Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2015-03-25 1 (2) HSN 1503-0369 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2015-04-28, p 15 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Ärendebeskrivning I detta ärende anmäls rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens anmälan, 2015-03-25 Rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedningen för tandvård. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att lägga anmälan till handlingarna. Förvaltningens motivering till förslaget I rapporten redo tandhälsan för barn och ungdomar i åldrarna 3, 7, 13 och 19 år i Stockholms län. Epidemiologiska uppgifter har rapporterats för 92 procent av barnen i de aktuella åldrarna. Av särskild vikt är tandhälsan hos 3-åringar och 19-åringar. Vid 3 års ålder påbörjas den regelbundna barn-och ungdomstandvården. En sämre tandhälsa vid denna ålder innebär alltför ofta en sämre tandhälsa även i tonåren. Tandhälsan hos 19-åringar kan sägas vara en utvärdering av hur väl den allmänna barn- och ungdomstandvården fungerat. Sett över en längre tid har tandhälsan i Stockholms län kraftigt förbättrats. Andelen kariesfria 3-åringar uppgår till 96 procent, vilket är en mycket stor andel. Denna siffra är oförändrad jämfört med 2013. Andelen kariesfria 7-åringar utgör 74 procent, vilket är en minskning med 1,2 procentenheter jämfört med 2013. Andelen kariesfria 13-åringar uppgår till 64 procent, vilket är ett oförändrat resultat jämfört med föregående år. Andelen

2 (2) ANMÄLAN 2015-03-25 HSN 1503-0369 kariesfria 19-åringar är 37 procent, vilket är en förbättring med 2,4 procentenheter jämfört med 2013. Tandhälsan skiljer sig åt mellan länets olika vårdbehovsområden. I vårdbehovsområde tre och fyra har en större andel barn och ungdomar kariesskadade tänder samt ett högre genomsnittligt antal kariesskadade tänder jämfört med barn i vårdbehovsområde ett och två. Skillnaden mellan flickors och pojkars tandhälsa är liten. Av Världshälsoorganisationens (WHO) uppsatta mål för tandhälsa når Stockholms läns landsting alla utom ett. Sedan fem år tillbaka når landstinget målet för 2015 att den tredjedel av 12-åringarna med sämst tandhälsa (SiC-index) i genomsnitt ska ha färre än tre skadade tänder. För 2020 är målet att det genomsnittliga antalet skadade tänder för samtliga 12-åringar inte ska överstiga 1,5. Detta mål når landstinget sedan länge. Landstinget når dock ännu inte målet för 6-åringar vilket är att andelen 6- åringar med kariesskadade tänder ska vara högst 20 procent 2020. En delförklaring till att WHO:s mål ännu inte uppnåtts är att landstinget redovisar uppgifter för 7-åringar vilket ger ett något sämre resultat. Andelen 7-åringar med kariesskadade tänder uppgick till 26 procent 2014. Hälso- och sjukvårdsnämndens mål att 96 procent av länets 3-åringar ska vara kariesfria samt att 66 procent av länets 19-åringar ska ha kariesfria sidoytor uppnås. Målet att 90 procent av 3-åringarna i utsatta områden (vårdbehovsområde tre och fyra) ska vara kariesfria nås emellertid inte 2014, i motsats till 2013 när målet uppnåddes. Det är dock enbart en skillnad på en procentenhet mellan utfall och mål vilket är inom felmarginalen. En bidragande faktor kan vara att små skillnader i registreringsrutinerna kan få genomslag i statistiken. Henrik Almkvist Tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör Ann Eva Askensten Avdelningschef

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle 08-123 132 00 siri.lindqvist-stahle@sll.se

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Tandhälsomått och registrering av tandhälsouppgifter... 4 Tidigare registrering av tandhälsouppgifter... 4 Tandhälsan hos barn och ungdomar... 6 Kariesskadade tänder... 6 Medelvärde för skadade tänder samt barn med flest skadade tänder... 8 Tandhälsan per vårdbehovsområde... 10 Flickor och pojkars tandhälsa... 12 Hälso- och sjukvårdsnämndens mål... 13 Bilagor Bilaga 1: Tandhälsan per kommun/stadsdel Bilaga 2: Tandhälsan per vårdbehovsområde för 7- och 13-åringar Bilaga 3: Epidemiologiska uppgifter för Stockholms län 2014 Sida 2

