INNEHLLSFÖRTEKNING Sid. Inledning 5 Litteraturöversikt 5 Försöksplan 7 Försöksplatser 7 Vätnäringsförhållanden, gödsling och ph-värden 7 Försökens genomförande 9 I. Jämförelse mellan olika kombisättare 11 II. Jämförelse mellan bredspridning och placering 12 Knölskörd 12 Spridningssätt 12 Statistisk bearbetning 14 Sorter 16 Gödslingsgivor 16 Kokegenskaper 17 Torrsubstanshalt 17 Grönfärgning 19 iskussion 21 Sammanfattning 23 Summary 24 Litteratur 24 3
INLENING en kalkylerade kostnaden för odling av ett hektar potatis uppgår till 20-30 000 kronor. v denna upptar gödselkostnaden en allt större del. Potatisgödseln, av vilken NPK 8-7-16 är den vanligaste, kostar för närvarande över 3 kr per kg, och priset kommer att öka ytterligare i nom den närmaste tiden. et är därför nödvändigt att tillförd gödsel utnyttjas effektivt. Även från andra synpunkter är ett effektivt gödselutnyttjande viktigt. Sålunda har kravet på minskad gödselanvändning ökat från icke jordbrukarhåll på grund av risken för näringsläckage och därmed ökad näringsanrikning i sjöar och vattendrag. et är också viktigt att gödseln sprids så jämnt som möjligt. et sistnämnda gäller särskil t potatis, då såväl en alltför sparsam som en alltför riklig gödsling påverkar kvaliteten negativt. En låg gödselgiva, speciellt av kväve, kan hos vissa sorter ge kraftig sönderkokning, medan en hög giva gör potatisen blöt och mörkkokande. et är därför eftersträvansvärt att gödseln placeras på ett sådant sätt att den kan utnyttjas optimalt under den tid när den bäst behövs. Kombisådd har tillämpats sedan l ång tid tillbaka när det gäller stråsäd och har givit mycket goda resultat speciellt i de östra delarna av landet, där det under försommaren ofta är torrt, och vätrötterna har svårt att utvecklas och nå den gödsel som hamnat nära ytan eller allt för långt ifrån sädeskärnan. et sistnämnda är fallet om gödseln bredsprides och myllas dåligt, medan placering gör att gödseln hamnar på ett sådant djup, att det finns tillräckligt med fukt för att gödseln skall gå i lösning och rötterna få möjlighet att tillgodogöra sig vätnäringsämnena. Kombisättning har också blivit mer och mer vanlig när det gäller potatis. En viss försöksverksamhet har pågått vid Sveriges lantbruksuniversitet sedan slutet av 1 960-talet för att utröna hur djupt och långt från potatisknölen gödseln skall placeras för att ge det bästa utbytet. Under perioden 1982-1986 genomfördes en undersökning med placering av gödsel. Undersökningen omfattade dels en jämförelse mellan t vå olika sättare 1982, dels olika sätt att placera gödseln i kammen 1984-1986. LITTERTURÖVERSIKT Undersökningar med placering av gödsel till potatis har pågått sedan lång tid tillbaka. Från undersökningar vid Flahult i slutet av 40-talet och början av 50-talet anger 4 5
inkler och Ohlsson (1958) att gödsling på en kärrtorv j ord med fosfor och kalium ger högre skörd om gödseln placeras i en sträng i närheten av knölen ganska djupt ned i kammen, än om gödseln bredsprides före sättningen. v resultaten framgår vidare att det vid placering åtgår betydligt mindre gödsel för att uppnå en viss skörd än då gödseln bredsprides. aker et al. (1971) påvisade ett positivt samspel mellan N, P och K vid gödsling till potatis. vid bandgödsling konstaterades att om fosfor och kväve placerades i separata band i kammen blev skörden lägre än om de båda gödselmedlen placerades intill varandra. äremot tycktes inte skörden påverkas nämnvärt om kalium placerades intill eller vid sidan om de två andra gödselmedlen. en bästa effekten för placering av gödseln erhölls under torra förhållanden. äremot var skillnaden till bredspritt mycket Ii ten om markfuktigheten var optimal under hela vätperioden. Finska undersökningar som redovisats av Varis (1971) visar att upptagningen av kväve, fosfor, kalium, kalcium och magnesium är högre vid liten gödsling om gödseln placeras än om den breds pr ides. Skörden blir också något högre vid placering än vid bredspridning utan att kvaliteten förändras. H~jmark (1971) visade i danska undersökningar att placering av gödsel i band 5-6 cm vid sidan om utsädet och 4-5 cm under knölen gav mellan 1,5-2,5 ton per hektar högre skörd i jämförelse med om motsvarande mängd gödsel bredspreds. Resultaten varierade något mellan olika år och försöksplatser men inte i något fall var bredspridning överlägsen placering. I svenska undersökningar (Pettersson & ikström, 1972; arlsson, 1977) visades att