PM Datum: 2016-08-15 Dnr: VR 2016/53 Mottagare: Utbildningsdepartementet Handläggare: Frank Bach Universitetslektor Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Yttrande gällande betänkandet Likvärdigt, rättssäkert och effektivt - ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning (SOU 2016:25) Göteborgs universitet har anmodats att till Utbildningsdepartementet lämna synpunkter på betänkande Likvärdigt, rättssäkert och effektivt - ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning (SOU 2016:25). Remissen handläggs av Utbildningsvetenskapliga fakulteten och synpunkter har inhämtat från olika delar av verksamheten. De medarbetare vid universitet som har deltagit i arbetet med betänkande har inte bidragit till yttandet. Sammanfattning Göteborgs universitet Instämmer i utredningens grundläggande principer, att det nationella provsystemets principer och mål behöver renodlas för de olika delarna. Instämmer med förslaget att pröva ett system för nationell kunskapsutvärdering och trendmätning över tid. Ställer sig positivt till förslaget att utöka möjligheterna till att på olika sätt pröva att digitalisera de skilda proven, under förutsättning att de problem som därvidlag också uppstår, utreds ordentligt. Ställer sig positivt till de olika åtgärder för kvalitetssäkring som utredningen föreslår, såsom utbyggnad av ramverk och olika kvalitetsgrupper med experter som bör knytas till både de nationella proven och de nationella bedömningsstöden. Avvisar förslaget att ta bort de nationella proven inom NO- och SO-ämnena i årskurs 9. Ställer sig kritiskt till att NO- och SO-områdena är svagt beskrivna vad gäller årskurs 6. Utbildningsvetenskapliga fakultetskansliet Pedagogen hus A, Västra Hamngatan 25, Box 300, 405 30 Göteborg 03178600 00 www.uf.gu.se 1 (4)
Ställer sig kritiskt till att frågan om hur de olika huvudmännen organiserar tiden för bedömning inte belyses och problematiseras. Ställer sig frågande inför språkbruk i författningsförslag och föreslår språkgranskning av författningsförslag och innevarande skollag. Kommentarer Göteborgs universitet rekryterar den helt övervägande delen av sina studenter från den svenska ungdomsskolan. Universitetet har därför stort intresse av att undervisningen i grund- och gymnasieskola håller hög kvalitet och att eleverna där utvecklar goda kunskaper och demokratiska värderingar. Universitetet har också en mycket stor lärarutbildning och en internationellt erkänd forskning angående olika aspekter av bedömning och är involverat vid framtagande av olika prov för användning på nationell nivå. Detta sammantaget gör att universitetet har tagit del av utredningen med stort intresse. I olika internationella kunskapsmätningar uppvisar Sveriges resultat de senaste 15-20 åren en vikande trend 1,2. Denna trend bekräftas även av en analys av de svenska resultaten för vuxna i PIAAC 3 där slående likheter mellan prestationsutvecklingen över tid i den svenska skolan konstateras. Data från PIAAC gör det också möjligt att fastställa att nedgången i resultat för den svenska skolan påbörjades någon gång efter 1991-2000. Denna tidsperiod sammanfaller med stora och omvälvande reformer i det svenska skolsystemet; kommunalisering, det fria skolvalet, friskolereformen och det mål- och kunskapsrelaterade styrsystemet. De vikande resultaten tillsammans med övergången till ett målstyrt system med många aktörer och stor valfrihet pekar tydligt på behovet av ett välfungerande system för uppföljning av skolan av kvalitets- och likvärdighetskäl. Göteborgs universitet ser därför positivt på den uppstramning av utvärderingssystemet som utredningen föreslår när det gäller åtgärder för kvalitetssäkring av provsystemet, förslaget för nationell kunskapsutvärdering och att pröva att digitalisera distributionen och genomförandet av proven. Den problembild utredningen visar av flera och ibland något motstridande mål för de olika proven, och att dessa kan renodlas, framförallt om man kan komplettera med den del som kallas NKU, ställer sig universitetet positiv till. Trots att universitetet instämmer i utredningens förslag om renodling av provsystemets principer och mål samt med förslaget att pröva ett system för nationell kunskapsutvärdering och trendmätning över tid har några frågor runt detta väckts. Det är sannolikt att olika skolhuvudmän kommer att vara intresserade av uppföljning av resultat över tid i sina verksamheter. Ett sådant önskemål kan inte systemet för nationell kunskapsutvärdering möta. Av den anledningen kan det komma att bli så att resultat från nationella prov och eventuellt också från bedömningsstöd även i framtiden används för uppföljning av resultat över tid i olika verksamheter då det endast är dessa prov som ger data som ger möjlighet till analyser på denna nivå. Om kraven på gemensamt ramverk för proven också leder till ökad stabilitet i proven skulle det kunna innebära att resultat från proven på ett bättre sätt än idag hanterar frågan om trendmätning. Ambitionen när det gäller renodling av syftena till olika delar av provsystemet kan bli problematisk när olika aktörer försöker hantera sina behov av information. 1 http://www.skolverket.se/publikationer?id=3126 2 http://www.skolverket.se/publikationer?id=2942 3 http://www.sns.se/sites/default/files/lara _ for _livet.pdf 2 (4)
