Delrapport mars 2013. Alliansens arbetsgrupp för ett miljöoch klimatsmart landsting

Delrapport mars 2013 Alliansens arbetsgrupp för ett miljöoch klimatsmart landsting

Innehåll Bakgrund... 3 Delrapportens disposition... 3 Utredningsfrågor... 3 Landstinget Sörmland i dag en jämförelse av nyckeltal på miljö- och klimatområdet... 4 Förskrivning av antibiotika... 5 Hållbar mat... 6 Energianvändning i verksamhetslokaler... 8 Egna transporter och kollektivtrafik... 9 Klimatpåverkan från medicinska gaser... 12 Fler vägar till ett miljö- och klimatsmart landsting... 14 Minskad klimatpåverkan från landstingets inköp... 14 Länsövergripande projekt för att minimera klimatpåverkan från den offentliga maten... 14 Referenser... 15 2

Ett miljö- och klimatsmart landsting Sedan december 2012 har partierna inom Allians för sjukvården i Sörmland (M, C, KD) inom ramen för fyra arbetsgrupper arbetat för att ta fram nya förslag inom de fyra områdena Modernt ledarskap, Kultur och utbildning i världsklass, Nutidens patient samt Miljö- och klimatsmart landsting. Föreliggande delrapport syftar till att redovisa utredningsläget i den sistnämnda gruppen den 8 mars 2013. Bakgrund Under hösten 2012 offentliggjorde partierna i Allians för sjukvården i Sörmland (M, C, KD) att vi tillsammans med Folkpartiet och Miljöpartiet vill utgöra ett gemensamt alternativ för väljarna i Sörmland nästa mandatperiod. Vårt mål är att presentera en gemensam politik i god tid inför valet. Som ett första steg i arbetet mot en gemensam valplattform tillsattes fyra arbetsgrupper med medlemmar ur Allians för sjukvårdens tre partier Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Arbetsgruppernas arbete samordnas av en styrgrupp bestående av partiernas gruppledare. Varje arbetsgrupp har enligt ett utredningsdirektiv från styrgruppen fått ett anta utredningsfrågor att besvara. Inriktningen är att arbetsgruppernas utredningsarbete under våren 2013 skall leda fram till ett antal politiska förslag, vilka ska ligga till grund för en gemensam budget hösten 2013 samt inriktning för ett kommande valmanifest 2014. Vårt mål är att göra vården enklare och snabbare för att patienten är viktigare. Landstinget är en viktig aktör när det gäller att förbättra miljö och klimat i Sörmland. Vår arbetsgrupp har ett viktigt uppdrag i att visa vägen till ett miljö- och klimatsmart landsting, och i följande delrapport kommer vi att redovisa utredningsläget såsom det ser ut den 8 mars 2013. Arbetsgruppen utgörs av Gustaf Wachtmeister (M, ordf.), Axel Wevel (C), Ingrid Brege (M), Magdalena Jerlström (C), Malin Eklånge (KD), Östen Eriksson (KD), och biträds av politiske sekreteraren David Arwe (KD). Delrapportens disposition Inledningsvis kommer utredningsfrågor samt fördjupningsfrågor att presenteras. Därefter följer en kort översikt över några av de viktigaste nyckeltalen på miljö- och klimatområdet som finns att tillgå, följt av en redovisning av resultatet av gruppens arbete i nuläget. En slutrapport innehållande skarpa politiska förslag kommer att utges i början av juni 2013. Utredningsfrågor Arbetsgruppen Miljö- och klimatsmart landsting har sedan december 2012 arbetat för att ta fram nya förslag som kan bidra till att göra Landstinget Sörmlands verksamheter mer miljövänliga och mindre klimatpåfrestande. Nu verksamma generationer har ett stort ansvar inför kommande generationer att förvalta jordens resurser på ett klokt sätt och inte förbruka mer än vad som är nödvändigt för en ansvarsfull och effektiv drift av verksamheterna i Landstinget Sörmland. Med hänsyn inte minst till kommande generationer är det av högsta vikt att all verksamhet som landstinget ansvarar för påfrestar miljö och klimat så lite som möjligt. 3

