EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.3.2015 COM(2015) 127 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPEISKA RÅDET Hinder för handel och investeringar Rapport 2015 SV SV
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPEISKA RÅDET 1) Inledning Hinder för handel och investeringar Rapport 2015 I 2015 års rapport om hinder för handel och investeringar behandlas ett urval av viktiga hinder som drabbar EU-företag på marknaderna i EU:s sex strategiska ekonomiska partnerländer 1, dvs. Kina, Indien, Japan, Mercosur (Brasilien/Argentina), Ryssland och Förenta staterna. Rapportens viktigaste syfte är att öka medvetenheten om de viktigaste handelsbegränsande hindren och bekräfta betydelsen av att ta itu med dessa hinder på ett fokuserat och samordnat sätt. Samtidigt som rapporten inriktas på prioriteringarnas prioriteringar, offentliggör kommissionen regelbundet även en rapport om potentiellt handelsbegränsande åtgärder eller övervakningsrapport om protektionism som innehåller en mer detaljerad översikt över hinder för handel och investeringar i en mer omfattande grupp av tredjeländer 2. Rapporten om hinder för handel och investeringar och övervakningsrapporten om protektionism kompletterar alltså varandra. I denna femte upplaga av rapporten om hinder för handel och investeringar ges först en översikt över EU:s pågående förhandlingar om hinder för handel och investeringar (del 2). Därefter granskas de viktigaste hinder för handel och investeringar som upprätthålls av EU:s strategiska ekonomiska partnerländer under 2014 (del 3). Rapporten avslutas med ett avsnitt (del 4) som tar upp de olika strategier som EU använder för att ta itu med dessa fall. 2) Skapande av handels- och investeringsmöjligheter pågående EU-förhandlingar För att skapa nya handels- och investeringsmöjligheter följer EU en detaljerad förhandlingsagenda som har multi-, pluri- och bilaterala aspekter. Den dynamik som skapas genom förhandlingsramen kan också bidra till att lösa kvardröjande handelshinder. När det gäller EU:s multilaterala förhandlingsagenda kunde olösta frågor avseende WTO:s Balipaket särskilt de som handlade om avtalet om förenklade handelsprocedurer nyligen klaras upp. Det banar väg för ett fullständigt genomförande av detta första globala handelsavtal under WTO:s överinseende. På plurilateral nivå går förhandlingarna om ett 1 Enligt definitionen i kommissionens meddelande Handel, tillväxt och världspolitik, http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2010/november/tradoc_146955.pdf 2 Den elfte rapporten finns tillgänglig på http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2014/november/tradoc_152872.pdf 2
avtal om handel med tjänster stadigt framåt. Det bör vara möjligt att snart kunna ingå ett avtal om en utvidgning av produktförteckningen i avtalet om informationsteknik. I juli 2014 inledde EU och 13 andra WTO-medlemmar förhandlingar för att liberalisera den globala handeln med miljöanpassade varor. Detta plurilaterala initiativ för gröna varor syftar till att avlägsna hinder för handel och investeringar när det gäller varor, tjänster och teknik som bidrar till att förbättra vår miljö. Samtidigt driver EU på sin ambitiösa bilaterala förhandlingsagenda i syfte att stärka sin handels- och investeringsställning på en rad tredjelandsmarknader. Förhandlingar med Förenta staterna om ett transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar prioriteras särskilt. Ett långtgående och ambitiöst avtal om ett transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar som innehåller stränga bestämmelser om samarbete och sammanhållning kommer inte bara att avskaffa tullarna, utan även att bidra till minskade kostnader i samband med icke-tariffära handelshinder. I december 2014 avslutade EU och Japan sin åttonde samtalsrunda om teknik för att driva på frihandelsavtalet mellan EU och Japan. I och med dessa förhandlingar försöker EU att ta itu med en