Arsenik i dricksvatten i enskilda brunnar

Relevanta dokument
Resultatrapport till Naturvårdsverket Kontrakt nr

Metaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler

MHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Förhöjda halter av uran, bly och nickel i dricksvatten från bergborrad brunn i Uddevalla kommun

SAMMANFATTNING VAD HAR VI LÄRT OSS GENOM PROJEKTET I NORSJÖ? VARFÖR FÖREKOMMER IBLAND METALLER OCH RADONGAS I DRICKSVATTNET?...

Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten

Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014

Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten

Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun

Exponering och hälsoeffekter i Glasriket

Arsenik vid Vällnora bruk riskvärdering och kommunikation. Celia Jones, Ida Lindén, Johan Eriksson.

Utredning av arsenikexponering på värmeverk i Svenljunga

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium

Miljömedicinskt yttrande: Förorenad mark på Fjugesta 2:212 Lekebergs kommun

Dagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU

Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Bengtsfors

Referensdata Human. Grundämneshalter i blod. Grundämne Referensvärde 1

Biokinetikstudier av radioaktivt kobolt och polonium

HVR, KTH och Grameen samarbetar för att ta itu med världens största förgiftningskatastrof

Bilaga 6.1. Metodbeskrivning för beräkning av riktvärden

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

Metaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län

Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten. Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare

Nordic Iron Ore. Brunnspåverkan

Råvatten- och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader

TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se

Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100%

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet

BILAGA 9. SPRIDNINGSBERÄKNINGAR

Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar

Dricksvatten. Kristina Jakobsson Arbets-och miljömedicin, Lund. Skånes miljö- och hälsoskyddsförbund Åkersberg

Miljömedicinsk bedömning av pentaklorfenoler i kontaminerad mark i Fagersanna, Sjötorp och Sundet

PFAS i Brantafors dricksvatten

Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten


Miljömedicinsk bedömning av Länsstyrelsens vägledning angående områden med rödfyr i Västra Götaland

Hälsorisker med kadmium hos barn

/788 Ackrediteringens omfattning Eurofins Environment Testing Sweden AB, Lidköping

Miljömedicinsk bedömning av intag av miljöföroreningar vid bad i sjön Marmen, Sundsvall

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

och medelålders kvinnor

Regional variation av miljögifter hos människa

Kloraminer. exponering i badhus och riskbedömning avseende badgäster. Kåre Eriksson, Gunnar Nordberg

SafeDrink. Detektion av hälsofarliga ämnen i dricksvatten

Hälsoriskbedömning av parkmark

Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten

BILAGA NR 8. Laboratorieanalyser - Ytvatten

R Brunnsinventering i Tierp Norra. Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB. Januari 2002

The power of POM att använda passiva provtagare vid platsspecifik riskbedömning av PAH-förorenade områden

SATSNINGAR PÅ ÖKAD ÖVERVAKNING AV FARLIGA ÄMNEN

Handläggare: Nicolina Magnusson Diarienummer: ABV 2018/0448 Datum: Dövestad. Bedömning 6 Lagen om allmänna vattentjänster

Undersökning av förorenade områden i Ankarsrum Avseende metall- och tjärföroreningar

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering

Naturvårdsverkets generella riktvärden

Sura sulfatjordar vad är det?

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården,

Lyktan 5 Utvärdering av filter för dagvattenrening

Risker vid förorening av dricksvatten med PFAA

Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna?

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016

Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Fagersanna, Sjötorp och Sundet

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?

LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN?

Riskbedömning av dokumenterad restförorening på OKQ8:s f.d. bensinstation 33116, fastighet Syltlöken 1, Mölndals kommun.