En snabb överblick över de nyckeltal som finns att tillgå inom miljö- och klimatområdet, ger vid handen att Sörmland idag ligger på den nedre halvan i jämförelse med hur övriga landsting i presterar inom miljö- och klimatområdet. Enligt styrgruppens utredningsdirektiv ska arbetsgruppen besvara följande utredningsfrågor: Hur kan Landstinget Sörmland bli miljöledande i Sverige? Hur kan en förbättrad miljö bidra till att stärka hälsan i Sörmland? Hur kan landstinget effektivast minska sin negativa klimatpåverkan? Efter samråd med styrgruppen har arbetsgruppen beslutat att koncentrera utredningsarbetet kring fem specificerade ämnesområden, vilka kommer att redovisas i nämnd ordning nedan. Övriga förslag har sammanfattats under punkt sex. 1. Förskrivning av antibiotika 2. Hållbar mat 3. Energianvändning i verksamhetslokaler 4. Egna transporter och kollektivtrafik 5. Klimatpåverkan från medicinska gaser 6. Fler vägar till ett miljö- och klimatsmart landsting Det övergripande syftet med framtagandet av nya politiska förslag inom ramen för ovanstående frågeställningar, är att Landstinget Sörmland ska bli ledande landsting i Sverige inom miljö- och klimatområdet. Som mätverktyg för jämförelser med andra landsting föreslår arbetsgruppen Sveriges kommuner och landstings (SKL) årliga rapport om landstings och regioners miljönyckeltal. 1 Landstinget Sörmland i dag en jämförelse av nyckeltal på miljö- och klimatområdet Som huvudsakligt kunskapsunderlag för arbetsgruppens inledande diskussioner har två rapporter från SKL använts. I november 2012 gav SKL ut den första rapporten som presenterar miljönyckeltal för Sveriges landsting och regioner (hädanefter kallade landsting). 2 Rapporten har framtagits med hjälp av landstingens miljöchefer. Nyckeltalen i rapporten avser åren 2008 till 2011. I rapporten Miljönyckeltal för landsting och regioner 2012 jämförs hur landstingen presterar inom fem områden vilka får anses vara centrala för möjligheten att lyckas inom miljö- och klimatområdet: förskrivning av antibiotika, andel ekologiska livsmedel, energianvändning i verksamhetslokaler, andel förnybart drivmedel i kollektivtrafiken samt klimatpåverkan från medicinska gaser. Med tanke på dessa fem områdens avgörande betydelse för huruvida ett landstings lyckas med sitt miljöarbete, samt möjligheten att göra rättvisande jämförelser med andra landsting, valde arbetsgruppen att fokusera sitt utredningarbete kring dessa fem områden, med viss modifikation. Ska vårt landsting lyckas med att bli miljöledande landsting i Sverige, så gäller det att hamna i topp i de rapporter om landstingens miljönyckeltal som SKL kommer att släppa de kommande åren. Den andra rapport som använts, Nyckeltal energi och klimat 2012, jämför landstingens och kommunernas nyckeltal på energi- och klimatområdena, med tyngdpunkt på byggnader och transporter. 3 1 Sveriges kommuner och landsting, Miljönyckeltal för landsting och regioner 2012. 2 Ibid. 3 Sveriges kommuner och landsting, Nyckeltal energi och klimat 2012. Byggnader och transporter i kommuner och landsting. 4

Förskrivning av antibiotika Överkonsumtion av antibiotika har lett till att bakterier kan utveckla resistens, vilket i sin tur orsakar ökad sjuklighet och dödlighet. Vidare kan utsläpp av antibiotika i naturen orsaka skador på vattendrag och miljö. Ett annat problem som uppstår utanför vårt eget närområde, är de skador som produktionen i tillverkningsländerna orsakar. Antibiotikaresistens anses i allmänhet vara en av sjukvårdens stora utmaningar i framtiden. Nuläge: Landstinget Sörmland har minskat sin förskrivning av antibiotika från 387 recept per tusen invånare 2008 till 350 år 2011. Genomsnittet bland landstingen 2011 är ca 360 recept. Mål: Regeringens nationella mål för antibiotikaförskrivning om 250 recept per tusen invånare ska vara uppnått 2014. Vill vi kunna räkna oss som miljöledande landsting inom detta område gäller det att passera Dalarna och Västerbotten, som 2011 låg på 310 recept per tusen invånare. Möjligheter: I syfte att minska antibiotikaförskrivningen i primärvården, bör möjligheten ses över att införa en prestationsbaserad del i ersättningen till vårdcentralerna inom Hälsovalet. Ekonomiska styrmedel är kraftiga och möjligheterna borde vara goda att få de resultat som önskas. Frågan är dock om det är lämpligt att isolera en enskild företeelse på detta sätt, istället för att ta ett större grepp om problematiken (med hjälp av sammanhållna vårdplaner, undvikande av akutbesök för äldre, etc.) Utbildning och information till både personal och allmänhet är fortsatt en viktig strategi för att minska överförskrivningen av antibiotika. Vårt landsting bör ta initiativ till en nationell informationskampanj (liknande strokekampanjen AKUT). Sannolikt är det viktigt att jobba med attityder till förskrivning bland läkarna. SKL konstaterar att idag sker en överförskrivning av antibiotika för övre luftvägsinfektioner. 5

