EU-Link. Senaste nytt från EG-domstolarna Förstainstansrätten upphäver kartellbeslut Förstainstansrätten har i domar den 14 oktober i mål T-44/02, T-54/02, T-56/02, T-60/02 och T-61/02, Dresdner Bank mot kommissionen, Vereinsund Westbank mot kommissionen, Bayerische Hypo- und Vereinsbank mot kommissionen, Deutsche Verkehrsbank mot kommissionen och Commerzbank mot kommissionen, upphävt kommissionens beslut att ålägga bankerna böter då förstainstansrätten funnit att kommissionen inte bevisat att bankerna deltagit i någon kartell. Bakgrunden till målen var övergången från nationella valutor till euro i de medlemsstater som deltar i den monetära unionen. Under övergångstiden från den 1 januari 1999 till den 1 januari 2002, då euron började användas fullt ut, fastställdes växlingskurser mellan euron och de gamla valutorna. Under övergångstiden hade bankerna rätt att ta ut avgifter för deras växlingstjänster. Kommissionen inledde en undersökning av om det förelåg en kartell mellan tyska banker sedan misstanke uppkommit om att dessa träffat avtal om de växlingsavgifter som skulle tas ut under övergångstiden. Kommissionen beslutade i december 2001 att bötfälla fem tyska banker för att ha deltagit i en kartell. Kommissionen fann att bankerna såväl kommit överens om hur växlingsavgifter för att köpa och sälja euro under övergångsperioden skulle tas ut och vidare att nivån på dessa avgifter skulle vara 3 procent. Bankerna överklagade kommissionens beslut till förstainstansrätten och hävdade att det inte förelegat någon kartell samt överklagade kommissionens beräkning av böterna på 100,8 miljoner. Kommissionen kom emellertid aldrig in med något svar på överklagandet till förstainstansrätten inom föreskriven tid, vilket berodde på att kommissionen av misstag faxat de blanka baksidorna av sin 100-sidiga inlaga till förstainstansrätten. Förstainstansrätten fann att bankerna visat att kommissionen inte hade lyckats påvisa förekomsten av ett avtal om hur växlingsavgifterna skulle tas Innehåll Senaste nytt från EG-domstolarna 1 Förstainstansrätten upphäver kartellbeslut 1 EBU:s överklagande ogillas 2 Konkurrensrätt 2 Kesko och ICA bildar gemensamt bolag 2 Vitbok om linjekonferenser 3 Ny utredning om förändringar av konkurrenslagen 3 Konkurrensverket avskriver kartellärende 4 Energi 4 För sent förslag till nya regler på energimarknaderna 4 Inre marknaden 5 Kommissionen tar Tyskland till domstol angående s.k. golden shares 5 Kommissionen avslutar utredning om s.k. golden shares 5 Fastställelsetalan om spelreklam prövas ej 6 Offentlig upphandling 7 Upphandling av datorer i Sverige granskas 7 Nr 33 2004-10-21 1
ut. Vidare fann förstainstansrätten att kommissionen inte hade bevisat att bankerna fört några diskussioner om nivåerna på växlingsavgifterna. Det fanns således ingen bevisning om att bankernas parallella beteenden skulle bero på något annat än normalt agerande av marknadsaktörer. Kommissionens beslut om att ålägga bankerna böter upphävdes således. EBU:s överklagande ogillas EG-domstolen har den 27 september i mål C-470/02, European Broadcasting Union (EBU), avvisat EBU:s överklagande av förstainstansrättens dom att upphäva kommissionens beslut att ge EBU undantag enligt artikel 81.3 EG så som ogrundad. Bakgrunden i målet var ett beslut av kommissionen från 1993 om ett individuellt undantag enligt artikel 81.3 EG för Eurovisions gemensamma system för köp och