Inflytande för barn och ungdomar

Utredning Dnr: 2014/78 1 (12) 2015-02-18 Ronny Irekvist Utvecklingsledare Inflytande för barn och ungdomar Möjlighetskatalogen är bilaga till utredningen

2 Innehåll Ärendebeskrivning... 3 Utredningsmetod... 3 Ungdomar har påverkat utredningen... 3 Förvaltningar har tyckt till... 3 Barns rättigheter... 3 Barnkonventionen... 3 Lagar, avtal och styrande dokument... 4 Statens strategi... 5 Kriterier och metoder... 5 Barn och ungas inflytande i skolan... 6 Vänersborgs Ungdomsråd... 7 Gårdsråd... 8 Medborgarförslag... 8 Ungdomsforum ett förslag till organisation från Barn- och utbildningsförvaltningen... 8 Utredarens överväganden... 9 Större inflytande... 9 Särintresset... 9 Barn och ungdomar är mer än en skolfråga... 10 Ungdomars delaktighet i åtgärderna... 10 Bedömning av möjlighetskatalogens förslag... 10 Utvecklingsprojekt för större ungdomsinflytande... 12 Effekter för personal... 12 Miljöpåverkan... 12 Kommunikationsplanering... 12 Utredarens förslag till beslut... 12

3 Ärendebeskrivning Joakim Sjöling (S) har den 24 april 2013 för Socialdemokraterna och Centerns fullmäktigegrupper inkommit med en motion. 1 Mot bakgrund av vad som framgår av motionen föreslås Kommunfullmäktige besluta att kommunen får i uppdrag att utreda och komma med förslag på hur barn och ungdomar ska få ett reellt inflytande i frågor som berör barn och unga enligt motionens intentioner och att kommunen utreder möjligheten att bilda ett ungdomsfullmäktige samt att utreda ungdomsrådets roll och funktion. Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till Kommunstyrelsen, Socialnämnden, Barn- och utbildningsnämnden, Samhällsbyggnadsnämnden, Byggnadsnämnden, Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Kulturnämnden och Demokratiberedningen. Av yttrandena framgår att alla ställt sig positiva till att en utredning på förslag på hur barn och ungdomar ska få ett reellt inflytande i frågor som berör barn och ungdomar genomförs. Kommunfullmäktige beslutade den 29 januari 2014 att bifalla motionen och ger Kommunstyrelsen i uppdrag att utreda frågan. Utredningsmetod Ungdomar har påverkat utredningen Under fyra veckor sommaren 2014 har sju ungdomar arbetat med demokratiutveckling. Hälsopolitiska Rådet i Vänersborg bidrog med medel för anställning av en projektledare. Huvuduppgiften var att sammanställa en rättighetskatalog med förslag för att förbättra ungas inflytande. Utöver det har de gjort korta filmklipp och en enkätundersökning. För att få en bättre bild av vad barn och ungdomar verkligen tycker har de gjort intervjuer med unga och vuxna om deras syn på ungas inflytande. Arbetet avslutades den 11 juli 2014 med att de redovisat sitt arbete för intresserade politiker och tjänstemän. Demokratiutvecklarnas resultat återfinns i bilagan Möjlighetskatalogen som utgör grunden för utredningen. Förvaltningar har tyckt till Representanter från Hälsopolitiska Rådet, Barn- och utbildningsförvaltningen, Socialförvaltningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen och Kunskapsförbundet Väst har beretts tillfälle att lämna synpunkter på Möjlighetskatalogen och denna utredning. Ett särskilt förslag till Ungdomsforum har lämnats från Barn- och utbildningsförvaltningen och redovisas nedan. Barns rättigheter Barnkonventionen En förutsättning för att använda sig av inflytande är att känna till sina rättigheter. Till barn och ungas rättigheter hör Förenta Nationernas konvention 1 KS diarienummer 2013/180

