Redovisning av Verksamhetsåret 2005

Relevanta dokument
Luften i Sundsvall Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Miljökontoret. Luften i Sundsvall 2017

Luften i Sundsvall 2011

Luften i Sundsvall 2012

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

halter och deposition

Luften i Sundsvall 2010

Version 1 :

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

SvD: Luften inomhus lika farlig som luften utomhus. Stockholms Universitet, inst. för Tillämpad Miljövetenskap

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr MH1386

Marknära ozon i Asa Årsrapport 2012

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Luften i Malmö. Årsrapport 1999

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

Luften i Lund: Rapport för vinterhalvåret Miljöförvaltningen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Kulturmiljö i RÅU Coco Dedering, Länsstyrelsen i Kalmar län Carl Johan Sanglert, Länsstyrelsen i Jönköpings län RUS/Kulturmiljö

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna

Luftmätningar i de Värmländska tätorterna

PM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Februari 2018

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Augusti 2018

PM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna

Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport December 2018

Metaller i luft och nederbörd

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Miljömålen i Västerbottens län

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Juli 2018

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Oktober 2018

PCB i Oxundaåns vattensystem 2017

Luftkvalitet i Göteborgsområdet

i As a Asa skogliga försö Asa d den 5 april 20

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Tjörns kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2009

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Läsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep


Sammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora

Att mäta och förbättra dialysvården över tid

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juni Var mäter vi? Luftföroreningar juni Samlad bedömning...

Luftrapport Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53. Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet januari Var mäter vi?... 1

Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018

Figur 1. Andelen Campylobacterpositiva slaktgrupper påvisade inom Campylobacterprogrammet hos kyckling

Vänlig väg till skolan. en barnslig rättighet

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Mars 2018

Polyaromatiska kolväten PAH i tätortsluft. Undersökningstyp: Hälsa och urban miljö. Programområde: Mål och syfte med undersökningstypen.

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 17 juni 2010, 56

RAPPORT. Spridningsberäkningar, Kållered köpstad MÖLNDALS STAD GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS LUFTUTREDNING UPPDRAGSNUMMER

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet maj Var mäter vi? Luftföroreningar maj Samlad bedömning...

Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet december Var mäter vi?... 1

Regeringen har fastställt tio preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft om högsta halt av olika ämnen, se tabell 3.

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10

Miljögifter i odlingslandskapet

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet november Var mäter vi?... 1

måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag den 26 dec den 27 den 28 den 29 den 30 den 31 den 1 jan 17

Beskrivning av delprogrammet Metaller i luft och nederbörd

Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån

Rapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH och PBDE i ägg från havsörn 2012

PM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen

Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet Asa skogliga försökspark och fältforskningsstation Asa den 9 april 2010 Ola Langvall

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

Varför modellering av luftkvalitet?

9:00 Samverkansområdets verksamhet under året. 10:00 Miljökvalitetsnormerna för luft samt den nya Luftguiden (Naturvårdsverket) 10:30 Paus

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Maj 2018

LUFTKVALITETSMÄTNINGAR I GATUNIVÅ AVSEENDE KVÄVEDIOXID Dnr

Luften i Sundsvall 2009

Transkript:

Organiska miljögifter i luft och nederbörd Aspvreten Dnr 7-5-Mm 8 oktober --8 Sakrapport för undersökningen Organiska miljögifter i luft och nederbörd Aspvreten inom delprogrammet Organiska miljögifter i luft och nederbörd inom programområde Luft. Tomas Alsberg, Anna-Lena Egebäck, Anne-Sofie Kärsrud, Michael Strandell och Hans Karlsson Enheten för analytisk miljökemi och Enheten för atmosfärsvetenskap Institutionen för Tillämpad Miljövetenskap (ITM), Stockholms universitet, SE- 9 Stockholm Redovisning av Verksamhetsåret 5 Provtagning Provtagningen har huvudsakligen fungerat väl. De strömavbrott som varit, två st i november, påverkade inte påtagligt den provtagna luftvolymen. Under vinterhalvåret inträffade det vid två tillfällen att depositionsprovtagaren frös till is, så att provet inte kunde tas om hand efter en vecka. Vid dessa tillfällen utsträcktes provtagningstiden till en månad, januari/februari och mars. Kvalitetssäkring - Back-up-PUFar (luft-puf nr ) från åtta provtagningstillfällen (januari, mars, maj, juli, september, november, augusti och december) analyserades för att kontrollera genombrott vid provtagningen och eventuella störningar från provtagningsmediet. - Totalblankar dvs nollprover som gått igenom hela analyskedjan (extraktion, upprening och analys) upparbetades och analyserades vid tillfällen (februari, mars, juni och november). - Kontrollprov Urban Dust (SRM 9, från National Institute of Standards and Testing, NIST) analyserades som kontroll på analysmetoden (extraktionupparbetning-slutbestämning) vid 5 tillfällen (februari, april, juli, september och oktober). - Decemberprovet extraherades en extra gång för kontroll av extraktionsmetoden (luft-puf och filter). - Extraktionsrester från två tillfällen ( års prov) upparbetades och analyserades

- Fältblank från mars, st luft-pufar och en depositions-puf upparbetades och analyserades Resultat av mätningarna PAH Under sommarhalvåret 5 var halterna av Summa PAH i luft ca % så höga som under vinterhalvåret /5. Maxvärdet. ng/m noterades för december och minimivärdet.7 ng/m uppmättes i juniprovet. Depositionen av PAH varierade mellan. (i juni, juli och augusti) och. (i januari) ug/(m *dag). Lufthalterna av benso(a)pyren varierade mellan. i juni och. ng/m i januari. PCB Halterna av Summa PCB i luft varierade mellan. (i december) och 9. pg/m (i maj). Säsongsvariationen är typisk för PCB, dvs säga det omvända vad som gäller för PAH. Detta ses tydligt i Figur, som visar halterna av PAH och PCB i luft plottade tillsammans med månadsmedeltemperaturen för varje månad sedan undersökningens start 995. Av Figur framgår också hur depositionen av PAH och PCB varierat under hela perioden. Pesticider DDE följer i stort sett samma mönster som PCB med höga värden under sommarhalvåret,. (i maj) respektive.7 pg/m (i april). Värdena för g-hch är inte helt kvalitetssäkrade än varför resultaten kommer senare. Jämförelse med tidigare års mätningar PAH och PCB I figurerna, och, görs en jämförelse med tidigare års resultat. Säsongsvariationen som ses i Figur behandlas i ovanstående avsnitt. Karaktäristiskt för depositionen av både PAH och PCB är de enstaka höga värdena, vilka förmodligen kan kopplas till nederbördens betydelsen för deponerade mängder. Insamlingen görs under en vecka per månad och månadsvärdet blir därför beroende av nederbördsfrekvensen under provtagningsveckan. Säsongsmedelvärden för Summa PAH och Summa PCB för perioden 995-5 ses i Figur. Uppdelningen i sommar- respektive vintermedelvärden har gjorts för att lättare kunna urskilja eventuella trender. Vintertid utgör uppvärmning (ved- och oljeeldning) en betydande källa för PAH, medan trafikrelaterade källor troligen har en större relativ påverkan under sommarhalvåret (även om också utsläppen från trafiken är högre vintertid p g a höga utsläpp vid kallstarter).