utbyte av sportprogram, vilket administreras av EBU. Systemet gav EBU:s medlemmar rätt att köpa gemensamma rättigheter för att sända vissa större sportevenemang på nytt. För att erhålla undantag åtog sig EBU bland annat att ge en mer flexibel tillgång till sportprogram genom underlicensiering till tv-bolag som inte var medlemmar i EBU. Flera europeiska televisionsbolag vände sig till förstainstansrätten och begärde att domstolen skulle ogiltigförklara kommissionens beslut om undantag, vilket domstolen också gjorde. Under år 1999 ansökte Eurovision återigen om undantag för sitt avtal och då med vissa tillägg till dess regler om underlicensiering. Kommissionen beviljade åter undantag för EBU:s bestämmelser. Fyra europeiska televisionsbolag väckte därefter talan mot kommissionens beslut, varpå förstainstansrätten återigen upphävde detta. EBU överklagade förstainstansrättens dom att upphäva undantaget i december 2002 till EG-domstolen och yrkade att förstainstansrättens dom skulle undanröjas. EBU anförde att förstainstansrätten gått utöver sin behörighet då den lagt andra uppgifter till grund för sin dom än sådana som anförts inför domstolen. EG-domstolen fann i sin dom att förstainstansrätten inte hade överskridit sin behörighet och att EBU:s överklagande därmed grundade sig på en felaktig uppfattning av förstainstansrättens dom. Överklagandet ogillades därför som ogrundat. Konkurrensrätt Kesko och ICA bildar gemensamt bolag Kommissionen mottog den 8 oktober en anmälan om en föreslagen koncentration varigenom finska Kesko och svenska ICA förvärvar gemen- 2 Nr 33 2004-10-21
sam kontroll över ett nybildat gemensamt företag. Det nybilade gemensamma företaget skall vara verksamt inom anskaffning av och detaljhandel med dagligvaror i Estland, Lettland och Litauen. Kommissionen har uppmanat intresserade parter att senast den 26 oktober lämna eventuella synunkter på den föreslagna koncentrationen. (EUT C 256/2, 16 oktober 2004) Vitbok om linjekonferenser Kommissionen meddelade den 13 oktober att den antagit en vitbok i vilken utökad konkurrens inom sjöfartssektorn föreslås. Enligt förslag i vitboken skall undantaget från konkurrensreglerna som branschen åtnjutit och som gällt i ca 20 år hävas. Undantaget har gjort det möjligt att fastställa priserna på transporter av varor mellan EU och Fjärran Östern respektive USA och EU samt övriga regioner. Traditionellt har linjerederier organiserat sig som linjekonferenser för att komma överens om gemensamma eller enhetliga fraktavgifter för att därigenom kunna erbjuda rederier och speditionsfirmor schemalagda sjötransporttjänster. Inom EU har vissa typer av avtal mellan linjerederier undantagits från artikel 81 och 82 EG genom att omfattas av förordningen om gruppundantag för linjekonferenser. Vitboken utgör andra steget i EU:s översyn och bör leda till konkreta lagförslag under 2005. Berörda parter kan inkomma med synpunkter avseende hävningen av undantaget och alternativa lösningar före den 15 december. Vitboken finns tillgänglig på kommissionens hemsida. (Kommissionens pressmeddelande IP/04/1213, 13 oktober 2004) Ny utredning om förändringar av konkurrenslagen Regeringen har den 30 september tillsatt en särskild utredare med uppdrag att effektivisera förfarandet enligt konkurrenslagen. Enligt regeringens direktiv skall utredaren överväga att minska antalet domstolsinstanser för mål om konkurrensskadeavgift, samt