Sammanfattning Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län har under en lång tid förbättrats. Jämfört med föregående år har andelen 19-åringar med kariesskadade tänder minskat med 2,4 procentenheter. Bland 7-åringar har motsvarande andel ökat med 1,2 procentenheter. I åldersgrupperna 3 och 13 år är andelen barn med kariesskadade tänder i stort sett oförändrad. Tandhälsan skiljer sig åt mellan länets olika vårdbehovsområden. I vårdbehovsområde 3 och 4 har en större andel barn och ungdomar kariesskadade tänder samt ett högre genomsnittligt antal kariesskadade tänder jämfört med barn i vårdbehovsområde 1 och 2. Skillnader mellan flickors och pojkars tandhälsa finns, men är små. Vid 3 och 7 års ålder är andelen flickor med kariesskadade tänder något mindre än andelen pojkar. Vid 13 års ålder har en större andel av flickorna skadade tänder jämfört med pojkarna. Vid 19 års ålder har skillnaden minskat och endast en marginellt större andel kvinnor har kariesskadade tänder. Samtidigt har en större andel 19-åriga män kariesskador på tändernas sidoytor. Stockholms läns landsting når samtliga av WHO:s mål utom målet för 6-åringar som avser 2020. En delförklaring till att WHO:s mål ännu inte är nått är att Stockholms län redovisar uppgifter för barn som är ett år äldre, sju år, och att redovisningen då ger ett något sämre resultat vid jämförelse. Sida 3

Inledning Uppföljningen av tandhälsan omfattar barn och ungdomar i åldrarna 3, 7, 13 och 19 år i Stockholms län. Epidemiologiska uppgifter registreras vid undersökning som utförs av tandläkare eller tandhygienist. Epidemiologiska uppgifter har rapporterats för 92 procent av barnen i de aktuella åldrarna. Tandhälsomått och registrering av tandhälsouppgifter I denna rapport används i första hand begreppet skadade tänder. Med skadade tänder avses karierade tänder (hål) eller tänder som tidigare haft hål och fått fyllningar (fyllda tänder) eller som dragits ut på grund av karies. Tandhälsa mäts med variabler som definierats av FN:s världshälsoorganisation, WHO. För 3- och 7-åringar sker registrering i det temporära (mjölktands-) bettet. Index beräknas för deft 1, det vill säga att barnet har karies, behandlad sådan eller saknar tand som sannolikt varit kariesskadad. För 13- och 19-åringar sker registrering i det permanenta bettet. Index beräknas för DFT 2, som en summa av individens skador under åren, nya hål och gamla som har lagats med en fyllning. Utdragna tänder räknas inte in i DFT eftersom tänder i den åldern kan ha dragits ut av andra orsaker än karies, till exempel i samband med tandreglering. För 19-åringar redo även kariesskador på tändernas sidoytor, DFS-a 3. Tidigare registrering av tandhälsouppgifter Sedan början av 1990-talet har reglerna för registrering av kariesskador ändrats något. En ytlig kariesskada i tandemaljen, benämnd initialkaries, registreras inte som kariesangrepp enligt anvisningar från Socialstyrelsen. Till och med år 1996 registrerades tandhälsouppgifter för alla barn i åldrarna 3, 6, 12 och 19 år i Stockholms län. Från och med 1997 ändrades registreringsåldrarna i Stockholms län till 3, 7, 13 och 19 år. Denna förändring gjordes för att registreringen skulle sammanfalla med de nya så kallade obligatoriska åldrarna, då samtliga barn kallas till undersökning och eventuell behandling. 1 d=decayed (karierad), e=extracted (extraherad), f=filled (fylld), t=theeth (tänder) 2 D=Decayed (karierad), F=Filled (fylld), T=Theeth (tänder) 3 S=Surface (tandyta), a=approximal (sido-/kontaktyta i tandbågen) Sida 4

Åren 1997 till och med 1999 skedde enbart en urvalsregistrering, uppgifter rapporterades endast för barn födda den 20:e i månaden. Anledningen till detta var att äldre datasystem ersattes av nya, samtidigt som rapporteringssystemet förenklades. År 2000 blev det åter möjligt att registrera tandhälsouppgifter för samtliga barn i aktuella åldersgrupper. Sida 5