rad frågor som påverkar EU:s näringsliv, särskilt tullar, icke-tariffära handelshinder och otillfredsställande tillträde till den japanska marknaden för offentliga upphandlingar. Vid det 16:e toppmötet mellan EU och Kina, som ägde rum i Peking i november 2013, inledde EU och Kina förhandlingar om ett omfattande investeringsavtal som väntas gynna båda sidor genom att marknaderna öppnas för investeringar i båda riktningarna. I mars 2014 inledde EU och Myanmar/Burma förhandlingar om ett avtal för investeringar. EU:s frihandelsavtal med Singapore paraferades till största delen i september 2013, trots att förhandlingarna på området för investeringsskydd avslutades först i oktober 2014. Handelsavtalet med Peru och Colombia tillämpas interimistiskt i Peru sedan den 1 mars 2013 och i Colombia sedan den 1 augusti 2013. Förhandlingar avslutades också i juli 2014 för anslutning av Ecuador till avtalet med Colombia och Peru, samtidigt som kontakter upprätthålls för att undersöka möjligheten att integrera Bolivia in i detta handelsavtal. Toppmötet mellan Kanada och EU den 26 september 2014 markerade slutet på förhandlingarna om handelsavtalet mellan EU och Kanada. Avtalet förväntas avlägsna över 99 % av alla tullar mellan de två ekonomierna och skapa betydande nya möjligheter till marknadstillträde avseende tjänster och investeringar. Den 27 juni 2014 undertecknade Moldavien och Georgien associeringsavtal med EU som inkluderar djupgående och omfattande frihandelsavtal. Avtalen tillämpas interimistiskt sedan den 1 september 2014. Den 27 juni 2014 undertecknade även Ukraina ett djupgående och omfattande frihandelsavtal och de återstående delarna av associeringsavtalet som ännu inte hade undertecknats den 21 mars 2014. Till följd av undertecknandet av de politiska bestämmelserna i associeringsavtalet beviljade EU ensidigt autonoma handelsåtgärder den 23 april 2014, vilket tidigarelade tullnedskärningarna i det djupgående och omfattande 3
frihandelsavtalet, till förmån för Ukraina. De autonoma handelsåtgärderna har förlängts till slutet av 2015, och ikraftträdandet av det djupgående och omfattande frihandelsavtalet har skjutits upp till den 1 januari 2016. Dessutom bedriver EU förhandlingar om frihandelsavtal med ett antal tredjeländer och regioner, dvs. Mercosur, Indien, Malaysia, Vietnam och Marocko. 3) Det aktuella läget avseende viktiga handels- och investeringshinder som upprätthålls av EU:s strategiska partnerländer 2014 a) Brasilien/Argentina 1) Även om Brasilien i allmänhet inte skiljer mellan utländskt och inhemskt kapital är vissa sektorer på investeringsområdet särskilt media och kommunikation, luftfart, transport och gruvindustri föremål för begränsningar av utländskt ägande. 2) Diskriminerande skatter och subventioner av inhemska producenter i Brasilien är en viktig fråga inom många sektorer. I synnerhet orsakar (åter)införandet av Reintegra-programmet för exportstöd oro. Brasiliens beviljande av subventionerade lån eller bidrag som är beroende av uppfyllandet av krav på lokalt innehåll förblir dessutom problematiskt. När det gäller skatteåtgärder begärde EU WTO-samråd den 19 december 2013 om diskriminerande skatteförmåner som Brasilien beviljar i fråga om motorfordon, elektronik, automatiserade maskiner för industriell eller yrkesmässig användning och andra relaterade varor som tillverkas i Brasilien som uppfyller vissa krav på lokalt innehåll. Brasilien ger även skattefördelar, i form av skattefria inköp av kapitalvaror och insatsvaror, till inhemska företag som exporterar 50 % eller mer av sin produktion. Efter misslyckade samråd med Brasilien under 2014 ingav EU en begäran om tvistlösning inom ramen för WTO den 18 november 2014. Den 17 december 2014 inrättade WTO en panel för att avgöra frågan. 3) Brasilien har vidtagit åtgärder som ytterligare snedvrider villkoren för deltagande i offentliga upphandlingar genom att upprätta förmånsmarginaler för vissa nationella produkter i anbudsförfaranden. Åtgärderna fastställer marginaler mellan 8 och 25 % och omfattar åtskilliga sektorer. 