Per Nilsen ATT»STOPPA MUNNEN TILL PA BESPOTTARE» Den akademiska undervisningen i svensk statsratt under frihetstiden LUND 2001
Innehallsforteckning Forord Forkortningar Innehallsforteckning VII IX XI I. Inledning och problemstallning 1 1. Inledning 1 2. Problemstallning 4 3. Avgransning och periodisering 7 4. Forskningslage 8 5. Material och metod 17 6. Disposition 20 II. Bakgrund. Europa och Sverige 22 1. Det europeiska universitetet 22 1.1. Inledning 22 1.2. Universitetens framva'xt och utveckling 23 1.3. Politik, naturratt och jus publicum 27 1.3.1. Inledning 27 1.3.2. Utvecklingen i Centraleuropa 29 1.3.2.1. Monarkomakerna och Bodins suveranitetsbegrepp 29 1.3.2.2. Althusius och Grotius 30 1.3.3. Den brittiska utvecklingen 34 1.3.3.1. Hobbes 34 1.3.3.2. Locke 36 1.3.4. Naturrattsreceptionen vid de tyska universiteten. Framvaxten av jus publicum 38 1.3.4.1. Pufendorf 38 1.3.4.2. Universiteten i Halle och Gottingen 41 1.3.4.2.1. Thomasius och Wolff 41 1.3.4.2.2. Halleskolan 44 1.3.4.2.3. Svenska studenter i Halle och Gottingen 48 2. Upplysningen 51 2.1. Den tyska upplysningen: stdndische Aufklarung 51 2.2. Den svenska upplysningen: ett existentiellt problem 53 3. Det svenska universitetet 57 3.1. Utveckling och organisation 57
XII 3.2. Juridik, politik och jus publicum 64 3.2.1. Uppsala 64 3.2.2. Dorpat 72 3.2.3. Abo 75 3.2.4. Lund 78 3.2.5. Greifswald 81 4. Konklusion 90 III. Frihetstidens Sverige 96 1. Normativ och administrativ bakgrund 96 1.1. Inledning 96 1.2. Fundamentallagarna 102 1.2.1. Regeringsformen 102 1.2.2. Valakter, konungaforsakran och riksdagsordning 105 1.3. Kanslikollegiet 107 1.3.1. Allmant 107 1.3.2. Censuren 110 1.4. Konklusion 113 2. Konsolidering och precisering av det postrevolutionara statsskicket 114 2.1. Naturratten som officiell statsfilosofi 114 2.2. Kanslikollegiet och undervisningen i landets statsratt 117 2.3. Wilde och Sveriges heder 119 2.4. Aterverkningarna vid universiteten 127 2.4.1. Uppsala 127 2.4.2. Abo 134 2.4.3. Lund 137 2.4.3.1. Allmant 137 2.4.3.2. David Nehrman 137 2.4.3.3. Nehrmans statsrattsliga undervisning och hans Jus publicum 138 2.5. Ridslicentieringarna och hattarnas maktovertagande 149 2.5.1. Allmant 149 2.5.2. Hattarnas utbildningspolitik. Universitetet i nyttans tjanst 150 2.5.2.1. Ekonomiprofessuren vid Uppsala universitet 150 2.5.2.2. Uppfostringskommissionen 155 2.6. Riksdagarna under 1740-talet. Principalatsstriden 160 2.6.1. Ofwerhetens hoga makt, ratt och forman: partipolitikens aterverkningar vid de rikssvenska universiteten 164 2.6.1.1. Uppsala 164 2.6.1.2. Abo 165 2.6.1.3. Lund 168 2.6.1.4. Utokning av den juridiska fakulteten i Uppsala. Censuren av Johan Ihres disputationer 169