Fakta om omega-3 och barn

Behandling av avfall från saneringen i Bengtsfors

Platsspecifik bedömning av skyddet av markmiljön inom förorenade områden resultat från projektet Applicera

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT

PFAS i sommarstugeområde i Luleå

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017

Rapport om slaggsand och järnsand på Scharinsområdet

Enskilda brunnars vattenkvalitet i Alvesta kommun En sammanställning av analyser mellan

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser

Mobilisering av arsenik vid jordtvätt och schaktning. Maria Gustavsson, Länsstyrelsen Västra Götaland Anna Pantze, Tyréns AB

Bilaga - Beräkning av platsspecifika riktvärden

Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning

Riktvärdesmodellen Hur hittar man rätt bland alla flikar?

Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM

Utvärdering av Ekobackens deponi

Miljöhälsorapport 2009

Acceptabel belastning

Biologiska undersökningar vad säger de egentligen?

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

MEMBRANTEKNIK FÖR URAN OCH RADIOAKTIVT VATTEN

Miljömedicinsk riskbedömning avseende damm utefter. Malmbanan, Kiruna kommun

KEMISKA BEKÄMPNINGMEDEL I ENSKILDA VATTENTÄKTER 2005

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson

Miljömedicinsk bedömning av förorenad mark vid förskolan Regnbågen, Ulriksfors, Strömsunds kommun

Information. Box 622, Uppsala Tel: E-post:

Transkript:

Arsenik i dricksvatten i enskilda brunnar Kåre Eriksson 1, Annika Hagenbjörk- Gustafsson 2, Helén Bertilsson 1, Berndt Karlsson 1 1. ABCentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå 2.Enheten för Yrkes- och miljömedicin, UmU

Arsenikförekomst Förekommer i berggrund hög halt i bl.a. sulfidrik Vid gruvor, vid sågverk, annan industriell verksamhet Huvudsakligen som trevärt (As III ) och femvärt (As V ) i grundvatten Organisk arsenik till liten del i grundvatten och sannolikt även i dricksvatten. Organisk arsenik i bl.a. fisk och skaldjur O Selinus (ed. in chief); Essentials of Medical Geology; sid. 263 300. Elsevier. 2005

Toxikokinetik Trevärt (As III ) och femvärt (As V ) utsöndras till ca 60 75% i urin inom ca 36 120 timmar efter intag Återstående del långsammare utsöndring via urin Lagras i hår och naglar (huvudsakligen tre- och femvärt arsenik) Organisk arsenik utsöndras relativt snabbt i urinen WHO; Environmental Health Criteria 224, Geneva; 2001

Toxikologi Oorganisk arsenik; Tidiga symtom; Pigmenteringsförändringar, förtjockning av hudens hornlager f.f.a. på handflator och fotsulor Hudkancer, lungkancer, urinblåsekancer Perifera kärl- och nervskador Leverskador, diabetes och högt blodtryck Låg födelsevikt Organisk arsenik relativt icke-toxiskt WHO; Environmental Health Criteria 224, Geneva; 2001

Ett exempel från Sverige Riktvärdet i dricksvatten är 10 μg/l (WHO 2003) Första provet 1000 μg/l, andra provet 800 μg/l i vattnet från borrad brunn Använt vattnet från brunnen i ca 15 år Två vuxna, tre barn 14 19 år gamla Föder upp djur för egen konsumtion Odlar grönsaker för eget bruk

Halt av arsenik i hårprov Person nr Hår mg/kg (hårprov cm från skalp) 1 8,19 (0-2,5 cm) 2 3,28 (0 1,3 cm) 3 2,02 (0 2,0 cm) 4 2,91 (0 1,2 cm) 5 2,53 (0 2,5 cm) Referensvärde 0,034 0,319* Hår mg/kg (hårprov cm från skalp) 6,15 (2,5 5,0 cm) 3,26 (1,3 2,3 cm) 2,08 (2,0 4,0 cm) 4,00 (1,2 2,7 cm) 2,95 (2,5 5,5 cm) Hår mg/kg (hårprov cm från skalp) 4,08 (5,0 9,5 cm) 3.90 (2,3 3,0 cm) 2,32 (4,0 6,5 cm) 3,75 (2,7 4,7 cm) 3,22 (5,5 10,5 cm) Hår mg/kg (hårprov cm från skalp) 3,20 (6,5 9,5 cm) Medelvärde hela hårprovet mg/kg 6,14 3,48 2,41 3,55 2,90 * Rodushkin et al Sci Tot Environ 2002;262:21-36. (Invånare i Umeå och Luleå)