4) Inom området sanitära och fytosanitära åtgärder har det skett vissa, om än otillräckliga, framsteg när det gäller import av mjölkprodukter och fläsk- och nötkött från EU till Brasilien. Den behöriga brasilianska myndigheten utför 3 5 revisioner per år och har inlett revisioner i vissa EU-medlemsstater, men eftersläpningen när det gäller 50 ansökningar från medlemsstaterna är fortfarande den viktigaste frågan. Sammantaget tillämpar Brasilien fortfarande ett utdraget, betungande och oförutsägbart förfarande när det gäller sanitära och fytosanitära åtgärder för att tillåta import från EU-medlemsstaterna. Under 2014 tillkännagav Brasilien planer på ny lagstiftning, och EU lade fram konkreta förslag för att effektivisera importförfarandena. 4
Brasilien utgör en viktig alternativ marknad med hänsyn till förbudet som Ryssland har infört på EU:s export av jordbruksprodukter och livsmedel. När det gäller vissa importbegränsningar för nötkött från EU som har att göra med bovin spongiform encefalopati (BSE) har Brasilien ändrat sina importkrav men ännu inte helt anpassat dem till OIE:s (Världsorganisationen för djurhälsa) internationella standard. 5) I Argentina utgör kravet på att fylla i en bestyrkt deklaration före import för all import fortfarande en stor utmaning. WTO:s överprövningsorgan fattade den 15 januari 2015 beslut i tvisten om bestyrkta deklarationer före import och om en rad andra inofficiella importbegränsande åtgärder såsom importbalanseringskrav. Överprövningsorganet bekräftade det tidigare panelbeslutet som innebar att Argentinas administration av bestyrka deklarationer före import var en överträdelse av WTO:s lagstiftning. 6) Dessutom fortsätter Argentina att tillämpa stränga begränsningar för överföringar av utländsk valuta, utdelningar och upphovsrättsliga ersättningar. Situationen håller till och med på att förvärras på grund av en ökande brist på valutareserver. Ett nytt organ med företrädare för flera myndigheter, däribland centralbanken, har skapats för överföring och spårning av betalningar. 7) Slutligen har Argentina tillgripit inhemska skatter för att reglera importen av exklusiva bilar, båtar, flygplan och motorcyklar, genom införandet av en lyxskatt på upp till 50 % över ett visst tröskelvärde. Skatten berör premiumbilar och sålunda importerade modeller i mycket större utsträckning än inhemskt producerade modeller. b) Kina 8) Kina tillämpar betydande begränsningar för utländska investeringar. I synnerhet bör Kina öppna upp sektorer som är stängda för utländska direktinvesteringar eller som omfattas av krav på gemensamt ägande (joint venture), även när kinesiskt majoritetsägande är ett villkor. Kina bör också ta bort andra begränsningar, t.ex. tekniköverföring och krav på lokalt innehåll samt administrativa förhandsgodkännanden. Subventionering av inhemska producenter, och i synnerhet av statsägda företag, är också ett viktigt hinder för investeringar i Kina. Kina har vidtagit vissa åtgärder i samband med investeringar ensidigt. I november 2014 föreslog Kina att man skulle se över sin katalog för utländska investeringar och ta bort vissa begränsningar. Även om översynen är välkommen är det begränsade nya öppnandet av sektorer och stängningen av andra i detta utkast till översyn en besvikelse. Reformer som har aviserats inom ramen för Shanghai Pilot Free Trade Zone har inte förverkligats i lämplig takt. Den negativa förteckningen i samband med Shanghai Pilot Free Trade Zone (man förtecknar alla sektorer där utländska investeringar är begränsade, men investeringar tillåts inom alla andra sektorer) har varit föremål för granskning i juli 2014. Även om några begränsningar för utländska investeringar har 5
