Organisation av social dagverksamhet inom äldreomsorgen

1 (2) Tjänsteskrivelse Kontor Utredarenheten Kommunstyrelsens kontor Handläggare Åsa Borén Tel 08-523 022 03 asa.boren@sodertalje.se Inga-Lena Palmgren Tel 08-523 038 60 inga-lena.palmgren@sodertalje.se Äldreomsorgsnämnden Kommundelsnämnderna Organisation av social dagverksamhet inom äldreomsorgen Dnr Äldreomsorgsnämnden 11/39, Enhörna KDN,11/72, Hölö-Mörkö KDN 11/69, Järna KDN 11/71, Vårdinge-Mölnbo KDN 11/65 Sammanfattning av ärendet Arbetet med hälsofrämjande insatser för äldre är en viktig del av äldreomsorgen och en del av det arbetet är biståndsbedömda dagverksamheter och öppna mötesplatser. Äldreomsorgskontoret arbetar med att öka kvaliteten inom den förebyggande verksamheten och att befintliga resurser utnyttjas på bästa sätt. I bilagda pm redogörs för innehåll, målgrupp och organisation av den sociala dagverksamheten. För att ge förslag till ny organisation måste behov och önskemål hos den berörda målgruppen kartläggas. Mötesplatserna behöver också följas upp för att få bättre kunskap om verksamheten som bedrivs idag. Äldreomsorgskontoret föreslår att kontoret får fortsatt utredningsuppdrag för att återkomma med förslag till organisation senast i mars 2012. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från utredarenheten daterad den 6 september 2011 Pm Organisation av social dagverksamhet inom äldreomsorgen daterad den 6 september 2011 Postadress Tfn 08-523 010 00 www.sodertalje.se 151 89 Södertälje sodertalje.kommun@sodertalje.se

2 (2) Ekonomiska konsekvenser och finansiering För närvarande finns inga ekonomiska konsekvenser. Kontorets förslag till äldreomsorgsnämnden och till kommundelsnämnderna: 1. Kontoret uppdras att återkomma med konkret förslag till organisation. 2. Förslag till förändrad organisation ska beslutas senast mars 2012 Magnus Johansson äldreomsorgschef Beslutet expedieras till: Äldreomsorgsnämnden Kommundelsnämnderna Kommunala pensionärsrådet Akten

Utredarenheten kommunstyrelsens kontor Socialt stöd organisation av social dagverksamhet inom äldreomsorgen

Introduktion...3 Nuläge...4 Mötesplatser...4 Biståndsbedömd dagverksamhet...4 Resor...5 Turbundna resor...5 Färdtjänst...5 Närtrafik...6 Social dagverksamhet...6 Tillämpning av riktlinjer social dagverksamhet och turbundna resor...6 Hur gör andra kommuner?...6 Västerås kommun...7 Karlstad kommun...7 Haninge kommun...7 Sammanfattning av förutsättningar...8 Förslag på vidare utredning...9 2

Introduktion I detta pm görs en kartläggning av socialt stöd i form av dagverksamheter inom äldreomsorgen. Dessutom diskuteras möjliga förändringar genom att bemanna några mötesplatser och ta bort biståndsbeslutet till den sociala (somatiska) dagverksamheten. Den sociala dagverksamheten är en biståndsbedömd verksamhet som vänder sig till personer som bor kvar i egna hemmet, men som av fysiska, psykiska eller sociala skäl är i behov av aktivitet och gemenskap. Mötesplatser är öppna verksamheter för alla, över 65 år, utan biståndsbedömning. Syftet är att det ska finns möjlighet till social gemenskap. Det är en plats för att träffas, umgås och ha olika aktiviteter. Mötesplatserna kan även vara en del i att aktivt arbeta med mångfaldsfrågor. Dagverksamheter och mötesplatser är en del av det förebyggande hälsofrämjande arbetet som syftar till att den enskilde kan bo kvar i hemmet så länge det är möjligt, med god livskvalitet. Verksamheterna arbetar med att bibehålla det friska, ge vardagsrehabilitering och motverka ensamhet och isolering. Det finns även andra verksamheter som exempelvis anhörigcenter och andra pågående projekt som syftar till att förlänga kvarboende. I detta pm berörs enbart mötesplatser och sociala dagverksamheter. I rapporten Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010 från Statens folkhälsoinstitut konstateras att det finns ett ökande behov av hälsofrämjande insatser under hela livet för att ha en god hälsa och för att kunna leva självständigt med en god livskvalitet så länge som möjligt. I en tidigare rapport (Statens folkhälsoinstitut, 2009a) lyfte Folkhälsoinstitutet fram fyra argument for att satsa på äldres hälsa: Andelen äldre ökar, vilket förmodligen kommer att ge ökade kostnader inom omsorgen och hälso- och sjukvården. Det är lönsamt att investera i äldres hälsa. Det finns bland annat beräkningar som visar att de ekonomiska besparingar som kan göras i sjukvården är större per person for äldre än för yngre eftersom sjukdomar är vanligare bland äldre. Ett gott åldrande förbättrar och förlänger livet. Fyra områden lyfts fram som extra viktiga för ett gott åldrande: social gemenskap och socialt stöd, meningsfullhet, fysisk aktivitet och goda matvanor. Hälsan är ojämnt fördelad i befolkningen. Skillnaderna jämnas inte ut med ökad ålder utan skillnader som uppstod tidigare i livet tenderar att bli bestående. Under 2008 gjorde Folkhälsoinstitutet en kartläggning som visar att det finns flera olika sorters mötesplatser for äldre i Sverige. Folkhälsoinstitutets kartläggning av mötesplatser visar att vissa saker är särskilt viktiga for att mötesplatsen ska fungera bra. Bland annat bör det finnas en samverkan och samordning mellan och inom den offentliga sektorn och ideella organisationer för 3

