INNEHÅLL. Jobben först, så klarar vi välfärden!

årsredovisning 214

INNEHÅLL Inledning Förord... 3 Botkyrka en inspirerande plats... 4 Sammanfattning av årsredovisningen... 5 Styrsystem och organisation Så styrs Botkyrka kommun... 6 Botkyrka kommuns organisation... 7 Förvaltningsberättelse Uppföljning av kommunfullmäktiges mål... 8 Områdesperspektivet i Botkyrka...24 Botkyrka i jämförelse...26 Ekonomisk analys...28 Kommunens medarbetare...34 Nämnd- och bolagsredovisning Kommunstyrelsen...36 Tre nämnder...38 Utbildningsnämnden...42 Kultur- och fritidsnämnden...44 Spontanidrotta på egna villkor...46 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden...48 Jobbsatsning ger långtidsarbetslösa ny chans...5 Socialnämnden...52 Vård- och omsorgsnämnden...54 Bolagen i sammanfattning...56 Uppföljning utifrån ett hållbarhetsperspektiv Gäddorna leker i vikar och vass...6 Rätt(visa) varor hjälper mot fattigdom...62 Ett hållbart Botkyrka...64 Ekonomiska sammanställningar Finansiella nyckeltal...68 Resultaträkning och kassaflödesrapport...69 Balansräkning...7 Noter...71 Drift- och investeringsredovisning...77 Redovisningsprinciper...78 Revisionsberättelse...82 Jobben först, så klarar vi välfärden! Framtidens Sverige finns i Botkyrka. Det är i Botkyrka som Bactiguard, ett av världens främsta medtech-företag, väljer att etablera sig. Det är här kulturen blommar som mest och det är från Botkyrka Sveriges främsta atleter kommer. Se bara på hyllade Subtopia, eller på europamästaren Michel Tornéus. Botkyrka förändras och utvecklas. Min drivkraft som politiker är att skapa ett bättre Botkyrka för alla. Men i ett samhälle där över 31 av oss är arbetslösa är detta svårt. Därför kämpar jag för en halverad arbetslöshet till 22. Min främsta arbetsuppgift under det gångna året har varit att se till att fler arbetstillfällen skapas i Botkyrka och att vi är bättre rustade för att matcha arbetsmarknadens krav. När fler människor arbetar möjliggör vi tillsammans för en välfärd av högsta kvalitet och skapar förutsättningar för ökad jämlikhet. Det är så vi skapar ett samhälle som håller ihop! 214 var ett framgångsrikt år. Vi såg till att alla ungdomar som sökte sommarjobb fick ett jobb att gå till. Vi öppnade Grunden i Alby, som är en mötesplats och ett forum för 16 25-åringar, med fokus på jobb och studier. Vi såg också till att öppna Botkyrkas näringslivscenter där du som entreprenör och företagare kan komma i kontakt med nyckelpersoner i kommunen, få stöd och råd av kommunens företagslots och näringslivssamordnare samt delta i starta eget-kurser och mycket mer. Vi kan konstatera att kommunen återigen redovisar ett positivt ekonomiskt resultat. Det ger oss goda förutsättningar inför framtiden. Resultatet kan vi använda för att finansiera nödvändiga investeringar i välfärden, till exempel nya skolor, förskolor, gruppbostäder och äldreboenden. Jag vill rikta ett stort tack till alla kommuninvånare, entreprenörer och medarbetare det är ni som gör Botkyrka bra. Och framtiden skapar vi tillsammans! Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för en hållbar framtid. Katarina Berggren, Kommunstyrelsens ordförande (s) Foto: Vihan de Mel Foto på omslaget: Rollerderby. Foto: Studio Strandell Fabriksarbetare. Foto: Bertil Strandell Botkyrka kommun 215 Layout: This Way Up, Tryck: Ljungbergs tryckeri Katarina Berggren, Kommunstyrelsens ordförande (s) INLEDNING 3

Botkyrka en inspirerande plats Sammanfattning Av årsredovisningen Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för en hållbar framtid. Det är vår vision. Uppföljningen av kommunfullmäktiges mål visar att utvecklingen går åt rätt håll inom flera områden samtidigt som den också visar på stora utmaningar. Ett svagare ekonomiskt resultat ställer också krav på tydliga prioriteringar framöver. Vår vision är en beskrivning av en önskad framtid. Syftet med vår vision är att den ska ge energi, handlingskraft och att vägleda oss när vi fattar beslut om vår framtida utveckling. Visionen påverkar våra långsiktiga strategier och målsättningar. Ett hållbart Botkyrka I Botkyrka har vi bestämt oss för att vrida samhällsutvecklingen i en hållbar riktning. Det är ett långsiktigt arbete som tar sikte på hur vi vill att kommunen ska se ut om trettio år. Hållbar utveckling kan beskrivas som en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Sex viktiga utmaningar för hållbarhet Botkyrka kommun har gjort en omfattande analys och kommit fram till att kommunen står inför sex särskilt viktiga utmaningar för en hållbar utveckling: Botkyrkaborna har arbete, Botkyrkaborna känner sig hemma, Botkyrka har de bästa skolorna, Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna, Botkyrkaborna är friska och mår bra samt Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin. Dessa utmaningar är grunden för kommunens flerårsplan som är det styrande dokumentet för planering och uppföljning. Den innehåller både mål och en ekonomisk plan för den aktuella tidsperioden. Alla verksamheter i Botkyrka kommun arbetar mot de mål och ambitioner som finns i flerårsplanen. Botkyrka, långt ifrån lagom en kontrastrik kreativ mötesplats Vår devis långt ifrån lagom är välkänd och för oss står den för att Botkyrka är en kontrastrik och kreativ mötesplats full av upplevelser. Botkyrka kännetecknas av mängder av kontraster. Här finns allt från täta förortscentrum, vackra boendemiljöer med intressant arkitektur, till landsbygd med vacker natur med skog, ängar, sjöar och havskust. Här frodas entreprenörskap, små företag blandas med internationella storföretag. Här talas över 1 språk, här bor och arbetar människor med bakgrund från världens alla hörn. Botkyrka är en inspirerande och nytänkande kommun med breda och unika kultur- och upplevelsesatsningar. Här finns kreativitet, nyfikenhet, stolthet, ungdomlighet, eldsjälar och kraft. Här utvecklar vi nya idéer för framtiden. I Botkyrka uppstår intressanta och oväntade möten och här möts olika internationella perspektiv, kulturer, språk och religioner på ett spännande sätt. Foto: Studio Strandell Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Uppföljningen av kommunfullmäktiges mål är ett sätt att ta reda på mer om vilka utmaningar och möjligheter som finns i kommunen. Det hjälper oss att prioritera det fortsatta arbetet för att utveckla både platsen Botkyrka och kommunen som organisation. Med hjälp av 13 mål och 4 indikatorer följer vi upp sex övergripande målområden. I årets uppföljning ser vi att nitton indikatorer pekar på att utvecklingen går åt rätt håll. Tretton indikatorer visar att