Leader KalmarÖland. Projektplan för projekt inom Leader KalmarÖland.



Relevanta dokument
Kampen började i Torsås. närmare bestämt i Ragnabo, 1997

KalmarSunds. Slutrapport för projekt inom. Slutrapport. Kalmarsunds kustmiljö. Jnr Kalmarsunds kustmiljö

Ledningsgruppsmöte 24 april 2014

Sammanställning av vattenrådens årsredovisningar för 2017 Västerhavet och Södra Östersjöns vattendistrikt

Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?

Bilaga 4 Mall för årsredovisning

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna

Rapportering 2018 och verksamhetsplan för 2019

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

PROJEKTPLAN LEADER. Ankomstdatum / diarienummer (fylls i av leaderkontoret)

ALSTERÅN I BALANS samarbete för bättre vatten

Sammanställning av vattenrådens årsredovisningar för 2016 Västerhavet och Södra Östersjöns vattendistrikt

Projektplan för att ta fram åtgärdsprogram för blå- och grönstrukturen

Vad är ett vattenråd?

Med vad och hur kan ett vattenråd arbeta

Vattenrådet gränsöverskridande samarbete med gemensamt mål. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun

Projektplan för Utveckla Kilsbergskanten

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med kronor för

LEADER SYDÖSTRA SKÅNE. Organisationsnummer VERKSAMHETSPLAN 2017 BUDGET

Yttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för Södra Östersjöns Vattendistrikt,

Rapportering av 2012 års verksamhet för Göta älvs vattenråd

PITEÄLVEN OCH LILLPITEÄLVEN SAMT ROKÅN OCH JÄVREÅN. Vad är nätverket? Vad gör nätverket?

Projektansökan 2012, sammanfattning: Bilaga 2

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!

Tidigare kunde fiskevård handla om att slå ihjäl så mycket storgädda som möjligt.

DELEGATIONS- OCH ARBETSORDNING FÖR HÖJE Å VATTENRÅD

Sammanträdesdatum 1 (4)

Rida säkert i Värmdö. - en förstudie. Dnr Totta Ogander Värmdö, mars Rida säkert i Värmdö - en förstudie 1

Olof Engstedt, Vattenorganisationernas riksmöte, Lund

Obs! Börja med att mejla in din ansökan. När den bedöms som komplett av LEADER-kontoret, skickar du den undertecknad per post.

PROJEKT - MAGASINERING OCH FÖRDRÖJNING - ETT HELTERSGREPP 29/9 2014

Vattenvårdsarbete i Kävlingeån - 20 år av lokal samverkan. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun

SLUSS Selektivt Långsiktigt Uthålligt Sikfiske i Södra Bottenhavet

Fem styrelsemöten har hållits och ett ordinarie årsmöte. Alla styrelsemöten har varit öppna för medlemmar.

LJUNGBYÅNS VATTENRÅD

Detta är Kattegatts kustvattenråd. Innehåll

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen

Stöd till fiskevården

Projektplan Mälteriet

Kriterier för vattenråd & kustvattenråd Definition

Vattenrådet en möjlighet att ta en aktiv roll i våtmarksarbetet

3. Projektägare (en förening eller någon annan med organisationsnummer):

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Projektplan för Den levande Nyköpingsån

Slutrapport för projekt

Levande vatten & bygd

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Anmälan till vattensamling 2012

2. Information om det kommungemensamma verksamhetsledningssystemet Föredragande: Ann-Mari Nilsson m.fl.

1. Projektnamn MjölkGotland Kompetensutveckling för mjölkföretagare på Gotland

Förslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån

Kommunstyrelsen Dnr SBN

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Dricksvattenförsörjning Kalmar län. Liselotte Hagström miljöskyddshandläggare

Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013

Styrelsemöte vattenrådet 12 februari 2015

FISKVANDRINGSSPELET. Text och idé: Renate Foks, Ola Sennefjord Jonsson Grafisk Formgivning: Karin Holmåker

Verksamhetsplan 2014

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval.