blivit mindre stränga för vissa sektorer, drabbas företagen fortsatt av många viktiga hinder för utländska investeringar i Shanghai Pilot Free Trade Zone. Denna situation kommer också att övervakas mot bakgrund av det senaste tillkännagivandet av de kinesiska myndigheterna att öppna nya frihandelsområden. 9) På området offentlig upphandling fortsätter EU att uppmuntra Kina att underteckna avtalet om offentlig upphandling så snart som möjligt och att anpassa sin lagstiftning till detta avtal. I januari 2015 lämnade Kina ett reviderat erbjudande om ett avtal om offentlig upphandling. EU välkomnar framstegen i fråga om täckning på lägre nivåer, men det krävs fortfarande betydande förbättringar, särskilt när det gäller täckningen av statsägda företag. 10) En mängd frågor kvarstår när det gäller respekten för immateriella rättigheter i Kina. Detta innefattar registrering av patent och bruksmönster av låg kvalitet och varumärken som har använts i ond tro, samt långa registreringsförfaranden och ett betungande förfarande för legalisering av utländska handlingar. Skyddet genom förvaltningsmyndigheter, rättsvårdande myndigheter och tullmyndigheter mot överträdelser av immateriella rättigheter är dessutom fortfarande otillräckligt. Det råder även fortfarande stor osäkerhet när det gäller skyddet av affärshemligheter, som enligt uppgift ofta måste delas med kinesiska myndigheter/företag. 11) Kina fortsätter att anse att endast kinesiskutvecklad informationssäkerhetsteknik kan betraktas som säker och tillämpar ett koncept med nationell säkerhet som är mycket mer långtgående än normal internationell praxis. Detta innebär ett enormt hinder för utländska företag som konkurrerar om kommersiella tillämpningar inom IT-sektorn. Utländska företag är dessutom även i fortsättningen utestängda från deltagande i säkerhetsrelaterade standardiseringsorgan. 12) EU-företag drabbas av många importåtgärder med anknytning till sanitära och fytosanitära frågor i Kina. Det nuvarande importförbudet mot nötkött och fårkött från EU bör upphävas. Dessutom bör internationella standarder godtas, t.ex. avseende livsmedelssäkerhet och djurhälsa. 13) EU är också oroat över kinesiska hinder för marknadstillträde inom hälsovårds- och kosmetikaområdena. För medicintekniska produkter och läkemedel, bör det nya regelverket anpassas till internationella standarder och internationell praxis i frågor som rör kliniska tester och registreringskrav. Beträffande kosmetika bör registreringsförfarandet för nya kosmetiska ingredienser förbättras och begränsas till ingredienser med högre risk. Märkning av kosmetika med hjälp av klistermärken bör tillåtas och testningsbestämmelserna bör anpassas till internationella standarder. c) Indien 14) I Indien drabbas EU-företagen fortfarande av stora hinder för marknadstillträde inom IT- och elektronikvarusektorerna. Inga ytterligare betydande framsteg kan 6
rapporteras när det gäller genomförandet av politiken för förmånstillträde till marknaden för inhemskt tillverkade elektroniska varor i offentlig upphandling på grund av säkerhetsskäl, efter det att Indien hade upphävt politiken 2013 och uttryckligen uteslutit dess tillämpning på icke-offentlig upphandling. Indien hävdar att landet inte är bundet av några WTO-åtaganden (särskilt avtalet om offentlig upphandling till vilket Indien inte är part). Indien väntas snart tillkännage mervärdeskriterierna i sin ordning för offentlig upphandling. Den 3 januari 2014 blev registrering av 15 kategorier av IT- och konsumentelektronikprodukter obligatorisk i Indien. Detta utvidgades till ytterligare 15 produkter genom ett beslut som offentliggjordes den 8 november 2014. Genomförandet av obligatorisk inhemsk testning och certifiering av telekomnätelement sköts upp ytterligare till den 1 april 2015. Eftersom en betydande del av dessa produkter importeras till den indiska marknaden kan dessa åtgärder i hög grad påverka handeln. 15) Samtidigt kvarstår problem med genomförandet av den indiska standardiseringsbyråns certifieringssystem för importerade och exporterade däck. De viktigaste frågorna är avgifter som tas ut per märkt däck, långdragna förfaranden, fabriksinspektioner och nödvändiga bankgarantier. 