utvecklingen varken är positiv eller negativ, medan fem går åt fel håll och tre inte går att bedöma. Jämfört med tidigare år är förändringarna små. För att få en samlad bild av utvecklingen analyserar vi så långt som möjligt kommunfullmäktiges indikatorer uppdelade på stadsdel och kön. Skillnaderna mellan grupper av kvinnor och män är stora inom viktiga områden som hälsa och inkomst. Botkyrka i jämförelse Delaktighet, öppethållande och information på nätet är bättre i Botkyrka än i de flesta andra kommunerna i landet. Vi tillhör den bästa fjärdedelen av kommunerna när det gäller andel inköpta ekologiska livsmedel, antalet nya företag och serviceutbudet inom särskilt boende för äldre. I år är bemötande och tillgänglighet för den som ringer eller skickar e-post till kommunen bättre än förra året. Däremot tillhör Botkyrka den fjärdedelen av kommunerna med sämst resultat inom återvinning av hushållsavfall, om Botkyrkaborna känner sig trygga i kommunen och andelen av medborgarna som ringer in till kommunen och får ett direkt svar på en enkel fråga. Ekonomisk analys Botkyrka redovisar ett ekonomiskt överskott med 38 miljoner kronor, vilket är betydligt lägre än föregående år. Efter flera år med starka resultat faller nu också resultaten för de flesta andra kommuner. Ett förändrat skatteutjämningssystem är en anledning till att kommunen i år visar ett sämre resultat än tidigare år. Nämndredovisning 214 hade alla nämnder egna nämndmål. Man har också i högre grad än tidigare utformat mätbara mål och indikatorer som visar hur verksamheten utvecklas inom viktiga områden. Det finns fortfarande skillnader mellan nämnderna men i de flesta fall värderar nämnderna sin egen måluppfyllelse som god eller godtagbar. Så här arbetar vi vidare Den stora ekonomiska utmaningen för framtiden ligger i upprustningen av kommunens äldre lokaler och anläggningar. Svårare ekonomiska förutsättningar ställer också krav på prioriteringar. Vi behöver säkerställa en god ekonomisk hushållning och en resultatnivå som ger en rimlig utveckling av kommunens upplåning och räntekostnader. Vi arbetar vidare för att skapa bättre ordning i styrningen av ekonomin och verksamheten. Samtidigt jobbar vi för ökad kvalitet inom viktiga områden som utbildning och vård och omsorg bland annat genom att höja medarbetarnas kompetens. Utmaningen är att arbeta uthålligt, ta vara på goda exempel och sprida nya. 4 INLEDNING INLEDNING 5

så styrs Botkyrka kommun SAMVERKSORGAN Styrsystemet i Botkyrka kommun har flera nivåer och ger förutsättningar för en bra styrning av kommunens verksamheter. En utmaning är att skapa en tydligare röd tråd från kommunfullmäktiges mål, via nämndmålen till verksamhetsmålen och medarbetarnas dagliga arbete. Våra indikatorer behöver också bli bättre på att fånga kvalitet och effektivitet utifrån Botkyrkabornas villkor och behov. Kommunfullmäktige fastställer de kommunövergripande målen. Nämnden fastställer nämndmål och åtaganden som anger hur nämnden ska bidra till de övergripande kommunmålen. Enheten fastställer åtaganden som anger hur enheten ska bidra till nämndmål, samt eventuella enhetsspecifika mål. Så styrs den kommunala verksamheten Utgångspunkten i styrsystemet är att kommunfullmäktige beslutar om övergripande mål och ekonomiska ramar för nämndernas verksamhet i kommunens flerårsplan. Målen i flerårsplanen uttrycker övergripande prioriteringar och strategiska ställningstaganden utifrån ett medborgarperspektiv. Nämndernas ettårsplaner beskriver hur målen ska uppfyllas Genom ettårsplanen bekräftar nämnden sitt åtagande gentemot kommunfullmäktige. Utifrån sin plan arbetar sedan nämnden för att uppfylla sina mål och åtaganden inom den angivna ekonomiska ramen. Nämnderna preciserar målen för enheterna Nämnderna preciserar kommunfullmäktiges mål och ekonomiska ramar, men beslutar också om egna mål och åtaganden kopplade till kommunfullmäktiges mål. Målen kan gälla för längre tid än ett år medan åtagandena beskriver vad man ska göra nästa år för att uppnå målen. Nämndmålen styr verksamheterna i förvaltningen, målen kan vara riktade enbart till en viss verksamhet eller målgrupp. Kommunens övergripande mål Nämndens mål Enhetens mål Kommunfullmäktige Facknämnd Enhet Valnämnd KOMMUNFULLMÄKTIGE Revision KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNALA NÄMNDER, FÖRVALTNINGAR och RÅD BOLAG och STIFTELSER AB Botkyrkabyggen (1%) AB Alfågeln (dotterbolag) Förbandet 2 (dotterbolag) Botkyrkabyggen Holding AB (dotterbolag) KB Valutan (dotterbolag) Kultur- och fritidsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnd Utbildningsnämnd Södertörns brandförsvarsförbund Samordningsförbundet Botkyrka Södertörns överförmyndarnämnd Nämndmålen anger prioriteringar och vad man vill uppnå i verksamheten. Enheterna beskriver sitt arbete för att uppfylla målen Enheterna beskriver hur de utifrån de ekonomiska ramarna tänker arbeta för att uppnå nämndens mål och åtaganden. Enheternas åtaganden ska finnas dokumenterade och de kan även ange egna specifika mål. Hur det går till i praktiken kan variera från förvaltning till förvaltning. Kommunfullmäktige följer upp nämndernas arbete Kommunfullmäktige följer upp nämndernas åtaganden utifrån de övergripande målen. Uppföljningen sker tre gånger per år i delårsrapporter efter april och augusti, samt i årsredovisningen. Denna uppföljning omfattar både mål, åtaganden, ekonomiska prognoser och resultat. Nämnderna följer upp enheternas arbete Uppföljningen mellan nämnderna och enheterna görs av respektive nämnd. Kommunstyrelsen följer upp att förvaltningarna och enheterna arbetar med sina mål och åtaganden. botkyrka kommuns organisation Kommunledningsförvaltningen Arbetsmarknad- och näringslivsberedning Demokratiberedning Hågelbyparken AB (1%) Klimat- och planeringsberedning Upplev Botkyrka AB (1%) Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd Utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Socialnämnd Personalutskott Botkyrka Stadsnät AB (1%) Södertörns Energi AB (5%) Södertörns fjärrvärme AB (dotterbolag, 1%) Söderenergi AB (dotterbolag, 58%) Vård- och omsorgsnämnd Folkhälsokommitté Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Samhällsbyggnadsnämnd Brottsförebyggande rådet SRV återvinning AB (31,5%) Miljö- och hälsoskyddsnämnd Sydvästra Stockholms VA-verksaktiebolag (2%) Teknisk nämnd AB Vårljus (8,33 %) Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Stockholmsregionens Försäkring AB (7,61%) Kommunala pensionärsrådet Mångkulturellt centrum 6 STYRSYSTEM OCH ORGANISATION STYRSYSTEM OCH ORGANISATION 7

Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Foto: Johannes Liljeson UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Foto: Love Strandell Sex av tio Botkyrkabor är nöjda med möjligheterna att utöva sina fritidsintressen i kommunen. Sex av tio tycker också att det är viktigt att kunna påverka i kommunala frågor men bara tre av tio upplever att de kan det. Årets uppföljning av kommunfullmäktiges mål visar på en positiv utveckling inom flera områden men också flera utmaningar i det fortsatta arbetet. Som kommun arbetar vi för att Botkyrkaborna ska ha tillgång till bra service och stöd som ska erbjudas på lika villkor genom livets alla skeenden. Vi arbetar för att Botkyrkabor, föreningar och näringsliv ska ha goda förutsättningar att etablera sig, bo och verka här. Det är vårt gemensamma uppdrag. Uppföljningen av kommunfullmäktiges mål är ett sätt att ta reda på mer om vilka utmaningar och möjligheter som finns i kommunen. Det hjälper oss att prioritera arbetet för att utveckla både platsen Botkyrka och kommunen som organisation. Sex målområden Med hjälp av 13 mål och 4 indikatorer följer vi utvecklingen för sex målområden 1. Medborgarnas Botkyrka 2. Framtidens jobb 3. Välfärd och kvalitet för alla 4. Grön stad i rörelse 5. Kultur och kreativitet ger kraft 6. En effektiv och kreativ kommunal organisation Utvecklingen för 19 indikatorer går åt rätt håll Utvecklingen för 13 indikatorer är varken positiv eller negativ I årets uppföljning av kommunfullmäktiges mål ser vi att nitton indikatorer pekar på att utvecklingen går åt rätt håll. Tretton indikatorer visar att utvecklingen varken är positiv eller negativ, medan fem går åt fel håll och tre inte går att bedöma. Jämfört med tidigare år är förändringarna små. Så bedömer vi utvecklingen för kommunfullmäktiges mål När vi bedömer utvecklingen för de indikatorer som vi använder för att följa upp målen utgår vi från hur förändringen sett ut över tid. I vissa fall saknar vi aktuella uppgifter. Vi jämför också några av indikatorerna med hur det ser ut i Stockholms län. Flera av våra indikatorer mäter vi med hjälp av medborgarundersökningen. Det är en urvalsundersökning som ger oss en bild av hur Botkyrkaborna uppfattar både Botkyrka som plats och som organisation. Eftersom vissa indikatorer visar på stora svängningar mellan olika år kan det vara svårt att dra några slutsatser om utvecklingen. Det är då mer givande att se på mönster utifrån stadsdelar och kön. Inom flera områden är skillnaderna stora mellan kvinnor och män och våra stadsdelar. Exempel på sådana områden är hälsa, arbete och inkomst. Utvecklingen för 5 indikatorer går åt fel håll Utvecklingen för 3 indikatorer går inte att bedöma Målområde Medborgarnas Botkyrka Mål 1: Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen Tecknen på att Botkyrkaborna blir mer delaktiga i samhällsutvecklingen är svaga. De indikatorer vi mäter visar inte att engagemanget ökat. Indikator 1:1 Andelen medborgare som upplever att de kan vara med och påverka i kommunala frågor som intresserar dem Källa: Medborgarundersökningen 1 8 Instämmer inte 6 4 2 Kvinnor Alby Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Gödinge Botkyrka kommun Män Instämmer 2 4 6 8 1 År 211 212 213 214 Utvecklingen är varken positiv eller negativ Sex av tio Botkyrkabor tycker att det är viktigt att kunna påverka i kommunala frågor som intresserar dem, men bara tre av tio tycker att de kan påverka. Jämfört med andra kommuner är Botkyrka varken bättre eller sämre. De flesta kommuner har låga värden på den här typen av frågor. Trots att vi utvecklat fler möjligheter att delta och påverka ökar inte Botkyrkabornas upplevelse av delaktighet. Variationen mellan stadsdelarna är stor. 214 var de boende i Alby mest positiva och de boende i Tullinge mest negativa. I Tullinge syns en tydlig försämring under 214 jämfört med 213, men även sett över flera år är Botkyrkabor i Tullinge de som är minst nöjda med möjligheterna att påverka. Kvinnor är mer positiva än män, mest tydlig är könsskillnaden i Vårsta/ Grödinge och Tullinge. 3 32 33 32 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 9

UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Indikator 1:2 Invånare som har vänner i en annan kommundel Källa: Medborgarundersökningen Alby Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Grödinge Botkyrka kommun 2 4 6 8 1 Kvinnor Män Utvecklingen är varken positiv eller negativ Insatser som ökar samhörigheten i kommunen är viktiga. Att mäta var Botkyrkaborna har sina vänner ger en bild av samhörigheten mellan kommunens stadsdelar. Få invånare i Tullinge och Vårsta/Grödinge har vänner i Alby, Fittja eller Hallunda/ Norsborg och omvänt. Mönstren är tydliga och vi ser ingen förändring över åren. Andelen som har vänner i någon annan stadsdel än den egna är 73 procent 214. Andelen är större bland de yngre än bland de äldre. Flest kontakter med andra stadsdelar har Botkyrkabor i Tumba och Vårsta/Grödinge och minst i Hallunda/Norsborg och Tullinge. Skillnaden mellan kvinnor och män är liten, störst skillnad är det i Tumba/Storvreten där färre kvinnor än män har vänner i en annan stadsdel än den egna. Indikator 2:3 Uppmätt tillgänglighet till den fysiska miljön i de lokaler där kommunen bedriver verksamhet Utvecklingen går inte att bedöma Botkyrka kommun är ansluten till västra Götalandsregionens tillgänglighetsdatabas. Men vi saknar kompletta uppgifter om uppmätt tillgänglighet i den fysiska miljön. 215 är ambitionen att skapa bättre förutsättningar för arbetet med databasen och uppföljning av tillgängligheten i kommunens lokaler. Samhällsbyggnadsförvaltningen ansvarar för databasen, men alla förvaltningar har ett ansvar för att öka tillgängligheten inom sina verksamheter. År 211 212 213 214 74 7 71 73 Mål 2: Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter Tecknen på mer jämställda och jämlika förutsättningar är svaga. Ojämlikheter i barns uppväxtvillkor, i kvinnors och mäns ekonomi och diskriminering på arbetsmarknaden kvarstår. Mål 3: Botkyrkaborna är friskare och mår bättre Botkyrkabornas hälsa utvecklas positivt, men skillnader mellan olika socioekonomiska grupper är fortfarande stor. Det är också stora skillnader mellan kvinnor och män. Indikator 2:1 Invånare som upplever att de utsätts för diskriminering Källa: Medborgarundersökningen Alby Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Grödinge Botkyrka kommun 2 4 6 8 1 Kvinnor Män År 211 212 213 214 1 12 15 14 Utvecklingen går åt fel håll I den årliga medborgarundersökningen frågar vi om Botkyrkabornas upplevelse av diskriminering. I