Läkemedelstillverkningen kan vara mycket påfrestande för miljön, och SKL konstaterar att landstingen behöver bli bättre på att följa upp tillverkningen i tillverkningsländerna. De läkemedel som används på våra sjukhus idag upphandlas av landstinget. Kraven inför upphandlingarna upprättas av landstingets Läkemedelskommitté. Där finns vissa miljökrav, men återigen handlar det om att få läkarna att välja de miljömässigt bästa läkemedlen. Ett problem härvidlag är att miljöpåverkan bara är en av flera faktorer som måste vägas in vid förskrivning, och möjligen kan medicinska prioriteringar göra att miljökraven får stå tillbaka. Norrbottens läns landsting har börjat erbjuda patienter med infektioner i luftvägarna ett kostnadsfritt återbesök inom en vecka istället för antibiotika vid första besöket i vården. Landstinget i Halland har sedan tidigare infört ett liknande system. Dessa exempel bör studeras närmare för att utröna i vilken mån de fungerar. 4 Landstingets statistik om 350 recept per tusen invånare gäller endast primär- och öppenvården. För att kunna få bättre kontroll över antibiotikaförskrivningen inom slutenvården vid sjukhusen bör mätningar göras även här och förbrukningen målsättas. Hållbar mat Produktion och konsumtion av livsmedel är idag en av de faktorer som kraftigast belastar miljö och klimat genom den stora energiåtgången samt utsläppen av koldioxid. Utöver det tillkommer andra utsläpp av växthusgaser som är förenade med djurhållning (metan), produktion av mineralgödsel (lustgas) samt gödsling av åkermark (kväve). 5 Genom att köpa in ekologiska livsmedel bidrar landstinget till minskad användning och spridning av giftiga bekämpningsmedel samt till en ökad biologisk mångfald och andra positiva effekter för djur och natur. Naturvårdsverket konstaterar att köttkonsumtionens andel av livsmedelsutsläppen är betydande. Utsläppen från köttkonsumtionen i Sverige genererade 2005 6,3 miljoner ton CO 2 -ekvivalenter, motsvarande 3 miljarder mil genomsnittlig körning med bensindriven bil. Trots att den svenska köttproduktionen genomgått stora förändringar och effektiviseringar under 1990-2005, överstiger de ökande CO 2 -utsläppen från köttkonsumtionen under samma period vida den positiva effekt som uppnåtts genom effektiviseringar. Netto innebär detta att den totala utsläppsökningen i perioden 1990-2005 till följd av konsumtion och produktion av kött hamnar på 1,1 miljoner ton CO 2 -ekvivalenter. 6 Nuläge: Inom området andel ekologiska livsmedel uppvisar Landstinget Sörmland en positiv trend. Andelen ekologiska livsmedel, mätt i procent av total inköpskostnad för livsmedel, har ökat från 6 procent 2009 till 15 procent 2010 och 19 procent 2011. (Resultat för 2012 har inte gått att fastställa vid tiden för denna delrapport). 4 Dagens medicin, Återbesök istället för antibiotika. 5 Naturvårdsverket, Klimatanpassad mat. 6 Naturvårdsverket, Köttkonsumtionens klimatpåverkan. 6

Mål: Riksdagen har uppsatt ett mål om att 25 procent av all offentlig konsumtion ska vara ekologisk till 2013. Av landstingen presterade Örebro läns landsting och Kronobergs läns landsting bäst under 2011 med 35,4 procent respektive 34 procent andel ekologiska livsmedel. Det finns alltså skäl att anta att det nationella målet om 25 procent är lågt satt. I landstingets egna styrdokument figurerar två mål: i miljöprogrammet 7 från 2009 anges att 50 procent av det totala inköpsvärdet av inköpta livsmedel ska vara ekologiskt producerade till 2013, och i den reviderade kostpolicyn 8 från 2011 sägs att andelen ekologiska produkter ska uppgå till minst det nationella målet om 25 % av den totala andelen livsmedel som köps in. Det kan konstateras att vi i dag är långt ifrån målet om 50 % samtidigt som målet om 25 % är väl lågt satt om vi ska bli miljöbästa landsting. Att ta sikte på 35 % till 2014 vore inte orealistiskt. Möjligheter: Landstinget Sörmland reviderade sin kostpolicy under 2011. Den nya policyn med tillhörande handlingsplan är ambitiös och ställer bland annat kraven att maten ska tillagas lokalt, med ambitionen att tillaga mat från grunden och erbjuda ett utbud som minimerar vår miljöpåverkan. Detta ska ske bl.a. genom att kostverksamheten ska välja en större andel vegetabilier, som serveras efter årstid och säsong minska den totala mängden kött och välja rätt kött öka andelen ekologiska och rättvisemärkta produkter beakta och minska de transportsträckor som förekommer i samband med inköp bedriva kostverksamhet med energi- och resurshushållning i alla led. 7 Landstinget Sörmland, 2009. Miljöprogram 2009-2013. http://www.landstingetsormland.se/pagefiles/10821/milj%c3%b6program%2020100419.pdf 8 Landstinget Sörmland, 2011. Kostpolicy. http://www.landstingetsormland.se/pagefiles/18862/3.kostpolicy%202011.pdf 7