På flera ställen i rapporten redovisas lärarnas relativt positiva syn till proven som sådana, och den negativa synen vad gäller tiden för bedömning 4. En viktig aspekt som också påpekas är att, vad gäller exempelvis proven i NO och SO, "på ett positivt sätt bidragit till att lärarna förändrat sitt sätt att planera och genomföra undervisningen så att den på ett bättre sätt överensstämmer med kursplanerna, bl.a. genom att lärarna fokuserar på alla delar i kursplanerna" 5 Lärarna är enligt utredningen i princip oftast relativt positivt inställda till proven. Inte minst gäller detta för årskurs 6. Här har proven i NO och SO satt dessa ämnen ordentligt på schemat, något som inte några tidigare reformer har lyckats med i motsvarande grad. Då utredningens utgångspunkt är att minska antalet nationella prov berörs inte detta. Det hade varit av vikt om utredningen visat i vilken utsträckning omfattning och innehåll i undervisningen, enligt informanterna, har påverkats av själva existensen av de nationella proven. Konsekvenserna av dessa provs borttagande borde ha belysts mer än summariskt i utredningen. Utredningen föreslår att de nationella proven i NO- och SO-ämnena för årskurs 9 skall ersättas av betygsstödjande bedömningsstöd på samma sätt som redan har skett för årskurs 6. De bärande argumenten för detta är att göra det möjligt för lärarna att själva avgöra i vilken utsträckning de behöver använda proven och också att själva styra över tidpunkt för när det är lämpligt att genomföra proven. Därutöver beskrivs proven i dessa ämnen som problematiska framförallt för att de är innehålls- och språkberoende. Göteborgs universitet anser att dessa argument och problembeskrivningar kunde ha nyanserats något mer. NO och SO är innehållsberoende till sin natur. Frivilligheten i användandet av betygsstödjande bedömningsstöd ändrar inte i nämnvärd omfattning arbetsbelastning för vare sig elever eller lärare, så länge lärarna väljer att använda stöden. Arbetet minskar inte heller, snarare ändras - man behöver ju göra egna prov- om man avstår från att genomföra de centralt producerade. Men att inte använda dem bör inte vara grundantagandet. Utredningen ifrågasätter om det i själva verket i stor utsträckning är läs- och skrivförmåga som prövas genom att eleverna behöver beskriva, resonera, förklara, motivera, argumentera och dra slutsatser i proven. Kunskapskraven är formulerade på detta sätt och vi anser att det är rimligt att prov/bedömningsstöd speglar kunskapskraven. Ett problem tycks, enligt utredningen, vara tidsåtgång för bedömning. Här verkar dock den organisering av detta som olika huvudmän gör resultera i olika utfall. Eftersom staten idag inte kan gå in och reglera detta för de olika huvudmännen, ser universitet det som en brist att utredningen inte har avgett förslag på hur den statliga nivån kan bidra med ideer, genomföra försöksverksamhet eller till och med föreslå hur det skulle kunna regleras. Här finns stor anledning att utveckla och framhålla de system som fungerar. Frågan borde ha belysts mer i utredningen då den problembild utredningen diskuterar, till mycket stor delar baseras på de bedömande lärarnas uppfattning att proven är relativt bra, men att tiden för bedömning inte räcker. Externa bedömare framhålls på flera ställen i utredningen som en kvalitetsfråga, som vi kan dela. Men om de externa bedömarna utgörs av andra lärare, så lär bedömningstiden för lärarkollektivet inte ändras. Erfarenheter av helt externa bedömare, bland annat från England, är heller inte helt positiva. Den fortbildning som bedömning av egna eller andras elever kontinuerligt kan ge, borde inte underskattas. Göteborgs universitet anser att denna fråga bör utredas mer. Flera rapporter på senare tid visar på att gymnasieelever inte väljer utbildningar som leder till arbete, utan istället väljer "roliga" utbildningar 6 Universitetet som avnämare från gymnasiet ser allvarligt på detta. Framförallt är behovet mycket stort av fler studenter på naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. De nationella proven inom NO för årskurs 6, blev frivilliga våren 2015. Det finns en del 4 S0U2016:25, sid 141 ff 5 SOU 2016:25, sid 256 6 http://skolvarlden.se/artiklar/unga-valjer-inte-utbildningar-som-leder-till-jobb 3 (4)