4 om barnets rättigheter 2 som ger alla under 18 år rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. Artikel 12 lyfter fram barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör barnet. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Barnperspektiv innebär att inför ett beslut eller en åtgärd ska ansvarig beslutsfattare överväga om det berör barnet eller barnen och i så fall på vilket sätt. Att anamma ett barnperspektiv handlar om attityder, kunskap och arbetssätt. Det speglar synen på barn som fullvärdiga medborgare och kompetenta individer som ska bemötas med respekt i alla sammanhang. Om åtgärden eller beslutet bedöms få konsekvenser för barnet eller barnen ska hänsyn tas till de mänskliga rättigheter som barn har enligt bl.a. barnkonventionen. Kommunens revisorer har haft synpunkter på hur Barnkonventionen har tilllämpats. Kommunstyrelsen 3 beslutade med anledning av revisionsrapporten att uppdra uppdra åt - budgetberedningen att utarbeta och föreslå inriktningsmål som beaktar barnkonventionen. Dessa mål inarbetas i Mål- och resursplanen som förelagts Kommunfullmäktige för beslut år 2015. - kommundirektören att utforma en för alla nämnder gemensam checklista med konsekvensanalys och anvisningar att användas vid beredning av ärenden som på ett allmänt och avgörande sätt direkt eller indirekt rör eller berör barn och ungdomar - Barn- och utbildningsnämnden att arbetet med ett ungdomspolitiskt handlingsprogram återupptas. Lagar, avtal och styrande dokument Socialtjänstlagen 4 säger att samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. 5 De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. De ska delta i planering och utvärdering av verksamheten, ha delaktighet i likabehandlingsplan, elevråd ska få verka under skoltid, det ska finnas forum för samråd och de ska medverka i arbetsmiljöarbetet. Regeringen har en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. 6 2 Antagen i Förenta Nationernas generalförsamling 1989-11-20. Trädde i kraft som internationell lag 1990-09-02, http://unicef.se/barnkonventionen 3 Kommunstyrelsen diarienummer 2013/41 2013-05-08 114. 4 Socialtjänstlagen 1 kap. 1 5 LGr 11, Kap 1. Gy 11 Kap 1. Skollagen 4 Kap. 9-17 samt 6 Kap 8. 6 S2010.026.

5 Föräldrabalken 7 har en bestämmelse om att den som verkställer en utredning om vårdnad, boende och umgänge, om det inte är olämpligt, ska försöka klarlägga barnets inställning. När en åtgärd rör ett barn ska barnets inställning så långt möjligt klarläggas. Hänsyn ska tas till barnets vilja, med beaktande av dess ålder och mognad. 8 Kommunfullmäktiges inriktningsmål för 2015: Fler invånare anser att kommunen har en öppen dialog med invånare, företag och föreningar. Medborgarförslag får lämnas in av personer som är folkbokförda i kommunen och behandlas i kommunfullmäktige. Statens strategi I den av Riksdagen godkända strategin för att stärka barns rättigheter 9 kan man om barns inflytande läsa; Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Deras åsikter ska också tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Det ställer krav på kommunen att inom sina verksamhetsområden förmedla och tillhandahålla anpassad information till barn om deras rättigheter och hur rättigheterna kan tillgodoses. Det gäller både i enskilda ärenden som i frågor där barn som kollektiv är berörda. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Avsikten är att strategin ska vara en utgångspunkt för offentliga aktörer på statlig och kommunal nivå som i sina verksamheter ska säkerställa barnets rättigheter. Kriterier och metoder För att definiera och avgränsa vad ett forum för inflytande är tog Ungdomsstyrelsen (numera Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor) fram två kriterier; 1. Inflytandeforumet ska innebära att det förs en kontinuerlig dialog mellan ungdomar och förtroendevalda. 2. Forumet ska anlägga ett ungdomsperspektiv på lokala och regionala samhällsfrågor i stort. 7 6 kap. 19 Föräldrabalken 8 3 Kap. 5 andra stycket socialtjänstlagen 9 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. S2010.026.

6 Dessutom redovisar de metoder som kan användas; Ungdomsråd grupp av ungdomar som träffas regelbundet Kontinuerlig kontakt mellan ungdomsrådet och kommunala beslutsfattare. Ungdomsrådet har ett ungdomsperspektiv på frågor om kommunal planering. Ungdomsparlament/-ting ungdomar arrangerar möten för ungdomar under en till två dagar Ungdomar skriver motioner till parlamentet/tinget. Politiker bjuds in som åhörare. Tjänstemän kan delta som experter i vissa frågor. Ungdomar rekryteras oftast via skolan och politiska ungdomsförbund. Deltagarna formulerar gemensamma ståndpunkter som lämnas till beslutsfattarna. Öppna forum/rådslag ungdomar bjuds in från gång till gång Diskussioner mellan ungdomar och beslutsfattare eller med beslutsfattare som åhörare. Ombud vuxna som för fram ungdomars åsikter och förslag till beslutsfattare Samverkansgrupper tjänstemän/nämndpolitiker och ungdomsrepresentanter träffas kontinuerligt och diskuterar olika frågor. Ungdomsombud eller byråkratilots en tjänsteman har uppdraget att stödja ungdomarnas initiativ och fungera som deras språkrör. Kartläggning eller studier kommunen undersöker vad ungdomar tycker i olika frågor genom till exempel enkätundersökningar. Det kan vara ett sätt för beslutsfattare att lättare kunna anlägga ett ungdomsperspektiv på olika frågor. Konsekvensanalyser kommunen tar reda på om och hur man har tagit hänsyn till ungdomars behov och synpunkter. Ungas egen organisering Ungdomar verkar inom egna organisationer och verksamheter som utgår från ungdomarnas gemensamma intressen. Barn och ungas inflytande i skolan Barn ska ha möjlighet till inflytande över sin utbildning. 10 För förskolans verksamhet är den övergripande riktlinjen att barn ska ha reellt inflytande över hur verksamheten utformas. För förskoleklass gäller att all personal i verksamheten aktivt ska arbeta med "elevers förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön". 10 www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-elevperspektiv/