Det är främst genom upphandlingen, som man kan påverka utfallet av de olika krav och önskemål som ställs upp i kostpolicyn. Mindre upphandlingar, ger möjlighet även för lokala livsmedelsproducenter att lämna anbud, vilket innebär kortare transporter och minskad miljöbelastning. Ett krav på djurskydd bör även införas i kostpolicyn. På flera punkter har vi i Sverige starkare skydd för våra djur än vad minimiregleringar inom EU gör gällande. I offentliga upphandlingar av livsmedel ställs dock ofta inte samma krav. Landstinget Sörmland bör arbeta efter att det livsmedel som köps in i högsta möjliga mån producerats i enlighet med svensk lagstiftning. Miljöstyrningsrådet har utformat kriterier för att hjälpa upphandlare att ställa krav på djurskydd i upphandlingar av animaliska livsmedel. Landstinget Sörmland bör använda dessa kriterier för att ställa krav på såväl djurvälfärd, antibiotikafrihet, som bedövning och transporttider vid slakt. Med tanke på de effektiviseringar som uppnåtts på senare år i den svenska köttproduktionen, tycks potentialen att minska köttets klimatpåverkan vara större på konsumtionssidan än på produktionssidan. Naturvårdsverket konstaterar dock att styrmedel för en minskad köttkonsumtion nästan helt saknas i dag. 9 Energianvändning i verksamhetslokaler Energianvändningen i landstingets verksamheter förbrukar stora resurser och ger upphov till klimatpåverkan. En minskad energianvändning betyder mycket för att komma till rätta med klimatfrågan, samtidigt som stora summor kan sparas för landstinget. Enligt EU:s energitjänstedirektiv ska det offentliga vara goda förebilder för en effektiv energianvändning. 10 Nuläge: Sedan 2008 uppvisar Landstinget Sörmland totalt sett en negativ trend i den sammanlagda förbrukningen av el och värme, dvs. den har ökat under mätperioden. Användningen har dock minskat något mellan 2010 och 2011, från 224 till 222 kwh/m 2 per BRA 11. Den genomsnittliga energianvändningen bland landstingen ligger på drygt 210 kwh/m 2. 9 Naturvårdsverket, Köttkonsumtionens klimatpåverkan. 10 Sveriges kommuner och landsting, Nyckeltal energi och klimat. 2012. Byggnader och transporter i kommuner och landsting. 11 BRA = Bruksarea, arean av alla våningsplan exklusive omslutande konstruktionsarea, mäts från insidan av yttervägg. 8