knölarna samlades djupare ned i kammen om gödseln placerades eller radmyllades än om den bredspreds. Genom att knölarna korn djupare ned i kammen vid placering minskade risken för att erhålla grönfärgade och frostskadade knölar. I en undersökning av arlsson & Linner (1984) konstaterades att placering av gödsel gav omkring 7 procent högre skörd i intje och omkring 2 procent högre skörd i Magnum onum än bredspridning. Effekten av placering var bättre i de östra delarna av landet som är ganska nederbördsfattiga än i de västra delarna. etta förhållande är med största sannolikhet beroende på att gödseln under torra förhållanden blir mera tillgänglig vid placering än vid bredspridning. 6 FÖRSÖKSPLN Försöksplanen omfattade två olika serier, dels en jämförelse mellan två olika kombisättare, EHO-240 och Underhaug, dels en jämförelse mellan olika sätt att placera gödseln i potatiskammen. I den senare serien ingick bredspridning och placering av två olika stora gödselgivor, motsvarande 5 O och 100 kg kväve per hektar, som gavs i form av NPK 8-7-16. essutom ingick i ett led gödsling vid kupningen. Två sorter, intje och King Edward VII, medtogs i planen. e olika leden framgår av följande uppställning: Försöksplan 1982 Sättare EHO-240 Underhaug Sort Försöksplan 1984-1986 Spridningssätt intje redspridning Placering, rullskär Underhaugbill l:a kupningen FÖRSÖKSPLTSER Sorter intje King Edward Gödslingsgivor 50 kg N/ha 100 kg N/ha Försöken utfördes i följande län: Stockholms (), Uppsala (), Södermanlands () och Kopparbergs (). I Stockholms län utfördes försöken på mullrik gyttjelera och i Uppsala län på ganska lätta jordar med sandinslag. I Södermanlands län var jordarten lerjord med gyttjeinslag. I Kopparbergs län låg försöken vid Hedernora, där jordarna består av sand- och mjälajordar. VÄXTNÄRINGSFÖRHLLNEN, GÖSLING OH ph-vären Från jordprov på olika försöksplatser har bestämts ph, fosfor, kalium och bor och i vissa fall har även kvävebestämningar utförts från uttagna profilprov. Som framgår av tabell l låg ph-värdena i regel runt 6 men överskred i något fall värdet 7. et lägsta värdet uppgick till omkring 5. Såväl kalium- som fosforvärdena var tillfredsställande. Speciellt gäller detta kalium, vilket kan förefalla något överraskande, då potatis vanligen odlas på lättare jordar med sandinslag, där kaliumvärdena som regel är ganska 7
låga. Två av försöksplatserna låg emellertid på jordar med hög mullhalt, Stockholms och Södermanlands län, varför det inte är alltför förvånande med de höga kaliumvärdena. e lägsta värdena uppmättes i Södermanlands och Kopparbergs län, men även på dessa försöksplatser tillhörde kaliumvärdena klass IV. Fosforvärdena var också tillfredsställande och låg i medeltal i klass IV. I några fall fanns värden i klass II och inom klass III. orvärdena tycktes inte inge några farhågor för att bristsymptom skulle föreligga. Vid alla försöksplatserna var värdena över O, l, som kan anses vara det värde som inte bör underskridas, och låg i flera fall i närheten av 1,0 mg per kg jord. v intresse är kvävevärdena, som uppvisade stora variationer. på de försöksplatser där jordarten dominerades a v sand och mjäla visade analyserna, att den tillgängliga kvävemängden på våren var omkring 30 kg per hektar. äremot tycks det finnas stora mängder som kan frigöras på mull jordar och gyttjeleror. Från dessa jordar uppmättes värden på över 150 kg kväve per hektar inom 0-30 cm nivån. Tabell l. ph-värden och tillgängliga vätnäringsmängder av kalium, fosfor, bor och kväve Table l. ph-values and available amounts of potassium, phosphorus, boron and nitrogen Kväve Kalium Fosfor or NitpH-värde Potassium PhosEhorus oron rogen ph-value kg/ha klass kg/ha klass kg/ha kg/ha Medelvärde 5,8 Mean 487 V 235 III 20 88 value Högsta värde 7,4 Highest 775 V 725 IV 30 163 value Lägsta värde 4,9 Lowest 208 IV 83 II 5 29 value FÖRSÖKENS GENOMFÖRNE Jämförelsen mellan de två olika maskintyperna EHO-240 och Underhaug pågick endast under år 1982 och omfattade 3 försök. Serien med placering av gödseln vid sättning och vid kupning startade 1984 och pågick under tre år. I denna serie användes den förut omnämnda Underhaugsättaren, som förutom den ursprungliga gödselutmatningen även utrustats med s.k. rullskär för placering av gödseln. För placering vid kupningen användes en kombisättare försedd med gödselbillar av märket Juko, där sättaggregatet monterats bort. Fördelningen av vätnäringsämnena i kammen framgår