Program - Samråds- och vattenrådsmöte

Arbetsformer. 1 Arbetsformer vattenråd

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Plats för nytt vatten i landskapet hur går det till?

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

För fisken i tiden praktiska åtgärder i akvatisk miljö

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Vad gör Länsstyrelsen?

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvård på Åstön

Protokoll fört vid årsmöte för Ölands vattenråd i Rungården, Runsten, klockan den 20 oktober, 2010.

Dnr: Ks2010/569. Rapport från ridstigsprojektet i Vellinge kommun

PROFESSIONELLT & PERSONLIGT

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND.

Verksamhetsplan 2016

10063 Nationella turistfiskeprojektet

Adelöv - LIVET PÅ LANDET

Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten

Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage

Samverkansgruppsmöte 3 nov 2014, protokoll

Länsstyrelsens roll. Anna Åhr Evertson Samordnare vattenförvaltning Miljöanalysenheten

Yttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för Södra Östersjöns Vattendistrikt,

Rädda Kustmiljön! Torsås Kustmiljögrupp TORSÅS KUSTMILJÖGRUPP

Slutrapport för Restaurering av Hillesjön

Vattenmyndighetens kommunikation och samverkan i distriktet. Susanna Hansen Vattenmyndigheten NÖVD 17 oktober 2013

Vattenrådet en möjlighet att ta en aktiv roll i vattenvårdsarbetet - exempel från Skåne

Ansökan för Leader Sjuhärads Turismcheck - projekt för utveckling av turism

Åtgärdsplan. Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden. Foto våtmark i Snärjebäcken

Sumpning av havskräfta

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD

Utveckla ditt företag och din landsbygd med andra.

Följande handlingar ligger till grund för denna delegations- och arbetsordning:

Paraplyprojekt Lokal mat

Styrning och ledning av Leader Upplandsbygd Ansvarsbeskrivning och allmänna riktlinjer för verksamheten

Lokal a tga rdsplan fo r Acksjo ns avrinningsomra de Delrapport fo r a r 2012

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

Mötesplats Stallarholmen Projektplan

HANDLEDNING OM VATTENRÅD

Rundvirkesstiftelsen. Ansökan om stöd från Rundvirkesstiftelsen 1(6)

Transkript:

Projektplan för projekt inom Leader KalmarÖland. 1. Projektnamn. Leaderprojektet Kalmarsunds vattenråd 2. Projektidé. Vi har en tradition av lokalt, ideellt vattenvårdsarbete i Kalmar län. Sedan 1997 när Torsås kustmiljögrupp bildades, har vi haft ca 50 ideella föreningar och båtklubbar verksamma i olika kustmiljöprojekt i Torsås, Mönsterås, Kalmar, Borgholm och Mörbylånga kommuner. Nu när vi har ett etablerat nätverk längs kusten, ska vi börja arbeta oss inåt land där upprinnelsen till problemen finns. Under tiden som kustmiljöarbetet har fortgått har det bildats vattenråd i länet som ett svar på EUs vattendirektiv. Dessa organisationer är väl sammansatta med viktiga aktörer, men de är inne i en uppstarts-fas där det inte är så klart vilket sätt man ska jobba på. Varje vattenråd sträcker sig över stora geografiska områden, som egentligen är för stora för att man ska kunna jobba på lokal nivå med de resurser som idag står till buds. Vi vill att vattenråden ska utvecklas till organisationer med lokala arbetsgrupper och med muskler i form av pengar och duktiga tjänstemän/konsulter, som med hjälp av ideella insatser kan genomföra konkreta åtgärder i prioriterade områden. Vattenråden ska ha bred folklig förankring, och kunna sätta press på utsläppare, kommuner och myndigheter. Lokala krafter som organiserat sig för tex kustmiljö och fiskevård ska kunna möta andra aktörer och lära sig vilka möjligheter och problem som finns genom vattenråden. De ska få stöd av sin kommun för att kunna driva lokala miljöprojekt. Projektet Kalmarsunds vattenråd ska finansiera manuella åtgärder i vattendrag och vikar, men även utveckla själva arbetssättet med vattenråd så att nya planerade projekt, t.ex. Ökande bestånd av gädda, abborre och havsöring för att motverka eutrofieringseffekter i kustnära områden (bilaga 5) och Restaurering av våtmarker (bilaga 6), kan initieras och planeras genom vattenråden (se projektaktivitets-planen). Om dessa projekt går igenom kommer vi att kunna göra åtgärder i stor skala. 1(12)