Mål: Övergripande mål för regeringens klimat- och energipolitik är bland annat att energianvändningen till år 2020 ska vara 20 procent effektivare än 1995. I tillägg finns en vision om att Sverige inte ska orsaka några nettoutsläpp till atmosfären till år 2050. Landstingets egna mål om energieffektivisering är att till 2013 ska såväl elenergianvändning som energiåtgång för uppvärmning ha minskat med 5 procent per total BRA, utgångsvärde 2008. 12 Vid en intern jämförelse ser vi alltså inte ut att nå det målet då den totala energi användningen var högre 2011 än 2008. I förhållande till andra landsting ligger vi femma från botten när det gäller energianvändning i verksamhetslokaler på 222 kwh/m 2 och har en bit kvar till Värmlands och Dalarnas nivåer (162 respektive 176 kwh/m 2 ) Möjligheter: Minskad klimatpåverkan till följd av energianvändning kan uppnås dels genom minskad energianvändning, dels genom övergång till förnyelsebara energikällor som exempelvis solceller, vindkraft och biobränsle. SKL menar dock att det ofta är mer lönsamt att uppnå samma miljönytta genom energieffektivisering. 13 Landstinget måste styra kliniker och verksamheter mot en ökad energieffektivisering. Detta kan ske genom investeringar för byte till energisnålare belysning och annan verksamhetsutrustning samt genom utbildningssatsningar för att påverka attityder. Ett exempel från Dalarnas landsting visar att det med ekonomiska styrmedel går att minska elanvändningen i landstingets verksamheter. Där belönas verksamheterna med sänkt hyra mot att de genomför energieffektiviserande åtgärder. Detta kan vara värt att prövas även i vårt landsting. De planerade ny- och ombyggnationerna inom ramen för Framtidens hälso- och sjukvård måste projekteras och genomföras utifrån ett klimatsmart perspektiv. Upphandlingar, byggnationer och den framtida driften ska ha en sådan liten klimatpåverkan som möjligt. I det här sammanhanget är de så kallade passivhusen värda att uppmärksammas. Passivhus är mycket väl isolerade och värms upp endast genom den energi som redan finns i huset. Ett inomhusklimat lika bra som i traditionella hus går i dag att uppnå genom effektiv isolering och värmeväxlad ventilation. Exempel på sjukhus som är passivhus finns i dag bland annat i Norge, Tyskland och Schweiz. Gällande förnyelsebara energikällor har landstinget redan i dag ett mål om att 95 procent förnyelsebar energi ska användas till uppvärmning i landstingets lokaler, som inte är fjärrvärmeanslutna. 100 procent av den el som landstinget köper in ska uppfylla kriterierna för Bra Miljöval eller motsvarande. 14 Dessa målsättningar ska stå kvar och förstärkas med tuffare krav vid upphandling av förnyelsebar el såsom solenergi och vindkraft. Landstinget Sörmland bör dock inte bygga och äga egna vindkraftverk. Andra exempel från Landstingssverige visar att det är fullt möjligt att investera stort och långsiktigt i vindkraft utan att själv äga och driva egna vindkraftverk. Egna transporter och kollektivtrafik Förbränning av fossila bränslen (olja, kol och gas) ger upphov till utsläpp av växthusgaser, vilket är en av orsakerna till jordens klimatförändringar. Största delen av landstingets klimatpåverkande utsläpp av växthusgaser kommer från transporter. 15 Landstingets eget miljöprogram innehåller mål och åtgärder för personbilstransporter, dock inte för kollektivtrafiken. Jämfört med personbilstrafik har kollektivtrafik flera miljö- och klimatmässiga fördelar, genom att vara både energieffektivare och ha en lägre klimatpåverkan. 16 12 Landstinget Sörmland, Miljöprogram 2009-2013. 13 Sveriges kommuner och landsting, Miljönyckeltal för landsting och regioner 2012, s. 11. 14 Landstinget Sörmland, Miljöprogram 2009-2013. 15 Ibid. 16 Sveriges kommuner och landsting, Miljönyckeltal för landsting och regioner 2012. 9

Egna transporter I genomsnitt låg andelen förnybart fordonsbränsle för användning i personbilar och lätta lastbilar i landstingen på 23 procent för år 2011. Andelen förnybart har ökat ett par procentenheter sedan 2009. Andelen miljöbilar, inklusive lätta lastbilar och exklusive ambulanser, har ökat från 67 till 72 procent mellan början och slutet av 2011. 17 Nuläge: Statistiken för 2011 visar att Landstinget Sörmland med 16,3 % ligger under genomsnittet när det gäller andelen förnybart drivmedel i personbilar och lätta lastbilar, även om andelen har ökat med nästan 3 procentenheter sedan 2009. När det gäller andelen miljöbilar ligger vi till synes något över genomsnittet bland landstingen. Mål: I Landstinget Sörmland eget miljöprogram anges följande mål på transportområdet 18 : Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor med personbil ska minska med 25 procent, utgångsvärde 2008. 95 procent av landstingets leasade och korttidshyrda fordon ska vara miljöfordon, enligt den statliga miljöbilsdefinitionen, undantaget ambulanser, vissa arbetsfordon och lastbilar. 17 Sveriges kommuner och landsting, Nyckeltal energi och klimat. 2012. Byggnader och transporter i kommuner och landsting. 18 Landstinget Sörmland, Miljöprogram 2009-2013. 10