7 Elevers inflytande över ämnesinnehåll och undervisningsformer varierar. För de lägre åldrarna är det vanligare med ämnesövergripande och experimenterande undervisning, som uppmuntrar till att bidra med eget inflytande och egna erfarenheter. Gymnasieskolan präglas mer av undervisning av föreläsningstyp i ämnen som är avgränsade från varandra. För att elever ska vilja utöva inflytande över ämnesinnehåll och undervisningsformer är det viktigt att de får respons. Elever får oftast respons i samband med bedömning eller prov och därför är det viktigt att introduktionen av uppgifter hänger ihop med bedömningen av dem. Det hjälper alltså inte om elever erbjuds inflytande och frihet vid introduktionen om det ändå redan är bestämt vad som efterfrågas och hur detta ska redovisas. För gymnasiet har det under de senaste åren skett en maktförskjutning där elevers inflytande minskar till förmån för en ökad kontroll från stat och avnämare som exempelvis högskolor och arbetsliv. Många elever har lågt förtroende för elevrådens möjligheter att utöva inflytande och väljer istället andra vägar när de vill påverka. Intresse för att delta är lågt och det är främst flickor som tar på sig att vara representanter. Många frågor som drivs i råden uppfattas som oviktiga och ointressanta. Många elever tycker trots allt att det är viktigt att skolan har ett elevråd. Inflytandefrågor i skolan handlar inte bara om att elever ska ha inflytande över utbildningens innehåll och hur den utförs. Eleverna ska också få möjlighet att förbereda sig inför framtida inflytande i samhället. Vänersborgs Ungdomsråd Vänersborgs ungdomsråd har funnits sedan 2006 och träffas en gång i månaden. Ungdomsrådet består av representanter från elevråden, fritidsgårdarna och föreningslivet. Till ungdomsrådet är knutet 3 x 2 politiker från vardera Barn- och Utbildningsnämnden, Socialnämnden och Gymnasienämnden. Politikerna fungerar som en länk mellan ungdomsrådet och nämnderna. Inom Barn- och utbildningsförvaltningen finns en samordnare för Ungdomsrådet. 11 Rådet är en sammansättning för att öka ungdomars inflytande i alla de frågor som påverkar dem. Vänersborgs ungdomsråd verkar för; Ungdomar i Vänersborg ska vara delaktiga i beslut som de är direkt och indirekt berörda av. Ungdomar i Vänersborg ska ha ett forum för dialog med politiker och tjänstemän i kommunen. Ungdomar i Vänersborg ska ha möjlighet att påverka utvecklingen i frågor de är direkt eller indirekt berörda av. 11 Mattias Fredén, Samordnare för Ungdomsrådet.