undersökningen 214 svarade 14 procent att de under det senaste året upplevt att de blivit diskriminerade någonstans eller någon gång. Det är en ökning med två procentenheter sedan 212 och fyra procentenheter sedan 211. Skillnaderna mellan könen är totalt sett små, men i Fittja uppger kvinnorna i betydligt lägre grad än männen att de utsatts för diskriminering. Det är vanligast att diskrimineringen har med språk att göra och det vanligaste sammanhanget är arbetslivet. Vi behöver fortsätta vårt arbete med att säkerställa att ingen blir diskriminerad i mötet med kommunen. Vi behöver också fortsätta arbeta med att lyfta frågan både lokalt och regionalt. Indikator 3:1 Ohälsotal 213 Källa: Statistiska centralbyrån Alby Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Grödinge Botkyrka kommun 1 2 3 4 5 Dagar Kvinnor Män År 27 28 29 21 211 212 213 4 37 34 27 26 25 25 Utvecklingen går åt rätt håll Indikatorn mäter antalet sjukdagar och gäller bara Botkyrkabor som har eller har haft arbete. Kvinnor har betydligt högre ohälsotal än män även om skillnaden över tid minskat något. På det stora hela är utvecklingen positiv men klyftorna mellan olika delar av regionen, mellan kvinnor och män och mellan våra stadsdelar finns kvar. Skillnader i utbildning, arbete och ekonomi är viktiga förklaringar till skillnader i hälsa mellan våra stadsdelar och mellan kvinnor och män. Indikator 2:2 Ekonomisk utsatthet bland barn. Källa: Statistiska centralbyrån och Rädda Barnen 3 2 1 22 24 26 28 21 212 Botkyrka Länet Riket År 22 24 26 28 21 212 24 23 2 18 17 16 Utvecklingen går åt rätt håll Mellan 22 och 212 har andelen barn i Botkyrka som bor i ekonomiskt utsatta hushåll minskat från 24 till 16 procent. Botkyrka har fortfarande en av de högsta andelarna i landet, men skillnaden i förhållande till länet och riket har minskat. En orsak kan vara att antalet barn ökar mer i våra mer välmående områden än i de mer ekonomiskt utsatta. Samtidigt har inkomsterna ökat mer i vissa delar av våra miljonprogramsområden än i liknande områden i landet. En orsak till barnfattigdom är föräldrarnas låga inkomster, så det är avgörande att andelen som har arbete ökar bland både kvinnor och män. Indikator 3:2 Självskattad hälsa Källa: Stockholms läns landsting 1 8 6 4 2 22 26 21 Kvinnor Män År 22 26 21 59 63 67 Utvecklingen går åt rätt håll Den självskattade hälsan har förbättrats i Botkyrka. I den senaste mätningen uppger nära 64 procent av kvinnorna och 69 procent av männen att de har god eller mycket god hälsa. Samtidigt är det en bit kvar till genomsnittet för länet, där nära 73 procent av kvinnorna och drygt 76 procent av männen uppger att de har god hälsa. Om vi dessutom tar hänsyn till socioekonomisk bakgrund blir det tydligt att skillnaderna är stora inom gruppen kvinnor respektive gruppen män. De som har lägre utbildning har sämre hälsa. Mätningarna görs vart fjärde år och resultatet för 214 kommer under 215. 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11

UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Indikator 3:3 Medellivslängd Källa: Statistiska centralbyrån Antal år 86 84 82 8 78 76 74 72 7 1999-23 29-213 Kvinnor-Botkyrka Män-Botkyrka Kvinnor-Länet Män-Länet Utvecklingen går åt rätt håll Medellivslängden har ökat under många år för både kvinnor och män i Botkyrka och resten av Sverige. Botkyrka har närmat sig nivåerna i resten av länet. Generellt sett har förbättringen varit större för män än för kvinnor, vilket gör att männens medellivslängd börjar närma sig kvinnornas. Men enligt samma mönster som med hälsan har förbättringen inte varit lika stor för alla grupper, utan skiljer sig utifrån socioekonomi och utbildningsbakgrund. År 22-24 24-28 28-212 29-213 Kvinnor 81,7 82,3 83,1 83,2 Män 77,4 78,7 79,4 79,3 Indikator 4:3 Andelen unga Botkyrkabor som studerar eller arbetar 213 Källa: Statistiska centralbyrån Alby Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Grödinge Botkyrka kommun 5 1 Kvinnor Män Utvecklingen är varken positiv eller negativ Andelen unga Botkyrkabor i åldern 16 24 år som studerar eller arbetar är 83 procent 213. Utvecklingen visar ingen tydlig trend över tid och jämfört med länet ligger Botkyrka på en lägre nivå, även om vi närmar oss genomsnittet på 86 procent. I åldersgruppen 2 24 år är det en klar skillnad mellan de som har gymnasial utbildning och de som inte har fullföljt gymnasiet. Bland dem som saknar fullföljd gymnasieutbildning är andelen som varken studerar eller arbetar 64 procent i Botkyrka och 63 procent i länet. I grupper med högre utbildning är skillnaden mellan länets genomsnitt och Botkyrka större. År 28 29 21 211 212 213 83 81 83 83 82 83 Målområde Framtidens jobb Mål 4: Fler Botkyrkabor kan försörja sig på eget arbete och företagande Långsamt ökar Botkyrkabornas möjlighet att få arbete eller starta företag, men skillnaderna mellan olika grupper är fortfarande stor. Skillnaderna i inkomst är stora och de växer. Indikator 4:1 Förvärvsfrekvens för åldersgruppen 2 64 år, 213 Källa: Statistiska centralbyrån Alby Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Grödinge Botkyrka kommun Indikator 4:2 Sammanräknad förvärvsinkomst för åldersgruppen 2 64 år 213 (medelinkomst, tkr) Källa: Statistiska centralbyrån 2 4 6 8 1 Kvinnor Män År 28 29 21 211 212 213 7 69 71 71 72 72 Alby Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Grödinge Botkyrka kommun 2 4 6 Kvinnor Män tkr Utvecklingen går åt rätt håll Arbete har avgörande betydelse för ekonomi, delaktighet i samhället och hälsa. Sysselsättningen har ökat i Botkyrka de senaste åren och är nu 72 procent. Botkyrka följer utvecklingen i länet, men på en lägre nivå. Andelen som har arbete varierar kraftigt mellan olika grupper. Skillnaderna är stora mellan våra stadsdelar, och kvinnors förvärvsfrekvens är lägre än mäns. Förvärvsfrekvensen bland kvinnor i åldrarna 2 64 år var 213 som lägst i Fittja och Alby med 52 procent respektive 53 procent. Högst förvärvsfrekvens hade männen i Tullinge och i Vårsta/Grödinge med 86 procent, tätt följt av kvinnorna i Tullinge med 85 procent. Även om utvecklingen är positiv ökar skillnaden mellan kvinnors och mäns förvärvsfrekvenser mer i Botkyrka än i länet som helhet. Utvecklingen går åt fel håll Totalt sett har Botkyrkaborna lägre inkomster än genomsnittet för länsborna, inkomsterna ökar också något långsammare. Även om utvecklingen i Botkyrka går åt rätt håll är inkomstskillnaderna mellan stadsdelarna stora och de ökar. Medelinkomsten i Tullinge och Vårsta/Grödinge är högre och stiger medan de i Fittja, Alby och Hallunda/Norsborg