Halter av arsenik i urin och naglar Person nr Urin μmol/l 1 0,12 10,1 2 0,46 2,07 3 5,64 1,35 4 0,08 1,70 5 0,84 4,33 Referensvärde Naglar mg/kg < 0,13* 0,065-1,09** * Elinder et al 1991 (totalhalt As?) ** Rodushkin et al Sci Tot Environ 2002;262:21-36. (Invånare i Umeå och Luleå)

Effekter i relation till halt i biologiska prov Onormal pigmentering vid AM 6,1 mg/kg i hårprov* dvs. i nivå med våra undersökta personer. En halt i håret över 1 mg/kg indikerar förgiftning**. Inga symtom på hudförändringar bland familjemedlemmarna Perifera kärl- och nervskador? Risk för kancer? * Yoshida et al. Toxicol Appl Pharmacol 2004;198:243 252. ** Arnold et al, Clinical Dermatology. 8th edition. Philadelphia WB Saunders; 1990. p. 121-2

Åtgärder och andra frågor Anslut till kommunalt vatten! Filter? Ny brunn? Ja, grävd 2 μg/l Variation av arsenikhalten i vattnet? Finns undersökning av koncentrationen av arsenik i brunnar i Sverige?

SGU:s undersökningar 2002-2008 www.sgu.se

Arsenik i brunnar i Vb- och Bd-län Norsjö kommun; 120 brunnar varav 18 > 10 μg/l Halt; 12 300 µg/l. AM = 66 µg/l - M. Blomé 2007 Norsjö kommun Skellefteå kommun; 31 borrade brunnar varav 6 st mellan 10 50 µg/l E. Karlsson ex.arb. Naturgeografi UmU 2006 Piteå kommun; 146 brunnar; 26 borrade och 3 grävda > 10 μg/l (2005) Max 1 000 µg/l L. Lindelöf 2005 Piteå kommun Generellt ca 20% av provtagna brunnar > 10 µg/l

Sigtuna kommun (129 brunnar) Thunholm et al SGU-Rapport 2009:9 Koncentration antal % 5,0 10,0 µg/l 22 17 > 10,0 µg/l 18 14 Ca 3% av alla brunnar i Sverige > 10 ug/l Ek et al SSI Rapport 2008:15

Ansvar Socialstyrelsens ansvarsområde Brunnsägaren ansvarar för vattnet Lägg in arsenik i analyspaketet för metaller

Filter för rening av vattnet m.a.p. arsenik Olika typer av filter finns på marknaden Socialstyrelsen har genomfört en test under laboratorieförhållanden Fungerar under dessa förhållanden I praktiken fyra hushåll i Norsjö med en halt av 300, 150, 50 eller 20 µg/l testade olika filter. Endast i det hushåll med 20 µg/l en tillfredsställande rening Adsorptionsfilter med föregående partikelavskiljning genom sandfilter (M Blomé 2007)

Finns några undersökningar genomförda i Sverige avseende arsenik i dricksvatten och hälsoeffekter? NEJ!

Vad planerar vi att göra? Hur många är/har varit exponerade i Ac, Bd, Y län? Screening av halter i brunnsvatten i Norra sjukvårdsregionen Utfall fostrets vikt vid födseln! Metabolism (skiljer sig mellan män och kvinnor kvinnor mer känsliga än män?!, barn?, äldre?) Ansökningar 2009; Formas och SGU

Tack!