Tandhälsan hos barn och ungdomar Kariesskadade tänder Tandhälsan sedd över 25 års tid har utvecklats positivt (figur 1). Andelen barn och ungdomar med kariesskadade tänder har under perioden 1987-2014 minskat i alla åldersgrupper: 3, 7, 13 och 19 år. Figur 1: Andel (%) barn och ungdomar med kariesskadade tänder (deft, DFT) i Stockholms län 1987-2014 4 Andel (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 3-åringar 6/7- åringar 12/13-åringar 19-åringar Andelen 3-åringar med kariesskadade tänder var 4,0 procent 2014. Andelen 3- åringar med kariesskadade tänder ligger som helhet på en fortsatt låg nivå. Andelen 7-åringar med kariesskadade tänder var 26,0 procent 2014. Detta är en ökning med 1,2 procentenheter jämfört med 2013. Sett över en längre tid har emellertid 7-åringarnas tandhälsa förbättrats avsevärt. Stockholms län når dock ännu inte upp till WHO:s mål att högst 20 procent av 6-åringarna ska ha kariesskadade tänder 2020. En delförklaring till att målet ännu inte är nått är att Stockholms län redovisar barn som är ett år äldre och att redovisningen därmed ger ett något sämre resultat. 4 Under åren 1996-1999 skedde ingen beräkning av 19-åringar med kariesskador. 1997 ändrades registreringsåldrarna från 6 år till 7 år, samt från 12 till 13 år. Sida 6

Andelen 13-åringar med kariesskadade tänder var cirka 36 procent, vilket är oförändrat jämfört med 2013. Andelen 19-åringar med kariesskadade tänder var 63,2 procent vilket är en förbättring med 2,4 procentenheter jämfört med 2013. För 19-åringar registreras även kariesskador på tändernas sidoytor. I figur 2 utvecklingen mellan 1994 och 2014 avseende kariesskador på tändernas sidoytor. Figur 2: Andel (%) 19-åringar med kariesskadade sidoytor (DFS-a) i Stockholms län 1994-2014 60 50 40 Andel (%) 30 20 10 0 Redovisningen av andelen 19-åringar med kariesskadade sidoytor visar över en längre tid samma stora förbättring som för andelen 19-åringar med kariesskadade tänder. Under 2014 hade 31,7 procent av 19-åringarna karisskador på tändernas sidoytor. Detta är en förbättring med 1 procentenhet jämfört med 2013 (figur 2). Sida 7

Medelvärde för skadade tänder samt barn med flest skadade tänder Det genomsnittliga antalet skadade tänder per barn har sedan början av 1990-talet minskat, framför allt bland 19-åringarna (figur 3). Under de senaste åren har utvecklingen emellertid planat ut. Figur 3: Medelvärde för antal kariesskadade tänder (DFT) för 12/13-åringar och 19-åringar 1990-2014 10 9 8 7 6 DFT 5 4 3 2 1 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 12/13 år 19 år Medelvärdet för kariesskadade tänder har under många år legat runt 1,0 skadade tänder för 13-åringar (0,8 år 2014). WHO:s mål för Europa avseende medelvärdet för antalet kariesskadade tänder hos samtliga 12-åringar är att antalet inte ska överstiga 1,5 skadade tänder 2020. För att mäta tandhälsan hos de personer med sämst tandhälsa har WHO tagit fram ett kariesindex, signifikant kariesindex (SiC-index), som avser medelvärdet av skadade tänder för den tredjedel barn och ungdomar som har flest skadade tänder. Figur 4 visar medelvärdet för kariesskadade tänder för samtliga 13-åringar i relation till WHO:s mål samt SiC-index för 13-åringar i relation till WHO:s mål. Sida 8

Figur 4: Medelvärde för antal kariesskadade tänder för 13-åringar i Stockholms län och WHO:s mål (12-åringar), samt SiC-index (lägsta tredjedelen) för 13-åringar i Stockholms län och WHO:s mål (12- åringar), åren 2000-2014 4 3,5 Antal kariesskadade tänder 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 WHO:s mål för SiC-index 2015 SiC-index WHO:s mål för medelvärde skadade tänder 2020 Genomsnittligt antal skadade tänder Det genomsnittliga antalet skadade tänder för den tredjedel som har flest skadade tänder (SiC-index) uppgick till 2,4 under 2014 (figur 3). WHO:s mål 5 är att SiCindex för 12-åringar ska vara färre än 3 skadade tänder 2015. Stockholms län når WHO:s mål för SiC-index sedan fem år tillbaka. 5 WHO:s mål avser 12-åringar medan Stockholms läns landsting redovisar 13-åringar. Övriga landsting redovisar data för 12-åringar. Sida 9