16) Sedan augusti 2013 har Indien förändrat tolkningen och genomförandet av 2011 års förordningar om livsmedelssäkerhetsstandarder avseende märkning och förpackning genom att anta en mer restriktiv hållning för användningen av klistermärken på förpackningar, vilket orsakade en allvarlig störning i handeln med livsmedel. Mer allmänt har Indien nyligen utvidgat sitt märkningssystem och gjort det strängare inom många sektorer (t.ex. kosmetika, medicintekniska produkter och IKT). 17) Under 2014 införde Indien flera åtgärder som påverkar kosmetikasektorn i fråga om t.ex. märkning, djurförsök och registreringskrav för importerade produkter. När det gäller märkning offentliggjorde Indien i juli 2014 märkningskrav för vegetariskt och icke-vegetariskt ursprung. Indien införde dessutom ett förbud mot djurförsök för kosmetika på ett sätt som kan leda till ett förbud i praktiken mot vanligt förekommande och oersättliga ingredienser som fortfarande är beroende av djurförsöksdata när det inte finns något ersättningsalternativ. d) Japan 18) Sedan början av förhandlingarna om ett omfattande frihandelsavtal, fortsätter diskussionerna om icke-tariffära handelshinder. När det gäller vissa av dessa hinder (t.ex. ekologiska livsmedel och grossisttillstånd för försäljning av spritdrycker) har Japan redan uppfyllt sina åtaganden i samband med förberedelsefasen inför inledningen av förhandlingarna om frihandelsavtalet. När det gäller vissa andra hinder för vilka Japan åtagit sig att visa resultat inom det första året av förhandlingarna kan betydande framsteg rapporteras (t.ex. avseende läkemedel, livsmedelstillsatser, nötkött och tillståndsförfaranden för medicintekniska produkter). 7
Det finns dock olösta frågor som måste åtgärdas före slutförandet av förhandlingarna. Utöver den förteckning som har överenskommits i samband med de förberedande samtalen har EU lagt fram en andra förteckning över icke-tariffära åtgärder till Japan i december 2014, vilken särskilt inbegriper många olösta frågor som har att göra med sanitära och fytosanitära åtgärder. Diskussioner om denna andra förteckning pågår fortfarande med Japan, och EU:s mål är att göra meningsfulla framsteg i rätt tid. Förhandlingarna omfattar även andra områden där EU-företag får problem när de gör affärer i Japan, t.ex. offentlig upphandling (inklusive järnväg). e) Förenta staterna 19) EU känner fortsatt oro över Buy American -begränsningarna som styr den offentliga upphandlingen i Förenta staterna. Sådana begränsningar omfattar fortfarande en stor del av de offentliga inköpen i Förenta staterna genom att man reserverar en betydande del av den offentliga upphandlingen till lokala varor och tjänster och exkluderar utländska företag från upphandlingen. Det är tydligt att betydande framsteg på detta område är en viktig förutsättning för ett framgångsrikt slutförande av förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar. Det kommer framför allt att vara avgörande för att säkra bättre tillträde för EU till delstaternas upphandling i Förenta staterna. 20) Svårigheter att skydda immateriella rättigheter i synnerhet EU:s geografiska beteckningar på mat och dryck (särskilt inom vin-, ost- och köttsektorerna) i Förenta staterna är en källa till stor frustration för EU:s producenter. De pågående förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar ger en viktig möjlighet att uppnå ett bättre skydd av EU:s geografiska beteckningar i Förenta staterna. 21) Det finns fortfarande en mängd sanitära och fytosanitära hinder i Förenta staterna. Stora farhågor kvarstår för EU när det gäller amerikanska importbegränsningar av får- och getkött samt äggprodukter. EU-ansökningar om att exportera produkter av animaliskt ursprung, som nötkött, vissa mejeriprodukter, levande musslor samt växtprodukter, t.ex. äpplen och päron, drabbas dessutom av långa förseningar. Även här kan förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar göra det möjligt att nå fram till en lösning av dessa frågor. f) Ryssland 22) Ryssland har tillämpat sina WTO-bundna tullar felaktigt för många produkter, bland annat papper, apparater och jordbruksprodukter som palmolja. Den 31 oktober 2014 inledde EU en begäran om samråd genom WTO:s tvistlösningsmekanism. 23) Enligt den nya ryska lagen om lokalisering av personuppgifter (federal lag 242), som undertecknades av president Vladimir Putin den 21 juli 2014, måste alla personuppgifter 8