för det fall utredaren finner att nuvarande ordning skall bestå, att införa prövningstillstånd för överklagan till Marknadsdomstolen. Utredaren skall dessutom göra en översyn av konkurrenslagens regler om kontroll av företagskoncentrationer med anledning av EU:s nya koncentrationsförordning (förordning 139/2004). Utredaren skall då bedöma om Konkurrensverket bör få möjlighet att ta ut en avgift för anmälan av företagskoncentration. I uppdraget ingår även att se över konkurrenslagens struktur och överskådlighet. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag i fråga om instansordningen och företagskoncentrationer senast den 1 juli 2005 och när det gäller övriga förslag om regelförenkling och konkurrenslagens struktur senast den 1 februari 2006. EU-Link. 3
Konkurrensverket avskriver kartellärende Konkurrensverket genomförde i juni i år en gryningsräd hos tre företag i Sundsvall som är verksamma inom VS-branschen. Konkurrensverket fann dock att konkurrensbegränsande samarbete mellan företagen inte kunde bevisas. Ärendet avskrevs därför från vidare handläggning. I samband med en upphandling av VS-arbeten i år uppmärksammade Sundsvalls kommun dels en kraftig prishöjning sedan den senaste upphandlingen år 2001 och dels en följsamhet i prisutvecklingen mellan tre av de företag som deltog i upphandlingarna. Kommunen uppfattade detta som ett tecken på att företagen hade samordnat sig och därigenom överträtt förbudet i 6 konkurrenslagen. Kommunen kontaktade därför Konkurrensverket. Mot bakgrund av de uppgifter som Konkurrensverket erhöll från kommunen ansökte Konkurrensverket hos Stockholms tingsrätt om att få genomföra en s.k. gryningsräd hos de berörda företagen. Vid gryningsräden inhämtades material från två av företagen i form av dokument, e-post och andra handlingar som därefter analyserades av Konkurrensverket. Konkurrensverket genomförde även förhör med företrädare för olika företag. Enligt Konkurrensverket framkom det inget under utredningen som bekräftade misstankarna om ett otillåtet samarbete mellan företagen. Eftersom Konkurrensverket inte med tillräcklig säkerhet ansågs sig kunna styrka att en överträdelse ägt rum beslutade Konkurrensverket att avskriva ärendet från vidare handläggning. (Konkurrensverkets beslut, dnr 622/2004, 13 oktober 2004) Energi För sent förslag till nya regler på energimarknaderna Regeringen beslutade den 14 oktober att överlämna en lagrådsremiss med förslag till hur direktiven om de inre marknaderna för el och gas (direktiv 2003/54/EG respektive direktiv 2003/55/EG av den 26 juni 2003) skall genomföras i Sverige. Förslagen innebär bl.a. att el- och gasnätsföretagens metoder för tariffsättning kommer att bestämmas i förväg. För företag som bedriver fjärrvärmeverksamhet innebär förslaget att fjärrvärmen ska särredovisas så att verksamheten kan följas på ett tydligt sätt. Under förutsättning att riksdagen godkänner förslaget till bemyndigande, kommer regeringen att utse Svenska kraftnät till systemansvarig för naturgas. Regeringens förslag kommer dock för sent. Kommissionen hade redan den 13 oktober skickat formella skrivelser till 18 medlemsstater, däribland Sverige, vari kommissionen konstaterade att länderna inte gjort vad på dem ankommer i fråga om att genomföra direktiven. (Pressmeddelande Närings- 4 Nr 33 2004-10-21
departementet den 14 oktober 2004, kommissionens pressmeddelande, 13 oktober 2004, IP/04/1216) Inre marknaden Kommissionen tar Tyskland till domstol angående s.k. golden shares Kommissionen meddelade den 13 oktober att den har beslutat att dra Tyskland inför EG-domstolen angående vissa bestämmelser i en lag från 1960 om privatisering av Volkswagen ( VW-lagen ). Kommissionen anser att den aktuella lagen begränsar den fria rörligheten av kapital. VW-lagen, som bygger på en överenskommelse mellan den tyska förbundsstaten och delstaten Sachsen, innehåller bestämmelser som hindrar aktieägare från att förvärva mer än 20 procent av rösträtterna i Volkswagen. Dessutom ges aktieägare som innehar 20 procent av rösträtterna i bolaget en speciell minoritetsrätt att blockera beslut. Vidare medför VW-lagen att förbundsstaten liksom delstaten Sachsen ges en särskild rätt till representation i bolagets styrelse, oavsett hur stora deras aktieinnehav är. Förbundsstaten och delstaten har traditionellt sett ägt cirka 20 procent var av rösträtterna i Volkswagen. I dagsläget är delstaten huvudaktieägare med cirka 20 procent av rösträtterna samt två obligatoriska representanter i styrelsen. Kommissionen anser att dessa regler gör det avsevärt mindre attraktivt för övriga EU-investerare att förvärva aktier i Volkswagen, i syfte att delta effektivt i beslut om skötsel av och kontroll över bolaget. Kommissionen finner därmed att den tyska VW-lagen utgör ett hinder för den fria rörligheten av kapital. (Kommissionens pressmeddelande IP/04/1209) Kommissionen avslutar utredning om s.k. golden shares Kommissionen meddelade den 15 oktober att den avser att avsluta sin utredning om Förenade kungarikets underlåtenhet att efterkomma EG-domstolens dom av den 13 maj 2003 i mål C-98/01 avseende brittiska flygplatsmyndigheten, BAA. EG-domstolen fann att Förenade kungariket underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 56 EG genom att bl.a. bibehålla nationella bestämmelser som innebär en begränsning av möjligheten att förvärva röstberättigade aktier i ett bolag. Bestämmelserna ifråga begränsade den fria rörligheten för kapital inom EU. Kommissionens beslut att nu avsluta sin utredning följer Förenta kungarikets meddelande till kommissionen om ytterligare åtgärder som skall säkra att EG-domstolens avgörande uppfylls. (Kommissionens pressmeddelande IP/04/1234, 15 oktober 2004) EU-Link. 5
Fastställelsetalan om spelreklam prövas ej Svea hovrätt har i ett beslut i mål Ö 5769-04, Unibet mot staten, avvisat Unibets talan i den del som avser yrkande om fastställelse av att Unibet har rätt att i Sverige marknadsföra sina speltjänster. Bakgrunden i målet var att Unibet hade stämt lotteriinspektionen vid Eskilstuna tingsrätt och yrkat att tingsrätten skulle fastställa att Unibet hade rätt att marknadsföra sina speltjänster i Sverige. Unibet yrkade vidare på skadestånd från staten samt att 38 första stycket lotterilagen samt 52 och 54 i samma lag skulle sättas åt sidan i förhållande till Unibet. Tingsrätten har under handläggningen av målet beslutat att den del av Unibets talan som avsåg fastställelseyrkande skulle avvisas. Unibet anförde att bolaget enligt artikel 49 EG-fördraget hade rätt att fritt marknadsföra sina speltjänster i Sverige och att främjandeförbudet i 38 första stycket lotterilagen stred mot EG-rätten. Enligt Unibet följer det av EGrättens företräde framför nationell rätt och av den s.k. rättsskyddsprincipen att en enskild alltid skall ha tillgång till ett effektivt rättsmedel för att tillvarata de rättigheter som följer av EG-rätten. Mot denna bakgrund gjorde Unibet gällande att de i tingsrätten avvisade fastställelseyrkandena skulle tillåtas. I sin dom konstaterade Svea hovrätt att en förutsättning för en fastställelsetalan enligt 13 kap. 2 rättegångsbalken är att käranden gör gällande att det finns ett särskilt rättsförhållande mellan parterna. Med detta avses att det skall finnas en konkret rättslig relation och att rättigheten i någon mening utövas. Utan det kravet skulle en abstrakt normprövning vara möjlig, vilket inte är fallet i Sverige. Hovrätten konstaterade att det av EG-domstolens dom i Safalero (mål C-13/01) följer att det för varje konkret situation får göras en konkret bedömning av vilka möjligheter den enskilde har att enligt nationell rätt göra sina gemenskapsrättsliga rättigheter gällande och huruvida dessa leder till ett effektivt och varsamt skydd. Först om så inte är fallet kan och skall nationell rätt åsidosättas. Vidare konstaterade hovrätten att EG-domstolen inte i något fall har funnit att ett effektivt rättsskydd också skulle innefatta ett krav på att abstrakt normprövning skulle vara möjlig även då en sådan talan inte var tillåten i nationell rätt. I den prövning som kommer att ske i tingsrätten i skadeståndsdelen kommer främjandeförbudet att tas upp och i ett eventuellt mål om vitesförbud och i en brottmålsrättegång kan främjandeförbudet förenlighet med artikel 49 EG-fördraget prövas. Hovrätten delade således tingsrättens bedömning och slog fast att den fastställelsetalan som Unibet ville föra inte var tillåten enligt svensk rätt. 6 Nr 33 2004-10-21
Offentlig upphandling Upphandling av datorer i Sverige granskas Kommissionen meddelade den 13 oktober att den beslutat att skicka en formell underrättelse till Sverige, Frankrike, Finland och Nederländerna med begäran om att dessa medlemsstater skall lämna besked om vissa anbudsinfordringar avseende datautrustning. Anledningen härtill var att kommissionen ifrågasatte om kraven på tillhandahållande av mikroprocessorer av märket Intel och mikroprocessorer med en särskild klockfrekvens var förenliga med direktiven om offentlig upphandling. Kraven skulle, enligt kommissionen, kunna innebära att de tekniska egenskaperna hos de datorer som myndigheterna i medlemsstaterna ifråga ville köpa beskrevs på ett diskriminerande sätt. Ett särskilt märke får enligt EU:s lagstiftning endast nämnas om det annars skulle vara omöjligt att beskriva produkten tillräckligt exakt och begripligt. Vad gäller angivandet av en klockfrekvens menar kommissionen att detta inte är tillräckligt för att bedöma en dators prestanda. I Sverige rör det sig om Filipstads kommun och Chalmers tekniska högskola som offentliggjort två anbudsinfordringar avseende leverans av datorer. De tekniska specifikationerna i anbudsinfordringarna innehöll krav om att datorerna skulle vara utrustade med mikroprocessorer av märket Intel Pentium. Rikspolisstyrelsen hade också offentliggjort en anbudsinfordran med liknande krav. Krav om att datorer skulle vara utrustade med mikroprocessorer med en bestämd klockfrekvens hade ställts i en anbudsinfordran som hade offentliggjorts av Region Uppsala. Översändandet av formella underrättelser utgör det första steget i ett överträdelseförfarande enligt artikel 226 EG. De berörda medlemsstaterna skall svara på underrättelserna inom två månader. Om kommissionen därefter konstaterar att det rör sig om en överträdelse kan kommissionen formellt begära att medlemsstaterna rättar till felaktigheterna i tilldelningen av kontrakt. Om rättelse inte sker kan ärendet föras vidare till EG-domstolen. (Kommissionens pressmeddelande IP/04/1210, 13 oktober 2004) EU-Link. 7
Berlin Rankestraße 21 10789 Berlin Tel: (49-30) 2 14 96-0 Fax: (49-30) 2 14 96-100 Brussels Rue Brederode 13 B - 1000 Brussels Tel: (32-2) 505 02 11 Fax: (32-2) 505 02 00 Budapest Széchenyi rakpart 3. Akadémia Bank Center H-1054 Budapest Tel: (36-1) 428 4400 Fax: (36-1) 428 4444 Cologne Hohenstaufenring 62 50674 Köln Tel: (49-221) 20 91-0 Fax: (49-221) 20 91-435 Lisbon Avenida Fontes Pereira de Melo, 14-15º 1050-121 Lisbon, Portugal Tel: (351) 21 864 00 00 Fax: (351) 21 864 00 01 London One Silk Street London EC2Y 8HQ Tel: (44-20) 7456 2000 Fax: (44-20) 7456 2222 Luxembourg 4 Rue Carlo Hemmer P.O. Box 1107 L-1011 Luxembourg Tel: (352) 26 08 1 Fax: (352) 26 08 88 88 Madrid Calle Zurbarán, 28 E-28010 Madrid Tel: (34) 91 399 60 00 Fax: (34) 91 399 60 01 Paris 25 rue de Marignan 75008 Paris Tel: (33) 1 56 43 56 43 Fax: (33) 1 43 59 41 96 Stockholm Regeringsgatan 67 Box 7833 SE-103 98 Stockholm Tel: (46-8) 665 66 00 Fax: (46-8) 667 68 83 Warsaw Warsaw Towers ul. Sienna 39 7th floor PL-00-121 Warsaw Tel: (48-22) 526 5000 Fax: (48-22) 526 5060 hçåí~âí~=ö êå~=å Öçå=~î=Ñ äà~åçé=ééêëçåéê=ñ ê=óííéêäáö~êé=áåñçêã~íáçåw= = _êóëëéä= gçå~ë=hçéçåéå= àçå~ëkâçéçåéå]äáåâä~íéêëkåçã= = píçåâüçäã= héåí=h~êäëëçå= âéåíkâ~êäëëçå]äáåâä~íéêëkåçã= = fåöî~ê=w~åçéê= áåöî~êkò~åçéê]äáåâä~íéêëkåçã= = bêáâ=p ÇÉêäáåÇ= ÉêáâKëçÇÉêäáåÇ]äáåâä~íÉêëKÅçã= = gç~âáã=i~î ê= àç~âáãkä~îéê]äáåâä~íéêëkåçã= = `Üêáëíáå~=j~áäìåÇ= ÅÜêáëíáå~Kã~áäìåÇ]äáåâä~íÉêëKÅçã= = cêéçêáâ=i ïü~öéå= ÑêÉÇêáâKäçïÜ~ÖÉå]äáåâä~íÉêëKÅçã= = läáîáéê=iáåçéå= çäáîáéêkäáåçéå]äáåâä~íéêëkåçã= = mçåíìë=_éêöëíéå= éçåíìëkäéêöëíéå]äáåâä~íéêëkåçã= = bäáë~äéíü=iéöåéêñ äí= Éäáë~ÄÉíÜKäÉÖåÉêÑ~äí]äáåâä~íÉêëKÅçã= = dáä~=j ê É= Öáä~KãçêÉÉ]äáåâä~íÉêëKÅçã= = `~êáå=a~üäèìáëí= Å~êáåKÇ~Üäèìáëí]äáåâä~íÉêëKÅçã= = ^ååáâ~=píê ã= ~ååáâ~këíêçã]äáåâä~íéêëkåçã= = eéäéåé=jçä~åçéê= ÜÉäÉåÉKãçä~åÇÉê]äáåâä~íÉêëKÅçã= = k~í~ëü~=_éå~ä~ä= å~í~ëü~käéå~ä~ä]äáåâä~íéêëkåçã= = = iáåâä~íéêë=öéê= îéå=êéöéääìåçéí=ìí=åóüéíëäêéî=é =ÉåÖÉäëâ~I=áåâäìëáîÉ= åóüéíëäêéîéí= få=`çãééíáíáçåòk=c ê=óííéêäáö~êé=áåñçêã~íáçåi=î åäáöéå= âçåí~âí~=å Öçå=~î=ÇÉ=éÉêëçåÉê=ëçã=~åÖÉë=çî~åK= Ansvarig utgivare: Kent Karlsson Email: kent.karlsson@linklaters.com Redaktör: Pontus Bergsten Email: pontus.bergsten@linklaters.com This publication is intended merely to highlight issues and not to be comprehensive, nor to provide legal advice. Should you have any questions on issues reported here or on other areas of law, please contact one of your regular contacts at Linklaters, or contact the editors. Linklaters. All Rights reserved 2003 We currently hold your contact details, which we use to send you newsletters such as this and for other marketing and business communications. We use your contact details for our own internal purposes only. This information is available to our offices worldwide and to those of our associated firms. If any of your details are incorrect or have recently changed, or if you no longer wish to receive this newsletter or other marketing communications, please let us know by emailing us at marketing.database@linklaters.com 8 A04519222/0.1/21 okt 2004