Tidstrender I Figur ses utvecklingen av säsongsmedelvärdena för PAH och PCB i luft och deposition för åren 995-5. PAH-koncentrationerna i luft vintertid visar ingen tydlig trend efter 997, medan koncentrationerna sommartid i huvudsak sjönk mellan 995 och, för att därefter öka. Depositionen av PAH vintertid ökade från 995/9 till /, för att därefter sjunka. Trenden för depositionen av PAH sommartid efter liknar de för PAH vintertid både i luft och deposition, den höga depositionen sommartid undantagen. Trenderna för PCB i luft och deposition, sommar respektive vinter indikerar på sjunkande koncentrationer och mängder, mest tydligt för depositionen sommartid och minst tydligt för luftkoncentrationerna sommartid. Nedgången för depositionen sommartid börjar 99, tre år senare för vinterdepositionen. Årsmedelvärdena för gamma-hch och p,p -DDE i luft och deposition återges i Figur. För g-hch ses sjunkande koncentrationer respektive flöden i luft respektive deposition. Efter var koncentrationerna under eller strax över pg/m respektive ng/(m *dag), från att ha varit 5 respektive gg högre i början av mätserien. För p-dde är trenden svagt sjunkande i både luft och deposition. Bedömning av utvecklingen mot nationella miljömål för organiska miljögifter. Frisk luft och Giftfri miljö är nationella miljömål som direkt berörs av data som tas fram inom delprogrammet Organiska miljögifter i luft och deposition. Miljömålen beskrivs på Naturvårdsverkets hemsida genom: Frisk luft Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Detta innebär enligt regeringen bland annat följande: Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till personer med överkänslighet och astma. Giftfri miljö Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Ovanstående citat berör samtliga de ämnen som rapporteras här. Emellertid är lågrisknivåer för flertalet organiska miljögifter ännu ej framtagna. Benzo(a)pyren (BaP), för vilken en lågrisknivå (LRL) på. ng/m luft föreslagits utgör ett undantag härvidlag. I Figur ses månadsvärdena för koncentrationerna av BaP i luft vid

Aspvreten för år 5. Av figuren framgår att lågrisknivån. ng/m överskreds vid två tillfällen, i januari och februari, och att koncentrationerna sommartid, från april till och med augusti låg på en fem gånger lägre nivå. I oktober och december var koncentrationerna strax under LRL. Air Aspvreten BaP ng/m.....8... Jan5 Feb5 Mar5 Apr5 Maj5 Jun5 Jul5 Aug5 Sep5 Oct5 Nov5 Dec5 LRL BaP Figur. Koncentrationen av benso(a)pyren I luft vid Aspvreten år 5 (ng/m ). LRL = Low Risk level. Sett över en längre tidsperiod överskreds LRL för BaP 5 ggr 99, ggr 997, ggr 998, 999 och, gång, ggr, inget tillfälle och. Jämförelse med andra stationer I Figur 5 ses en jämförelse mellan data från Aspvreten och Råö på västkusten. Data från Råö har producerats av IVL i Göteborg, och hämtades från datavärden IVLs hemsida (http://www.ivl.se), utom data för 5 som erhölls från Katarina Hansson, IVL Göteborg. Jämförelsen omfattar åren då mätningarna startade vid Råö, till 5. Jämförelsen visar att koncentrationerna i luft och atmosfärisk deposition av PAH, PCB, g-hch och p-dde är relativt lika. Den bästa överensstämmelsen ses för g-hch och p-dde, vilket troligen kan förklaras av att dessa ämnen huvudsakligen har sitt ursprung i gamla utsläpp och att koncentrationerna jämnats ut genom årens lopp. Även vad gäller PAH och PCB är överensstämmelsen mellan Aspvreten och Råö relativt god. Dock är depositionen av PCB genomgående högre vid Råö. År var PAH högre i Aspvreten, i såväl luftprover som deposition. Skillnader i PAH och PCB kan troligen förklaras av att Aspvreten och Råö exponeras för luftpaket med olika ursprung. En annan skillnad som kan ha betydelse är att provtagningens längd skiljer sig mellan stationerna, vilket framgår av Figur 5.