att bredda utbudet och för att nå flera. Dessutom kan människor, även de med funktionsnedsättningar, fortsätta att vara aktiva om utbudet av aktiviteter är attraktivt och om aktiviteterna är tillgängliga, både när det gäller geografisk placering och möjligheten till transport till och från platsen eller aktiviteten. Kartläggningen visar också att många problem med mötesplatserna beror på att man förlitar sig på ideell arbetskraft och har för kortsiktig ekonomisk planering. Problemen uppstår om dessa ideella krafter plötsligt slutar och det inte finns en långsiktig organisationsform. Ett annat problem är att det ofta är de redan mest aktiva som kommer till mötesplatsen. Därför behovs ökade kunskaper om hur man kan nå fler, till exempel utlandsfödda som sällan är med på aktiviteterna (Statens folkhälsoinstitut, 2008a). Ett av Folkhälsoinstitutets regeringsuppdrag för åren 2010 2012 går ut på att utarbeta en vägledning for att främja ett aktivt och hälsosamt åldrande. Aktiviteterna kan till exempel handla om kultur, att laga mat eller att dansa och röra sig tillsammans. Nuläge Mötesplatser I Södertälje finns idag 10 mötesplatser där aktiviteter anordnas tillsammans med frivilliga. Mötesplatserna vänder sig till personer som är 65 år och äldre och som vill träffa nya vänner, umgås och delta i olika aktiviteter. Att besöka mötesplatserna är avgiftsfritt och det behövs inget biståndsbeslut. Aktiviteterna styrs av besökarnas önskemål och därför finns det inget fast utbud, utan alla har möjlighet att påverka innehållet. Den största mötesplatsen är Lunaträffen och där finns aktiviteter som exempelvis bridge, bingo, friskvård, målning, snickeri och sygrupper. På Lunaträffen var det hösten 2010 cirka 3000 besökare totalt och 35 värdar och värdinnor. Lokalerna delas av Lunaträffen och av Knutpunkten, som är en träfflokal för personer över 65 år med psykisk funktionsnedsättning. Knutpunkten är öppen två eftermiddagar i veckan och där finns det ett kök och handikapptoalett. Samordning av verksamheterna och de frivilligas insatser på mötesplatserna sköts av en frivilligsamordnare. Bedömningen av samordnaren är att lokalerna på Lunaträffen och på Morkullans seniorboende (efter viss ombyggnad) skulle kunna fungera för social dagverksamhet. Bland annat skulle lokalerna som disponeras av Knutpunkten kunna användas för att skapa mindre grupper och en viss avskildhet. Tänkbara lokaler är också de som finns på Ljungbackens vård- och omsorgsboende eller på Bergviks seniorboende. Biståndsbedömd dagverksamhet Det finns fyra biståndsbedömda dagverksamheter för personer med demenssjukdom varav en är för personer som talar arabiska. Ytterligare en dagverksamhet är för personer under 65 år med demensdiagnos. Dagverksamhet för personer som av fysiska, psykiska eller sociala skäl är i behov av aktivitet och gemenskap bedrivs på två enheter i kommunen och det är Åsen och Heijkens dagverksamhet. Verksamheten är till för hela kommunen, dvs. både för tätort och för kommundelarna. De personer som går på dagverksamheten har ett biståndsbeslut och i beslutet ingår även så kallade turbundna resor (mera om resor finns nedan under rubrik Resor). På 4