Förbrukningen av fossila bränslen ska minska med 25 procent, utgångsvärde 2008, för landstingets leasade och korttidshyrda fordon samt varu- och persontransporter, undantaget ambulanser, vissa arbetsfordon och lastbilar. Möjligheter: Personbilstransporterna bland anställda måste ner, båda bland de som arbetspendlar och de som reser inom ramen för arbetet. Möjligheterna till subventionerade busskort ska förbättras. Likaså möjligheterna till att ha telefon- och videokonferenser. Produktionen av biogas måste förstärkas, och samtidigt kompletteras med andra förnyelsebara bränslen. Fler laddstationer behöver komma på plats vid landstingets verksamheter för elbilar och elhybrider. Landstinget måste också noga följa den snabba utveckling som sker inom eldrivna fordon, elhybrider samt vätgasdrivna fordon. Ett intressant exempel från Landstinget Västernorrland är deras försök med klimatkonto och intern klimatkompensation. Kort innebär det att flygresor beläggs med ett påslag om 30 procent på kostnaden samt 3 kronor extra per mil vid användning av landstingets tjänstebilar. De extra pengarna tillförs sedan klimatkontot, som beräknas omsätta 1,5 miljoner kronor per år. Detta betyder att de som färdas med flyg och bil kommer att bidra till att resor med tåg och buss i länet blir kostnadsfria för arbetsplatserna. 19 Andel förnybart drivmedel i kollektivtrafiken Nuläge: Andelen förnybart drivmedel i kollektivtrafiken i landstinget var 16 procent 2011, vilket placerar oss på en femteplats bland landstingen. Fem landsting hade över 50 procent förnybart drivmedel samma år, däribland Västmanland och Östergötland. 19 Landstinget Västernorrland, Landstinget klimatsatsar med förnybar el och intern klimatkompensation. 11

Mål: Regeringens nationella mål är att Sverige ska ha en fossiloberoende fordonsflotta år 2030. Branschorganisationen Svensk kollektivtrafik har målet om att minst 90 % av kollektivtrafikens persontransporter ska vara fossilfri till 2020. Stockholms läns landsting ligger högst i statistiken för 2011 med en andel på 65 procent. Landstinget har i dag tillsammans med länets kommuner, Regionförbundet och Kollektivtrafikmyndigheten antagit en vision om att 50 procent av arbetspendlingen i länet ska ske med kollektivtrafik till 2020. 20 Möjligheter: Arbetsgruppen har konstaterat att det inom detta område är viktigt att den politiska ledningen sätter upp tydliga och tuffa mål inom ramen för en tidsplan. Sedan är det upp till verksamheterna att jobba mot dessa mål. Ett tänkbart förslag skulle kunna vara att kollektivtrafiken i landstinget ska vara fossiloberoende till år 2020. För att detta ska kunna uppnås måste landstinget tillsammans med kommunerna i Sörmlands kollektivtrafikmyndighet ställa hårdare miljökrav i upphandlingen av den regionala busstrafiken. I arbetet med att ställa om kollektivtrafikflottan till fossiloberoende fordon bör uppmärksamhet fästas vid de goda exempel som finns i resten av landet. Vid Umeå flygplats invigdes förra året en laddstation för världens första snabbladdningsbara bussar. Tack vare ny kraftfull teknik kan bussarna, som sedan starten trafikerar Umeås flygbusslinjer, laddas för 60 minuters körning på 6 minuter. Med den kapaciteten är den nya laddstationen 6-8 gånger snabbare än traditionella snabbladdningsstationer för personbilar. 21 Utvecklingen på området bör bevakas noggrant, med fokus på att utreda möjligheten att dylika snabbladdningsbara bussar i framtiden kan nå sådan kapacitet att de kan trafikera delar av det regionala trafiknätet i Sörmland. Klimatpåverkan från medicinska gaser Lustgas används inom sjukvården framförallt inom förlossningsvården. Lustgasens klimatpåverkan är cirka 300 ggr starkare än koldioxid. Jämförelsevis påverkar en genomsnittsförlossning med lustgas klimatet lika mycket som förbrukningen av 100 liter bensin i bil. På senare år har landstingen arbetat aktivt för att minska lustgasens klimatpåverkan, vilket bekräftas av det ständigt ökande antalet lustgasdestruktionsanläggningar. I princip alla lustgas som samlas in kan destrueras vid sådana anläggningar. Gällande övriga medicinska gaser (narkosgaserna, sevofluran, isofluran och desfluran) konstaterar SKL att arbetet inte nått lika långt. Dessa påverkar klimatet i ännu högre utsträckning, men används i mycket mindre omfattning och står därför för mellan 10 och 20 procent av den totala påverkan från medicinska gaser för de flesta landsting (mellan 30-40 procent där lustgasdestruktion är installerad). 22 Nuläge: I statistiken över utsläpp från medicinska gaser ligger Sörmland sist bland landstingen med utsläpp på 8,5 kg CO 2 -ekvivalenter per invånare 2011. Detta trots att vi är ett av relativt få landsting som har lustgasdestruktion installerad. En stor läcka i slutet av 2011 verkar dock förklara en del av de höga utsläppen. Vid den här tidpunkten hade landstinget en anläggning för lustgasdestruktion endast vid en av sina två förlossningskliniker. Nyligen har en andra anläggning tagits i bruk, vilket borde bidra till kraftigt minskade utsläpp framöver. Landstinget uppger att man genom ett systematiskt arbete med att leta efter och täta läckor har resulterat i att lustgasförbrukningen minskat med 46 procent under 2012. 23 20 Regionförbundet Sörmland, Hållbara transporter. 21 Infrastrukturnyheter.se, Snabbladdning av buss i Umeå. 22 Sveriges kommuner och landsting, Miljönyckeltal för landsting och regioner 2012, s. 14. 23 Landstinget Sörmland, Äntligen grönare förlossningar i Nyköping. 12

