Förslag till vattenskyddsområde för Lövberga kommunala vattentäkt 2014-04-03 (AB + DB)

Förslag till vattenskyddsområde för Lövberga kommunala vattentäkt 2014-04-03 (AB + DB)

INNEHÅLL Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 1. INLEDNING... 3 2. TEKNISK BESKRIVNING... 3 2.1 Allmän orientering...3 2.2 Tillsynsmyndighet...3 2.3 Gällande tillstånd...3 2.4 Planbestämmelser...3 2.5 Nederbörd...4 2.6 Beskrivning av anläggningen...4 Geologi och hydrogeologi...4 Vattentäkt och beredning av dricksvatten...4 Vattenförbrukning...4 Reservvatten...5 Vattentäktens värde...5 2.7 Vattenkvalitet...5 3. INVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR... 5 4. FASTIGHETSÄGARFÖRTECKNING... 6 5. FÖRSLAG TILL SKYDDSOMRÅDESGRÄNSER... 6 5.1 Indelning i zoner...6 5.3 Vattentäktszon...6 5.4 Primär skyddszon...6 5.5 Sekundär skyddszon...7 5.6 Tertiär skyddszon...7 6. FÖRESKRIFTER... 7 1 kap. Allmänna bestämmelser...7 2 kap. Vattentäktszon...8 3 kap. Primär zon...8 4 kap. Sekundär zon... 10 5 kap. Tillstånd, anmälan, undantag och övergångsbestämmelser... 12 2. REFERENSER... 13 3. BILAGOR... 13

Lövberga vattentäkt Förslag till vattenskyddsområde samt föreskrifter 1. INLEDNING Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att för-ändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. De förslag till föreskrifter som upprättats för skyddsområdet kan innebära inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter och omfattar både pågående verksamheter och tillkommande verksamheter. Vid bedömningen av inskränkningar i enskilds rätt för att syftet med ett vattenskyddsområde ska tillgodoses, har beaktats att tillräckligt skydd kan uppnås endast genom höga skyddsnivåer och långt gående restriktioner. 2. TEKNISK BESKRIVNING 2.1 Allmän orientering Den kommunala vattenförsörjningen i byn Lövberga sker genom uttag av grundvatten. Ett skyddsområde är nödvändigt för att så långt som möjligt skydda konsumenterna och att säkerställa att täkten kan användas i framtiden. Vattentäkten är speciellt skyddsvärd då tillgång till reservvattentäkt saknas. Något fastställt vattenskyddsområde för vattentäkten har tidigare inte funnits. Detta är ett förslag till skyddsområde och föreskrifter. Principerna för vattenskyddet följer anvisningarna i Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (NFS 2003:16) samt Naturvårdsverkets handbok om Vattenskyddsområde (Handbok 2010:5). Ansökan om fastställande av skyddsområdet kommer att lämnas in till Länsstyrelsen i Jämtlands län. 2.2 Tillsynsmyndighet Länsstyrelsen har i beslut 2013-11-28 (Dnr 504-2243-13) överlåtit till miljö- och byggnämnden att utöva operativ tillsyn enligt miljöbalken över fastställda skyddsområden som beslutats av Länsstyrelsen. 2.3 Gällande tillstånd Det finns ingen vattendom för Lövberga vattentäkt 2.4 Planbestämmelser Gällande översiktsplan för Strömsund kommun antogs av kommunfullmäktige 1991-04-24. En ny översiktsplan bedöms kunna fastställas under 2014. Den ska enligt plan- 3 (13)

och bygglagen revideras varje mandatperiod. Vid revidering av översiktsplan och/eller detaljplaner ska hänsyn tas till skyddsområden 2.5 Nederbörd Enligt SMHI så är medelvärdet för nederbörden i Strömsunds kommun 586 mm/år. 2.6 Beskrivning av anläggningen Geologi och hydrogeologi Detaljerade uppgifter om geologi och hydrogeologi saknas för området kring vattentäkten, och SGU har endast genomfört översiktliga karteringar i området. Vattentäkten är belägen på en grundvattenförekomst bestående av ett brett stråk av isälvssediment, i huvudsak isälvsgrus. Grundvattenförekomsten överlagras av ett stort område av sedimenterat finsand och grovsilt som breder ut sig in mot samhället. Dessa sediment har bildats av en forntida issjö. I den utanför liggande tertiära zonen består marken av torv och moräner. Underliggande berggrund utgörs av granit. Grundvattenytan ligger ca 2 meter under markytan. Enligt den hydrogeologiska kartan har isälvssedimenten, där uttagsbrunnen är placerad, en uttagskapacitet som vida överstiger det uttag som sker i den kommunala vattentäkten. Det möjliga vattenuttaget beräknas ligga på mellan 5 till 25 l/s. Isälvssedimenten förmåga att leda grundvatten är av SGU beräknad till ca 2 cm/s. Vattentäkt och beredning av dricksvatten Vattenförsörjningen för Lövberga sker genom uttag av grundvatten från en borrad brunn som är ca 12 m djup. Brunnen har provpumpats med ett uttag av 0,9 l/sek och med en avsänkning på 0,3 m. Uttaget sker i en isälvsavlagring med högt innehåll av sand utan tätande ytjordsskikt. Brunnen är placerad intill en grusväg. Den är skyddad av en betongring med låst lock och det finns planer på att lägga tätande duk på marken närmast brunnen. Det är inte klart när brunnen borrades men med säkerhet mellan 1993 och år 1997. Råvattnet pumpas till vattenverket där det luftas och filtreras genom akdolitfilter för vidare distribution till hushållen. Vattenförbrukning Lövberga vattenverk försörjer ca 55 hushåll. Inga verksamheter med stora vattenbehov finns anslutna. Den genomsnittliga uttagsvolymen är 20 m 3 /dygn. Vattenverket är dimensionerat för 50 m 3 /dygn. Det finns inga tecken på att vattenbehovet skulle öka i framtiden förutsatt att ingen större inflyttning till samhället sker eller att någon vattenkrävande verksamhet etableras.

Reservvatten Reservvattentäkt saknas. Det finns en reservuttagsbrunn placerad ca 70 m ifrån huvudbrunnen. Eftersom den ligger inom samma grundvattenförekomst som huvudbrunnen bedöms den inte uppfylla kraven på reservvattentäkt. Vid behov av reservvatten planerar kommunen att transportera dricksvatten från andra vattentäkter i tankar till Lövberga. Vattentäktens värde Grundvattnet i Lövberga har ett värde både som vattentäkt och som grundvattenmagasin. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av störst intresse. Utvinningsvärdet motsvaras ofta av kostnaden för att ersätta vattentäkten med en ny i händelse av att den skulle bli obrukbar genom förorening eller på annat sätt. Kostanden för att etablera en ny vattentäkt som ersätter nuvarande uppskattas till ca 3 miljoner kronor. Denna kostnad inbegriper hydrogeologiska och geologiska studier, provpumpningar, vattenanalyser samt projektering av nya ledningar och eventuell nytt vattenverk. Eftersom Lövbergas vattentäkt saknar reservvattentäkt så bedömer Strömsunds kommun att den skall klassas enligt Naturvårdsverkets kategorisering: Högt skyddsvärde. 2.7 Vattenkvalitet Vattenanalyser utförs fyra gånger om året. Råvatten, behandlat vatten och vattnet hos konsumenter analyseras. Vattenkvaliteten bedöms vara god. Det finns inga anmärkningar på vattenkvalitén förutom lågt ph-värde. ph-värdet har normalt legat på 7,4 och därmed understigit Livsmedelsverkets gränsvärde på 7,5 då anmärkning ska ges. Anmärkningen är av teknisk art och saknar betydelse ur hälsosynpunkt. 3. INVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR De verksamheter som kommunen känner till och som kan medföra risk för att vattenkvalitén påverkas negativt, har redovisats i riskinventering i bilaga 2 samt på kartor i bilaga 3. Genom riskanalys har vattentäkten idag inte bedömts vara utsatt för några allvarliga risker även om det finns ett antal verksamheter som bör observeras och regleras. De största riskerna har bedömts vara: Djurhållning (läckage av mikroorganismer). Olyckor vid transporter på väg och järnväg (petroleumprodukter, farligt gods). Hantering av petroleumprodukter vid bostadshus, gårdar och under arbeten vid vattentäkten. Användning av växtbekämpningsmedel vid järnvägen Hantering av petroleumprodukter i skogsbruket. Olyckor med utsläpp av petroleumprodukter på skoterled. 5 (13)

4. FASTIGHETSÄGARFÖRTECKNING I bilaga 4 finns en förteckning över vilka fastigheter som helt eller delvis ligger inom det föreslagna skyddsområdet och deras ägare. 5. FÖRSLAG TILL SKYDDSOMRÅDESGRÄNSER 5.1 Indelning i zoner Vattenskyddsområdet delas in i vattentäktszon (brunnsområde) samt primär, sekundär och tertiär skyddszon. Omfattningen av det planerade vattenskyddsområdet samt avgränsningarna för skyddszonerna framgår av upprättad skyddsområdeskarta (Bilaga 4). För beräkning av skyddsområdets utbredning förutsätts uttaget 50 m 3 /dygn, vilket är vattenverkets maximala kapacitet. Grundvattenbildningen anges av Rodhe et al (Grundvattenbildning i svenska typjordar, 2006) till ca 375 mm/år. Zonernas gränser kan komma att justeras utifrån vad som framkommer vid samråden med fastighetsägare och länsstyrelsen. 5.3 Vattentäktszon Syftet med vattentäktzonen är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäktszonen utgörs av en yta motsvarande en radie av 10 meter från brunnen. Brunnen är skyddad av en betongring med låst lock och det finns planer på att lägga tätande duk på marken närmast brunnen. 5.4 Primär skyddszon Den primära skyddszonen skall avgränsas så att riskerna för akut förorening genom olyckshändelse minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen når vattentäktszonen. Primär skyddszon bör omfatta ett sådant område att vattnets uppehållstid i marken uppgår till 100 dygn. Avståndet till gräns för primär skyddszon kan beräknas med följande formel ur Naturvårdsverkets Handbok om vattenskyddsområden: V = π r 2 b ne V = uttagsvolym under 100 dygn, 6000 m 3 r = radiellt avstånd från uttagsbrunn till gräns för skyddszon (m) b = det grundvattenförande lagrets mäktighet, antas till 10 m ne = effektiv porositet i geologiskt material, antas till 0,015 enligt SGU Avståndet till gräns för primär skyddszon beräknas enligt ovan till ca 350 meter. Zonen utökas med en 50-meters buffertzon längs Järilån uppströms från grundvattenförekomstens utkant. Skälet till detta är att ån kan anses vara ett sårbart inströmningsområde och att grundvattennivån i uttagsbrunnen ligger på endast två meters djup. Skyddszonens gränser anpassas även i viss mån efter fastighetsgränser. 6 (13)

5.5 Sekundär skyddszon Syftet med en sekundär skyddszon är att bibehålla en hög vattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. För avgränsning av sekundär skyddszon gäller att ett års uttagen vattenmängd skall balanseras av grundvattenbildningen. Avstånd till gräns för sekundär skyddszon beräknas med samma ekvation som för primär zon, men med 365 dagars uttagsvolym. Resultatet blir en radie på 680 meter. Vattenbalansberäkningar enligt nedan angivna formel, även den från Naturvårdsverkets handbok, indikerar att det krävs en nybildningsarea på ca 60 000 m 2 vilket med antagande om radiellt tillflöde motsvarar en radie på ca 136 meter. A = Q 365 / GVB A =area för skyddszon (km 2 ) Q = uttag, 60 m 3 /dygn GVB = grundvattenbildning, 0,375 m/år Med ovanstående beräkningar samt vetskapen om att genomsläppligheten i marken kring grundvattenförekomsten är mycket hög och grundvattnet endast ligger två meter under markytan, bör hela grundvattenförekomsten föreslås som sekundär skyddszon. Skyddsonens gränser anpassas i viss mån efter fastighetsgränser. 5.6 Tertiär skyddszon Då grundvattendelarens läge inte gått att fastställa förutsätts istället att tillrinningsområdet begränsas av ytvattendelaren. I enlighet med Naturvårdsverkets handbok föreslås att gränsen för den tertiära skyddszonen, som också är vattenskyddsområdets yttre gräns, sammanfaller med tillrinningsområdet för grundvattenmagasinet. 6. FÖRESKRIFTER 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Tillämpningsområde Dessa föreskrifter gäller inom det skyddsområde som angivits på upprättad skyddsområdeskarta. 2 Syfte Syftet med dessa föreskrifter är att skydda dricksvattenförsörjningen genom att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan av Lövberga kommunala vattentäkt inte uppstår. Skyddsområdet är indelat i vattentäktszon samt primär, sekundär zon och tertiär zon. Om det visar sig att syftet med vattenskyddsområdet inte uppnås med befintliga föreskrifter kan föreskrifterna ändras eller kompletteras så att nödvändigt skydd uppnås. 7 (13)

3 Allmän hänsyn För att undvika att vattentäkten förorenas gäller de allmänna hänsynsreglerna enligt miljöbalken 2 kap. Alla som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs och utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö. 4 Skyldighet att larma Olyckshändelser, spill eller läckage, som utgör risk för vattenförorening, ska omedelbart anmälas av den som orsakat tillbudet eller fått kännedom om tillbudet. Anmälan ska göras till SOS alarm (telefonnummer 112). 5 Upplysningsplikt Verksamhetsutövare och fastighetsägare är skyldiga att upplysa anställda, entreprenörer, hantverkare, transportörer och andra som anlitas för arbeten på, eller leveranser till anläggningar eller fastigheter inom skyddsområdet, om att särskilda vattenskyddsregler gäller inom området, samt att kunna tillhandahålla skyddsföreskrifterna. 6 Skyltar Huvudmannen för vattentäkten ska sörja för att informationsskyltar om vattentäkten finns uppsatta på väl synliga platser invid väg eller järnväg som leder in i eller genom skyddsområdet. Skyltningen ska utföras enligt rekommendationer som utgivits av Naturvårdsverket. Annans mark får tas i anspråk för detta. Om överenskommelse inte kan träffas på frivillig väg kan kommunen ålägga en markägare att upplåta sin mark för ovan nämnda ändamål. 2 kap. Vattentäktszon 1 Särskilt om vattentäktszon Inom vattentäktszonen (brunnsområdet) får endast vattentäktsverksamhet bedrivas. Området ska vara skyddat genom överbyggnad som ska hållas låst. Vattentäktszonen får endast disponeras av vattentäktens huvudman. 3 kap. Primär zon 1 Petroleumprodukter Det är förbjudet att utan tillstånd hantera mer än sammanlagt 50 liter petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor per fastighet. Med hantering avses här inte användning i maskiners och fordons egna tankar eller transporter genom skyddszon. Hantering av upp till 50 liter petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor ska ske på att sådant sätt att spill och läckage kan insamlas och omhändertas. 8 (13)

Parkering, uppställning eller tvätt av fordon ska ske så att risk för förorening av grund- eller ytvatten inte uppkommer. 2 Bekämpningsmedel och gödningsmedel Yrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel är förbjuden. Det är förbjudet att utan tillstånd yrkesmässigt sprida gödningsmedel såsom stallgödsel, handelsgödsel eller avloppsslam. Vid spridning av gödningsmedel ska den påförda mängden anpassas så att yt- och grundvatten inte påverkas. Gödningsmedel får inte spridas på frusen, tjälad eller snötäckt mark. Gödningsmedel får inte spridas närmare sjö, vattendrag eller öppna diken samt vattentäktszon än 20 meter. Ensilage får endast hanteras på sådant sätt att pressvatten och lakvatten säkert kan förhindras att nå omgivningen. Lagring av stallgödsel, andra gödningsmedel och kasserade ensilagebalar får ej ske direkt på mark. Som lagring av stallgödsel räknas även ströbäddar i ligghallar för hästar och lantbruksdjur. Upplag och hanteringsytor skall vara hårdgjorda samt försedda med uppsamlingsanordningar för spill och förorenat dagvatten. Gödselvårdsanläggningar med tillhörande utrustningar ska vara täta och underhållas samt inspekteras regelbundet. Det är förbjudet att utan tillstånd anlägga nya gödselvårdsanläggningar eller bygga om befintliga gödselvårdsanläggningar. För befintliga anläggningar får tillsynsmyndigheten föreskriva särskilda regler. 3 Hundhållning Det är förbjudet att utan tillstånd hålla mer än 10 hundar per fastighet i rastgård utomhus. 4 Avverkning av skog och upplag av timmer Permanenta upplag av bark, flis, spån, timmer och liknande är förbjudna. Det är förbjudet att utan tillstånd anordna tillfälliga upplag av sådant material. Med tillfällig menas högst en avverkningssäsong (6 månader). Lagring av ved för uppvärmning för husbehov är undantaget förbud respektive tillståndsplikt. 5 Infiltration och avledning av avloppsvatten Det är förbjudet att utan tillstånd inrätta eller ändra anläggning för infiltration eller utsläpp av avloppsvatten (inklusive bad-, disk- och tvättvatten). Kravet på tillstånd enligt dessa föreskrifter gäller dock inte för anläggning som är tillståndpliktig enligt miljöbalken (1998:808). Kravet gäller inte heller för avloppsanläggning för vilken anmälan enligt miljöbalken inlämnats före ikraftträdandet av dessa föreskrifter. 9 (13)

6 Avfallshantering och deponering Det är förbjudet att lägga ut, deponera eller gräva ned animaliskt avfall, avloppsslam, latrin, hushållsavfall, industriavfall eller annat avfall. Det är förbjudet att utan tillstånd kompostera latrin. Det är inte heller tillåtet att lägga ut fyllnads- eller avjämningsmassor av sådan beskaffenhet att dräneringsvattnet från dem kan förorena yt- eller grundvatten. Snö från områden utanför den primära zonen får inte läggas upp inom primär zon. 7 Miljöfarlig verksamhet Det är förbjudet att utan tillstånd enligt dessa föreskrifter bedriva verksamhet som kan innebära risk för förorening av yt- eller grundvatten, och som är anmälningspliktig enligt miljöbalken (1988:808). 8 Täktverksamhet, andra schaktarbeten och muddring Materialtäkt (grustäkt, bergtäkt eller liknande) som är tillståndspliktig enligt miljöbalken är förbjuden. Det är förbjudet att utan tillstånd enligt dessa föreskrifter bedriva husbehovstäkt. Tillfartsvägar till täkter bör så långt möjligt vara avspärrade. Det är förbjudet att utan tillstånd utföra schaktning, muddring, pålning, spontning och underjordsarbete. Kravet på tillstånd gäller inte för schaktning och anläggningsarbeten för underhåll av VA-, el- och teleledningar. Även mindre grävningsarbeten inom tomter får utföras utan tillstånd. Med mindre grävningsarbeten avses grävning grundare än 1 m. 9 Energianläggningar samt uttag av grundvatten och andra borrningar Det är förbjudet att utan tillstånd enligt dessa föreskrifter inrätta anläggning för lagring av och utvinning av värmeenergi ur berg, mark och vatten, uttag av vatten från berg och jord, samt andra typer av borrningar som kan påverka vattentillgång eller vattenkvalitet. Kravet på tillstånd gäller inte för anläggning som inrättats före ikraftträdandet av dessa föreskrifter 10 Väghållning Upplag av asfalt, oljegrus och vägsalt är förbjudna. Det är förbjudet att utan tillstånd sprida dammbindningsmedel och vägsalt. Saltinblandad sand (max 2 % salt) undantas från kravet på tillstånd. 4 kap. Sekundär zon 1 Petroleumprodukter Det är förbjudet att utan anmälan hantera mer än sammanlagt 250 liter petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor per fastighet. Med hantering avses här inte användning i maskiners och fordons egna tankar eller transporter genom skyddszon. Från kravet på anmälan undantas hantering av petroleumprodukter för att försörja bostads- och jordbruksfastigheter med olja för uppvärmning. 10 (13)

Hantering av upp till 250 liter petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor ska ske på att sådant sätt att spill och läckage kan insamlas och omhändertas. Parkering, uppställning eller tvätt av fordon ska ske så att risk för förorening av grund- eller ytvatten inte uppkommer. 2 Bekämpningsmedel och gödningsmedel Det är förbjudet att utan tillstånd yrkesmässigt hantera kemiska bekämpningsmedel. Det är förbjudet att utan tillstånd yrkesmässing sprida gödningsmedel såsom stallgödsel, handelsgödsel och avloppsslam. Vid spridning av gödningsmedel ska den påförda mängden anpassas så att yt- och grundvatten inte påverkas. Gödningsmedel får inte spridas på frusen, snötäckt eller tjälad mark. Gödningsmedel får inte spridas närmare sjö, vattendrag eller öppna diken än 20 m. Stallgödsel och andra gödningsmedel med undantag för ströbäddsgödsel får ej läggas upp direkt på mark. Ströbäddsgödsel får ej lagras direkt på mark längre än ett år innan den sprids. Gödselvårdsanläggningar med tillhörande utrustningar ska vara täta och underhållas samt inspekteras regelbundet. Det är förbjudet att utan anmälan anlägga eller bygga om gödselvårdsanläggningar. Ensilage får endast hanteras på sådant sätt att pressvatten och lakvatten säkert kan förhindras att nå omgivningen. 3 Avverkning av skog och upplag av timmer Permanenta upplag av bark, flis, spån, timmer och liknande är förbjudna. Lagring av ved för uppvärmning för husbehov är undantaget förbud. 4 Infiltration och avledning av avloppsvatten Det är förbjudet att utan tillstånd inrätta eller ändra anläggning för infiltration eller utsläpp av avloppsvatten (inklusive bad, -disk- och tvättvatten). Kravet på tillstånd enligt dessa föreskrifter gäller dock inte för anläggning som är tillståndpliktig enligt miljöbalken (1998:808). Kravet gäller inte heller för avloppsanläggning för vilken anmälan enligt miljöbalken inlämnats före ikraftträdandet av dessa föreskrifter. 15 Avfallshantering och deponering Det är förbjudet att utan tillstånd gräva ned animaliskt avfall. Det är förbjudet att lägga ut, deponera eller gräva ned annat avfall såsom avloppsslam, latrin, hushållsavfall, industriavfall eller liknande. Det är inte heller tillåtet att lägga ut fyllnads- eller avjämningsmassor av sådan beskaffenhet att dräneringsvattnet från dem kan förorena yt- eller grundvatten. Snö från områden utanför primär och sekundär zon får inte läggas upp inom sekundär zon. 11 (13)

6 Miljöfarlig verksamhet Det är förbjudet att utan tillstånd enligt dessa föreskrifter bedriva verksamhet som kan innebära risk för förorening av yt- eller grundvatten, och som är anmälningspliktig enligt miljöbalken (1988:808). 7 Täktverksamhet, andra schaktarbeten och muddring Det är förbjudet att utan tillstånd enligt dessa föreskrifter bedriva husbehovstäkt. Schaktning och muddring får inte utföras utan tillstånd. Kravet på tillstånd gäller inte för schaktning och anläggningsarbeten för underhåll av VA-, el- och teleledningar. Även mindre grävningsarbeten inom tomter får utföras utan tillstånd. Med mindre grävningsarbeten avses grävning grundare än 1 m. 8 Energianläggningar samt uttag av grundvatten och andra borrningar Det är förbjudet att utan tillstånd enligt dessa föreskrifter inrätta anläggning för lagring av och utvinning av värme eller kyla ur berg, mark och vatten, uttag av vatten från berg och jord, samt andra typer av borrningar som kan påverka vattentillgång eller vattenkvalitet. Kravet på tillstånd gäller inte för anläggning som inrättats före ikraftträdandet av dessa föreskrifter. 9 Väghållning Det är förbjudet att utan tillstånd anordna upplag av asfalt, oljegrus eller vägsalt. Det är förbjudet att utan anmälan sprida vägsalt. Kravet på anmälan gäller ej spridning av saltinblandad sand (max 2 % salt). 5 kap. Tillstånd, anmälan, undantag och övergångsbestämmelser 1 Tillstånd och anmälan En anmälan om åtgärd eller ansökan om tillstånd enligt dessa föreskrifter ska vara skriftlig och ges in till tillsynsmyndigheten. En anmälan eller ansökan ska innehålla de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att kunna bedöma riskerna med åtgärden eller verksamheten. Anmälan skall göras i god tid innan åtgärden vidtas. 2 Undantag Föreskrifterna utgör inget hinder mot den hantering och de verksamheter som är nödvändiga för vattentäktsverksamhetens bedrivande. 3 Ny lagstiftning Om ny lagstiftning eller bestämmelser som innebär utökade skyldigheter fastställs efter att dessa föreskrifter trätt i kraft gäller de strängare bestämmelserna. 4 Övergångsbestämmelser Den som vid dessa föreskrifters ikraftträdande bedriver en verksamhet för vilken krav på anmälan eller tillstånd föreskrivs, ska senast sex månader efter 12 (13)

föreskrifternas ikraftträdande ha inkommit till tillsynsmyndigheten med anmälan eller ansökan om tillstånd. 2. REFERENSER Miljöbalken (1988:808) 7 kap 21 och 22 Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (2003:16) Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden (2010:5). Hydrogeologiska kartor från SGU Jordartsgeologiska kartor från SGU Bergrundsgeologiska kartor från SGU Topografiska kartor från Lantmäteriet med 10 m ekvidistans Fastighetskartor Nederbördsdata från SMHI för Strömsunds kommun Rodhe et al. 2006, Grundvattenbildning i svenska typjordar. Uppsala universitet, report series A No 66. Länsstyrelsen i Jämtlands län, Register över förorenad mark. 3. BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Karta över föreslagna gränser för vattenskyddsområdet Riskinventering och riskanalys Karta över riskobjekt Fastighetsägarförteckning 13 (13)