ENERGIDEKLARATION Byggnadsfakta Adress: Blomstergränd 1-65 Fastighetsbeteckning: Vistatunet 1 Byggnadsår: 1996 Antal våningsplan: 1-2 Bostadsyta (BOA): 3 537 m 2 Lokalyta (LOA): 0 m 2 Antal lägenheter: 33 st. A temp : 4 026 m 2 Uppvärmningsform: Ventilation: Frånluftsvärmepump, luftvärmepump samt direktverkande el Till- och frånluft med återvinning.
Mediastatistik Värmeanvändning: Värme- samt tappvarmvattenproduktion sker lägenhetsvis. I varje lägenhet finns en luftvärmepump, en frånluftsvärmepump med tappvarmvattenenhet samt direktverkande elpaneler. Underhållsgenomgång sker en gång per år av föreningen. Klimatskärmen har inga direkta svagheter, men kan ändå undersökas mera utförligt. Sprutisolering finns på vind. Alla fönster är av 3-glastyp. Där det kan bli kallt är vid entrédörren samt balkongdörren. Vid alla entréer finns en vattenburen radiator kopplad till frånluftsvärmepump. Det är därför viktigt att denna radiator är i funktion under värmesäsongen. Vid sidan av balkongdörren sitter det en luftvärmepump av invertertyp som blåser in varmluft eller kalluft. Spridningen på denna tillskottsvärme, är kanske inte den mest lämpliga. Varmluften rör sig rakt ut från balkongdörren i riktning mot toalettens/hallens frånluftsintag. Detta gör att värmen ej utnyttjas optimalt i hela rummet. En spridning av denna varmluft inåt i vardagsrummet, är något att rekommendera. Ur förbruknings- och optimeringssynpunkt är det svårt att centralt reglera de värmeproducerande enheterna. Varje boende kan ju själv reglera temperaturer på både tappvarmvatten och den direktverkande elvärmen. Men för att ändå försöka bibehålla en enhetlig förbrukning, nollställs alla värmepumpar vid den årliga genomgången. Idag finns det ingen separat mätning av hushållsel eller el till värmeproduktion. För att få fram en ungefärlig förbrukning byggnadsvis som Boverket begär i denna energideklaration, har förbrukningsuppgifter från de boende begärts in. Årliga värden på kallvatten och el ligger till grund för denna analys av byggnadernas energiförbrukning. Vattenanvändning: m3 6000 Vattenanvändning 5000 4000 3000 2000 1000 0 2008 Vatten 1m 3 =ca 10 kr Kallvatten Varav varmvatten
Kommentar: Enligt föreningens egen mätning har fastigheten en verklig årsförbrukning på 5 644 m 3 vatten. Denna mängd används enbart till byggnaderna. Vi beräknar med nyckeltal att vattenanvändningen är normal med tanke på vad vi bedömer normalt för 33 stycken lägenheter. I varje lägenhet finns en vattenmätare som avläses årligen. Övrig vattenanvändning är t ex bevattning av gräsytor. Droppande vattenkranar och toalettstolar med läckande spolventil kan bidra till ökad vattenanvändning. Någon indikation på sådana påtagliga läckage finns således inte. Uppvärmning av 5 644 m 3 varmvatten motsvarar ca 146 MWh värme vilket utgör ungefär 30 % av fastighetens totala värmebehov. Detta är en normal fördelning. Ingen separat förbrukningsmätare för tappvarmvatten är installerad varför tappvarmvattenförbrukningen istället är beräknad utifrån areafördelning samt antal lägenheter. I nedanstående graf finns en översikt över 2008 års kallvattenförbrukning. Av 33 st lägenheter är det två lägenheter som har en avvikande förbrukning. För att utesluta mätfel eller läckage, bör dessa lägenheters vattenförbrukning kontrolleras eller brukarna informeras. m³ vatten / m², Atemp Kallvattenförbrukning 2008 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 Bild: Statistik över 33 lägenheters kallvattenförbrukning år 2008 Fastighetselanvändning: Fördelning av elförbrukningen är dels gjord på basen av de enskilda hushållens användning och dels gjord efter kallvattenförbrukningen. Hushållens kallvattenförbrukning ger en fingervisning hur mycket energi åtgår till tappvarmvattenberedningen. Därmed kan en uppskattning göras på hela lägenhetens värmeförbrukning. I dessa lägenheter är dock produktionen av värme, till 100 % beroende av el samt utspridd på tre tillverkningsenheter.