dagverksamheten Åsen är 120-130 personer inskrivna. På Heijken är det 40 personer inskrivna. Avgiften för biståndsbedömd dagverksamhet och turbundna resor ingår i den så kallade maxtaxan och debiteras med halv hemtjänstavgift. Om hemtjänstavgift utgår för någon annan tjänst debiteras totalt en hel hemtjänstavgift, där avgift för dagverksamhet och resor ingår. Avgift för mat debiteras dessutom. Resor Turbundna resor Turbundna resor beslutas och finansieras av kommunen. Resorna sker mellan hemmet och den biståndsbedömda verksamheten. De turbundna resorna omfattar resor till social dagverksamhet, demensdagverksamhet, korttidsvistelse och växelvård. Kostnadsutveckling inom turbundna resor åren 2008 2010, äldreomsorgsnämnden och kommundelarna 2008 8 156 tkr 2009 8 036 tkr 2010 9 124 tkr Hälften av kostnaderna, cirka 4,6 mkr, omfattar resor till social dagverksamhet och hälften omfattar demensverksamhet, resor till korttidsvistelse och växelvård. Kommundelarna står för 17 procent av den totala årskostnaden för turbundna resor. I stort sett alla personer med beslut om social dagverksamhet har turbundna resor, endast ett litet fåtal tar sig dit på annat sätt. Färdtjänst Stockholms läns landsting beslutar om riktlinjer för färdtjänst. I de riktlinjer som gäller från den 1 januari 2009 står bland annat följande: Berättigad till färdtjänst är den som är folkbokförd i någon av länets kommuner och som på grund av funktionshinder, som inte endast är tillfälligt, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med allmänna kommunikationsmedel. Kommunerna i Stockholms län har överlåtit ansvaret för färdtjänsten till Stockholms läns landsting. Den som har tillstånd till att åka färdtjänst tilldelas utan föregående ansökan den grundtilldelning som beslutats av landstingsfullmäktige. Den beslutade tilldelningen är 72 resor om året. Därutöver kan ytterligare 126 resor om året tilldelas utan särskild ansökan. Resor för äldre och funktionshindrade till och från biståndsbedömd dagverksamhet enligt socialtjänstlagen omfattas inte av färdtjänsttillstånd ( 9 i färdtjänstavtal mellan Stockholms läns landsting och länets kommuner som gäller från den 1 januari 2010). 5

Närtrafik Närtrafiken är kollektivtrafik först och främst för äldre och funktionshindrade. Bussarna är handikappanpassade, håller lugnt tempo och föraren ger lite extra service till den som behöver. På närtrafiken gäller SL:s taxor. I Södertälje finns två linjer med närtrafik. Linjerna trafikerar sträckan Brunnsäng- Bårsta och Blombacka- Rosenlund. Det innebär att både Morkullan, Lunaträffen och Bergvik nås av närtrafiken. Social dagverksamhet På den sociala dagverksamheten Åsen finns idag cirka 130 inskrivna. Brukarna är där antingen förmiddag eller eftermiddag en eller flera dagar per vecka. Det finns olika grupper med hantverk, hjärngympa, läsning, keramik och gymnastik. Verksamheten är flexibel och anpassar sig efter de brukare som kommer. Det är övervägande andel kvinnor på Åsen. Verksamheten har ett rehabiliterande förhållningssätt och arbetar med vardagsträning. Personalen hjälper till med att öppna kontakten mellan brukarna. För många börjar dagverksamheten på resan till Åsen. Majoriteten av brukarna är över 80 år och för många är kontinuitet och rutiner väldigt viktiga, exempelvis att möta samma personal och samma chaufför. Många är multisjuka och har olika hjälpmedel, en del behöver toaletthjälp. Nedsatt hörsel/syn, yrsel och kognitiv svikt är vanligt bland brukarna. Några av brukarna behöver motivering för att komma till dagverksamheten; antingen genom personalen eller ibland av chauffören. Målgruppen är personer som är multisjuka och på grund av det förekommer en viss frånvaro på grund av sjukhusvistelse eller sjukdom i hemmet. På dagverksamheten Heijken finns en grupp som vänder sig till personer med särskilt stora omvårdnadsbehov. Verksamheten fungerar som en avlastning för anhöriga och minskar behovet av hemtjänst. Många av brukarna äter dåligt hemma och därför serveras frukost, lunch och fika under dagen. Brukarna är multisjuka och kan exempelvis behöva hjälp av en eller två personer vid toalettbesök. Gruppen inskrivna består av cirka 40 personer. Brukarna besöker verksamheten 1-5 dagar per vecka. Per dag är det mellan 10 och 16 besökare. Den verksamhet som bedrivs är olika sociala lättare aktiviteter men ingen träning. Tillämpning av riktlinjer social dagverksamhet och turbundna resor Bistånd till dagverksamhet syftar till social stimulans och/eller att avlasta anhörig. Biståndsbeslut till dagverksamhet tas för ett år i taget för att sedan omprövas. Gynnande biståndsbeslut kan inte tas bort. Om beslutet till dagverksamhet ändras blir det oftast ett beslut om bistånd till särskilt boende eller växelvård istället. Turbundna resor kan beviljas till och från biståndsbedömd dagverksamhet om personen inte klarar att självständigt ta sig till dagverksamheten. Bor personen i närheten kan promenadstöd beviljas istället för turbundna resor. Hur gör andra kommuner? I omvärldsbevakningen har ingått de kommuner som ingår i södertörnsnätverket och i sjustadssamarbetet. Merparten har sociala dagverksamheter med biståndsbeslut där turbundna 6