Vattnet är vårt gemensamma intresse, som förbinder och sammankallar Öland med fastlandet och kusten med inlandet. Vattnet har i alla tider skapat kontakter, nätverk och långsiktiga samarbeten. Vatten kan vara en startpunkt för ungdomar och barn att komma i kontakt med naturen och för ett livslångt intresse. Naturvård börjar ofta med något sätt av vattenförvaltning, och arbetet inom vattenråden kan bli goda exempel för ideellt arbete inom andra områden. Att vi har friska vatten, bra fiske och att vi minskar utsläppen av övergödande ämnen till kusten är viktigt för vår oss själva, men också för turismen som är en viktig näringverksamhet. 3. Erfarenheter från tidigare projekt. Leaderprojekten Mönsterås kustmiljö (2006-2009) och pågående Kalmarsunds kustmiljö (2008-2011) lyckades genomföra en rad konkreta åtgärder längs kusten och har även införskaffat utrustning för att effektivt kunna rensa alger från stränder och grunda vikar, klippa vass och bekämpa andra symptom på övergödningen. Pågående Leaderprojektet Båtlatrinstationer i Kalmar och på Öland (2010-) är ett samarbete mellan Borgholm, Mörbylånga och Kalmar kommuner där kommunerna i samarbete med båtklubbar installerar och informerar om båtlatrintömningsstationer i sina gästhamnar. Ändrad fältk De projekt som har genomförts under senare år visar på två gemensamma slutsatser: Stöd till lokala aktörer är nyckeln till att lyckas, och Lokalt engagemang är verkligen lokalt! Man kan inte ha för stora grupper eller arbeta i för stora områden, då känner folk inte att de jobbar för sin hembygd längre. Men många är de som kan och vill dra sitt strå till stacken för att själva ta itu med problemen. På samfällighets-nivå kan ideellt samarbete kring en naturresurs fungera! Leadermetoden är framgångsrik, men enligt vår erfarenhet fungerar det inte att angripa så svåra problem som förstörda naturmiljöer om alla ska jobba ideellt. Det är viktigt någon, helst projektet självt, kan betala för den arbetstid som går åt till t.ex. tillståndsansökningar, ta fram planeringsunderlag från olika databaser, och hantera konflikter med motstridiga intressen. När det börjar röra sig om stora summor pengar och hundratals inblandade aktörer, blir också redovisningen 2(12)

en tung historia som ingen vill sköta på ideell basis. I alla projekt där man lyckats genomföra naturvårdsåtgärder i större skala, har man haft en kommunal eller annan kontrakterad projektledare som fått betalt för att utföra just dessa uppgifter. Dessutom måste det finnas en bank som kan ligga ute med pengar tills EU-bidraget kan rekvireras. I ett miljöprojekt handlar det om höga kostnader och då måste egentligen kommunen eller någon annan lokal organisation med mycket pengar hjälpa till att sköta ekonomin. 4. Vilka ska genomföra projektet. Styrgruppen består av: Anna Thore, ordf. Snärje-Törnebybäckens vattenråd, Anders Hägg, ordf. Hagby-Halltorpsåns vattenråd Bo Hagström, ordf. Ölands vattenråd Pernilla Landin, vattenrådssamordnare Kalmar kommun Marie Isaksson, representant för Nybro kommun Michael Ingard, Mörbylånga kommun Kristin Bertilius, Borgholms kommun Susanna Minnhagen, Kalmar kommun Projektgruppen består av: De nämnda vattenråden och där representerade organisationer, bl.a: Kalmarsunds kustmiljöföreningar, kontaktperson Göran Fahlberg Kalmar sportfiskeklubb, kontaktperson Ulf Fransson Sveriges yrkesfiskares ekonomiska förening, kontaktperson May-Britt Landin Öland Gotlands fiskareförbund, kontaktperson Stefan Nilsson Ölands trolling och sportfiskeklubb, kontaktperson, Lars Karlsson Projektägare och ytterst ansvarig är Kalmar kommun Ansvariga för projektets ekonomi: Kostnader och rekvirerade bidrag kommer att delas upp mellan de tre vattenråden. 3(12)