tecken på att just genom att proven fanns för årskurs 6, så stimulerades intresset för att undervisa i dessa ämnen. Detsamma gällde för SO-ämnen i årskurs 6. Staten får inte undandra sig sitt ansvar för att påverka intresset för kunskapsbildning i dessa ämnen, trots att de inte är huvudmän för genomförandet. Universitet har svårt att rekrytera studerande som har intresse av naturvetenskapliga utbildningar, inte minst när det gäller lärarutbildningar med naturvetenskaplig inritning. Att i detta läge ta bort de nationella proven i årskurs 9 för NO-ämnen innebär att man från staten sänder helt fel signaler. Universitetets framtida studerande behöver i denna mångfacetterade värld också ha med sig ett stort mått av allmänbildning och humanistiska värderingar. De föreslagna nationella proven inbegriper ämnena matematik, svenska och engelska. Universitetet anser att detta är för smal inriktning. Andreas Schleicher, OECD:s högste ansvarig för PISA 7, påpekar behovetav att se bortom enkla utvärderingsbara kunskaper: "Skolan måste handla mycket mer om värden som tolerans, empati, långsiktighet, ledarskap och nyfikenhet. Det viktigaste i dag är att ge unga människor en kompass att navigera efter i en värld som blir allt mer osäker och svårtydbar". Universitetet delar denna ämnessyn. I denna tid av kraftfull migration, som leder till stora utmaningar inom utbildningsväsendet på alla nivåer är det extra viktig att dessa värden inte glöms bort. Vi avvisar därför tanken på att ta bort de nationella proven inom NO och SO-ämnen. Kommentarer om författningsförslaget Vi har blivit uppmärksammade på en intressant förskjutning av språkbruk i skollagen och därmed också i det i utredningen aktuella författningsförslaget. I samband med Lpo94 infördes i Sverige det så kallade mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. I läro- och kursplaner definierades mål som eleverna skulle nå för att bli godkända. Efterhand infördes också kriterier för betygen Väl Godkänt och Mycket Väl Godkänt. I februari 2006 tillkallades LeifDavidsson som särskild utredare för att genomföra en översyn av bland annat grundskolans mål- och uppföljningssystem. En slutsats från denna utredning var att systemet behövde bli mer konkret och tydligare. Ett förslag var att begreppet kunskapskrav skulle införas och att endast en målnivå skulle finnas kvar, den som handlar om vad undervisningen ska vara inriktad mot. Kunskapskraven föreslogs ersätta de mål som handlade om vad eleverna skulle prestera. Omarbetningen av läro- och kursplaner som kom att bli LGRl 1 har konkret lett till att explicita målformuleringar finns i kapitel 2 "Övergripande mål och riktlinjer", men saknas i kursplanerna. Där finns inte längre några målformuleringar som rör elevernas prestationer. Istället finns kunskapskrav, men som i skollag och i aktuellt författningsförslag språkligt behandlas på samma sätt som om det handlade om mål. Det är just här förskjutningen av språkbruk uppstår. I lagtexter kan plötsligt krav "nås". I det normala språkbruket kan krav uppfyllas. Vi väljer att kommentera författningsförslaget (bilaga 1) och delar av nuvarande skollag (bilaga 2) i detalj för att uppmärksamma språkförskjutningen. ) erm Dekanus, Utbildningsvetenskapliga fakulteten 7 GP 160416 4 (4)
Bilaga 1 Sid. Förslag Lydelse Bör vara 55 1.1 5a Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt bedömningsstöd eller nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, såvida inte annat följer av 8. 56 1.1 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt bedömningsstöd eller nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen 80 1.7 3 stickprovsundersökningar: digitala kunskapsprov och enkätunder-sökningar i vissa ämnen och ämnesövergripande kompetenser för ett slumpvis urval av elever, 81 1.7 7 7 Stickprovsundersökningarna ska genomföras på höstterminen av elever i årskurs 9 i grundskolan. Undersökningarna i matematik, svenska och de ämnesövergripande kompetenserna ska genomföras också av elever i den avslutande årskursen i gymnasieskolan..uppfylla de kunskapskrav som minst ska uppfyllas eller..uppnå de (kunskaps)mål som minst skall uppnås...uppfylla de kunskapskrav som minst ska uppfyllas eller..uppnå de (kunskaps)mål som minst skall uppnås.. stickprovsundersökningar: digitala kunskapsprov och enkätundersökningar i vissa ämnen och av (vissa) ämnesövergripande kompetenser för ett slumpvis urval av elever, 7 Stickprovsundersökningarna ska genomföras på höstterminen avseende (eller beträffande) elever i årskurs 9 i grundskolan. Undersökningarna i matematik och svenska och av de ämnesövergripande kompetenserna ska genomföras också avseende (eller beträffande) elever i den avslutande årskursen i gymnasieskolan. Utbildningsvetenskapliga fakultetskansliet 1 (2) Pedagogen hus A, Västra Hamngatan 25, Box 300, 405 30 Göteborg 031 786 00 00 www.uf.gu.se