Tandhälsan per vårdbehovsområde Stockholms län är indelat i mindre områden som, med tandhälsan som utgångspunkt, grupperats i fyra nivåer, så kallade vårdbehovsområden. Vårdbehovsområdesindelningen speglar den sociala skiktningen i länet, men är baserad på tandhälsomått. Vårdbehovsområde 1 utgör områden med bäst tandhälsa och vårdbehovsområde 4 utgör områden med sämst tandhälsa. Det är stor skillnad i antalet barn i de olika vårdbehovsområdena. I vårdbehovsområde 1 består en årskull av cirka 19 000 barn medan en årskull i vårdbehovsområde 4 utgörs av cirka 1 400 barn. Små variationer mellan åren ger därmed ett större utfall i vårdbehovsområde 4 jämfört med vårdbehovsområde 1. Små skillnader i registreringsrutinerna kan även få relativt stort genomslag i statistiken. Figur 5 visar skillnader i tandhälsa för 3-åringar i länets olika vårdbehovsområden. Figur 5: Andel (%) 3-åringar med kariesskadade tänder per vårdbehovsområde i Stockholms län 2000-2014 25 20 Andel (%) 15 10 5 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 1 2 3 4 Från figuren framgår att skillnaderna i 3-åringars tandhälsa mellan vårdbehovsområdena är fortsatt stora. Vid mätningen 2014 hade 2,4 procent av 3- åringarna i vårdbehovsområde 1 kariesskadade tänder, motsvarande siffra för vårdbehovsområde 4 var 13,8 procent. En skillnad på 11,4 procentenheter mellan vårdbehovsområde 1 och vårdbehovsområde 4 föreligger. Andelen 3-åringar med kariesskadade tänder i vårdbehovsområde 4 har minskat något sedan 2013, men är högre jämfört med 2010-års resultat. Sida 10

Figur 6 visar skillnader i tandhälsa i åldersgruppen 19 år i länets olika vårdbehovsområden. Figur 6: Andel (%) 19-åringar med kariesskadade tänder per vårdbehovsområde i Stockholms län 2000-2014 100 90 80 70 Andel (%) 60 50 40 30 20 10 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 1 2 3 4 Över tid har andelen 19-åringar med kariesskadade tänder minskat, framför allt i vårdbehovsområde 1 och 2. I vårdbehovsområde 4 har förbättringstakten varit låg, vilket betyder att skillnaden mellan vårdbehovsområde 1 och 4 ökat under 2000- talet. Tandhälsan per vårdbehovsområde för 7- och 13-åringar redo i bilaga 2. Sida 11

Flickor och pojkars tandhälsa Skillnaden mellan könen avseende tandhälsa är generellt sett liten. Vid 3 och 7 års ålder är andelen flickor med kariesskadade tänder något mindre än andelen pojkar, medan förhållandet är det omvända vid 13 och 19 års ålder. Vid 19 års ålder är de unga männen nästan uppe på samma nivå som de unga kvinnorna. Figur 7: Andel (%) 13-åringa flickor respektive pojkar och 19-åringar kvinnor respektive mön med karisskadade tänder (DFT) åren 2003-2014 90,0 80,0 70,0 Andel (%) 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kvinnor 19 år Flickor 13 år Män 19 år Pojkar 13 år 2014 hade 37,3 procent av de 13-åringa flickorna kariesskadade tänder jämfört med 34,5 procent av pojkarna. Vid 19 års ålder hade 64,4 procent av kvinnorna och 62,2 procent av männen kariesskadade tänder. Att tonåriga pojkar/män i större utsträckning uteblir från tandvården kan vara en bidragande orsak till att andelen pojkar/män med kariesskadade tänder är lägre vid 13 och 19 års ålder än andelen flickor/kvinnor. Av detta skäl redovisar pojkar/män eventuellt ett bättre resultat än verkligheten. I bilaga 3 redo epidemiologiska uppgifter per åldersgrupp och kön. Sida 12

Hälso- och sjukvårdsnämndens mål Hälso- och sjukvårdsnämnden sätter årligen upp mål för barn- och ungdomstandvården i Stockholms län. Tabell 1: Verksamhetstal för barn- och ungdomstandvården 2014, mål och utfall i procent. Verksamhetstalen uttrycks som kariesfrihet. Utfall 2013 Mål 2014 Utfall 2014 Andel kariesfria 3-åringar (%) 96 96 96 Andelen kariesfria 3-åringar i utsatta områden, vårdbehovsområde 3 och 4 (%) 90 90 89 Andelen 19-åringar med kariesfria sidoytor (%) 67 66 68 Tabell 1 visar att barn- och ungdomstandvården i Stockholms län 2014 uppnått två av hälso- och sjukvårdsnämndens tre uppsatta mål för tandhälsan hos barn och unga. Målet avseende andelen kariesfria 3-åringar i utsatta områden nås inte. Det är emellertid enbart en skillnad på 1 procentenhet mellan utfall och mål, vilket är inom felmarginalen. En bidragande faktor kan vara att små skillnader i registreringsrutinerna kan få genomslag i statistiken. Sida 13