om ryska individer lagras och bearbetas i Ryssland, utan undantag för kommersiella uppgifter. Sådana omfattande lokala serverkrav, utan undantag för kommersiella uppgifter, är oproportionerliga och kan ha en skadlig effekt på den digitala ekonomin som helhet. Detta skapar i synnerhet ett stort hinder för europeiska molnleverantörer och utvecklingen av en gränsöverskridande molnbaserad datamarknad. Enligt EU:s uppfattning bör sådana lokaliseringskrav snarare begränsas till särskilda, exceptionella fall (t.ex. endast om kraven datasäkerhet/integritetskrav inte kan säkerställas på annat sätt) och måste vara helt förenliga med relevanta bestämmelser i WTO:s lagstiftning. 24) Många sanitära och fytosanitära frågor återstår att lösa med Ryssland. Den 8 april 2014 begärde EU samråd genom WTO:s tvistlösningsmekanism med Ryssland angående importbegränsningar för levande grisar, fläskkött och vissa svinprodukter med ursprung i EU, på grund av förekomsten av afrikansk svinpest i begränsade områden i Litauen och Polen nära gränsen med Vitryssland. Samrådet gav inte något resultat och en tvistlösningspanel inom ramen för WTO inrättades den 22 juli 2014. Ett förbud mot export av potatis och andra växter gäller fortfarande sedan den 1 juli 2013, samtidigt som nya frågor inkluderar ett förbud mot nötköttsrester från EU sedan den 27 juni 2014, ett förbud mot frukt och grönsaker från Polen (drabbar äpplen i synnerhet) som infördes den 1 augusti 2014 och ett förbud mot köttmjöl, slaktbiprodukter och fett från EU sedan den 22 oktober 2014. 25) Den 7 augusti 2014 införde Ryssland ett förbud mot jordbruksprodukter och livsmedel från vissa länder däribland EU-medlemsstaterna som infört sanktioner mot Ryssland i samband med situationen i Ukraina. Dessa produkter omfattar nästan alla köttprodukter (nötkött, fläskkött, fågel och vissa beredda köttprodukter), mjölk och mejeriprodukter, frukt och grönsaker samt fisk och skaldjur. Vissa bearbetade jordbruksprodukter är också förbjudna. 26) När det gäller tekniska handelshinder stöter EU:s ekonomiska aktörer fortfarande på många horisontella och sektorsspecifika hinder på grund av betungande tekniska föreskrifter som ofta innebär överdriven certifiering och överdrivna krav på överensstämmelse. I många fall är tekniska föreskrifter som nu antagits av Eurasiska ekonomiska unionen oförenliga med internationella standarder. Viktiga exempel på alltför betungande tekniska föreskrifter som fastställts av Eurasiska ekonomiska unionen är den tekniska förordningen om säkerhet i fråga om konsumtionsvaror och varor avsedda för barn och ungdomar (vilket bland annat rör textilier, kläder och skodon) samt utkastet till teknisk förordning om alkoholproduktsäkerhet. 27) Ryssland har antagit ett subventionsprogram som omfattar subventioner till tillverkare av maskiner och utrustning som används inom jordbruket. Genom detta program fastställs subventioner för tillverkare och köpare av jordbruksmaskiner enligt vissa villkor för lokalt innehåll. Detta är till nackdel för EU-exportörer av jordbruksmaskiner (särskilt skördetröskor) som har ett starkt intresse av den ryska marknaden. 9