resor ingår. I några kommuner exempelvis i Nacka och i Eskilstuna kan särskild ansökan göras om bistånd till resor. Kommunerna har olika organisationer och förutsättningar att organisera verksamheten. För att illustrera olika exempel på organisationer beskrivs arbetet i Västerås, Haninge och Karlstad. Västerås kommun Från den 1 mars 2011 togs kravet på biståndsbeslut till sociala dagverksamheter bort. Den enskilde kan få biståndsbeslut om man vill för att ha möjligheten att överklaga. Den sociala dagverksamheten har 5-8 besökare vid varje tillfälle. De sociala dagverksamheterna är integrerade i tre av kommunens 15 mötesplatser. Den enskilde kan söka färdtjänst för att ta sig dit. Färdtjänsten administreras av Västerås kommun, till skillnad från Södertälje där Stockholms läns landsting beslutar om färdtjänst för Stockholms läns kommuner. I Västerås kommun finns servicehus kvar och för närvarande finns bra tillgång till särskilt boende. Karlstad kommun Karlstad kommun har ingen biståndsbedömd social dagverksamhet. Endast dagverksamhet för personer med demensproblematik. Kommunen har fem personer anställda som aktivitetssamordnare. De ansvarar för träffpunkternas aktiviteter i olika geografiska områden i kommunen. De ansvarar för aktiviteterna och är spindeln i nätet när det gäller alla kontakter inom äldreomsorgen och med ideella organisationer och andra aktörer. Aktivitetssamordnarna håller bland annat biståndshandläggarna uppdaterade om vilka aktiviteter som är på gång. Seniorernas hus är ett allaktivitetshus för seniorer. En öppen mötesplats som har en stor variation av utbud och program. Tanken med seniorernas hus är att det ska vara öppet och tillgängligt för alla seniorer i Karlstad kommun. Huset har en anställd som samordnar frivilligarbetet. Aktiviteter i huset tas fram i samverkan med husrådet och frivilliga medarbetare, allt efter önskemål och behov från seniorer i kommunen. Nyckelord i huset är öppenhet och samverkan. Det finns också en frivillighetscentral på Seniorernas hus som förmedlar frivilliga insatser till enskilda, till exempel hembesök och promenadsällskap. Haninge kommun Haninge kommun erbjuder biståndsbedömd dagverksamhet med träning och socialt stöd. Resor till och från dagverksamheten står kommunen för. Plats får man på den dagverksamhet som ligger närmast boendeadressen för att undvika långa resvägar. Brukarna betalar 50 kr om dagen, för maten. Det finns även ett seniorcenter som är en sammanslagning av en dagverksamhet och en öppen träffpunkt. Seniorcentret har funnits i ett år och personalen har goda erfarenheter av att driva verksamheten med en blandad grupp. Kommunen har även en egen avdelning för förebyggande där de har samlat uppsökande verksamhet, träffpunkter, fixarservice, väntjänst, seniorboende, trygghetslarm och anhörigstöd. 7

