Regionförbundet södra Småland Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Rfss har ställt frågan till Växjö kommun hur trender och strukturella förändringar påverkar Växjö kommun? Vilka utmaningar/möjligheter uppstår? Växjö kommun har sammanställt två kommunövergripande omvärldsanalyser, senast i januari 2009 (bifogas). Under 2011 gav regionerna i Blekinge, Södra Småland, Kalmar och Jönköping i uppdrag att göra en rapport om hur regionerna kan utvecklas för att stärka sin konkurrenskraft och tillväxt. Den så kallade OECD-studien ger förslag på hur regionerna kan stärka sin konkurrenskraft och utvecklas. OECD rapporten för Småland och Blekinge fungerar som ett bra underlag för Växjö kommuns strategiska frågor varför det inte funnits behov av att ta fram någon kommunövergripande omvärldsanalys för Växjö kommun de senaste åren. OECD studien har tolkats och analyserats för att användas i ett Växjö kommun perspektiv: STYRKOR Regionens natur-och kulturmiljötillgångar Linnéuniversitetet Entreprenörsanda/företagande Stark näringslivsstruktur och relativt hög tillväxt Hälsosam region Starka varumärken UTMANINGAR Förnyelse inom näringslivet Regionalt ledarskap Regionen måste stärka sin attraktivitet för att öka inflyttningen Varumärkesprofilering och city pride Tillgången till humankapital Tillgänglighet
SVAGHETER Ungdomsarbetslöshet Integration/etablering av nya svenskar Könssegregerad arbetsmarknad Bristfällig infrastruktur Bostäder Många aktörer, svag samordning MÖJLIGHETER Förbättrad regional anslutning för att främja regional utveckling Koppla ihop näringsliv och akademi Ta tillvara unga och studerande Använd regionens natur och kulturvärden för att locka inflyttare och etableringar Involvera näringslivet i regional utveckling Varje nämnd har också till uppgift att göra en omvärldsanalys till grund för sitt planeringsarbete och internbudget. Nämnderna analyserar också förändringar och utmaningar i samband med årsuppföljning i sin årsrapport. Ett koncentrat av nämndernas omvärldsanalyser i internbudget 2014 och nämndernas årsrapporter 2013 visar på följande viktiga förändringar och utmaningar för Växjö kommun: Fler äldre Under perioden 2013-2021, enligt prognos för Växjö, ökar gruppen över 65 år sin andel av befolkningen mest, från 17,9 % till 19,3 %. Att närmare en femtedel av kommunens invånare är pensionärer om några år, är en betydelsefull faktor att ha i åtanke. Likaså förväntas de allra äldsta också bli allt fler framöver. Varje omsorgstagare har behov av en individuellt utformad omsorg och vård. Det ställs stora krav på att finna lösningar som ger äldre och funktionsnedsatta personer möjlighet att själva påverka sina liv och kunna ha en meningsfull tillvaro. Enskildas möjligheter att kunna bo kvar hemma och där få tillgång till god vård, omsorg och service behöver utvecklas i samverkan med andra vårdgivare. För att underlätta kvarboende behövs bra och tillgänglighetsanpassade bostäder med möjlighet till tekniska lösningar.