1 (4) Andel (%) 14 12 10 8 6 Tandhälsan per kommun/stadsdel Bilaga 1 Fel! Använd fliken Start om tillämpa zdatum för texten som ska Figur 1: Tandhälsa mätt som andel (%) 3-åringar med kariesskadade tänder (deft) per kommun/stadsdel i Stockholms län 2014 Fel! Använd fliken Start om tillämpa zdnrlead för texten som ska Fel! Använd fliken Start om tillämpa zdnr för texten som ska 4 2 0 Spånga-Tensta Rinkeby-Kista Skärholmen Sigtuna Botkyrka Nynäshamn Hässelby-Vällingby Järfälla Upplands Väsby Södertälje Huddinge Enskede-Årsta- Okänd Farsta Nykvarn Upplands-Bro Sollentuna Stockholms län Haninge Norrtälje Sundbyberg Salem Skarpnäck Österåker Solna Nacka Täby Lidingö Ekerö Bromma Danderyd Östermalm Vallentuna Vaxholm Hägersten- Norrmalm Älvsjö Värmdö Södermalm Tyresö Kungsholmen

2 (4) Andel (%) 90 80 70 60 50 40 30 Bilaga 1 Fel! Använd fliken Start om tillämpa zdatum för texten som ska Figur 2: Tandhälsa mätt som andel (%) 19-åringar med kariesskadade tänder (DFT) respektive kariesskadade sidoytor (DFS-a) per kommun/stadsdel i Stockholms län 2014 Kariesskadade tänder (DFT) Kariesskadade sidoytor (DFS-a) Fel! Använd fliken Start om tillämpa zdnrlead för texten som ska Fel! Använd fliken Start om tillämpa zdnr för texten som ska 20 10 0

Bilaga 1 Fel! Använd fliken Start om tillämpa zdatum för texten som ska Fel! Använd Tabell 1: Antal undersökta 3- respektive 19-åringar samt andel (%) 3-åringar med kariesskadade tänder (deft), och andel (%) 19-åringar fliken med kariesskadade tänder (DFT) respektive kariesskadade sidoytor (DFS-a) per kommun/stadsdel i Stockholms län 2014 Start om Kommun/stadsdel Andel (%) 19- Andel tillämpa (%) 19- Andel (%) 3-åringar Antal undersökta 3- Antal undersökta åringar med åringar zdnrlead med med kariesskadade åringar 19-åringar kariesskadade kariesskadade för tänder tänder sidoytor texten Botkyrka 1 121 7,5 1 071 73,9 som 43,9 ska Bromma 836 2,4 657 59,4 26,6 Danderyd 360 2,2 393 57,0 Fel! 21,1 Ekerö 332 2,4 307 54,4 Använd 22,8 Enskede-Årsta-Vantör 1 098 4,9 824 66,1 fliken 34,3 Farsta 669 4,6 514 66,5 Start 34,0 om Haninge 989 3,5 882 65,2 30,3 tillämpa Huddinge 1 417 5,2 1 119 64,5 zdnr 35,3 för Hägersten-Liljeholmen 1 114 1,5 508 54,1 texten 26,8 Hässelby-Vällingby 809 6,4 772 69,8 som 35,4 ska Järfälla 829 5,8 779 67,1 36,7 Kungsholmen 641 0,8 319 55,2 25,1 Lidingö 500 2,6 485 52,2 26,0 Nacka 1 244 2,7 1 008 61,8 23,0 Norrmalm 589 1,4 445 51,2 21,3 Norrtälje 536 3,4 607 67,4 33,6 Nykvarn 137 4,4 117 60,7 28,2 Nynäshamn 271 7,0 259 69,5 35,5 Rinkeby-Kista 576 12,7 517 78,3 49,3 3 (4)