av figur l. å endast en uppsättning av transporterades maskinerna och samma personal utförde gödsling. maskiner stod till förfogande, mellan olika försöksplatser, sättning-gödsling och kupning- Några större olägenheter vållade inte sättningen, då försöksplatserna låg inom 15 mils avstånd ifrån Ultuna. Sättningen var som rege l avslutad inom en vecka. Placering av gödseln i samband med kupning försenades ofta av kraftiga regn i slutet av juni, så att gödslingen inte kunde utföras förrän i början av juli. etta visade sig vara alltför sent, då potatisen i några försök började visa bristsymptom, innan den blev gödslad. Försöken ogräs bekämpades vanligen med Sencor, 0,75 kg per hektar, och bladmögelbekämpades 3-4 gånger under vätperioden. Vanligen användes Mankozeb och i något enstaka fall Ridomil MZ v id den andra bekämpningen och Klortalonil vid den sista sprutningen. lastdödning utfördes med Reglone och i några fall med blastkross 2-3 veckor före skörd. Potatisen skördades vanligen med maskin av sållmattetyp och sorterades i fraktionerna under 35 mm, 35-55 mm, 55-75 mm och över 75 mm. Från de två mellersta fraktionerna uttogs prov efter sortering som skickades in för analys. på laboratoriet bestämdes kokegenskaper, torrsubstanshalt och från vissa försök procenttalet grönfärgade knölar. Sättningen utfördes i slutet av maj - början av juni och kupgödslingen i början av juli. Skördetidpunkten varierade en del beroende på väderleksförhållandena men utfördes som regel från mitten av september till mitten av oktober. Tidpunkterna för sättning, kupgödsling och skörd framgår av tabell 2. 8 9
Tabell 2. Table 2. atum för sättning, kupgödsling och skörd under olika år Times of planting, fertilizing at hilling and lifting Underhaugbill Rullskär Fjädrande gödselbillar r Year 1982 1984 1985 1986 Län ounty Sättning Planting 05-26 06-03 05-26 06-02 05-25 06-01 05-24 05-28 05-30 05-29 06-03 05-26 05-27 05-27 05-30 Kupgöds ling Fertilizing at hilling 07-11 07-11 07-09 07-09 07-05 07-02 07-02 07-03 06-24 06-25 06-25 06-25 Skörd Lifting 09-17 09-21 09-21 10-03 09-20 09-20 09-27 09-13 09-26 10-16 10-02 09-16 09-30 09-30 10-07 redsprid ni ng vid sattning Placering Underhaugbi II vid såttn. Placering rullskär vid sättning Placering vid kupn1ng _ /?0.~~_ /..., ~~:: :":\ Ii" f '71~/~ ), ', _ ' '(07 ;;:z. "', To - ST X ts ~,'. -, I. _. I I I I I I I I 18cm 21 cm 33 cm Fig. l. Placering av gödseln vid olika spridnings sätt samt bilder på olika utmatningsbillar. Fig. l. of fertilizer using different spreading methods, and pietures o f different spreading equipment. I. JÄMFÖRELSE MELLN OLIK KOMISÄTTRE I försöken ingi ck två kombisättare. åda maskinerna är t våradiga. en ena EHO- 240 är av finsk tillverkning och den andra Underhaug är norsktillverkad. EHO-sättaren är försedd med fjädrande gödselbillar med möjligheter att ändra avstånden mellan gödselsträngarna mellan 150 och 240 mm. vståndet mellan sättknöl och gödselsträng i djupled är beroende av sättdjupet. Vid en grundare sättning blir avståndet mellan sättknöl och gödselsträng större än vid en djupare sättning. Vid normal sättning med ett sättdjup på 5-7 cm ligger gödselsträngen några cm under och omkring 10-12 cm vid sidan om sättknölen. Underhaugsättaren är utrustad med ett något annorlunda gödslingsaggregat, där gödseln rinner ned utefter två sidoställda plåtar. Gödselsträngen blir ganska bred och ligger i samma nivå och omkring 9-10 cm vid sidan om sättknölen. Placeringen av gödselsträngarna från de två gödselaggregaten skiljer sig både i sidled, djupled och utbredning. et är emellertid svårt att göra en rättvis jämförelse 10 11
mellan de båda aggregaten, då andra faktorer som inte direkt har med gödselplaceringen att göra kan påverka skörden. Sålunda visade det sig, att bestånden på grund av ojämn sättning blev något luckigare efter EHO-sät.taren än efter Underhaugsättaren. I tabell 3 redovisas bruttoskörden, torrsubstans skörden och kokkvaliteten. Resultaten är från 3 försök och hänför sig till 18 observationer. I fråga om torrsubstanshalt och kokegenskaper fanns inga mätbara skillnader, och när det gäller skördeavkastningen var skillnaderna inte statistiskt säkra. Som tidigare nämnts blev det något mer luckig uppkomst efter EHO-sättaren beroende på en något ojämnare utmatning än med Underhaugsättaren. estånden blev därför inte helt jämförbara och kan med stor sannolikhet ha påverkat resultaten till EHO-sättarens nackdel. Tabell 3. Table 3. Potatissättare Planter EHO-240 Underhaug Knölskörd, torrsubstanshalt och kokegenskaper. Medeltal av 3 försök 1982 Gross yield, dry matter content and cooking quaiity. Means of 3 trials, 1982 Skörd, Yield ton/ha rel.tal tons/ha rel.no. 32,8 100 32,4 99 Torrsubst. halt. % ry matter conto % 21,2 21, 2 II. JÄMFÖRELSE MELLN RESPRINING OH PLERING Knölskörd 2~b9!!b!!g~~~ :t~ Kokkvalitet, felenheter ooking quaiity, cooking faults Knölskörden redovisas i tabell 4 och 5. Knölskörden redovisas dels för enskilda försök under olika år (tab. 4), och dels som medeltal för hela försöksperioden (tab. 5). Placering med rullskär alla genomförda försök. 