Krav på utbildning För att möta omvärldsförändringar har EU har tagit fram en referensram för livslångt lärande med åtta nyckelkompetenser; kommunikation på modersmål och främmande språk, matematiskt kunnande, grundläggande vetenskaplig teknisk kompetens, digital kompetens, konsten att lära att lära, social och medborgerlig kompetens, initiativförmåga och företagaranda, kulturell medvetenhet och uttrycksformer. Dessa kan förbereda barn och elever för ett arbets- och samhällsliv i framtiden. Drivkraften hos barn och elever idag är mer lust och engagemang än plikt och lydnad. Vi behöver ta tillvara på och utmana deras kreativitet, nyfikenhet och engagemang. Egenskaper som redan idag är eftersökta på arbetsmarknaden och i samhället. Växande andel som står utanför arbetsmarknaden Även om antalet arbetstillfällen ökar och andelen som arbetar ökar så befinner sig arbetslösheten på en hög nivå och andelen långtidsarbetslösa är mycket hög. Nya på arbetsmarknaden ungdomar och nyanlända invandrare har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. De vanligaste försörjningshindren är arbetslöshet, sjukdom och språkhinder. Den relativt låga utbildningsnivån i regionen och bristen på arbetskraft med rätt kompetens måste mötas annars finns det risk att företag i framtiden väljer andra städer och regioner att verka i. Det gäller också att komma till rätta med arbetsmarknadens missmatch mellan företagens kompetensbehov och de arbetssökandes relevanta erfarenheter. Attraktiv plats Växjö ska planeras för 100 000 invånare 2030 (ÖP 2012). Detta innebär en utmaning på flera olika sätt. För att locka nya invånare krävs att vi med gemensamma krafter fortsätter skapa en attraktiv kommun. Tidigare flyttade människor dit jobben fanns men idag flyttar vi hellre till en attraktiv kommun. En attraktiv stad kännetecknas av ett öppet klimat där alla känner sig välkomna. Mångfald behöver utvecklas och intolerans motverkas för att Växjö ska kunna bli en pulserande stad, där många olika människor samspelar och bidrar till att skapa en dynamisk stad.
Genom att öppna upp för sociala innovatörer, stödja eldsjälar kommer det att skapa en dynamik som gör platsen unik och attraktiv. Tillgänglighet och regional anslutning För att Växjö ska kunna mäta sig i konkurrensen krävs att vi har fortsatt goda trafikförbindelser med grannkommuner och större städer. Goda pendlingsmöjligheter för dem som väljer att bo i staden och arbeta i någon annan del av regionen skapar även möjligheter för företagen i Växjö att rekrytera arbetskraft från ett större område. Rfss frågar Växjö kommun vad som behöver göras för att nå en hållbar utveckling? Lokalt? Regionalt? De flesta större städer har länge präglats av stora utmaningar gällande segregation och polarisering. Det återspeglas bland annat i ekonomiskt utanförskap, i skolväsendet och kopplat till folkhälsa. Om skillnaderna i exempelvis levnadsstandard blir för stora, minskar möjligheterna till en socialt hållbar utveckling. Om trenden inte mattas av kan följden bli ökad otrygghet, minskad social hållbarhet, minskad samhörighet, minskade kontaktytor, ökad brottslighet, ökat missbruk, sämre rörlighet och minskad attraktivitet. Ett ökat miljömedvetande i Sverige och i världen höjer förväntningarna och kraven på den offentliga sektorn när det gäller att vara en drivande och ansvarstagande aktör i klimatfrågan. Vi behöver hantera frågor som hur avfallsmängderna kan minskas, hur möjligheterna ser ut för förnybara energikällor och energieffektivisering, vilka politiska styrmedel som finns, hur framtiden ser ut för en ekologisk hållbar ekonomisk tillväxt samt vilken anpassning som krävs till de klimatförändringar som faktiskt sker. Trots att en viss återhämtning av ekonomin förväntas många kommuner och landsting redovisa underskott under 2014 och står inför stora utmaningar de närmsta åren. Detta beror på att flera kostnadsdrivande faktorer påverkar ekonomin de närmaste åren; ökade demografiska behov med ett större antal äldre och barn, omfattande investeringar, högre räntekostnader och pensionsutbetalningar innebär stora utmaningar.
Strategier för en hållbar samhällsutveckling: Samarbete tillsammans partnerskap mellan kommuner, stat, företag och civila samhället Uppmuntra utveckling och kreativitet ta tillvara ungdomar, entreprenörer, studenter, nytänkande, nya arbetssätt, idéer och innovationer, framtidsfokus Kraftsamla kring några väl valda satsningar som möter våra utmaningsområden Bilaga: Växjö kommuns omvärldsanalys 2009 Ove Dahl kommunchef Anna Karlsson utvecklingschef