84 1.8 4 Statens skolverk och Statistiska centralbyrån är personuppgifts-ansvariga för den behandling av personuppgifter som de utför. En skolenhet är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som skolenheten utför och varje universitet och högskola som utvecklar datorbaserade nationella prov och stickprovsundersökningar för den behandling som den utför. Statens skolverk och Statistiska centralbyrån är personuppgifts-ansvariga för den behandling av personuppgifter som de utför. En skolenhet är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som skolenheten utför och varje universitet och högskola som utvecklar datorbaserade nationella prov och stickprovsundersökningar för den behandling som de utför. Angående kapitel 16 Författningskommentar 16.1 Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800) 3 kap. 5 a Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt bedömningsstöd eller nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, såvida inte annat följer av 8. I paragrafen regleras en elevs rätt till stöd i form av anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Ändringen innebär att den exemplifierande uppräkningen av på vilka sätt det kan framkomma att en elev inte kommer att nå kunskapskraven även kommer att omfatta nationella bedömningsstöd. Även resultatet på ett sådant stöd ska alltså kunna medföra att stöd sätts in i form av extra anpassningar i undervisningen. Ändringen är en konsekvens av att nationella bedömningsstöd författningsregleras. 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt bedömningsstöd eller nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Bestämmelserna i första tredje styckena och i 9 12 ska inte tillämpas, om en elevs stödbehov bedöms kunna tillgodoses genom en åtgärd till stöd för nyanlända och andra elever vars kunskaper har bedömts enligt 12 c. I paragrafen finns bestämmelser om i vilka situationer behovet av särskilt stöd ska utredas. Bestämmelserna ändras så att det framgår att en anmälan även ska göras till rektorn om det genom resultatet på ett nationellt bedömningsstöd framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå kunskapskraven. Ändringen är en konsekvens av att nationella bedömningsstöd författningsregleras. 2 (2)
Bilaga 2 De rödmarkerade formuleringarna rör språkförskjutningen från krav som ska uppfyllas till krav som ska nås, där det förstnämnda bör gälla, eller kanske ännu hellre mål som ska nås. 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Lag (2014:458). 5 a Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, såvida inte annat följer av 8. Lag (2014:456). 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Lag (2015:246). 10 För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. 4 kap. Kvalitet och inflytande 13 Vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och de vårdnadshavare som avses i 12. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna. Inom ramen för ett eller flera sådana forum som avses i första stycket ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas. Utbildningsvetenskapliga fakultetskansliet 1 (6) Pedagogen hus A, Västra Hamngatan 25, Box 300, 405 30 Göteborg 031 786 00 00 www.uf.gu.se
7 kap. Skolplikt och rätt till utbildning 5 Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning, ska tas emot i grundsärskolan. 14 Om eleven före den tidpunkt som framgår av 12 eller 13 uppnår de kunskapskrav som minst ska uppnås för den skolform där eleven fullgör sin skolplikt, upphör skolplikten. 15 En elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan har rätt att slutföra den högsta årskursen, även om skolplikten upphör dessförinnan. En elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan har också rätt att efter skolpliktens upphörande slutföra utbildningen under ytterligare två år, om eleven inte har nått upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås för respektive skolform. En elev i grundsärskolan har under denna tid rätt till minst 800 timmars undervisning utöver den i 11 kap. 7 första stycket garanterade undervisningstiden, om eleven inte dessförinnan uppnått kunskapskraven. 10 kap. Grundskolan 12 Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Lag (2013:796). 13 I årskurs 1-5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att nå kunskapskraven. Lag (2014:456). 19 När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper 1. i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 6, och 2. efter årskurs 6 ställas i 2 (6)
relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9. Lag (2010:2022). 21 Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. Lag (2011:876). 11 kap. Grundsärskolan 15 Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Lag (2013:796). 16 I årskurs 1-5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen eller ämnesområden som eleven får undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att nå kunskapskraven. Lag (2014:456). 16 a I årskurs 6-9 ska läraren, om eleven får undervisning i ett ämnesområde eller ett ämne som eleven eller vårdnadshavaren inte begär betyg i, en gång per läsår vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i ämnesområdet eller ämnet, och 2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen i det ämnesområdet eller ämnet. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal. Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att nå kunskapskraven. Lag (2014:456). 20 Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. För den elev som inte uppnår kraven för betyget E, ska betyg inte sättas i ämnet. 3 (6)
22 När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper 1. i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 6, och 2. efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9. Lag (2010:2022). 23 a Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 22 och 23 bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning, utom elevens utvecklingsstörning, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. Utvecklingsstörningen får dock beaktas om det finns synnerliga skäl. Lag (2011:876). 12 kap. Specialskolan 12 Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och kunskapskraven i de ämnen eller ämnesområden som eleven får undervisning i. Lag (2013:796). 13 I årskurs 1-6 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen eller ämnesområden som eleven får undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att nå kunskapskraven. Lag (2014:456). 13 a I årskurs 7-10 ska, om grundsärskolans kursplaner tillämpas och eleven får undervisning i ett ämnesområde eller ett ämne som eleven eller vårdnadshavaren inte begär betyg i, läraren en gång per läsår vid ett av utvecklingssamtalen i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i ämnesområdet eller ämnet, och 2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen i det ämnesområdet eller ämnet. Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att nå kunskapskraven. Lag (2014:456). 4 (6)
21 Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 bortses från enstaka delar av kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 7 eller 10. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning, utöver dövhet eller hörselskada, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. Lag (2011:876). 13 kap. Sameskolan. 12 Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen Lag (2013:796). 13 I årskurs 1-5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att nå kunskapskraven. Lag (2014:456). 20 Betygssättningen ska på höstterminen i årskurs 6 bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven har inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 6. Lag (2010:2022). 21 a Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 20 och 21 bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. Lag (2011:876). 15 kap. Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan. 26 Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av kunskapskraven. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. De kunskapskrav som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas. 5 (6)
18 kap. Allmänna bestämmelser om gymnasiesärskolan. 23 Som betyg för godkända resultat på en kurs ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg ska sättas med hjälp av de kunskapskrav som har föreskrivits för en kurs. För den elev som inte har uppnått kraven för betyget E, ska betyg inte sättas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kunskapskrav. Lag (2012:109). 25 Om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av kunskapskraven. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska nå ett visst kunskapskrav. En utvecklingsstörning får dock bara beaktas om det finns synnerliga skäl. De kunskapskrav som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas. Lag (2012:109). 20 kap. Kommunal vuxenutbildning 38 Om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen bortses från enstaka kunskapskrav eller från enstaka delar av sådana krav. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. De kunskapskrav som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas. Lag (2015:482). 6 (6)