Kommun/stadsdel Antal undersökta 3- åringar 4 (4) Bilaga 1 Fel! Använd fliken Start om tillämpa zdatum för texten som ska Andel (%) 3-åringar med kariesskadade tänder Antal undersökta 19-åringar Andel (%) 19- åringar med kariesskadade tänder Fel! Använd Andel fliken (%) 19- åringar Start med om kariesskadade tillämpa sidoytor zdnrlead för texten som ska Fel! Använd fliken Start om tillämpa zdnr för texten som ska Salem 208 2,9 219 63,5 32,4 Sigtuna 492 7,5 460 67,0 34,1 Skarpnäck 558 2,9 377 61,0 26,5 Skärholmen 418 10,8 409 75,1 50,1 Sollentuna 855 4,1 792 60,0 25,8 Solna 752 2,8 432 62,0 31,3 Spånga-Tensta 457 12,7 446 73,1 42,8 Sundbyberg 569 3,0 304 68,8 35,2 Södermalm 1 258 1,2 881 54,9 22,8 Södertälje 1 019 5,2 1 049 70,8 42,8 Tyresö 507 0,8 558 56,3 26,0 Täby 835 2,6 727 56,0 24,9 Upplands Väsby 454 5,3 462 71,6 37,0 Upplands-Bro 283 4,2 270 67,8 37,8 Vallentuna 435 1,8 391 62,7 26,6 Vaxholm 121 1,7 122 51,6 21,3 Värmdö 490 1,2 432 58,3 29,2 Älvsjö 394 1,3 261 57,5 29,9 Östermalm 584 2,1 485 55,5 24,5 Österåker 528 2,8 427 55,0 23,2 Stockholms län 25 622 4,0 21 825 63,2 31,7

1 (1) Bilaga 2 Fel! Använd fliken Start om tillämpa zdatum för texten som ska Tandhälsan per vårdbehovsområde för 7- och 13-åringar Figur 1: Tandhälsan mätt som andel (%) 7-åringar med kariesskadade tänder per vårdbehovsområde i Stockholms län 2000-2014 Andel (%) 80 70 60 50 40 30 20 Fel! Använd fliken Start om tillämpa zdnrlead för texten som ska Fel! Använd fliken Start om tillämpa zdnr för texten som ska 10 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 1 2 3 4 Figur 2: Tandhälsan mätt som andel (%) 13-åringar med kariesskadade tänder per vårdbehovsområde i Stockholms län 2000-2014 80 70 60 Andel (%) 50 40 30 20 10 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 1 2 3 4

1 (1) Bilaga 3 Fel! Använd fliken Start om tillämpa zdatum för texten som ska Epidemiologiska uppgifter för Stockholms län 2014 3-åringar Tabell 1: Antal undersökta personer, andel kariesfria personer (deft) samt genomsnittligt antal skadade tänder hos 3-åringar2014 Flickor Pojkar Totalt Antal undersökta 12 437 13 185 25 622 Kariesfria (%) 96,1 95,9 96,0 Genomsnittligt antal skadade tänder 0,12 0,13 0,13 7-åringar Tabell 2: Antal undersökta personer, andel kariesfria personer (deft) samt genomsnittligt antal skadade tänder hos 7-åringar 2014 Flickor Pojkar Totalt Antal undersökta 12 803 13 652 26 455 Kariesfria (%) 75,0 73,1 74,0 Genomsnittligt antal skadade tänder 0,84 0,93 0,88 Fel! Använd fliken Start om tillämpa zdnrlead för texten som ska Fel! Använd fliken Start om tillämpa zdnr för texten som ska 13-åringar Tabell 3: Antal undersökta personer, andel kariesfria (DFT), genomsnittligt antal skadade tänder samt medelvärde för Signifikant kariesindex (SiC) för 13-åringar 2014 Flickor Pojkar Totalt Antal undersökta 10 783 11 199 21 982 Kariesfria (%) 62,7 65,5 64,1 Genomsnittligt antal skadade tänder 0,88 0,77 0,82 Medelvärde SiC 2,45 2,34 2,40 19-åringar Tabell 4: Antal undersökta personer, andel kariesfria personer (DFT) och andel kariesfria sidoytor (DFS-a) samt genomsnittligt antal skadade tänder (DFT) och genomsnittligt antal skadade sidoytor (DFS-a) hos 19-åringar 2014 Flickor Pojkar Totalt Antal undersökta 10 681 11 144 21 825 Kariesfria (%) 35,6 37,8 36,8 Kariesfria sidoytor (%) 0,68 0,68 0,68 Genomsnittligt antal skadade tänder 2,47 2,44 2,45 Genomsnittligt antal skadade sidoytor 0,98 1,04 1,01