1,0 1,0 var överlägsen bredspridning i en relativa skillnaden var dock Tabell 4. Tabel 4. r Year 1984 1985 1986 Län ounty Knölskörd för olika år och platser vid olika spridningssätt Tuber yield in different years and trial sites following different ways of fertilizer application Knölskörd, ton/ha Tuber yield, tons/ha bredspridning placering broad- rullskär casting 35,4=100 113 33,4=100 1 37 33,3=100 130 36,4=100 132 24,7=100 124 50,9=100 103 31,2=100 101 29,8=100 116 25,5=100 118 34,7=100 110 50,5=100 107 32,3=100 118 placering placering Under- vid kupning haugbill placing at placing hilling 103 96 133 110 120 108 122 88 116 114 99 102 100 99 115 93 113 109 114 92 107 95 114 106 stor och varierade mellan l och 37 procent. en största skillnaden uppmättes 1984 i försöket från Uppsala län, medan skillnaden på l procent erhölls i Södermanlands län, 1985. I medeltal uppgick överlägsenheten för bredspridning till 16 procent. Även placering med Underhaugbill gav högre skörd än bredspridnings ledet i alla utom ett försök, som låg i Uppsala län. etta visade l procent lägre skörd än bredspridningsledet. I medeltal var skillnaden 14 procent till placeringens fördel. Ledet med gödsling i samband med kupning gav som medeltal l procent högre skörd än bredspridningsledet, men skillnaden var inte statistiskt säker. akom medeltalet fanns, som framgår, en stor variation som sträckte sig mellan 14 procent högre och 12 procent lägre skörd än bredspridningsledet. I tabell 5 redovisas förutom medeltal av totalskörden även uppdelning av skörden i olika storleksklasser. et kan därvid konstateras att spridningssätten inte nämnvärt påverkade storleksfördelningen. et var några procent 12 13
TabellS. Knölskörd och olika storleksfördelning vid olika spridningssätt. 1984-1986. Medeltal av 12 försök Table S. Tuber yield and grading following different ways of fertilizer application, 1984-1986. Means of 12 trials Spridnings- Knölskörd Storleksfördelning, mm sätt Tuber yield Grading: ay of appli- ton/ha rel.tal cation <35 35-55 tons/ha rel.no. 55-75 >75 redspridning 34,8 roadcasting 100 5 72 22 l Placering, rullskär 40,5 116 5 68 26 l Placering, Underhaugbill 39,1 112 4 70 25 l Placering vid kupning 35,1 101 4 70 25 l at hilling flera knölar i fraktion 35-55 mm i det bredspridda ledet än i de led där gödseln placerats. Genom den högre totalskörden blev ändock knölskörden högre där gödseln placerats än där den bredspritts. t~tb tb ~_e ~~e t~b~g Trots att medeltalen mellan olika försöks led kan skilja med flera ton per hektar, är det viktigt att undersöka om skillnaden är statistisk säker. Skillnaden kan bero på andra faktorer än den behandling som är avsikten att undersöka. på varje enskilt försök har gjorts en statistisk bearbetning och resultaten redovisas i tabell 6. v 12 genomförda försök var det en statistisk säker skillnad i 8 försök för olika spridnings sätt och i 6 försök för olika gödslingsgivor. I 2 försök konstaterades ett säkert samband mellan spridnings sätt och gödslingsnivå. Tabell 6. Table 6. r Year 1984 1985 1986 Län ounty Tabell 7. Table 7. Resultat av statistisk behandling av enskilda försök Results of statistical analysis of individual trials Mellan spridningssätt etween different ways of application Samspel spridningssätt gödslingsgiva Interactions Mellan göds- between ways lingsgivor of application etween fer- and fertilizer tilizer rates rates Knölskörd av intje och King Edward VII vid olika spridningssätt. Ton per hektar och relativa tal. 1984-1986 Tuber yield of intje and King Edward VII following different ways of application. Tons per hectare and relative yields. 1984-1986 Spridningssätt ay of application intje King Edward VII redspridning roadcasting 37,6 = 100 32,1 100 Placering, rullskär 119 113 Placering, Underhaugbill 114 110 Placering vid kupning 104 at hilling 95 14 15
Q;::!&!;: v de två sorterna intje och King Edward VII var utslagen något större för placering i sorten intje än i King Edward VII. et föreföll som om King Edward VII stördes mer av placeringen vid kupningen än intje. Skillnaderna mellan sorternas reaktion framgår av tabell 7. QS!~~g g~,{q;: I försöks serien ingick två olika gödslingsgivor motsvarande 50 och 100 kg kväve per hektar. Resultaten framgår av tabell 8. Utslagen för olika spridnings sätt var procentuell t något större för den högre än för den lägre kvävegi van. Skördeni våerna låg också betydligt högre för den större kvävegivan än för den lägre. et tycks därför som potatisgrödan har behövt den högre kvävegivan för att utvecklas i full utsträckning och att placering av 100 kg kväve har kunnat utnyttjas på ett effektivt sätt. e redovisade resultaten är medeltal och det finns naturligtvis en stor variation mellan olika år och mellan olika försöksplatser. För att illustrera variationen redovisas för olika år medeltalen för olika spridnings sätt och de enskilda observationerna som ligger till grund för de Tabell 8. Table 8. Knölskörd vid två olika kvävenivåer för oli ka spridningssätt. Ton per hektar och relativa tal. 1984-1986 Tuber yield at two separate nitrogen levels at different ways of application. Tons per hectare and relative yields. 1984-1986 Spridnings sätt ay o f applicatio n 50 kg N/ha 100 kg N/ha redspridning 33,8 = 100 35, 9 = 100 roadcasting Placering, rullskär 114 118 Placering, Underhaugbill 108 116 Placering vid kupning 100 100 at hilling beräknade medeltalen (fig. 2). Som framgår av diagrammen var skillnaderna mellan de lägsta och högsta värdena stora och uppgick till mellan 30-35 ton per hektar. et kan dock konstateras att de enskilda värdena för de olika behandlingarna bildar samma mönster där observationerna för bredspridning ligger lägre än motsvarande observationer för placering av gödsel. eträffande placering vid kupning ligger de enskilda punkterna något högre än motsvarande observationer för bredspridning och skillnaderna i spridning mellan olika år inom olika behandlingar är något större 1986 än 1984 och 1985, men i stort är spridningsbilden densamma för alla tre åren. Kokegenskaper Kokegenskaperna bedöms genom att ett visst antal potatisknölar kokas, varefter knölarna skärs itu. På de enskilda knölarna görs sedan en bedömning av sönderkokning, blötkokning och mörkfärgning. Enligt normer som utarbetats vid Svensk Matpotatiskontroll (SMK) beräknas ett kokfel, som är summan av antalet sönderkokande, blötkokande och mörkfärgande knölar iantalsprocent. För att beräkna kokfelet multipliceras antalet defekta knölar i procent med ett relationstal, som är olika för sönderkokning, blötkokning och mörkfärgning (LSFS 1978). Om det officiella systemet användes, blir det inga mätbara skillnader mellan olika led. Om istället antalsprocent sönderkokande och blötkokande knölar redovisas var för sig, framkommer vissa mätbara skillnader. et var därvid ledet med kupgödslingen, som uppvisade något högre grad av blötkokning än övriga led (tab. 9). Torrsubstanshalt Torrsubstanshalten i knölarna visade små skillnader och någon inverkan av spridnings sättet på torrsubstanshalten syntes inte föreligga (tab. 10), medan skillnaderna mellan gödsling motsvarande 50 och 100 kg kväve per hektar var 0,6 procentenheter. etta är hel t i överensstämmelse med tidigare erfarenheter med en sänkning av torrsubstanshalten mot högre kvävegiva. e största variationerna i torrsubstanshalten uppmättes mellan olika försöksplatser. Sålunda var skillnaderna i medeltal 3,8 procentenheter mellan försöksplatserna i Stockholms och Uppsala län, 19,0 resp. 22,8 procent. Orsaken till dessa skillnader kan vara olikheten i jordart. Försöken i Stockholms län låg på en organogen jord 16 17
Skörd, ton/ha Yield, t ons/ha 65 r.84 65 r 85 Tabell 9. ntalsprocent sönderkokande och blötkokande knölar v id olika spridnings sätt vid gödsling med 100 kg kväve per hektar. 1984-1986 Table 9. Percentage of disintegrating and soggy tubers at different ways o f applicatio n of 100 kg nitrogen per hectare. 1984-1986 55 r 45.- 35 t- 1 25 r 65 r- 55 t- 45 r 35 r 25 r l ~ l Fig. 2. pig. 2. 18 c,- -t + 55 c 45 ~ c! ~ t- ~ ~ *" -tf 35t ~ i. 25 I 2 3 4 l 2 3 4 r 86 l redspri dning roadc a s ting 2 Placeri ng med rullskär 3 Pla c e~ing med Underhaugbill Plac ing *' ~ 4 Pl aceri ng vid ~ kupning at hilling l observati on 2 observationer 3 observationer..l--- * Medeltal 2 3 4 Mean Spridnings sätt ay of application Total skör d för o lika s pri dni ngs sätt under o lika år. I diagrammen vis a s medelta l s amt t otala s p r idningen. Gr oss yie ld f ollowing different ways o f application. y years. The diagrams show the mea n a nd the t otal spread. Sönderkokningl ) lötkokning2 ) isinteg:ratio n ~ine ss sönder- Spridningssätt fallande ay of appli- svag stark dis inte- s vag stark cation weak strong gration weak strong redspridning 7,3 1,4 0, 5 2,8 O roadcasting Placering, rullskär 5,8 0, 9 0,2 2, 7 O Plac ing Pl acering, Underhaugbill 5,6 0,4 0,2 2, 6 O Plac ing Pl acering vid kupning 5,9 0,8 0,2 3,3 O Plac ing at hilling l) Svag = skalet spricker upp på ytan. Stark = sprickor djupare än l mm. Sönderfallande = knölen faller sönder under kokningen. 2) Svag = knölköttet fuktar på ytan och i centrum finns en vätskefylld krater med en diameter av några mm. Stark knölköttet i huvuddelen av knölen är l öst och mycket fuktigt. med stor kväveproducerande förmåga, som under gynnsamma betingelser kan uppgå till uppemot 1 50 kg N per hektar. Försöken i Uppsala län däremot utfördes på en relativt mullfattig sand j ord, som har en låg kväveproducerande förmåga. Gr önfärg:ning: Om en potatisknöl blir den grön och en glykoalkaloid. eponeras i ljus under några timmar samtidigt ökar hal ten solanin som är Potatisknöl ar som ligger i markytan 19
Tabell 10. Table 10. Spridnings sätt ays of application redspridning roadcasting Placering, rullskär Torrsubstanshalt efter olika spridningssätt. 1984-1986 ry matter content following different ways of fertilizer application. 1984-1986 Placering, Underhaugbill Placering vid kupning at hilling Procent Per cent 20,9 21,0 21,0 20,9 kan lättare bli grönfärgade än sådana som ligger djupare ned i kammen. Tidigare undersökningar ( arlsson, 1977; Pettersson & ikström, 1972) visade, att om gödseln placerades under sättknölen anlades knölarna djupare ned i kammen och grönfärgningen blev något mindre än om gödseln bredspreds. Resultaten från föreliggande undersökning angav inga skillnader i procent grönfärgade knölar mellan olika spridningssätt. e redovisas i tabell 11, där resultaten hänför sig till tre års analyser. essa har endast utförts från försöket i Stockholms län. v tabellen framgår att grönfärgningen skiljde sig något mellan olika år, men någon större skillnad mellan olika led uppmättes inte. Tabell 11. Grönfärgning, medelta l av 300 knölar, procent Table 11. Greening of tubers, means o f 300 tubers, per cent r Spridningssätt Year ay of application 1984 1985 1986 1984-1986 redspritt 5 3 2 3 roadcast Placering, rullskär 5 2 2 3 Placering, Under- S 4 l 3 haugbill Placering vid kupningen 6 3 2 4 at hilling ISKUSSION Potatisen är en vätnäringskrävande gröda. en behöver tillgång till lättlösliga vätnäringsämnen under en relati vt begränsad tid och skall då producera en skörd på mellan 40-50 ton per hektar. Under den intensivaste perioden i juli och augusti är tillväten omkring l 000 kg per hektar och dygn, vilket kräver god tillgång till olika tillvätfaktorer. En god balans mellan olika vätnäringsämnen är då en viktig del. Genom sitt relativ t begränsade rotsystem är det nödvändigt att placera gödseln, så att den lätt kan fångas upp av potatisplantans rotsystem. I den här redovisade försöks serien har studerats hur olika spridnings sätt och spridnings tider påverkade potatisens skörd och kvalitet. Vid gödslingen har både kväve, fosfor och kalium tillförts vid sättningen eller vid kupningen. Resultaten från denna som tidigare undersökningar har visat, att placering av vätnäringsämnena är klart ö verlägsen bredspridning. Tidigare undersökningar har även påvisat en förbättrad kvalitet för placering i jämförelse med bredspridning av gödseln (arlsson, 1977; arlsson & Linner 1984). Var och hur gödseln skall placeras och när den skall tillföras för att ge den bästa effekten har mer och mer aktualiserats genom de kraftiga höjningar av gödselpriserna som gjorts under de senaste åren och den mi l jödebatt som ständigt pågår med utlakning av överskottsgödsel som huvudtema. tt bredsprida gödseln när det gäller potatis kan vara ett stort slöseri och onödigt kostsamt. Ett potatisfält har som regel vändtegar, där maskinerna skall kunna vända obehindrat vid olika arbetsmoment som vid sättning, kupning, sprutning och skörd av potatisen. et blir därvid stora ytor där det inte sätts någon potatis. Sprids gödseln före sättningen hamnar den även där det inte har satts någon potatis, vilket innebär ökad utlakningsrisk och ett dåligt utnyttjande. Gödsling i kombination med sättningen måste därför vara det mest riktiga så att sättknölen och gödseln kommer i närheten av varandra. I tidigare undersökningar har skillnaderna mellan bredspridning och placering vari t större hos en medel tidig sort av typ intje, än hos en medelsen och sen sort typ Magnum onum eller hos de sena sorter som används för framställning av sprit och stärkelse. I de svenska undersökningarna har det" även funnits tendenser till mindre skillnader mellan bredspridning och placering av gödseln i nederbördsrika områden än i torrare områden. Sålunda 20 21
har skillnaderna varit relativt små i Halland, medan de i Kalmar län med vanligtvis ringa nederbörd under försommaren varit betydligt större. I den undersökning som här redovisats har i medeltal placering i samband med sättning givit 10-20 procent högre skörd än bredspridning. En senareläggning av gödslingen i samband med kupningen har inte varit helt lyckosam, då potatisplantans rötter och stoloner redan hunnit orientera sig i kammen innan gödselgivan tillfördes. på grund av otjänliga väderleksbetingelser kunde inte kupgödslingen genomföras enligt planerna utan försenades och i något fall hade plantorna börjat blekna, innan gödseln tillfördes, vilket naturligtvis försenade tillväten. etta var bl.a. förhållandet i Kopparbergs län 1984, där gödslingen vid kupningen inte kunde genomföras förrän i början av juli, vilket visade sig vara alltför sent. I detta försök gav också bredspridningen något högre skörd än kupningsgödslingen. Sammantaget över alla år gav dock kupningsgödslingen något högre skörd än bredspridningen. Genom de ökade gödselpriserna är det viktigt att så stor andel som möjligt av den tillförda gödseln kan utnyttjas av väten. En väl avgränsad gödselsträng placerad något under och vid sidan om sättknölen har därvid visat sig ge det bästa utnyttjandet. En fråga som mer och mer diskuteras är om hela givan skall ges på våren e l ler om en uppdelning skall göras. tt tillföra hela givan någon tid efter sättningen har inte givit tillfredsställande resultat. äremot kan en grundgi va som ges på våren och sedan kompletteras under vätsäsongen allt eftersom behov uppstår vara ett framsteg. För närvarande saknas emellertid tillförlitliga instrument för att kunna bestämma behovet med någon större precision. Under senare år har utvecklats nya relativt billiga anal ysmetoder som snabbt ger svar om vätnäringsbehovet. e har också blivit mera tillförlitliga än tidigare. et har därvid visats stort intresse för bladanalyser och betydande framsteg har gjorts när det gäller analysvärdenas säkerhet. ehovet av vätnäring är naturligtvis beroende av tillväthastigheten, som är korrelerad bl.a. till l jus, temperatur och nederbörd. Vid ogynnsamma väderleksbetingelser blir ti 11 väten sämre och behovet av vätnäring mindre, medan goda betingelser kräver ett större vätnäringsbehov. Huruvida kompletteringsgivan skall placeras eller spridas genom sprutning eller tillföras vid bevattning får närmare utredas. Placering i samband med kupning varvid gödselsträngen läggs något vid sidan om den som har givits v i d sättningen för att undvika att rötterna skadas i alltför hög grad, kan vara en lösning. 2.2 vätnärings fördelningen och koncentrationen i en potatiskam samt variationen i fuktighet illustreras i figur 3. Gödsel n har tillförts genom placering och vatten antingen genom bevattning eller genom naturlig nederbörd. Vätnäringen i form av NPK ligger koncentrerad i två strängar något under och vid sidan om sättknölen och den högsta fuktigheten finns i potatiskammens botten, medan det blir torrare längre in mot centrum. Fig. 3. Fig. 3. Hög Låg o SMMNFTTNING Knölbildningszon Vätnäringszon 75 cm Schematisk bild av koncentration av vätnäringsämnen och fuktighet i en potatiskam. Schema tic illustratio n o f the c on centration o f fertilizers and moisture in a potato ridge. Under perioden 1982-1986 genomfördes en undersökning med placering av gödsel till potatis vid Institutionen för vätodlingslära. Vid gödslingen har kväve, fosfor och kalium tillförts som NPK 8-7-16. I undersökningen har jämförts dels olika kombisättare, dels olika sätt att placera gödseln vid sättningen och vid kupningen. Placering av gödsel i samband med sättningen gav omkring 15-20 procent högre skörd än bredspridning. Placering vid kupning resulterade i ungefär samma skörd som bredspridning vid sättningen. 23
Några kvalitetsskillnader för kokegenskaper eller grönfärgning kunde inte noteras. Inte heller skiljde sig torrsubstanshalterna mellan olika behandlingar. v resultaten framgick att det bästa utbytet erhölls om gödseln placerades några cm under och 12-13 cm vid sidan om sättknölen. SUMMRY n investigation was carried out Uppsala, Sweden. into fertilizer placement in potatoes at the epartment of Plant Husbandry, roadcasting was compared with placing. The fertilizers were applied at planting and at the last hilling. Pettersson,. & ikström, S. 1972. Inledande undersökningar om radmyllning till potatis. Rapporter från jordbearbetningsavdelningen, nr 30. Varis, E. 1971. Effect of fertilizer application methods on potato yield and quality. E..P.R. (gronomy). Section Meeting 1971. inkler, H. & Ohlsson, S. gödsling till potatis. delande nr 92. 1958. Försök med lokaliserad Statens Jordbruksförsök. Med- Lantbruksstyrelsens kungörelse. LSFS 1978:25, LS 1974, omtryckt LSFS 1978:26, LSFS 1977:32. estämmelser för undersökning, klassificering, märkning och kontroll av matpotatis samt taa för SMK. The results show that placing in connection with planting gave about 10-20 percent higher gross yield than broadcasting. of fertilizers at hilling did not gi ve higher yields than broadcasting at planting. ry matter content of the tubers and cooking quality were not affected by the different treatments. The best results appear to be obtained if the fertilizers are placed a few cm under and 12-13 cm to the side of the seed tuber. LITTERTUR aker,. S., Mortensen,.P. and Hulburt,.. Fertilizer placement for potatoes. ulletin ashington gricultural Eperiment Station. 1971. 735. arlsson, H. 1977. redspridning och radmyllning av kvävegödsel till potatis. Olika tidpunkter och olika markfuktighet. Institutionen för vätodling. Rapporter och avhandlingar 57. Uppsala 1977. arlsson, H. & Linner, H. 1984. Potatisens reaktion för olika spridningssätt av vätnäring vid olika fuktighetsnivåer. Institutionen för vätodling. Rapport 128. Uppsala 1984. J. 1971. Placement of potatoes in enmark. E..P.R. ing 1971. H~jmark, compound fertilizer for (gronomy). Section Meet- 24 25
Förteckning över samtliga rapporter erhålles kostnadsfritt. I mån av tillgång kan tidigare nummer köpas från institutionen. list of all Reports can be obtained free of charge. If available, issues can be bought from t he department. 173. Frankow-Lindberg,. E. 1987. Konkurrens iblandbestånd av baljväter och gräs, med särskilt beaktande a v resultat enligt den s.k. ersättningsprincipen. Summary: ompetition in mied stands of temperate legumes and grasses, with special reference to the replacement principle. 35 kr. 174. ndersson,. 1987. Utsädesmängder i vårsäd med och utan ogräsbekämpning. Resultat från fältförsök. Summary: Seed rates in spring sown cereals with and without weed control. Results from field trials. 30 kr. 175. Larsson, S. 1987. Tre havresorters reaktion för gödsling med kväve. Hela och delade givor. Summary: Reaction of three oat varieties when fertilized with divided or undivided rates of nitrogen. 25 kr. 176. ndersson,. 1987. Två vårvetesorters reaktion för gödsling med kväve. Hela och delade givor. Summary: Reaction oftwo spring wheat varieties when fertilized with divided or undivided rates of nitrogen.- 25 kr. 177. Thorvaldsson, G. 1987. The influence of harvest date, nitrogen application and weather on development and nutritional value of timothy (Phleum pratense L.) and its implication for prediction of forage quaiity. 45 kr. 178. Geber, U. 1987. lternativ odling a v potatis. 25 kr. 179. allgren,. Vårvete, korn och havre i vätföljd och i monokultur. Resultat från serien R4-907. Summary: Spring wheat:, barley and oats in monoculture and in crop rotation. 20 kr. 180. Nilsson, I. 1987. Förgroning av potatis under olika lång tid, olika temperatur- och ljusförhållanden samt olika behandling vid sättning. Norra Sverige. 30 kr. 181. obrovich, L. 1988. Sådjupets inflytande på kulturväters reaktion för herbicider. Summary: Influence of sowing depth on the response of cultivated plants to herbicides. 30 kr. 182. Ericson,.. 1988. Vallanläggning i grovfoderdominerade vätföljder. 25 kr. 183. arlsson, H. 1988. Gödselplacering i potatis. Summary': - Fertilizer placement in potatoes. 25 kr.