Mål: Nationella mål saknas inom detta område. Landstinget har egna mål om att utsläppen av lustgas ska minska med 30 procent mellan 2008-2013, samt att utsläppen av narkosgas ska minska under samma period. Bland övriga landsting i statistiken hamnar Stockholm och Västmanland i toppen med 2,4 respektive 2,7 kg CO 2 -ekvivalenter per invånare. Möjligheter: För att minimera klimatpåverkan från narkosgaserna sevofluran, isofluran och desfluran är det viktigt att tillse att den appartur som används är så modern som möjligt. Nya narkosapparater använder ett flöde på 0,2 liter per minut. För närvarande sker upphandling av nya apparater till Kullbergska sjukhuset och Nyköpings lasarett, och här gäller givetvis att upphandlingen optimeras ur klimathänseende. Även om nu landstingets båda förlossningskliniker har fungerande anläggningar finns fortsatta utmaningar att hantera för att minimera de klimatpåverkande lustgasutsläppen. Det viktigaste framöver blir att se till att samla in all den lustgas som används, samt regelbundet kontrollera utrustningen efter läckage. Lustgasreningen ställer också nya krav på den vårdpersonal som närvarar vid förlossningen. Eftersom reningsanläggningen kräver en annorlunda andningsteknik kan vårdpersonalen behöva coacha den födande kvinnan att andas rätt, så att smärtlindringen ger maximal effekt samtidigt som de klimatpåverkande CO 2 -utsläppen blir så små som möjligt. 13

Fler vägar till ett miljö- och klimatsmart landsting Avslutningsvis följer ett avsnitt som innehåller två ytterligare förslag som arbetsgruppen övervägt vid sidan om de huvudsakliga fem inriktningarna. Minskad klimatpåverkan från landstingets inköp Först ut är ett intressant exempel från Sollentuna kommun. Kommunledningen tog förra året hjälp av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) för att genomföra en förstudie av kommunens totala klimatpåverkan, inklusive den klimatpåverkan som uppstår till följd av kommunens inköp av varor och tjänster. 24 Undersökningen indikerar att Sollentuna kommun behöver titta utanför den egna organisationen för att kunna optimera sitt arbete för att minska klimatutsläppen. 25 Kort kan sägas att Sollentuna kommuns inköp under 2010 gav upphov till utsläpp av ca 30 000 ton CO 2 -ekvivalenter, med byggnadsentreprenad och platsköp äldreomsorg ospecificerat som största enskilda poster på vardera 2 300 ton CO 2e. Detta kan ställas mot driften av kommunens egna fastigheter och fordon, vilken genererade utsläpp med ca 8oo ton CO 2e eller endast 2,7 procent av klimatpåverkan från kommunens inköp. 26 Till synes tycks det finnas goda skäl att se bortom den egna organisationens gränser när det gäller att minska landstingets klimatpåverkan. Arbetsgruppen föreslår att landstinget bör studera exemplet från Sollentuna kommun mer i detalj, och möjligen ta kontakt med FOI i syfte att inleda ett samarbete om en motsvarande utredning av klimatpåverkande utsläpp till följd av landstingets inköp. Länsövergripande projekt för att minimera klimatpåverkan från den offentliga maten Ytterligare ett intressant projekt som landstinget bör titta närmare på är ett kommande samarbete mellan kommuner, landsting och länsstyrelser i Västmanland, Södermanland, Uppland och Stockholm. Projektet handlar om att höja kvaliteten på och minska klimatpåverkan från den offentliga maten, och syftar till att underlätta för kommuner och landsting att servera mat som är ekologiskt och lokalt producerad inom en rimlig budget. I den långsiktiga visionen för projektet ingår att maten ska lagas till 100 procent av ekologiska och närproducerade råvaror, samt tillagas på ett hantverksmässigt sätt av säsongens råvaror. Förutom detta ska tillagning, hantering och servering skötas på ett sätt som minimerar svinnet. 27 Projektet är tänkt att starta 2014 och pågå under 1 ½ till 2 år. Länsstyrelsen kommer att ge stöd till berörd kommun/landsting i form av projektledar- och konsultstöd. Det är arbetsgruppens mening att Landstinget Sörmland bör anmäla sitt intresse till detta samarbetsprojekt, för att på så sätt bredda målsättningen med klimatarbetet på matområdet bortom andelen inköpta ekologiska råvaror. 24 Den metod som FOI använt för att räkna ut kommunens klimatpåverkan till följd av inköp innehåller ett verktyg för energianalys som kartlägger den energianvändning och de utsläpp av växthusgaser som uppstår under en produkts hela livscykel, från råvaruutvinning, produktion, användning, underhåll och avfallshantering, inklusive alla transporter. 25 FOI, Förstudie inför kartläggning av klimatpåverkan från Sollentuna kommuns inköp. 26 Dagens samhälle, Nytänkade krävs för att sänka kommuners klimatpåverkan. 27 Länsstyrelsen Västmanland, Inbjudan till seminarium och projektdeltagande offentlig mat och hållbar utveckling. 14