8 Lika självklart som nämnder och förvaltningar tar hänsyn till andra intressegrupper i diskussioner och vid beslut, lika självklart ska frågorna belysas ur ungdomars perspektiv. Ungdomsrådet förfogar över en budget på 100 000 kr per år som är avsedda för bland annat ungdomsinitiativ och som ungdomar kan söka bidrag ur. Gårdsråd På fritidsgårdarna i kommunen finns gårdsråd. Medborgarförslag Barn och ungdomar som är folkbokförda i kommunen, får som andra vänersborgare, lämna in medborgarförslag. Ett medborgarförslag ska vara skriftligt och undertecknat av en eller flera personer, ska innehålla namnförtydligande, adress och telefonnummer, får ta upp ämnen av olika slag, väcks genom att det lämnas in till kommunstyrelsens kansli, eller vid ett sammanträde med kommunfullmäktige. Medborgarförslag får lämnas in av personer som är folkbokförda i kommunen. Ett medborgarförslag kan bara behandlas i sak i kommunfullmäktige om det ligger inom Kommunfullmäktiges befogenhetsområde. Kommunfullmäktige kan i vissa fall överlåta till Kommunstyrelsen eller annan nämnd att besluta i ärendet. Förslagsställaren ska i så fall underrättas om vilken nämnd som i fortsättningen kommer att handlägga ärendet. Ungdomsforum ett förslag till organisation från Barn- och utbildningsförvaltningen 12 Detta är en idéskiss på hur ungdomars inflytande och delaktighet kan utvecklas och formaliseras. Utgångspunkten är de diskussioner och tankar som kommit upp med jämna mellanrum i ungdomsrådet. Processen stärker även elevinflytandet och klass- och elevrådens arbete på skolorna. 12 Christer Glännestrand, Barn- och utbildningsförvaltningen.

9 Ungdomsforum är valt istället för ungdomsfullmäktige. Ungdomsforum är ett vidare begrepp och ger frihet att utforma verksamhet och befogenheter. Dessutom behövs en ungdomssamordnare med ett tydligt uppdrag att utveckla ungdomarnas möjlighet till inflytande och delaktighet. Vissa av de arbetsuppgifterna finns redan i den tjänst på Barn- och utbildningsförvaltningen som arbetar med ungivbg.se och det befintliga ungdomsrådet. Ett tydligt uppdrag och en titel skulle stärka verksamheten och underlätta kontakten med ungdomar, politiker, och förvaltningar. Utredarens överväganden Större inflytande Svårigheterna som motionen vill lösa är; Ett lågt engagemang i Ungdomsrådet. Att rådet lever utanför den ordinarie beslutsprocessen. Att det som angår barn och unga inte kommer till politikernas kännedom. Att unga har för lite inflytande. Motionen framför tanken om att det behövs ett större beslutande organ för barn och unga, exempelvis ett ungdomsfullmäktige. Detta är i samma anda som kommunfullmäktiges strategi för medborgardialog. 13 Engagerade barn och ungdomar är viktigt både för deras egen utvecklings skull och för demokratins skull. De behöver ha en reell möjlighet till inflytande. Samtidigt är det så att de svårigheter som motionen tar upp är svårlösta. En genomgång av utvärderingar och forskning om ungdomsinflytande och ungdomsråd ger att det inte finns ett entydigt svar på hur man ska göra. Ungdomsrådet kan på ett naturligt sätt komma in i beslutsprocessen om det är en remissinstans åt Kommunstyrelsen i alla ärenden som berör barn och ungdomar. Ungdomar är, liksom vuxna, en blandad grupp. Socioekonomiska orsaker gör att det skiljer sig på vilka ungdomar som har förutsättningar för att göra sin röst och vilja hörd. Inte ens ett välfungerande ungdomsråd i dialog med kommunledningen kan åtgärda det demokratiska underskottet. Särintresset Särskilda intressenter direkt kopplade till beslutsprocessen är problematisk. Politiker ska ha en helhetssyn på Vänersborgs kommun. Inga särintressen ska ha särskilda privilegier. Förtroendevalda kan däremot lyssna till särintressen för att väga in detta i helheten. Slutligen blir det en politik som gynnar hela kommunen, allmänintresset. 13 Strategi för invånardialog KF 86/2014, 2014-06-18