Pernilla Landin och Michael Ingard är kassörer i Kalmar kommuns två deltagande vattenråd, resp. Ölands vattenråd, och ansvarar därmed för att pengarna används på rätt sätt samt att fakturor hanteras korrekt, kopplas till projektet och har underlagen sparade. Projektledare Alternativ 1: En projektledare per vattenråd (arvoderad eller konsult) kommer att knytas till projektet under uppstarten. Alternativ 2: En gemensam projektledare anställs av någon av kommunerna. Projektledaren ansvarar för att projektets aktiviteter utförs enligt tidplanen, håller i möten med vattenrådens arbetsgrupper, skriver lägesrapporter om projektet och ser till att den ideella tiden redovisas på korrekt sätt till Kalmar kommun. Kalmar kommun ansvarar för att hela projektets ekonomi sammanställs och redovisas till LeaderKalmarÖland. Samarbetspartners Planerat projekt Ökande bestånd av gädda, abborre och havsöring för att motverka eutrofieringseffekter i kustnära områden (bilaga 5). Planerat projekt Restaurering av våtmarker (bilaga 6) Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge LRF och projekt Greppa näringen 5. Syfte och målgrupp. Syftet är att utveckla vattenråden till organisationer som med hjälp av ideella insatser kan genomföra vattenvårdsåtgärder i prioriterade områden. Målgrupp är de existerande vattenråden, samt enskilda markägare, bönder, samfällighetsföreningar, narturvårdsföreningar, skolor och intresseorganisationer som genom projektet skulle kunna värvas som medlemmar till vattenråden. 4(12)

Lokala eldsjälar, till exempel pensionärer som redan i sin yrkeskarriär samlat på sig relevant erfarenhet, kan bli effektiva ambassadörer för vattenrådet. Man kan också tänka sig att t.ex. jordoch skogsbrukare, lärare, administratörer, konsulter mm som känner folk i ett område kan få lite ersättning från vattenrådet för att samla ihop markägare och driva lokala projekt. 6. Geografiskt verksamhetsområde. 1. Snärje-Törnebybäckens vattenråd 2. Hagby-Halltorpsåns vattenråd 1. 3. Ölands vattenråd 2. 3. 7. Projektets mål. Ge vattenråden medel och kompetens att kunna stötta markägare och lokala grupper som vill starta egna projekt. Utbilda blivande projektledare för ideell vatten och naturförvaltning. 5(12)