XIII 2.6.2. Riksdagsmanna-ratt: en liber symbolicus in politicis 171 2.7. Konklusion 177 3. I kamp om opinionen 182 3.1. Riksdagarna 1751-52 och 1755-56 182 3.1.1. Allmant. Folksuveranitetslaran 182 3.1.2. De irriga begreppen rorande regeringsformen 184 3.1.3. Motsattningarna mellan rid och kungapar 186 3.1.4. Tryckningen av grundlagarna 187 3.1.5. En Arlig Swensk och statsrattsundervisningen 189 3.1.6. Konklusion 197 3.2. Aterverkningarna vid universiteten 200 3.2.1. Uppsala 200 3.2.2. Abo 205 3.2.3. Lund 207 3.2.3.1. Allmant 207 3.2.3.2. Lars Johan Colling 209 3.2.4. Konklusion 215 3.3. Riksdagen 1755-56. Indoktrineringen av landets befolkning forbereds 217 3.3.1. Debatten om En Arlig Swensk 217 3.3.2. Kammar-, ekonomi- och kommersedeputationens betankande rorande undervisningen i svensk statsratt. Debatt i prastestandet om skyldigheten att foredra forordningar fran predikstolen 224 3.3.3. 1757 ars kungliga brev. Planerna pa en larobok i landets regeringssatt 234 3.3.4. Pommerska kriget och undervisningen i den tysk-romerska statsratten 238 3.3.5. Konklusion 240 3.4. Aterverkningarna vid universiteten 242 3.4.1. Uppsala 242 3.4.1.1. Allmant 242 3.4.1.2. Statsrattsamnets fakultetstillhorighet 245 3.4.2. Abo 248 3.4.3. Lund 250 3.4.3.1. Palmstiernas nit 250 3.4.3.2. Det historiska argumentet som vapen: Swea och Gota Rikes urgamla Frihet 256 3.4.3.3. Statsratten som karriarstege I: Samuel Cronander 261 3.4.4. Greifswald 276 3.4.4.1. Undervisningen i tysk-romersk statsratt 276 3.4.4.2. Bakgrund 276
XIV 3.4.4.3. Tillsattningen av historie- och moralprofessuren 1755-65 286 3.4.4.4. Undervisningen i svensk statsratt 296 3.4.5. Konklusion 322 3.5. Tryckfrihet med forhinder. Riksdagen 1760-62 327 3.5.1. Tryckfrihet med forhinder 327 3.5.1.1. Tankar Om Borgerliga Friheten 327 3.5.1.2. Forbudet mot politiska skrifter 328 3.5.1.3. Botin och laroboken i statsratt 331 3.5.2. Aterverkningarna vid universiteten 333 3.5.3. Riksdagen 1760-62 336 3.5.3.1. Allmant 336 3.5.3.2. Anders Nordencrantz 336 3.5.3.3. Statsratten som karriarstege II: Nils Risell 338 3.5.4. Konklusion 349 3.6. Riksdagen 1765-66 351 3.6.1. Allmant 351 3.6.2. Swea Rikes Styrelse Efter Grund-Lagarne -»det forste Systeme af et Svenskt Jus Publicum» 355 3.6.3. Konklusion 362 3.7.... da lopa vij fara at stadna i en complett democratic Vagen till Gustav III:s statsvalvning 363 3.7.1. Riksdagen 1769-70 363 3.7.2. Riksdagen 1771-72 368 3.7.3. Statsrattsamnet avskaffas 371 3.7.4. Konklusion 375 IV. Avslutning 377 1. Inledning 377 2. Besluts- och kontrollaspekten 379 3. Funktionsaspekten 382 4. Den inomdisciplinara aspekten 387 5. En komparativ utblick: Danmark 393 6. Konklusion 399 Kail- och litteraturforteckning 403 Personregister 422 Deutsche Zusammenfassung 428 Bilaga I: Kallorna till David Nehrman Ehrenstrales Jus Publicum (Linkopings stadsbibliotek. Handskrift J118 Fol. Nehrmans Jus Publicum) 433 Bilaga II: Utdrag ur David Nehrman Ehrenstrales Jus Publicum (Linkopings stadsbibliotek. Handskrift J118 Fol. Nehrmans Jus Publicum) 444