrymme. Kommentarer

10. Uppfylls nedanstående krav för personer med allergi eller överkänslighet? a) Personalen avråds från att använda parfym och andra starka dofter. b) Pälsdjur (utom ledarhund) får inte vistas i lokalerna. c) Gröna växter som många är allergiska mot (till exempel benjaminfikus, hyacint, björkris) får inte finnas i lokalerna. d) Oparfyrmerat rengöringsmedel används vid städning. Ja Nej FRÅGA 12 HANDLAR OM TILLGÄNGLIG VERKSAMHET 12. Beskriv på vilket sätt ni arbetar för att er verksamhet ska vara tillgänglig för alla, oavsett funktionsförmåga? Det kan bland annat handla om möjligheten att ta fram informationsmaterial i alternativa format, att man har stora provhytter eller att det finns audioguider till låns för att ta del av utställningar. Här kan ni också ta upp om det finns möjlighet till personlig vägledning vid behov. Kommentarer 8 9 11. Kan alla, oavsett funktionsförmåga, uppfatta larmsignaler och använda utrymningsvägarna vid brand? Ja Nej b) Om ja, Vilka åtgärder har ni genomfört? Kommentarer

HJÄLPTEXTER TILL FRÅGEFORMULÄRET 1. Kontaktperson och adress Namn på kontaktperson behövs för att besökaren ska veta vem som ansvarar för den insamlade informationen och vem man kan kontakta vid upptäckt av fel eller brister. 2. Lokalens storlek Information om lokalytan kan ha betydelse för besökare med funktionsnedsättning (syn, orientering, kognition). 3. Våningsplan Information om antal våningsplan kan ha betydelse för besökare med funktionsned- sättning (syn, orientering, kognition). 4. Närmaste hållplats eller station för kollektivtrafik Information om hur långt det är till närmaste hållplats eller station är viktig för alla som använder kollektivtrafiken men har svårt att gå längre sträckor. Att veta namnet på den station eller hållplats som är närmast besöksmålet är viktig information för alla besökare och gör det möjligt att hitta ytterligare information, exempelvis hållplatsens tillgänglighet och tidtabell. 5. Tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga För att besöksmålet ska vara tillgängligt för dem som använder rullstol finns några grundkrav. Man ska kunna ta sig in i byggnaden, genom entrén och till de mest besökta delarna, samt kunna använda en toalett. a) Parkeringsplats, skyltad och reserverad för personer med begränsad rörelseförmåga, ska helst finnas 10 meter och högst 25 meter från entrén. Det ska vara möjligt att komma upp på en eventuell trottoar och en avfasning av trottoarkanten får inte blockeras av en parkerad bil. b) Gångvägen fram till entrén ska vara framkomlig. Det innebär att markbelägningen är fast, jämn och utan kanter. Den ska inte heller vara hal. Gångvägen får inte ha trappor, trappsteg eller branta lutningar i färdrikningen, högst 1:20 på kortare sträckor på max 10 meter. Dock kan lutningen 1:12 på max 6 meter accepteras. Lutning i sidled får inte vara