Underhåll och utveckla de nätverk som redan finns idag i form av kustmiljöföreningar, fiskevårdsområdesföreningar, intresserade markägare mm och samla ihop dem i lokala arbetsgrupper under vattenråden. Genomför manuella åtgärder i vattendrag och vikar, i linje med Kalmar läns fiskevårdsplan. Säkra att redan genomförda åtgärder, tex våtmarker, sköts på rätt sätt och fungerar långsiktigt. Exempel vilken typ av manuella åtgärder de lokala arbetsgrupperna kan göra: -Håll grunda vikar öppna med hjälp av vassklippning och ev. muddring i områden där detta är tillrådligt och förbättrar genomströmningen (Kalmarsunds kustmiljöförening) -Rensa vandringsvägar för fisk ut och in i våtmarker och lekområden (markägare) -Manuella åtgärder i vattendrag och vikar, tex att ta bort ruttnade tång och alger från vikar och stränder (Kalmarsunds kustmiljöförening), eller göra risvasar och andra manuella åtgärder för att förbättra skydd för yngel (Kalmar sportfiskeklubb) -Återuppta traditionell fiskevård med småskalig fiskodling och utsättning av lokala stammar, för att stärka bestånden av önskade arter (Kalmar sportfiskeklubb) -Skötsel, underhåll och uppföljning av befintliga våtmarker (markägare) -Tillse att utrustning som köpts in i tidigare projekt för att klippa vass och ta upp alger fungerar och nyttjas (Kalmarsunds kustmiljöförening) -Informationsinsatser om ovanstående åtgärder genom vattenråden (vattenråden) 8. Genomförandeplan med tidsplan. Ett antal personer har gett sig tillkänna under tidigare projekt som bra på att organisera lokalt naturvårdsarbete. De har samlat ihop sina grannar till arbetsdagar där man bl.a. rensat stränderna från alger, röjt bort vass ur igenväxta vikar och planerat olika åtgärder. Genom Leader har man sedan kunnat växla upp deras ideellt arbetade timmar till EU-medel, som använts för att tex anlägga våtmarker och andra åtgärder för att minska utsläppen. Personerna i fråga kommer att engageras som förebilder och drivkrafter i projektet. Steg två i är att försöka hitta samma typ av personer längre uppströms i samhällen nära vattendrag, och i fiske- och naturvårdsföreningar. Vi ska också (i samarbete med LRF och Greppa näringen) försöka hitta markägare som vill testa olika lösningar för att minska utsläppen från sin mark. Dessa 6(12)

ska genom vattenrådsmöten och vattendragsvandringar utbildas i vilka orsaks-samband som leder till övergödning och dåligt fiske, titta på åtgärder som anlagts i tidigare projekt och uppmuntras att starta egna projekt och arbetsgrupper. Tidplan: Projektaktivitet: 2011 2012 2013 Aktiviteter med vattenråden x x x Hitta lämplig projektledare Lokal förankring och informationsspridning x x x Lämpliga områden och arbetsgrupper identifieras x x x Detaljplaner för större åtgärder (projektering) x x Rensa vandringsvägar ut och in i våtmark x x Samråd, tillstånd x x Lekplats, grävd våtmark* x x Lekplats, reglerbart dämme* x x Åtgärda större vandringshinder* x x Optimering av befintliga våtmarker** x x Fiskodling / utsättning x x Manuella åtgärder i vattendrag och vikar x x Redovisning till LEADER x x *Åtgärden genomförs under förutsättning att Fiskprojektet (bilaga 5) går igenom **Åtgärden genomförs under förutsättning att Våtmarksprojektet (bilaga 6) går igenom 9. Plan för att sprida resultatet. Att synas, informera och utöka deltagandet till fler grupper är en del av syftet med projektet. Projektet är en del av Kalmarsundskommissionens arbete och kan ta hjälp av Kalmarsundskommissionens gemensamma informationskampanjer, adresslistor, den årliga kustmiljökonferensen, media, hemsidor mm. Det är viktigt att ha en utåtriktad verksamhet med pedagogiskt synliga exempel för allmänheten och flera informationsmöten. Genom ökad kunskap och inspiration kan mer engagemang kanaliseras i rätt riktning. x Vattenråden jobbar redan idag med skolor, naturbruksgymnasium mm och arrangerar vattendragsvandringar för allmänheten där man tittar på problem och åtgärder. 7(12)