28) Den 14 maj 2013 införde Eurasiska ekonomiska kommissionen antidumpningstullar på import av lätta lastbilar från Tyskland och Italien. Som en följd av åtgärden upphörde i själva verket exporten av lätta kommersiella fordon från EU till Ryssland på grund av den oöverkomliga tullsatsen. Antidumpningsåtgärderna ska tillämpas i fem år och motsvarar ca 180 miljoner euro i EU-export. Åtskilliga EU-företag har fått se sin närvaro på marknaden minska dramatiskt inom detta marknadssegment i Ryssland. Kommissionen inledde ett tvistlösningsförfarande inom ramen för WTO, och en panel inrättades den 20 oktober 2014. 4) Olika verktyg för att hantera handels- och investeringshinder a) Pågående förhandlingar om frihandelsavtal EU är engagerat i förhandlingar om frihandelsavtal med fyra av sina sex strategiska partnerländer samt i investeringsförhandlingar med Kina. Även om framstegen i förhandlingarna med Indien och Mercosur har varit otillräckliga är EU fortsatt inriktat på att underteckna långtgående avtal. Det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar och förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och Japan går framåt i stadig takt. Bilaterala samtal med ett antal andra länder och regioner pågår också, vilket tas upp i översikten i avsnitt 2 ovan. Trots de förbättrade utsikterna för ett fullständigt genomförande av WTO:s Balipaket inom en snar framtid och mängd lovande pågående plurilaterala förhandlingar är bilaterala förhandlingar om frihandelsavtal ett allt viktigare instrument för att ta itu med specifika handelsstörande åtgärder på viktiga tredjelandsmarknader. Förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar med Förenta staterna har en särskilt viktig strategisk dimension. Som ett omfattande avtal som innehåller starka regleringsordningar kan det inte bara öka handeln mellan parterna, utan också skapa en innovativ modell för regelkonvergens och ange en global mall. Ett långtgående avtal med Förenta staterna kan därmed befästa och vidare framhäva EU:s roll som en global och drivande ledare. Förutom modellen med det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar, förlitar sig EU också på samtal om frihandelsavtal för att ta itu med långvariga hinder för viktiga marknader, som i fallet med Japan där förhandlingarna bygger på en övergripande strategi som syftar till att ta itu med ett brett spektrum av icke-tariffära handelshinder. Denna strategi har redan gett konkreta resultat i de pågående förhandlingarna och kan vara en lovande modell för framtida förhandlingar om frihandelsavtal. Frihandelsavtal har också fördelen att de gör det möjligt att ta itu med ett stort antal betydande hinder samtidigt, och att man kan gå längre än befintliga internationella handelsregler när detta är möjligt. Sådana avtal kan bidra till att förhindra uppkomsten av nya hinder. 10
Förmånshandelsavtal har emellertid också begränsningar. Förhandlingar om och genomförande av dessa avtal tar tid, och den nödvändiga balansen mellan medgivanden innebär att inte alla hinder kan åtgärdas på en gång. b) Genomförande och tillämpning av befintliga frihandelsavtal När det gäller genomförandet och tillämpningen fortsätter EU att arbeta för ett fullständigt genomförande av alla ingångna avtal. För att se till att handelsmöjligheter som skapas genom förhandlingar omvandlas till verkliga handelsflöden använde EU bland annat sin strategi för marknadstillträde för att följa upp tredje parts åtaganden. EU:s förhandlings- och tillämpningsagenda är således ett komplement. EU:s frihandelsavtal med Sydkorea, som trädde i kraft den 1 juli 2011, är ett bra exempel på hur genomförandet av ett avtal om förmånshandel kan övervakas effektivt. I enlighet med de samarbetsbestämmelser som fastställts genom kemikaliebilagan i frihandelsavtalet skulle t.ex. Korea och EU kunna klargöra olika frågor som rör den nya koreanska K-Reach lagstiftningen under möten i arbetsgruppen för kemikalier, enligt frihandelsavtalet. Likaså har möten i arbetsgruppen för läkemedel och medicintekniska produkter enligt frihandelsavtalet möjliggjort ett korrekt genomförande av särskilda åtaganden som överenskommits mellan båda sidor