Sammanfattning av förutsättningar För att den sociala dagverksamheten ska kunna bli en del av verksamheten på några mötesplatser finns olika frågeställningar att diskutera vidare: Anställd personal För att mötesplatserna till viss del ska kunna ersätta den sociala dagverksamheten krävs att det förutom frivilligkrafter finns anställd personal. De frivilliga krafterna är en stor tillgång och kommunen och aktuella frivilligorganisationer behöver arbeta tillsammans för att nå ett gott resultat. Ett skäl till att det behövs anställd personal är för att anpassa aktiviteterna utefter de personer som har funktionsnedsättning eller andra uttalade behov. Det kan dessutom krävas individuellt stöd och hjälp. Det behövs också personal för att medverka till att kontakter knyts och att ingen blir utanför gemenskapen. I Folkhälsoinstitutets rapport finns stöd för att det ska finnas anställda för att garantera långsiktighet. Frivilliga krafter kan besluta sig för att upphöra med sitt engagemang och då faller hela mötesplatsen. Lokaler Lokalerna måste anpassas så att verksamheten ska kunna delas upp med minde grupper och för att kunna ge individuellt stöd vid exempelvis toalettbesök. Lämpliga lokaler måste både vara tillräckligt stora, möjliga för gruppverksamhet, handikappanpassade och vara tillgängliga utifrån kollektiva färdmedel. Exempel på möjliga lokaler är Morkullan, Lunaträffen, Ljungbacken och Bergvik. Resor De personer som åker till den sociala dagverksamheten har till övervägande del även turbundna resor. Det innebär förutom ren transport även en social kontakt och ett stöd i att verkligen komma till verksamheten. Färdtjänst beviljas inte till biståndsbedömd social dagverksamhet. Om biståndsbeslutet tas bort finns olika alternativ för att ordna transport exempelvis promenadstöd, närtrafik eller färdtjänst. Promenadstöd från hemtjänsten kan aktualiseras om det är så nära till mötesplatsen att en promenad dit är möjlig. Närtrafik kan vara ett alternativ för de personer som bor utmed en av de två linjerna. Närtrafik finns på östra sidan av Södertälje stad och passerar centrum och Morkullans dagverksamhet. Närtrafik finns inte i kommundelarna (Järna, Hölö-Mörkö, Vårdinge-Mölnbo, Enhörna) eller i västra delen av Södertälje (Hovsjö, Saltskog, Ronna, Geneta). Färdtjänsten är begränsad genom att utgångspunkten är 72 enkelresor och ytterligare tilldelning med maximalt 126 enkelresor per år. Sammantaget innebär det maximalt 198 enkelresor på ett år. För att tillgodose brukare/besökare från kommundelarnas behov kvarstår färdtjänst om den enskilde inte kan åka med ordinarie kollektivtrafik. Kvarboende Enligt uppgifter från myndighetschefen för biståndshandläggningen är den biståndsbedömda dagverksamheten en viktig del i det hälsofrämjande arbetet. Tillsammans med hemtjänsten stödjer 8

det kvarboende i egna bostaden. Av dem som idag finns på den sociala dagverksamheten behöver de den stimulansen och aktiviteten för att klara av att bo kvar hemma. Mångfald Södertälje kommun präglas av mångfald och det finns flera etniska grupper. Erfarenheten hittills är att ganska få från de etniska minoriteterna söker sig till mötesplatserna. Det finns samma tendens inom anhörigstödet och från andra kommuner. I Södertälje pågår ett arbete med hur anhörigstödet ska organiseras och utvecklas. Avseende arbetet med mångfald bör mötesplatser, sociala dagverksamheter och anhörigstöd utvecklas tillsammans. Ekonomi De ekonomiska konsekvenserna är inte möjliga att bedöma förrän en kartläggning genomförts som ger svaret på hur många som klarar sig utan biståndsbeslut och turbundna resor. Den totala kostnaden för turbundna resor till den sociala dagverksamheten var 4, 6 mkr under 2010. Förslag på vidare utredning Kommunerna organiserar det förebyggande arbetet på olika sätt beroende på förutsättningarna. Ambitionen i alla kommuner är att satsa på det förebyggande och hälsobefrämjande arbetet för att förlänga kvarboende i ordinärt boende och minska behovet av särskilt boende. Förändringar i det förebyggande arbetet bör sättas i ett större sammanhang där hela omvårdnadskedjan från enklare serviceinsatser till särskilt boende blir belyst och analyserad. Av analysen ska framgå hur olika insatser påverkar varandra. Ett exempel är hur tillgången på förebyggande insatser påverkar behovet av särskilt boende. För att få en klarare bild av hur många som idag kan delta i verksamheten på en mötesplats som har personal måste den nuvarande biståndsbedömda gruppen kartläggas närmare. Även en analys av hur brukarna upplever den sociala verksamheten bör göras. Mötesplatserna behöver också följas upp för att få bättre kunskap om verksamheten som bedrivs idag. Haninges seniorcenter skulle kunna ge erfarenheter som utgångspunkt för att utveckla liknande verksamhet i Södertälje 9