brantare än 1:50. c) Entrén ska vara i marknivå eller kompletteras med hiss eller ramp. Förutsättningar för att en ramp ska fungera för personer med rörelsenedsättning är bland annat att lutningen är högst 1:20 i färdriktningen. Lutningen max 1:12 kan accepteras om flackare lutning inte är möjligt. d) Tunga, svåröppnade dörrar ska ha dörröppnare. Om en dörr har dörrstängare ska den också ha dörröppnare. Dörröppningsknappen ska vara lätt att hitta och placeras så att en en person som använder rullstol kan nå den utan att behöva backa efter att ha tryckt på knappen. e) Dörrar ska vara helt utan tröskel eller ha en låg avfasad tröskel, högst 15 millimeter med flack lutning. Ett sätt att mäta höjden på tröskeln är att lägga en bok ovanpå tröskeln och mäta avståndet från bokens underkant till golvet. f) Människor med begränsad rörelseförmåga ska kunna besöka och använda lokalen. Därför ska nivåskillnader alltid kompletteras med ramp eller hiss. 6. Entrédörr Entrédörren måste vara tillräckligt bred för att en person som använder rullstol ska kunna ta sig in. Boverkets byggregler anger 80 centimeter som acceptabelt passagemått när dörren är uppställd i 90 grader. 7. Toalett Där det finns toaletter bör det även finnas minst ett toalettutrymme som kan användas av personer med eldriven rullstol. Det förutsätter bland annat att rummet är tillräckligt stort (2,2 x 2,2 meter) så att man lätt kan vända med rullstolen, och att det finns tillräckligt med fritt utrymme (90 centimeter) på båda sidor om toaletten. 10 11 Dessutom ska det finnas armstöd på båda sidor om toalettstolen. Om det inte finns något toalettrum med ovanstående mått är det bra att uppge måttet på det största toalettrummet så att besökaren själv kan bedöma om toaletten är tillgänglig för henne eller honom. Mer information om tillgängliga toaletter finns att hämta i Handisams för djupningsblad om toaletter. www.handisam.se/fordjupningsblad 8. Tillgänglighet för personer med nedsatt syn eller kognitiva funktionsnedsättningar Personer med starkt nedsatt synförmåga ska kunna röra sig självständigt i lokalerna. För personer med kognitiva funktionsnedsättningar är till exempel orientering, tydlighet, skyltning samt tillgång till personlig vägledning viktigt. a) Det är viktigt att oskyddade glasytor, som kan misstas för öppningar, är markerade, till exempel genom en mörkare eller ljusare bakgrund. Markeringarna bör placeras i ögonhöjd, helst även lägre så att markeringen även kan uppfattas av personer som använder rullstol, kortvuxna och barn. b) Hissar bör ha knappar med siffror i relief och gärna även punktskrift. Anropsknapp, hisspanel och nödlarm ska kunna användas av personer med funktionsnedsätning. Det innebär bland annat att de ska vara lätta att hantera och avläsa både visuellt och taktilt. Man ska kunna känna en tydlig skillnad mellan nödlarm och stopp knapp.