ligger relativt stilla på en betydligt lägre nivå. I alla stadsdelar har kvinnorna en betydligt lägre inkomst än männen. År 28 29 21 211 212 213 Tkr. 23 23 233 239 244 249 Mål 5: Botkyrka attraherar fler företag, särskilt inom miljö, hälsa och kreativa näringar Företagandet i Botkyrka utvecklas i takt med regionens utveckling. Våra profilbranscher har ännu inte tagit några avgörande steg mot större marknadsandelar. Indikator 5:1 Antalet nya företag Källa: Tillväxtverket Antal 1 Indikator 5:2 Antalet sysselsatta i kommunen Källa: Statistiska centralbyrån Indikator 5:3 Antalet arbetsställen inom våra prioriterade branscher Källa: Statistiska centralbyrån Antal 2 15 1 5 Antal 16 12 8 4 28 29 21 211 212 213 24 26 28 21 212 Män Kvinnor Hälsa Kreativa näringar Miljö 21 211 212 213 214 Utvecklingen går åt rätt håll 213 hade Botkyrka drygt 6 arbetsställen varav 616 var nystartade företag, över tid har utvecklingen varit positiv. Botkyrkas andel av länets nyföretagande är cirka 3 procent. År 28 29 21 211 212 213 Antal 53 542 564 716 615 616 Utvecklingen går åt rätt håll År 213 uppgick det totala antalet arbetstillfällen i kommunen till 23 787, där 55 procent besattes av män och 45 procent av kvinnor. Botkyrka har 2,2 procent av länets arbetstillfällen och utvecklingen här är parallell med länets utveckling. För att öka antalet arbetstillfällen måste vi fortsätta stödja näringslivet och skapa förutsättningar för nya etableringar. År 28 29 21 211 212 213 Antal 22 692 21 833 22 637 22 916 23 748 23 787 Utvecklingen går åt rätt håll År 214 fanns det 2 98 arbetsställen inom miljö, hälsa och kreativa näringar. Det är en ökning sedan 21 med ungefär 4 arbetsställen. Men jämfört med länet behåller kommunen sin andel i respektive bransch. År 21 211 212 213 214 Antal 1 676 1 879 1 975 2 9 2 98 12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13

UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Indikator 5:4 Antalet sysselsatta inom våra prioriterade branscher Källa: Statistiska centralbyrån Antal 5 4 3 2 1 Hälsa Kreativa näringar Miljö 21 211 212 213 214 Utvecklingen går åt rätt håll Även antalet sysselsatta inom branscherna ökar, 214 var 6 2 personer sysselsatta inom miljö, hälsa och kreativa näringar. Jämfört med 21 är det en ökning med 2 personer. Ökningen har skett i hälsobranschen och miljöbranschen, medan de kreativa branscherna minskat. Vi har cirka 1,7 procent av länets arbetstillfällen i dessa branscher, en andel som är relativt stabil över tid. År 21 211 212 213 214 Antal 67 5497 5352 5674 626 Indikator 6:2 Andel av kommunens gymnasieungdomar som fullföljt sin gymnasieutbildning vid 2 års ålder Källa: Skolverket 1 8 6 4 2 24 26 28 21 212 214 Botkyrka Länet Utvecklingen är varken positiv eller negativ Andelen varierar mellan åren med någon procentenhet upp eller ner, men skillnaden mellan Botkyrka och resten av länet är fortfarande stor. Vi har ingen uppdelning på stadsdelar och kön. I dag är en fullföljd gymnasieutbildning i praktiken ett krav för att komma in och få fotfäste på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt med kraftfulla insatser för att fånga upp och stödja unga som riskerar att hoppa av gymnasiet i förtid. Det är också viktigt med väl fungerande vuxenutbildning, så att ungdomarna senare kan skapa förutsättningar för sitt arbetsliv. År 29 21 211 212 213 214 64 6 63 62 65 65 Indikator 5:5 Andel företag som uppger att de fått ett gott bemötande från kommunen Källa: Stockholm Business Alliance Andel 1 8 6 4 2 21 211 212 213 Utvecklingen är varken positiv eller negativ År 213 uppgav 7 procent av företagen att de fått ett gott bemötande från kommunen, enligt Stockholm Business Alliance mätning av kommunernas företagsservice. Det är en ökning sedan 27 när mätningarna startade, men en minskning jämfört med 29 och 211. År 21 211 212 213 68 73 71 7 Indikator 6:3 Andel av kommunens gymnasieungdomar som övergått till högskolestudier inom tre år Källa: Skolverket 1 8 6 4 2 Utvecklingen är varken positiv eller negativ Andelen gymnasieungdomar som börjar på högskolan inom tre år har ökat kraftigt de senaste åren, och Botkyrka är nu nästan i kapp länet. Men skillnaden mellan åren är större i Botkyrka än i länet. Högre studier blir allt viktigare för att få goda villkor på arbetsmarknaden, och arbetet måste fortsätta för att den positiva utvecklingen ska stå sig. Indikatorn är inte möjlig att dela upp på kön, men i statistik över högskolestudenter för hela landet är andelen kvinnor större. 24 26 28 21 212 214 År 29 21 211 212 213 214 Botkyrka Länet 46 46 44 52 48 5 Målområde Välfärd och kvalitet för alla Mål 6: Kunskapsresultaten förbättras och skillnader beroende på kön och social bakgrund minskar Skolresultaten för Botkyrkas ungdomar varierar mellan kön, årskullar och stadsdelar. Jämfört med länet ligger vi på en lägre nivå, men skillnaden ökar inte. Med hänsyn till social bakgrund har många av Botkyrkas ungdomar goda resultat. Botkyrkaungdomar med gymnasiekompetens fortsätter till högskolestudier i samma omfattning som genomsnittet för länet. Indikator 6:1 Andel grundskoleelever med behörighet till gymnasieskolan 213 Källa: Skolverket Alby Fittja Hallund Norsborg Tullinge Tumba Grödinge Botkyrka 2 4 6 8 1 Flickor Pojkar Utvecklingen är varken positiv eller negativ Indikatorn visar behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. Botkyrka ligger cirka 7 9 procentenheter under länet i behörighet till både yrkesprogrammen och de högskoleförberedande programmen. Det gäller både flickor och pojkar, men skillnaderna mellan kommunens skolor är stora. Orsakerna är olika socioekonomiska faktorer, bland annat föräldrarnas utbildningsbakgrund, och att en stor andel av eleverna är nyanlända eller har kommit till Sverige sent under grundskoletiden. Vi behöver fortsätta att höja kvaliteten, bland annat genom att bättre möta varje barns individuella behov oavsett bakgrund och tidigare erfarenheter. År 211 212 213 214 82 78 81 79 Mål 7: Botkyrkas äldre lever ett mer aktivt liv och får den vård och omsorg de behöver Ökad livslängd och ökad hälsa bidrar till fler aktiva år på äldre dar. De äldres känsla av trygghet har inte förbättrats, även här finns variationer mellan kön och stadsdelar. Indikator 7:1 Andel invånare över 65 som upplever att det är tryggt att åldras i Botkyrka Källa: Medborgarundersökningarna 1 8 6 4 2 Män Kvinnor 211 212 213 214 Utvecklingen är varken positiv eller negativ Det är 44 procent av kvinnorna och männen över 65 år som tycker att det är tryggt att åldras i Botkyrka. Andelen förändras inte mycket mellan åren och skillnaderna mellan kvinnor och män är små. Ett sätt att öka de äldres trygghet är att förbättra kvaliteten inom äldreomsorgen i kommunen. År 211 212 213 214 39 43 4 44 14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 15

UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Indikator 7:2 Andel invånare över 8 som klarar sig utan hemtjänst eller särskilt boende Källa: Vård- och omsorgsförvaltningen 1 8 6 4 2 27 29 211 213 Kvinnor Målområde Grön stad i rörelse Män Utvecklingen går åt rätt håll Det senaste året har andelen äldre som klarar sig utan hemtjänst eller särskilt boende ökat. Men det är fortfarande skillnad mellan kvinnor och män. Forskning visar att anhöriga, främst kvinnor, sköter den mesta omsorgen om äldre. År 29 21 211 212 213 214 58 59 58 65 65 68 Mål 9: I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad variation och mer levande stadsmiljöer Ett ökat intresse från byggherrar, en stor efterfrågan och en god planberedskap visar att utvecklingen just nu går åt rätt håll. Indikator 9:1 Antal färdigställda nya bostäder i Botkyrka Källa: Statistiska centralbyrån Antal 1 8 6 4 2 2 22 23 25 26 28 29 211 212 214 Utvecklingen går åt rätt håll Antalet nybyggda bostäder redovisas för treårsperioder. Det är en eftersläpning i statistiken så en årlig redovisning är därför missvisande. Mellan 2 och 214 har det sammantaget byggts cirka 24 bostäder per år i Botkyrka, jämfört med 7 5 bostäder per år i länet. Det innebär att Botkyrka stått för drygt 3 procent av länets nybyggnation. Stockholms län har en stor inflyttning och behovet av nya bostäder är stort. Vi har god planberedskap för att bygga fler bostäder och i snabbare takt. Intresset från byggherrar att bygga i Botkyrka ökar, vilket ger förhoppningar om ett ökat bostadsbyggande framöver. Mål 8: Fler företag och hushåll är fossilbränslefria och energieffektiva Utvecklingen går åt rätt håll då fler företag och hushåll använder fossilfri energi, även om det går långsamt. År -2 3-5 6-8 9-11 12-14 Antal 611 739 56 845 772 Indikator 8:1 Utsläpp av koldioxid per invånare Källa: RUS Ton /invånare 4 3 3 2 2 1 1 25 27 29 211 Botkyrka Länet Utvecklingen går åt rätt håll Utsläppen av koldioxid minskar både i länet och i Botkyrka. Botkyrka har en lägre utsläppsnivå per invånare än länsgenomsnittet. År 27 28 29 21 211 212 Ton per 1,9 1,8 1,8 1,8 1,7 1,6 invånare Indikator 9:2 Andel invånare som uppger att de kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde Källa: Medborgarundersökningarna 1 8 Instämmer inte 6 4 2 Kvinnor Alby Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Gödinge Botkyrka kommun Män Instämmer 2 4 6 8 1 Utvecklingen är varken positiv eller negativ 214 svarade 61 procent av Botkyrkaborna i medborgarundersökningen att de kunde rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde. Det är en minskning med tre procentenheter sedan 213, men en ökning med fyra procentenheter sedan 211. Vi ser att det är stora skillnader mellan våra stadsdelar, från 88 procent i Tullinge till 39 procent i Fittja. Även om skillnaderna mellan kvinnor och män är små säger generellt fler kvinnor än män att de kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde. År 211 212 213 214 57 61 64 61 Indikator 8:2 Totala elinköp per invånare Källa: Statistiska centralbyrån MWh per inv. 14 12 1 8 6 4 2 25 29 211 213 Länet Botkyrka Utvecklingen går åt rätt håll Botkyrkaborna använde 6,1 MWh el per invånare 213, det är 3,2 MWh mindre än den genomsnittliga länsbon. Arbetet med att göra det lättare för kommuninvånarna att leva klimatsmart behöver fortsätta. Det ska till exempel bli lättare att gå eller cykla än att välja bilen. År 28 29 21 211 212 213 MWh per 7,9 7, 6,4 6,3 6,4 6,1 invånare Indikator 9:3 Andel invånare som upplever att det är tryggt att leva i deras närområde Källa: Medborgarundersökningarna 1 8 Instämmer inte 6 4 2 Kvinnor Alby Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Gödinge Botkyrka kommun Män Instämmer 2 4 6 8 1 Utvecklingen går åt rätt håll Andelen personer som instämmer i påståendet det är tryggt att bo och leva i min kommundel har varit relativt stabil under de senaste två åren. Störst trygghet upplever Botkyrkaborna i Tullinge och Vårsta/Grödinge medan boende i Hallunda/ Norsborg är minst trygga. Där är också skillnaden störst mellan kvinnor och män. År 211 212 213 214 5 55 6 57 16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 17

UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Målområde Kultur och kreativitet ger kraft Mål 1: Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap Kommunens satsningar har ännu inte lämnat några avgörande avtryck i kommuninvånarnas uppfattning att kommunen stimulerar till kreativitet och entreprenörskap Mål 11: Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa kultur Utvecklingen går åt rätt håll. Allt fler Botkyrkabor ser möjligheter att utöva sina fritidsintressen i kommunen. Indikator 1:1a Botkyrka är en bra kommun för att starta olika verksamheter till exempel föreningar och företag Källa: Medborgarundersökningen 1 8 6 4 2 Kvinnor Indikator 1:1b Botkyrka är en plats där det är lätt att genomföra nya idéer och initiativ Källa: Medborgarundersökningen 1 8 Instämmer inte Instämmer inte 6 4 Alby Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Gödinge Botkyrka kommun Män Alby Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Gödinge Botkyrka kommun 2 Kvinnor Män Instämmer 2 4 6 8 1 Instämmer 2 4 6 8 1 För att ta reda på om kommunen stimulerar till kreativitet och entreprenörskap tar vi hjälp av två påståenden i medborgarundersökningen. För det första Botkyrka är en plats där det är lätt att genomföra nya idéer och initiativ och för det andra Botkyrka är en bra kommun för att starta olika verksamheter till exempel föreningar och företag. Knappt 3 procent är positiva till det första påståendet och drygt 4 procent är positiva till det andra. Frågorna finns med 213 och 214 och är därför inte jämförbara med tidigare undersökningar. År 213 214 43 43 Utvecklingen går inte att bedöma Många svarar vet ej på båda påståenden. Det gör det svårt att tolka resultatet men vi kan ändå konstatera att uppfattningarna skiljer sig mellan våra stadsdelar. Botkyrkabor i Alby, Fittja och Hallunda/Norsborg är mer positiva, medan Botkyrkabor i Tullinge och Vårsta/Grödinge är mer negativa. Kvinnorna i alla stadsdelar är mer positiva än männen. År 213 214 29 28 Indikator 11:1 Andel invånare som är nöjda med kulturutbudet i Botkyrka Källa: Medborgarundersökningarna 1 8 Inte nöjda 6 4 År 211 212 213 214 43 47 54* 53* *Inte helt jämförbart förändrad frågekonstruktion. Indikator 11:2 Andel invånare som har deltagit i kulturaktiviteter i Botkyrka* Källa: Medborgarundersökningen Gått på teater, cirkus, dans eller operaföreställning? Sett på bio/film? Varit på match/tävling Alby Nöjda Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Gödinge Botkyrka kommun 2 2 4 6 8 1 Kvinnor Män % 2% 4% Kvinnor Män Utvecklingen är varken positiv eller negativ Sex av tio Botkyrkabor är nöjda med möjligheterna att utöva sina fritidsintressen i kommunen. Mest nöjda är Botkyrkaborna med tillgången till naturområden. När det gäller kulturutbudet är många mer tveksamma och svarar vet ej. Det kan betyda att informationen om vad vi erbjuder inte når alla. Men det kan också vara att Botkyrkaborna inte upplever det som vi erbjuder är intressant eller att frågan inte känns viktig. Drygt hälften är däremot nöjda med tillgången på kulturevenemang i Botkyrka. Mest nöjda är kvinnorna i Grödinge-/Vårsta och minst nöjda är männen i Tullinge. Ungefär hälften av Botkyrkaborna har under det senaste året gått på teater, cirkus, dans, opera, bio eller idrottstävling som åskådare. Det är skillnad mellan mäns och kvinnors val av aktivitet. Män går i större utsträckning på sportevenemang medan kvinnor går mer på kulturevenemang. I en storstadsregion är utbudet stort, och mycket av behovet tillfredsställs i angränsande kommuner och Stockholms stad. Jämfört med Södertörnskommunerna är Botkyrkaborna mer nöjda med kulturutbudet. Foto: Björn Callius Foto: Love Strandell År 213 214 52 51 *Deltagit i någon av aktiviteterna ovan. 18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 19

UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Målområde En effektiv och kreativ kommunal organisation Mål 12: Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens Den sammantagna bedömningen är att ett fortsatt arbete krävs för att säkra en god ekonomisk utveckling, medborgarservice och kompetens. Indikator 12:4 Andelen chefer med utländsk bakgrund Källa: Statistiska centralbyrån och Kommunledningsförvaltningen År 211 212 213 214 2 16 18 18 Utvecklingen är varken positiv eller negativ 214 var andelen chefer med utländsk bakgrund 18 procent. Det är en ökning med 2 procentenheter sedan 212, men en minskning jämfört med 211 då andelen var 2 procent. Bland män var andelen 19,5 procent och bland kvinnor 17,6 procent. Indikator 12:1 Invånare som upplever att de anställda ger dem ett bra bemötande Källa: Medborgarundersökningen 1 8 Instämmer inte 6 4 2 Kvinnor Alby Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Grödinge Botkyrka kommun Män Instämmer 2 4 6 8 1 Utvecklingen är varken positiv eller negativ I undersökningen 214 tycker 51 procent av Botkyrkaborna att kommunens anställda ger dem ett bra bemötande, vilket inte är någon större skillnad jämfört med tidigare år. Generellt är yngre mer missnöjda än äldre och kvinnor är mer nöjda än män. Mest nöjda är Botkyrkabor i Alby och minst nöjd är boende i Vårsta/Grödinge. Cirka 7 procent av Botkyrkaborna har haft kontakt med någon kommunal verksamhet under 214. De som har haft kontakt med äldreomsorgen och medborgarkontoren är mest nöjda. Minst nöjda är de som varit i kontakt med kommunen i miljöeller bygglovsärenden. Vi behöver inrikta vårt arbete mer på medborgarnas fokus och öka medvetenheten om vikten av en god service på lika villkor. Detta oavsett om vi möter Botkyrkaborna öga mot öga, i ett mejl, brev, information eller i ett telefonsamtal. År 211 212 213 214 47 53 52 51 Indikator 12:5 Andelen deltidsanställda som önskar arbeta heltid Källa: Kommunledningsförvaltningen År 211 4 Indikator 12:6 Andelen medarbetare som har tillsvidareanställning Källa: Kommunledningsförvaltningen År 21 211 212 213 214 89 87 84 85 84 Utvecklingen går inte att bedöma I mätningen 211 ville 4 procent av de deltidsanställda i kommunen arbeta heltid, drygt 51 procent av männen och drygt 38 procent av kvinnorna. Sedan dess har ingen motsvarande mätning gjorts, men i projektet Ökad sysselsättningsgrad framgick att 43,6 procent av deltagarna ville arbeta mer. Här finns ingen uppdelning på kön, inte heller någon uppgift om det är heltid man vill ha. Uppenbart är ändå att vi har mer att jobba med för att alla medarbetare ska komma upp i den arbetstid de önskar. Utvecklingen går åt fel håll Andelen medarbetare med tillsvidareanställning är 84,4 procent. Det är en minskning med 4,8 procentenheter sedan 21. Kvinnor har i större utsträckning en tillsvidareanställning, skillnaden mellan kvinnor och män 213 var 3,7 procentenheter. Indikator 12:2 Andel anställda som upplever att de har inflytande över sitt arbete Källa: Kommunledningsförvaltningen 1 8 6 4 2 Män 211 212 213 214 Kvinnor Utvecklingen går åt rätt håll Utvecklingen är svagt positiv enligt kommunens medarbetarundersökning, 214 är andelen anställda som upplever att de har inflytande över arbetet 69 procent för kvinnor och 7 procent för män. Det är en ökning med 2 procentenheter för kvinnor och 4 procentenheter för män sedan 211. År 211 212 213 214 Kvinnor 67 66 67 69 Män 66 67 69 7 Alla 67 66 67 69 Indikator 12:7 Resultat på en procent av skatteintäkterna Källa: Kommunledningsförvaltningen År 21 211 212 213 214 4,1 3,8 3,8 4,6,9 Mål 13: Fossilbränslefri kommunal organisation 215 Utvecklingen går åt rätt håll och kommunens förutsättningar att nå målet 215 ökar. Utvecklingen går åt fel håll Det ekonomiska resultatet för 214 var 38 miljoner, vilket innebär att vi nästan når målet för året. Med tanke på att kommunens intäkter sannolikt kommer att utvecklas svagt även framöver, kan det bli svårt att nå målet även under de närmsta åren. Vi behöver därför fortsatta strategier för att säkerställa en god ekonomisk hushållning och en resultatnivå som ger en rimlig utveckling av kommunens upplåning och räntekostnader. Indikator 12:3 Sjukfrånvaro för kommunens anställda Källa: Kommunledningsförvaltningen 8 7 6 5 4 3 2 1 Kvinnor Män Utvecklingen går åt fel håll Vi följer trenden av ökad sjukfrånvaro i vår omvärld. Jämfört med länets kommuner ligger vi,4 procent högre. 214 hade vi en sjukfrånvaro på 6,5 procent. Den långa sjukfrånvaron, särskilt bland våra äldre medarbetare, ökar och skillnaden mellan kvinnor och män kvarstår. Vi behöver fördjupa arbetet med analys, förebyggande insatser och samtidigt aktivt stödja medarbetare till en snabb återgång i arbete. År 211 212 213 214 5,7 6,1 6, 6,5 Indikator 13:1 Kommunens inköp av fossilbränsle Källa: Kommunledningsförvaltningen 1 8 6 4 2 21 211 212 213 214 År 21 211 212 213 214 95 92 9 77 51 Utvecklingen går åt rätt håll I april 213 invigdes Botkyrkas första biogaspump i Fittja. Samtidigt har kommunen i allt större grad ställt om sina fordon till el, biogas och andra biobränslen. Detta är två förklaringar till att kommunens inköp av fossilbränsle minskat kraftigt under 213 och 214 och nu uppgår till 51 procent av allt inköpt bränsle. Under hösten 214 fick kommunen tillgång till ett nytt biobränsle, HVO. Det är så kallad biodiesel som kan användas i alla våra dieseldrivna fordon, både lätta och tunga. Det innebär att i princip alla fordon nu kan köra fossilbränslefritt. Om våra anställda konsekvent tankar rätt bränsle i fordonen har vi goda förutsättningar att nå målet om procent fossilbränsle. 213 214 2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 21

UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Foto: Tobias Fischer Indikator 13:2 Andel fordon (personbilar och lätta lastbilar) för fossilbränslefria bränslen Källa: Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 8 Utvecklingen går åt rätt håll Nästan 1 procent av kommunens personbilar och lätta lastbilar kan drivas fossilbränslefritt år 214. Förutsättningarna finns för att nå målet om en fossilbränslefri kommunal organisation 215. 6 4 2 21 211 212 213 214 År 21 211 212 213 214 21 35 5 8 99 Indikator 13:3 Bilpoolsandel av det totala antalet körda kilometer i tjänsten Källa: Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 Utvecklingen går åt rätt håll Bilpoolsandelen av det totala antalet körda kilometer i tjänsten är 2,4 procent. De egna verksamhetsfordonen står för den dominerande andelen, 84 procent, av alla körda kilometer. 8 6 4 2 29 211 213 214 År 211 212 213 214, 1,2 2,7 2,4 Hyrbil Egen bil i tjänsten Verksamhetsfordon Bilpool Indikator 13:4 Inköpt energi per kvadratmeter i kommunens fastigheter och anläggningar Källa: Samhällsbyggnadsförvaltningen KWh/kvm 3 25 2 15 1 5 21 211 212 213 214 Utvecklingen går åt rätt håll Energiförbrukningen i kommunens lokaler har minskat stadigt varje år men gick 214 upp något. Det kan förklaras genom att energiåtgången för uppvärmning fortsätter att minska, bland annat genom effektiviseringar av värme- och ventilationssystem. Elanvändningen ökar vilket till stor del beror på att vår användning av el för belysning och it utrustning ökar. År 21 211 212 213 214 KWh/kvm 243 248 249 222 234 22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 23

OMRÅDESPERSPEKTIVET i BOTKYRKA Foto: Bertil Strandell OMRÅDESPERSPEKTIVET I BOTKYRKA Foto: Johannes Liljeson Medborgarnas delaktighet utvecklar Botkyrka Nattvandringar och medborgardialoger. Kommunen, medborgarna och lokala aktörer ger tillsammans Botkyrka en positiv utveckling genom god kunskap om lokala styrkor och behov. I Botkyrka arbetar vi med ett områdesperspektiv det finns områdesutvecklare och medborgarkontor i varje stadsdel: Alby, Tumba, Fittja, Tullinge och Hallunda-Norsborg. Områdesarbetet är en viktig del för att samordna kommunens stadsdelar. Det är ett arbete som pågår hela tiden med många aktörer inblandade. Alla har kunskaper om hur vi löser gemensamma utmaningar och utvecklar platsen. Därför är områdesarbetet en viktig del för att förstärka den lokala demokratin och ge förutsättningar för Botkyrkas medborgare att komma till tals. Hemma i Botkyrka Utemiljön är viktig för hemkänslan I Fittja, Tullinge, Tumba och Hallunda-Norsborg genomfördes trygghetsvandringar tillsammans med medborgare under året. Tidigare upplevdes det som mörkt och otryggt bakom tunnelbanan i Fittja och i Fittjahöjden, något som noteras under vandringen och sedan åtgärdades av kommunen. I Hallunda -Norsborg var det tidigare problem med att fordon körde på det centrala gångstråket. Trygghetsvandringen resulterade i hinder för motorfordon, en bra konkret effekt. Även i Tullinge kunde man märka resultat från trygghetsvandringen, bland annat i form av en mötesplats för ungdomar som har fyllt tretton, någon som tidigare saknades. Tack vare möjligheten att påverka skapade vi tillsammans ett tryggare och trivsammare närområde. Trygg miljö när mörkret faller I alla våra stadsdelar spelar nattvandringen en viktig roll för att skapa en trygg närmiljö i kommunen. I Hallunda-Norsborg har nattvandrarnas verksamhet utvecklats under året. Fler personer medverkar, och man är ute fler nätter. I mitten av september 214 var det oroligt i stadsdelen, med bland annat flera bilbränder. I sådana situationer har nattvandrarna spelat en nyckelroll för att skapa lugn i området. De har även varit med och bidragit med sin kunskap i och med återetableringen av en nattvandringsgrupp i Tumba. Förtroende för varandra och för demokratin Låna en kompetens Ett utbyte av Botkyrkabornas kompetenser startade under året på Alby bibliotek i projektet Låna en kompetens. I lånekatalogen finns Botkyrkabor och lokala föreningar i Alby som kommunens medarbetare kan låna för att öka sin kompetens om Botkyrka som plats, och omvänt medarbetare finns med för att de vill dela med sig av sin kompetens till Botkyrkabor. Det finns många i kommunen med kunskaper som aldrig, eller väldigt sällan, uppmärksammas eller används. Projektet stärker medborgarens perspektiv och platsperspektivet inom kommunorganisation, samtidigt som det utvecklar dialogen med medborgarna. Dialog är att tänka tillsammans Botkyrkaborna har en unik möjlighet att kunna påverka genom medborgardialoger. I Tumba har man under 214 fört in dialogen med medborgarna i ett mycket tidigare skede än tidigare. Ett exempel är dialogforumet om Slättmalm i Vårsta, där ett 6-tal personer deltog. Förhoppningen är att engagemanget och känslan av att man kan påverka ska öka genom att medborgarna kommer in i ett så tidigt skede som möjligt. Även i Tullinge var dialogerna välbesökta. Arbetet med att bygga Idéhuset i Tullinge skapar engagemang bland invånarna och för att inkludera dem har det genomförts nio fysiska och fyra digitala dialoger. I Botkyrka har vi en områdesgrupp i varje stadsdel som fungerar som lokala samverkansforum. Genom dialog mellan Botkyrkaborna, kommunens förvaltningar, bolag och samarbetspartners ska områdesgrupperna bidra till en positiv utveckling i området. Alla områdesgrupperna har en handlingsplan som beskriver hur de ska arbeta under året för att bidra till en hållbar utveckling i Botkyrka utifrån kommunens hållbarhetsutmaningar. Vi har också medborgarkontor i alla våra stadsdelar. Vill du veta mer? Besök vår webbplats www.botkyrka.se/kommunochpolitik/ vagledningochservice/medborgarkontor 24 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 25