10 Barn och ungdomar skiljer sig från andra intressegrupper på tre punkter; 1. De som inte fyllt 18 år saknar rösträtt. 2. Barn och ungdom ska fostras in i ett demokratiskt system. 3. Barn ska, enligt Barnkonventionen, beredas särskild möjlighet att höras. Detta talar för att ungdomar ska hanteras annorlunda än när kommunen möter andra särintressen som t.ex. näringslivsråd, centrumförening, funktionshindrade, idrottsföreningar och kulturorganisationer. Ungdomsrådet bör därför vara en remissinstans åt Kommunstyrelsen. Barn och ungdomar är mer än en skolfråga En stor del av barn och ungdomars tid är förlagd till skolan. Samtidigt är detta inte hela deras värld. De har behov av att påverka också på individ-, grupp- och samhällsnivå i olika frågor - alltså samhällsövergripande. Därför bör ledningen för utvecklingen av ungdomsinflytande ske kommunövergripande på kommunstyrelsens förvaltning. Ungdomars delaktighet i åtgärderna När kommunen nu vidtar åtgärder med anledning av motionen är det av vikt att dessa åtgärder görs i samverkan med barn och ungdomar. Alltså i samma anda som Möjlighetskatalogen togs fram. Bedömning av möjlighetskatalogens förslag Här följer överväganden om de förslag som demokratiutvecklarna lämnat. Inflytandeformerna är de som nämns i kommunfullmäktiges strategi för medborgardialog. Barn- och utbildningsförvaltningens förslag om Ungdomsforum bedömer jag kan rymmas inom i Möjlighetskatalogens avsnitt om Ungdomsfullmäktige. Förslaget om ungdomssamordnare bör läggas in i projektplanen för ett senare ställningstagande. Färgerna på inflytandeeffekten indikerar bedömningen av vilken effekt ett genomförande kan få. Grön = stor effekt, gul = medelmåttig, röd = ingen. För kostnaden indikerar färgerna grön = ryms i budget, gul = kan kräva omprioritering inom budget, röd = inte budgeterad.

11 Huvudsaklig inflytandeform Medbeslutande Inflytande Dialog Konsultation Information Utanför utredningsuppdraget Ett evenemang där ungdomar får bestämma Kulturnämnden Ungdomsfullmäktige Samverkansorgan i kommunen Demokratitorg med skolorna Grillkväll DittVbg en applikation som underlättar för barn & unga att få sin röst hörd Utbilda förtroendevalda och tjänstemän i barnkonventionen Prao i kommunhuset Möjlighetsbroschyren ett sätt att locka unga till att påverka Skapa en HBTQ-mötesplats Utformas i samråd med Ungdomsrådet Utformas i samråd med Ungdomsrådet och elevråden Bestämma innehåll, kravspecifikation upphandling och drift Kan genomföras relativt enkelt. Genomförs redan i olika former Kan göras alternativt göras digitalt för hemsidan UngiVBG eller applikationen DittVbg. Angelägen uppgift som är utanför utredningsuppdraget. Förslag Kommentar Inflytandeeffekt Kostnad 50 tkr. 10 tkr. 470 tkr. per år Ingår redan i nämndens uppgifter Berörd organisation Barn- och utbildningsnämnden. Kunskapsförbundet Väst 100 250 tkr investering. Drift tillkommer. Kommunstyrelsen Berörd nämnd informeras om förslagen för ev. egna åtgärder. Svårbedömt. Kulturnämnden Hälsopolitiska Rådet Ett barnombud i kommunen Öka kunskapen och bemötandet för funktionshindrade Socialnämnden Socialnämnden

12 Utvecklingsprojekt för större ungdomsinflytande För att utveckla inflytandeformerna, inklusive att formalisera Kommunstyrelsens remissförfarande till barn och ungdomar, behövs ett utvecklingsprojekt under två år. Projektstyrgruppen utgörs av utvecklingschefen (Kommunstyrelsens ombud i projektet), folkhälsosamordnaren och representanter för barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, socialförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen och Kunskapsförbundet Väst. Projektledaren är mottagare av projektbeställningen, är ansvarig för att projektet genomförs, leder en projektgrupp och överlämnar projektresultatet till utvecklingschefen som i sin tur rapporterar till Kommunstyrelsen. Budget, med finansiering, utarbetas av projektgruppen. En projektledare rekryteras av Kommunstyrelsens ombud i projektet. Efter avslutat projekt ska resultatet redovisas för Kommunstyrelsen. Effekter för personal Förslagen innebär ökad arbetsbelastning på personalen. Förutom förslaget om barnombudsman kan det ändå bedömas som att uppdragen ingår i ordinarie verksamhet. Miljöpåverkan Förändringen bedöms inte ge några märkbara förändringar på miljön. Kommunikationsplanering Kommunfullmäktiges beslut ska delges Kommunstyrelsen, Demokratiberedningen, berörda nämnder, Kunskapsförbundet Väst, Ungdomsrådet, de som arbetade som demokratiutvecklare sommaren 2014 samt massmedia. Utredarens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att Kommunstyrelsen ges i uppdrag att i samverkan med berörda nämnder genomföra ett utvecklingsprojekt för större ungdomsinflytande som det redovisats i utredningen Inflytande för barn och ungdomar. Kommunstyrelseförvaltningen Utvecklingskontoret Ronny Irekvist Utvecklingsledare