c) En röst i hissen som informerar om vilken våning man befinner sig på under lättar orienteringen för den som inte ser. d) Trappor ska kontrastmarkeras, till exempel på nedersta och översta trapp stegen, så att de kan uppmärksammas av personer med nedsatt syn, med en ljushetskontrast på minst 0,40 enligt Natural Color System (NCS). Enkelt mätverktyg finns att köpa i färghandeln. e) Dörrar eller dörrkarm ska vara ljusare eller mörkare än omgivande väggar, det vill säga ha en ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS. Det bör göras konsekvent. f) Skyltar och symboler ska vara lätta att upptäcka och läsa. Det gäller framför allt skyltar som är viktiga för att kunna orientera sig i byggnaden. Det ska vara en bra ljushetskontrast mellan text och skyltbotten och ytan ska inte avge reflexer. Skyltar eller symboler bör placeras inom intervallet 140 160 centimeter över golvet så att det är lätt att komma nära skylten. Texthöjden ska vara anpassad efter läsavstånd. En tumregel är att teckenstorleken bör vara cirka 15 50 millimeter per meters avstånd. Mer information om tillgänliga skyltar finns att hämta i Handisams fördjupningsblad om skyltar. www.handisam.se/fordjupningsblad g) En reception, informationsdisk eller liknande dit besökaren lätt kan ta sig underlättar vid första besöket. Speciellt viktigt är det för personer med ned satt syn och personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Det är bra om en del av disken är så låg att även personer som använder rullstol kan få ögon kontakt med personen bakom disken. 9. Tillgänglighet för personer med nedsatt hörsel a) För personer med hörselnedsättning är det viktigt att det finns tillgång till hörselteknisk utrustning (minislinga, teleslinga, mikrofoner) i receptionen, kassan eller informationsdisken dit besökare först och främst vänder sig när de behöver hjälp. b) Det är bra om det finns hörselteknisk utrustning i andra utrymmen som till exempel mötesrum och vissa samlingssalar. Det är viktigt att den hörseltekniska utrustningen fungerar. Dessutom ska mobil hörselteknisk utrustning och teleslingor kunna användas utan att obehöriga kan avlyssna samtalet. Det senare gäller platser där man brukar hålla enskilda samtal. 10. Tillgänglighet för personer med allergi eller överkänslighet Undvik inredning och utrustning som innebär problem för personer med allergi eller överkänslighet. a) Personer med doftallergi eller överkänslighet ska kunna vistas i lokalerna och använda entrén och eventuell uteplats utan att få besvär. Parfym och andra produkter med starka dofter kan vara mycket besvärande. b) Personer med pälsdjursallergi ska kunna vistas i lokalerna utan att få besvär. Förbud mot pälsdjur gäller inte ledarhund. Därför är det en fördel om det vid behov finns en förvaringsplats för ledar-, signal- och servicehundar. c) Växter som kan innebära problem ska inte placeras vid entrén eller tas in i lokalerna. Undvik att ta in kvistar av björk eller sälg och undvik benjaminfikus i entrén. Mer information om allergi och överkänslighet finns att läsa på www.asmaoallergiforbundet.se. d) Det ska vara lätt att hålla rent. Den verksamhetsansvariga bör se till att städning sker med oparfymerade städprodukter och att tvålar och handdisk medel följer Astma- och allergiförbundets rekommendationer. 12 13 11. Larm och utrymning Oavsett funktionsförmåga ska man själv kunna ta sig in i lokalen, förflytta sig invändigt och ta sig ut eller förflytta sig till en säker plats vid ett eventuellt nödläge. Larmet ska såväl synas som höras. 12. Tillgänglig verksamhet För att få reda på hur tillgänglig verksamheten är på det specifika besöksmålet kommer frågeformuläret i de flesta fall att behöva kompletteras med ett antal verksamhetsspecifika frågor. Det kan handla om möjligheten att ta fram informationsmaterial i alternativa format, att det finns större provhytter eller möjligheten att få låna en audioguide för att kunna ta del av en utställning. Den öppna frågan är tänkt att användas innan man har utformat specifika frågor för verksamheten. Här kan de ansvariga, i fri text, beskriva vad man hittills har gjort för att förbättra tillgängligheten för besökare. Detta kan sedan redovisas under rubriken Övrig information i sammanställningen av besöksinformationen.

14 ANTECKNINGAR

Frågeformulär för dig som ska informera om tillgänglighet i din besöksinformation I VARDAGSLIVET och inför semestern, utflykten, restaurangbesöket eller kulturevenemanget söker vi information. Det kan till exempel handla om öppettider, kontaktuppgifter, föreställningar och prisuppgifter. För den som har en funktionsnedsättning är det extra viktigt att också få information om tillgängligheten innan man kommer fram till en plats. Att informera om tillgänglighet bör vara lika självklart som att ge övrig besöksinformation. FRÅGEFORMULÄRET i den här skriften kan användas för att beskriva hur tillgängliga olika besöksmål är. Svaren är tänkta att presenteras på den egna verksamhetens webbplats, på samma ställe som övrig besöksinformation. HANDISAM HAR OCKSÅ tagit fram en handbok med råd och förslag om hur du kan gå tillväga. Den går att laddas ned eller beställas på www.handisam.se. BÅDA SKRIFTERNA ÄR FRAMTAGNA i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, Handikappförbunden, Boverket och Konsumentverket. HANDISAM, MYNDIGHETEN för handikappolitisk samordning, arbetar med att samordna handikappolitiken i Sverige. Myndigheten arbetar för ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga.