Stora IT-dagen Lund, 20 November 2002 Snabbare universitetsnät GigaSunet Hans Wallberg SUNET/UMDAC Umeå universitet Hans.Wallberg@umdac.umu.se
SUNET Det svenska universitets- datornätet SUNET har till uppgift att ge universitet och högskolor tillgång till nationell och internationell data- kommunikation av hög klass. Nätet skall karaktäriseras av hög tillgänglighet och till- räcklig kapacitet. SUNET får inte vara en flaskhals i de svenska högskolornas kommunikation med varandra och med 20 november 2002 - #2
SUNET:s roll i Internetsverige Från centrum till en spelare bland många Utveckling av samarbete för gemensamma angelägenheter (SOF, Netnod,, TU- stiftelsen, IIS, NIC-SE). Koncentration på rollen som akademiskt nät och samarbetet mellan högskolorna (även internationellt) 20 november 2002 - #3
TJÄNSTER I SUNET Grundläggande Internetaccess och Internet-tjänster tjänster för alla universitet och högskolor i Sverige Nätkapacitet utan överbokning Exklusiv åtkomst till forskningsnät i Europa och USA genom NORDUnet-samarbetet Drift (övervakning och felsökning) dygnet runt Stöd för alla traditionella Internettjänster såsom e-post, e www, filöverföring, terminaluppkoppling, etc. 20 november 2002 - #4
SUNET:S ORGANISATION SUNET administreras av vetenskapsrådet SUNET anställer ingen egen personal SUNET köper tjänster från universitet, högskolor och andra organisationer SUNET har en styrelse med representanter för universitet, högskolor, studenter samt KB och vetenskapsrådet Styrelsen har utsett en teknisk referensgrupp KTH svarar för driften av de centrala delarna av SUNET Umeå universitet ansvarar för samordning och utveckling av SUNET Luleå tekniska universitet har tekniskt samordningsansvar 20 november 2002 - #5
Gamla SUNET Gamla SUNET bestod av en s.k. dubbelstjärna med 622 Mbit/sek i mitten och 155 Mbit/sek ut till hög- skoleenheterna. Nätet var i drift i 4 år. Förbindelserna var förhyrda av Banverket. 20 november 2002 - #6
Överföringskapacitet i SUNET 10 G 10 G 1 G 155 M 622 M 10 M 34 M 1 M 100 k 10 k 1000 1200 9600 64 K 2 M 1980 1985 1990 1995 2000 2005 20 november 2002 - #7
Trafiktillväxt 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 20 november 2002 - #8
SUNET GigaSunet Generell idé: Stamnät: 10 Gbit/sek Lokalnät: 2,5 Gbit/sek 20 november 2002 - #9
Varför så mycket kapacitet? Det gamla nätet med 622 Mbit/sek i mitten och 155 Mbit/sek som access- förbindelser var fullt utnyttjat på många ställen. Utvecklingen med en fördubbling av utnyttjandet var 9:e-12:e månad ser inte ut att stanna av. 4 år = 48 månader = minst 4 fördubblingar. 622*2 4 =9 952 Mbit/sek. 155*2 4 =2 480 Mbit/sek. 20 november 2002 - #10
Designkriterier för ringarna När nätet är helt får ingen ort ha mer än 4 orter mellan sig och Stockholm. I händelse av godtyckligt fiberbrott eller nodbortfall får antalet aldrig överstiga 5. Expressvägar tillåtna. Ingen överbokning (4*2,5G = 10G). Spelar dessutom roll framförallt för UDP (max-30-hop-problemet) Spelar måttlig roll för RTT (fördröjningen i routrarna är inte så stor). 20 november 2002 - #11
Stjärna eller ring? Stjärnan är något kostnadseffektivare på utrustning. Ringarna är mycket mer kostnadseffektiva på infrastrukturen (stjärnan ger mycket mer bandbreddskilometrar ). Ringarna enklare att förstärka när kapacitetstaket närmar sig. Med ringstrukturen behöver inte all trafik passera Stockholm. 20 november 2002 - #12
Avtal (1) Avtal är tecknat mellan SUNET och Telia AB (Skanova) om hyra av 10 Gbit/sek DWDM-förbindelser samt svartfiber för lokalnäten. Dessutom ISDN för Out-Of-Band- Managenent, utrymme i Telias lokaler, viss teknisk assistans etc. Avtalstid 4 år med möjlighet till förlängning ett år. Avtalet kan även användas av enskilda högskoleenheter som avropsavtal via SUNET. 20 november 2002 - #13
Orter och etappindelning i GigaSunet 1. Kiruna (etapp 3) 2. Luleå (etapp 1) 3. Umeå (etapp 1) 4. Sundsvall (etapp 1) 5. Gävle (etapp 3) 6. Uppsala (UU, SLU) (etapp 2) 7. Stockholm (KTH, SU, KI, HLS, SH, HHS) (etapp 1) 8. Visby (etapp 3) 9. Linköping (etapp 1) 10. Örebro (etapp 2) 11. Västerås (etapp 2) 12. Borlänge (etapp 2) 13. Karlstad (etapp 3) 14. Skövde (etapp 2) 15. Jönköping (etapp 2) 16. Borås (etapp 2) 17. Trollhättan (etapp 2) 18. Göteborg (GU, CTH) (etapp 1) 19. Malmö + Lund (etapp 1) 20. Växjö (etapp 3) 21. Halmstad (etapp 2) 22. Ronneby (etapp 3) 23. Kristianstad (etapp 3) 24. Kalmar (etapp 3) 20 november 2002 - #14
GigaSunet i verkligheten 20 november 2002 - #15
Världens första rikstäckande 10 Gbit/s nät (?) 20 november 2002 - #16
Usch!!! 20 november 2002 - #17
Avtal (2) Beställning av utrustning (via Stats- kontorets ramavtal) till Eterra/Cisco. Bland annat följande: 42 st Cisco 12410 + 5 st Cisco 12416. 104 st OC192 (10 Gbit/sek) interface. 70 st Cisco 10720 ( Yellow Brick ). 25 st Cisco 2621 (för OOB-management mm). 20 november 2002 - #18
Utrustning (1) På varje ort placeras 2 st. Cisco 12410 (GSR) centralt i Telias lokaler. 2 st. OC-192/STM-64 (10 Gbit/sek). 2 st. 2,5 Gbit/sek (SRP). På varje högskoleenhet placeras 2 st. Cisco 10720 ( Yellow brick ). 2,5 Gbit/sek (SRP). 4 st. Gigabit Ethernet. 8 st. Fast Ethernet. 20 november 2002 - #19
Utrustning (2) Centralt i Stockholm placeras 5 st. Cisco 12416 terminerar inkommande 10 Gbit/ sek-förbindelser ansluter GigaSunet till både gamla delar av SUNET och till resten av Internet (både via NORDUnet och till andra ISP:er). 20 november 2002 - #20
Out-Of Of-Band Management För att kunna nå routrarna även i händelse av kabelbrott etc. så installeras ett helt separat nät för management. Baseras på ISDN. En Cisco 2621 på varje ort kopplas till huvudroutrarnas konsolportar. Koppling mot OOB-nätet tillåts endast från SUNETs driftcentral. 20 november 2002 - #21
Nätet på högskoleorterna, principskiss. Telestation (motsv.) A1 A2 2,5 Gbit/sek B1 B2 10 Gbit/sek 10 Gbit/sek Till Högskolans LAN Kommentar: Detta gäller alla orter utom Visby som har 2,5 Gbit/sek med 155 Mbit/sek som reservväg. 20 november 2002 - #22
tamnätsnod 20 november 2002 - #23
Malmö/Lund Halmstad National Internet exchange in Malmö Växjö A1 X1 A2 B1 B2 B1 B2 Mah Z1 LU SLU/Alnarp SLU/Asa Genbanken 20 november 2002 - #24
Accessrouter Cisco 10720 20 november 2002 - #25
Tänkbart scenario 20 november 2002 - #26
Main POP in Stockholm. 5 * 12416 GSR 20 november 2002 - #27
Stockholm region Local 100Mbit/sec within Stockholm Direct peering with other ISPs STM1/STM4 current Sunet stkpr1 stk.- pr3 kth noc1 FDDI D-GIX kth noc2 stkbb2 stk.- pr2 stkbb1 DPT-GIX ftp.sunet.se Direct peering with other ISP STM1/STM4 current Sunet Västerås Swgw NORDUnet s-gw Uppsala Linköping S1 S2 Kalmar Jönköping B 2 B 1 A 1 A 2 B 2 B 1 STM-16 Visby B 1 B 2 B 1 B 2 B 1 B 2 B 1 B 2 Universities within Stockholm, see separate picture. 20 november 2002 - #28
Redundans För att erhålla så hög tillförlitlighet och tillgänglighet i nätet är det helt redundant genom att: Nätets topologi är ringformad vilket gäller såväl stamnätet som accessnäten på resp. högskoleort. All kommunikationsutrustning är dubblerad. Det gäller såväl routrarna i stamnätet som accessroutrarna. 20 november 2002 - #29
Vad ger GigaSunet? Stöd för nya tillämpningar: Stöd för nya tillämpningar: Flexibelt lärande (Nätuniversitetet!) Rörliga bilder Video-utsändning on demand Nätbaserade möten Överföring av vetenskapliga data via nätet i stället för lastbil Alla pratar GRID (och ingen vet vad det är) osv 20 november 2002 - #30
Varför GRID? Large Hadron Collider (LHC) vid CERN Lagring 0,1-1 Gbit/s 5-8 PB/år Beräkning 200 000 av dagens snabbaste PC CERN 20 november 2002 - #31
GRID: : En ny dimension till nätverket GRID avser att skapa beräknings- och lagrings- kapacitet utan motstycke genom att koppla samman datorer över höghastighetsnätverk med hjälp av avancerad middleware middleware. GRID-konceptet utnyttjar möjligheterna som uppstår då nätets kapacitet överkuggar datorns GRID utnyttjar teknik som ger användarna en samlad, säker tillgång till mängder av olika lagrings- och beräkningsresurser 20 november 2002 - #32
Vad ger GigaSunet? Kan hantera trafikökningen av den typ av trafik vi har i dag under flera år ;-); Kapaciteten kan byggas ut successivt när nätet börjar bli fullt. Alltid tillgängligt. Alla flaskhalsar vad gäller kapacitet är lokala 20 november 2002 - #33