Aspvreten Air SumPAH and Temp, ng/m & Centigrades SumPAH Temp Aspvreten Air Sum PCB and Temp, pg/m & Centigrades SumPCB_Air TEMP 5 5 5 Jul95 Nov95 Mar9 Jul9 Nov9 Mar97 Jul97 Nov97 Mar98 Jul98 Nov98 Mar99 Jul99 Nov99 Mar Jul Nov Mar Jul Nov Mar Jul Nov Mar Jul Nov Mar Jul Nov Mar5 Jul5 Nov5-5 - -5 5 jul_95 nov_95 mar_9 jul_9 nov_9 mar_97 jul_97 nov_97 mar_98 jul_98 nov_98 mar_99 jul_99 nov_99 mar_ jul_ nov_ mar_ jul_ nov_ mar_ jul_ nov_ mar_ jul_ nov_ mar_ jul_ nov_ mar-5 jul-5 nov-5 - - Aspvreten Deposition SumPAH, ug/m*day Aspvreten SumPCB i deposition, ng/(m*day)..5..5..5..5. 5 Jul95 Nov95 Mar9 Jul9 Nov9 Mar97 Jul97 Nov97 Mar98 Jul98 Nov98 Mar99 Jul99 Nov99 Mar Jul Nov Mar Jul Nov Mar Jul Nov Mar Jul Nov Mar Jul Nov Mar5 Jul5 Nov5 Deposition dec_95 jun_9 dec_9 jun_97 dec_97 jun_98 dec_98 jun_99 dec_99 jun_ dec_ jun_ dec_ jun_ dec_ jun_ dec_ jun_ dec_ jun-5 dec-5*** Figur. Månadsvärden för PAH och PCB i luft och deposition i Aspvreten under perioden juli 995 - december 5. I de två övre graferna ses även månadsmedeltemperaturen. ITMo, Stockholm University, October

Air PAH Winter Air PAH Summer Air PCB winter Air PCB Summer.5. 5... 8..5 8. 5.....5 5.. 995 99 997 998 999 5. Deposition PAH Winter Deposition PAH Summer Deposition PCB Winter Deposition PCB Summer....8..8......8....... 995 99 997 998 999 5.9.8..7..5.5.. Win95/9 Win9/97 Win97/98 Win98/99 Win99/ Win/ Win/ Win/ Win/ Win/5 Win5/- Win95/9 Win9/97 Win97/98 Win98/99 Win99/ Win/ Win/ Win/ Win/ Win/5 Win5/- Win95/9 Win9/97 Win97/98 Win98/99 Win99/ Win/ Win/ Win/ Win/ Win/5 Win5/- Win95/9 Win9/97 Win97/98 Win98/99 Win99/ Win/ Winr/ Win/ Win/ Win/5 Win5/- 995 99 997 998 999 5.5..5. 995 99 997 998 999 5 Figur. Säsongsmedelvärden för PAH och PCB i luft och deposition för perioden juli 995 - december 5. Enheter: PAH i luft: ng/m, PAH i deposition: ug/(m*dag); PCB i luft:pg/m, PCB i deposition: ng/(m*dag); trendlinjer beräknade från glidande -års medelvärde. Vinter: okt-mars, sommar: april-sept. Trendlinjerna visar glidande -årsmedelvärden. ITMo, Stockholm Universiy, October

Air g-hch, pg/m, yearly average Air pp-dde, pg/m, yearly average 9 8 9 7 8 5 7 5 995 99 997 998 999 5 995 99 997 998 999 5 Deposition g-hch, ng/(m *day), yearly average Deposition pp-dde, ng/(m*day), yearly average. 5.5.... 995 99 997 998 999 5 995 99 997 998 999 5 Figur. Årsmedelvärden för gamma-hch och p,p -DDE i luft och deposition under perioden juli 995 - december 5 i Aspvreten. Trendlinjen visar glidande -årsmedelvärden. ITMo, Stockholm University, October

Air SumPAH, yearly averages.5 Råö (v) 8 Air PCB, yearly averages Råö (v) Air g-hch, yearly averages Råö (v/v).5 Air DDE, yearly averages Råö (v/v).5.5.5.5 5 8 5 8 5.5.5.5 5 Deposition SumPAH, yearly averages Råö (v). Deposition SumPCB, Yearly averages Råö (v). Deposition g-hch, yearly averages. Råö (v).5 Deposition DDE, yearly averages Råö (v).5.....5...8.5..8..5.....5....5. 5. 5. 5. 5 Figur 5. Jämförelse mellan mätningar vid Aspvreten (utförare: ITM) respektive Råö (utförare: IVL).Varje stapel motsvarar medelvärde av månadsvärden, mätperiodens längd inom parentes. Enheter: PAH i luft: nanogram per kubikmeter (ng/m); PAH i deposition mikrogramg/(m *dag); PCB & pesticider i luft pikogram/m; PCB & pesticider i deposition: ng/(m *dag) ITMo, Stockholm University, october