Referenser Dagens medicin. Återbesök istället för antibiotika. 2013. http://www.dagensmedicin.se/nyheter/aterbesok-istallet-for-antibiotika (Hämtad 2013-03-05) Dagens samhälle. Nytänkade krävs för att sänka kommuners klimatpåverkan. 2012. http://www.dagenssamhalle.se/debatt/nytaenkade-kraevs-foer-att-saenka-kommunersklimatpaverkan-4219 (Hämtad 2013-03-05) FOI. Förstudie inför kartläggning av klimatpåverkan från Sollentuna kommuns inköp. 2012. http://www.sollentuna.se/documents/om_kommunen/klimatstrategi/f%c3%b6rstudie%20klimatp %C3%A5verkan%20fr%C3%A5n%20ink%C3%B6p%20dec%202012.pdf (Hämtad 2013-03-05) Infrastrukturnyheter.se. Snabbladdning av buss i Umeå. 2012. http://www.infrastrukturnyheter.se/2012/06/snabbladdning-av-buss-i-ume (Hämtad 2013-03-05) Landstinget Sörmland. Äntligen grönare förlossningar i Nyköping. 2013. http://www.landstingetsormland.se/pagefiles/32459/2013/2013-02-20-gronare_forlossningar.pdf (Hämtad 2013-02-20) Landstinget Sörmland. Kostpolicy. 2011. http://www.landstingetsormland.se/pagefiles/18862/3.kostpolicy%202011.pdf (Hämtad 2013-02- 24) Landstinget Sörmland. Miljöprogram 2009-2013. 2009. http://www.landstingetsormland.se/pagefiles/10821/milj%c3%b6program%2020100419.pdf Landstinget Västernorrland. Landstinget klimatsatsar med förnybar el och intern klimatkompensation. 2012. http://www.lvn.se/om-oss/pressrum/arkiv/pressarkiv/2012/landstinget-klimatsatsar---medfornybar-el-och-intern-klimatkompensation (Hämtad 2013-02-14) Länsstyrelsen Västmanland. Inbjudan till seminarium och projektdeltagande offentlig mat och hållbar utveckling. 2013. E-postmeddelande 2013-03-01 från Evelin Loberg, projektkoordinator. Naturvårdsverket. Klimatanpassad mat. 2012. http://www.naturvardsverket.se/start/klimat/konsumtion-och-klimat/klimatanpassad-mat (Hämtad 2013-02-04) Naturvårdsverket, Rapport 6456: Köttkonsumtionens klimatpåverkan. Drivkrafter och styrmedel, Stockholm, 2011. http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer6400/978-91-620-6456- 3.pdf Regionförbundet Sörmland. Hållbara transporter. 2012. http://www.region.sormland.se/subpage.aspx?menuid=61546&showmenuid=61419 (Hämtad 2013-02-24) Sveriges kommuner och landsting, Miljönyckeltal för landsting och regioner 2012, Stockholm, 2012. http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-875-4.pdf?issuusl=ignore Sveriges kommuner och landsting. Nyckeltal energi och klimat 2012. Byggnader och transporter i kommuner och landsting, Stockholm, 2012. http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-895- 2.pdf?issuusl=ignore 15