Projektledarna och vattenrådens ordförande ska delta vid möten med Kalmarsundskommissionens arbetsgrupp, för att där dela med sig av sin kunskap och sina idéer. Samtidigt får de information om andra projekt som pågår i länet och vilka möjligheter som finns för vattenrådet. 10. Övergång till ordinarie verksamhet. Vattenråden och ingående organisationer kommer att finnas kvar efter projektets slut. Våtmarker och dämmen som anläggs inom projektet måste ha en långsiktig skötselplan som upprättas i samarbete med länsstyrelsen, där framför allt markägaren ansvarar för den långsiktiga skötseln. Mindre åtgärder som tex vassklippning och rensning av vattenvägar ska efter projektets slut upprätthållas ideellt av de föreningar som tog initiativet till åtgärden. I Kalmar kommun kommer kommunen att stå för reparation och utlåning av vassklippningsmaskiner. 11. Kostnadsbudget. Bilaga 2 12. Rimlighetsbedömning av kostnaderna i budgeten. Schablonkostnad för åtgärder Åtgärd: Maskinellt utförd bottenåtgärd Rensa vandringsvägar ut och in i våtmark Tillstånd om samråd Grävd våtmark Betesvåtmark Litet, reglerbart dämme Vasslåtter inkl hopsamling Fiskväg Fiskutsättning Kostnad (SEK) 48 000 per km 4000-6000 per ha 1500 kr per samråd 200 000 per ha 35 000 per ha 40-100 000 per ha 4000-6000 per ha Projektering (ritning) av åtgärd 10-50 000 130-450 000 per åtgärd 18 000 per utsättning Källor: Ekologisk restaurering av vattendrag ISBN 978-91-620-1270-0 Erfarenhet från tidigare Leaderprojektet Kalmarsunds kustmiljö (Kalmar kommun) Projekt Våtmarker som rekryteringsområden för gädda i Östersjön (Linnéuniversitetet) 8(12)

13. Finansieringsplan. Bilaga 3 14. Likviditetsplanering. Kassörerna för de i projektet ingående vattenråden arbetar på Kalmar kommun resp. Mörbylånga kommun. Ingående kommunerna kommer att ligga ute med pengar för vattenråden tills medlen kan rekvireras. 15. Ideell tid. Kalmar kommun: Kalmarsunds kustmiljöföreningar (1460 h) och Kalmar sportfiskeklubb (450 h) På 2 år: Antal Tid (h) Aktivt deltagande personer: arbetstid (h) Arbetsmöten och aktiviteter med vattenråden 15 2 20 600 Möten för att planera specifika åtgärder 10 2 5 100 Genomförande av större åtgärder 10 5 4 200 Konferens (1 dag per år) 2 8 30 480 Mindre åtgärder, lokal ambassadör för projektet, assistera vid provtagning etc 88 3 2 530 Summa ideell tid: Summa medfinansiering grundat på ideella insatser: 1910 h pengar (175 kr/h) 105 000 17 500 35 000 84 000 92 750 334 250 kr Vi räknar med att vi kommer att få in mer ideell tid (400 h) genom andra deltagare i vattenråden, tex markägare. Här avses tid som läggs ned av markägare och andra intressenter (ej kustmiljö- eller fiskefolk) för att tillsammans med vattenråds-samordnaren ta fram underlag kring åtgärder och åtgärdsplaner. På 2 år: Antal Tid (h) Aktivt deltagande personer: arbetstid (h) Hagbyån uppströms 2 2 10 40 Hagbyån nedströms 2 2 10 40 Halltorpsån uppströms 2 2 10 40 pengar (175 kr/h) 9(12)