Beroende på enheternas storlek och effektivitet, samt möjlighet för de boende att göra egna inställningar, har erfarenhetsvärden använts, för att uppskatta elanvändningen i lägenheterna. Fördelning av EL 26% 43% EL Värmepumpar EL Hushåll EL Direkt värme 31% Bild: Procentuell fördelning av lägenhetsel Tittar man byggnadsvis på hur elförbrukningen är fördelad, skiljer sig en del byggnader ifrån varandra. Om detta beror på sämre klimatskärm, lägenhetsinnehavarnas olika vanor eller andra tekniska egenskaper är svårt att bilda en uppfattning om. En enkät till dom boende är dock att rekommendera, för att få en uppfattning hur byggnadernas geografiska placering eventuellt påverkar uppvärmningen. Som stöd för denna undersökning kan även en termografering av alla byggnader ske. Därefter kan en samlad bild fås om klimatskärmens egenskaper i alla byggnader och utifall det skiljer sig från byggnad till byggnad. I nedanstående graf har en förbrukningssammanställning skett från ca. 70 % av lägenhetsbeståndet. Bild: Elförbrukning per byggnad år 2008
Enligt Boverket kan stöd för konvertering från eluppvärmd lägenhet med direktel, till fjärrvärme göras fram till 2010. Beslut om ansökan ges av länsstyrelserna. Stöd kan ansökas för maximalt 30 000 kronor per lägenhet eller 30 % av arbets- och materialkostnaderna. Ett fjärrvärmealternativ skulle då teoretiskt kosta föreningen 2,3 miljoner, medan stöd skulle kunna erhållas för 990 000 kronor. Det finns även andra förutsättningar, men viktigaste kravet är att 70 % av uppvärmningen då sker med fjärrvärme. Sammanfattningsvis kan det vara värt att göra en ansökan om stöd för konvertering, innan något beslut om ändring av uppvärmningsform görs. Ventilation Lägenheterna ventileras med både från- och tilluft. Frånluften har återvinning i form av en frånluftsvärmepump. Tilluften sker både mekaniskt och med intagsventiler. Mekaniskt förs friskluft in med luftvärmepumpen som finns placerad i balkongvägg. Icke-mekaniskt finns intagsventiler placerade i vägg. För att upprätthålla en god funktion i lägenheten är det viktigt att filter rengörs regelbundet både i intagsventiler och i frånluftsfläkt. I en tidigare gjord utredning om alternativa uppvärmningssätt, föreslogs fjärrvärme och bergvärmepump, som eventuella alternativ. Om målet är att bygga bort den direkta eluppvärmningen och samtidigt spara energi, kan en variant av fjärrvärmealternativet finnas. Tanken är då att använda vindsutrymmet för detta ändamål. Till varje byggnad dras fjärrvärme fram till en utbyggnad, som fungerar som fjärrvärmecentral. Från utbyggnaden dras värme- och vattenrör genom vindsutrymme till lägenheterna. Sammanställning av uppskattade kostnader för värmekonvertering: 420 000 kr 6 st värmecentraler 300 000 kr 6 st fjärrvärmeanslutningar 200 000 kr 6 st utbyggnader för värmecentral 990 000 kr 33 st rördragningar, injustering samt radiatorer 120 000 kr 6 st reglercentraler för värme 160 000 kr 33 st demonteringar av frånluftsvärmepump Totalt ca. 2,2 miljoner kr. Exakt kostnad bör inhämtas genom anbudsförfarande. I samband med detta kan sedan ventilationssystemet kompletteras med tilluftskanaler. På den plats där den gamla frånluftsvärmepumpen var placerad, kan ett FTX-aggregat placeras, med en återvinningsgrad på 70-80 %. En överslagsberäkning för konvertering till FTX beräknas till 1,8 miljoner kr. Därmed skulle totalkostnaden för både en värme- och ventilationskonvertering bli ca. 4 miljoner kr.
Idag produceras värme för ca. 60 70 kwh/atemp. En övergång till fjärrvärme är kostsamt och ej försvarbart utan FTX-tillägget. FTX-ombyggnaden kräver större ingrepp i byggnaden, men kan tänkas vara ett alternativ i framtiden, ifall borttagning av elpaneler kommer att ske. En annan framtida lösning är att minska värmebehovet ytterligare. Att göra befintliga radhusbyggnader till att likna moderna passivhus är något som det idag sker tester med. Denna idé bygger också på ett FTX-tänkande, med solpaneler som står för tappvarmvattenuppvärmningen sommartid. En sådan lösning skulle innebära att luftvärmepumpen kunde demonteras, elpanelerna även dom och solpaneler som kopplas ihop med byggnadsvisa aggregat. Kostnadseffektiva energiåtgärder Förutsättningar: De föreslagna energibesparingsåtgärderna är baserade på livscykelkostnad med antagen livslängd och kalkylränta. Redovisade kostnader är erfarenhetsmässiga normalkostnader i dagens prisnivå, och bör endast nyttjas för överslagsmässiga kostnadsuppskattningar. För att inhämta exakta kostnadsunderlag bör ramhandlingar upprättas och anbudsförfarande tillämpas. Alla priser och besparingar är angivna exklusive moms. 1. Modernisering av frånluftsvärmepumpar Metod: Byta till modernt dito Investering: Beroende av underhållsbehovet och teknisk livslängd Besparing: Är nödvändigt av underhållsskäl Kommentar: Lönsamt på sikt Förklaring: Den tekniska livslängden på värmepumpar är 15 20 år. Därefter bör komponenter bytas ut delvis eller till en helt ny värmepump. Ny värmepumpar har oftast en bättre effektivitet och ger på längre sikt en energibesparing. 2. Termografering av klimatskärm och sänkt innetemperatur Metod: Värmekamera Investering: 15 000 kr engångskostnad samt 15 000 kr i tätningsåtgärder Besparing: ca 10 MWh/år vilket motsvarar 6 000 kr/år Kommentar: Lönsamt Förklaring: Termografering är en effektiv metod att upptäcka läckande tätningslister samt köldbryggor i klimatskärmen. Efter utförd termografering kan tätningsåtgärder ske av olika typer. Detta möjliggör därefter en generell sänkning av temperaturen i lägenheterna, då känslan av kallras försvinner. Storleken av tätningsåtgärderna är helt beroende av resultatet från termograferingen och är därför mycket svår att uppskatta. Stockholm den 22 Juni 2009
Fastighetsägarna Stockholm AB AO Energi & Miljö Stefan Huhtamäki