inom dessa sektorer. Genom detta tillvägagångssätt som också har utvecklats i samband med handelsavtalet med Colombia och Peru och med Centralamerika fastställs ett viktigt prejudikat för att utveckla vår genomförandestrategi i framtida frihandelsavtal. c) WTO:s tvistlösningsförfaranden WTO:s tvångsåtgärder förblir ett viktigt verktyg för efterlevnadskontroll när det är nödvändigt och lämpligt. EU fortsätter att med jämna mellanrum använda sig av WTO:s tvistlösningsförfarande. År 2014 inledde EU tre nya tvistlösningsförfaranden inom ramen för WTO mot Ryssland, samt ett mot Förenta staterna angående subventioner till Boeing. Ett antal andra tvistlösningsförfaranden inom ramen för WTO som inleddes av EU före 2014 pågår fortfarande. En WTO-panel inrättades t.ex. den 17 december 2014 i målet mot Brasilien avseende skattefördelar för inhemska producenter av motorfordon, elektronik och automatiserade varor. WTO:s tvistlösningsmekanism förblir det starkaste alternativet när andra tvångsverktyg har visat sig vara otillräckliga. Även om sådana förfaranden tar lång tid ger de möjlighet att ta itu med betydande hinder på ett mer systematiskt sätt och uppnå rättssäkerhet på längre sikt. Ett viktigt exempel på ett lyckat mål som initierats av EU gäller Kinas exportbegräsningar för sällsynta jordartsmetaller, där Kina i januari 2015 beslutade att avskaffa sina exportkvoter. d) WTO:s kommittéer 11
EU är en av de mest aktiva WTO-medlemmarna i kommittéerna för tekniska handelshinder och sanitära och fytosanitära frågor. Sammanträdena i kommittéerna för tekniska handelshinder och sanitära och fytosanitära frågor i Genève är effektiva verktyg för att lyfta fram EU:s oro över tekniska föreskrifter och omotiverade sanitära och fytosanitära åtgärder som införts av andra WTO-medlemmar samt för att informera, öka medvetenheten och skapa allianser med andra WTO-medlemmar som berörs. EU:s proaktiva förhållningssätt är inte begränsat till kommittéerna för tekniska handelshinder och sanitära och fytosanitära frågor, utan sträcker sig till alla andra WTO-kommittéer, särskilt de som arbetar med importlicensförfaranden, handelsrelaterade investeringsåtgärder och subventioner samt utjämningsåtgärder. e) Internationella toppmöten Internationella toppmöten, både på bilateral och multilateral nivå som EU och/eller medlemsstater deltar i, har fått ökad betydelse under de senaste åren och bör ses som ett viktigt verktyg för att hantera särskilda handels- och investeringshinder. Stats- och regeringscheferna träffas oftare för att diskutera viktiga internationella ekonomiska utmaningar som ofta inte kan ses isolerat från ett antal underliggande kommersiella intressen. Möten i G20-formatet ger goda tillfällen i detta avseende. I samband med EU:s förberedelser av toppmöten där den höga representanten/vice ordföranden deltar 3 bör kommissionen och medlemsstaterna ägna särskild uppmärksamhet åt de handels- och investeringshinder som prioriteras i denna rapport. 5) Slutsatser Denna femte upplaga av rapporten om hinder för handel och investeringar visar än en gång att våra strategiska partnerländer fortsätter att upprätthålla en mängd betydande handels- och investeringshinder som ofta är svåra att ta itu med. I den nuvarande generellt utmanande situationen med ekonomisk osäkerhet och betydande politiska spänningar finns det en stor risk att många av dessa hinder kommer att bestå och nya hinder kommer att skapas, vilket är till nackdel för alla. Mer beslutsamhet på politisk nivå samt ett intensifierat och aktivt genomförande av EU:s strategi för marknadstillträde förblir därför avgörande för EU:s insatser för att undanröja hinder. Den kombinerade användningen av olika verktyg, med beaktande av varje enskilt hinders särskilda sammanhang och utsikterna för dess lösning, ger förmodligen bäst resultat. 3 Europeiska unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och vice ordförande för Europeiska kommissionen. 12