Halltorpsån nedströms 2 2 10 40 Nävraån 2 2 10 40 Snärjebäcken uppströms 2 2 10 40 Snärjebäcken nedströms 2 2 10 40 Surrebäcken 2 2 10 40 Törnebybäcken 2 2 10 40 Åbyån 2 2 10 40 Summa ideell tid: 400 h Summa medfinansiering grundat på ideella insatser: 70 000 kr Borgholms kommun: Ölands trolling och sportfiskeklubb (150 h), Öland Gotland Fiskareförbund (15 h), Sveriges yrkesfiskare ek. för. (15 h). På 2 år: Antal Tid (h) Aktivt deltagande personer: arbetstid (h) pengar (175 kr/h) Arbetsmöten och aktiviteter med vattenråden 4 2 5 40 7 000 Möten för att planera specifika åtgärder 15 2 2 60 10 500 Genomförande av större åtgärder 1 8 3 24 4 200 Konferens (1 dag per år) 2 8 2 32 5 600 Mindre åtgärder, lokal ambassadör för projektet, assistera vid provtagning etc 1 8 3 24 4 200 Summa ideell tid: Summa medfinansiering grundat på ideella insatser: 180 h 31 500 kr Vi räknar med att vi kommer att få in mer ideell tid (232 h) genom andra deltagare i vattenråden, tex markägare. Här avses tid som läggs ned av markägare och andra intressenter (ej kustmiljö- eller fiskefolk) för att tillsammans med vattenråds-samordnaren ta fram underlag kring åtgärder och åtgärdsplaner. 10(12)

På 2 år: Antal Tid (h) Aktivt deltagande personer: arbetstid (h) pengar (175 kr/h) Markägare deltagande i arbetsmöten 4 2 4 32 5 600 Markägare deltagande i möten om specifika åtgärder 5 2 4 40 7 000 Markägare framtagande av information 1 40 4 160 28 000 Summa ideell tid: Summa medfinansiering grundat på ideella insatser: 232 h 40 600 kr Mörbylånga kommun: Ölands trolling och sportfiskeklubb (150 h), Öland Gotland Fiskareförbund (15 h), Sveriges yrkesfiskare ek. för. (15 h). På 2 år: Antal Tid (h) Aktivt deltagande personer: arbetstid (h) pengar (175 kr/h) Arbetsmöten och aktiviteter med vattenråden 4 2 5 40 7 000 Möten för att planera specifika åtgärder 15 2 2 60 10 500 Genomförande av större åtgärder 1 8 3 24 4 200 Konferens (1 dag per år) 2 8 2 32 5 600 Mindre åtgärder, lokal ambassadör för projektet, assistera vid provtagning etc 1 8 3 24 4 200 Summa ideell tid: Summa medfinansiering grundat på ideella insatser: 180 h 31 500 kr Vi räknar med att vi kommer att få in mer ideell tid (296 h) genom andra deltagare i vattenråden, tex markägare och samfälligheter. Här avses tid som läggs ned av markägare och andra intressenter (ej kustmiljö- eller fiskefolk) för att tillsammans med vattenråds-samordnaren ta fram underlag kring åtgärder och åtgärdsplaner. 11(12)

På 2 år: Antal Tid (h) Aktivt deltagande personer: arbetstid (h) pengar (175 kr/h) Markägare deltagande i arbetsmöten 4 2 4 32 5 600 Markägare deltagande i möten om specifika åtgärder 5 2 4 40 7 000 Markägare framtagande av information 1 40 4 160 28 000 Samfällighet deltagande i arbetsmöten 4 2 8 Summa ideell tid: Summa medfinansiering grundat på ideella insatser 16. Utvärdering. Större åtgärder (våtmarker, dämmen, fisktrappor och liknande) kommer bara att genomföras om något utav de andra projekt som vi samarbetar med går igenom (våtmarksprojektet eller fiskprojektet, se bilagor). Båda dessa är kopplade till forskningsprojekt, och kommer att utvärderas av forskare vid Linnéuniversitetet. Vattenrådens aktiviteter kommer att utvärderas av södra Östersjöns vattenmyndighet i samband med kommunernas årliga rapportering av vattenrådens verksamhet, vilket i sig inte utvärderar detta projekt men ger information om hur denna form av lokalt vattenvårdsarbete fungerar. I övrigt kommer ingen speciell utvärdering att göras. Hur mindre åtgärder kan utvärderas kommer bl.a. att diskuteras på en workshop under 2012 som arrangeras av Kalmarsundskommissionen. 296 h 51 800 kr Underskrifter (underskrift är inte nödvändig, men om det görs, se till att det är firmatecknaren och att det verifieras med firmateckningsintyg) 12(12)